Den svenska självförsörjningsgraden

Motion till riksdagen 2022/23:1047 av Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist (båda S) Den svenska självförsörjningsgraden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den svenska självförsörjningsgraden i syfte att stärka denna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rysslands oprovocerade angrepp på Ukraina har på kort tid ritat om kartan för den svenska jordbruksnäringen, något som lantbrukare runt om i Värmland vittnat om. Såväl Ryssland som Ukraina är stora producenter av varor som vete och solrosolja, men de är också producenter av viktiga insatsvaror som diesel och gödsel. Kriget har därför lett till svåra störningar i leveranser av livsmedel och därmed höjda priser. Prischocken drabbar svenska bönder hårt men visar också på sårbarheten i den svenska livsmedelsförsörjningen. Sverige har i dag en självförsörjningsgrad på ungefär 50 procent. I Finland är motsvarande siffra 80 procent. Det är inga större problem så länge de globala leveranskedjorna fungerar som de ska, men såväl coronapandemin som kriget i Ukraina har visat hur sårbara dessa kan vara. Det kan ju uppstå en situation när exporten till Sverige blir helt avskuren, och då har vi snart brist på livsmedel. Det finns därför motiv att se över om inte den svenska självförsörjningsgraden, framförallt på livsmedelsområdet, behöver stärkas. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en rad utredningar som har till uppgift att föreslå en utvecklad inriktning för livsmedelsberedskap. En livsmedels ­ beredskap behöver byggas upp för att livsmedelsförsörjning ska tryggas inför en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader, där transport- och logistikflöden med omvärlden är begränsade. Ingrid Petersson som är generaldirektör på forskningsrådet Formas utsågs till särskild utredare. Utredningens betänkande ska lämnas in den 1 januari 2023. Lars Mejern Larsson (S) Mikael Dahlqvist (S)