Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Motion till riksdagen 2022/23:1244 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 −6 000 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 10 000 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 ±0 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 99:1 Klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA) ±0 70 000 99:2 Stockholmsinstitutet ±0 20 000 99:3 Avgifter staten som arbetsgivare ±0 50 000 99:4 Ökade lönekostnader, inkl. arbetsgivaravgifter ±0 600 000 99:5 avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen ±0 ±0 Summa 19 021 399 744 000 Anslag 1:6 Finanspolitiska rådet Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finanspolitiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunktur ­ utveck ­ lingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekono ­ miska modell anslutit sig till den nationalekonomiska mittfåran, som exempelvis inne ­ bär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala. Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär. Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 6 miljoner kronor 2023, för att helt avveckla anslaget under 2024. Anslag 1:11 Finansinspektionen Finansinspektionens arbete mot penningtvätt är underbemannat. För att stärka Finans ­ inspektionens arbete mot penningtvätt föreslår Vänsterpartiet en höjning av anslaget med 10 miljoner kronor 2023 och 20 miljoner kronor 2024 och 2025. Nytt anslag: Klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA) År 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras från 2024 och växlas upp under 10 år. Redan nästa år etablerar vi en klimatinvesteringsmyndighet (KLIMA) som ska samverka, planera och koordinera investeringsprogrammet för klimatet, en satsning som möjliggör en effektiv implemen ­ tering av klimatåtgärderna framgent. För 2023 anslår Vänsterpartiet 70 miljoner kronor till den nya myndigheten. Nytt anslag: Stockholmsinstitutet Som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekono ­ misk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finans ­ politiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så sätt bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken, dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort. För 2023 anslår Vänsterpartiet 20 miljoner kronor till det nya institutet. Nytt anslag: Avgifter staten som arbetsgivare Till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja inkomstpensionerna ökar statens utgifter som arbetsgivare. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag upprättas för att redovisa dessa utgifter. Anslaget föreslås uppgå till 50 miljoner kronor 2023. [1] Förslaget beskrivs närmare i motionen Pensionssystemet (2022/23:1283). Nytt anslag: Ökade lönekostnader, inkl. arbetsgivaravgifter Till följd av Vänsterpartiets förslag om att avskaffa karensavdraget ökar statens utgifter för löner och arbetsgivaravgifter. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt anslag upprättas för att redovisa dessa utgifter. Anslaget föreslås uppgå till 600 miljoner kronor 2023. [2] Förslaget beskrivs närmare i motionen En fungerande sjukförsäkring (2022/23:1228). Nytt anslag: Avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen Vänsterpartiet vill avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen 2024. Förslaget redovisas i vår budgetmotion i form av ett nytt anslag som uppgår till 2,1 miljarder kronor 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Ali Esbati (V) [1] RUT 2022:960. [2] RUT 2022:575