Krafttag mot näthatet

Motion till riksdagen 2022/23:1035 av Gustaf Lantz (S) Krafttag mot näthatet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av hur svensk lagstiftning bättre kan tillämpas på hat som sker genom kriminaliserat beteende på nätet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns inga särskilda lagar för hot och trakasserier på nätet. Det speciella med det som händer på nätet är att det snabbt kan få väldigt stor spridning och därmed kan medföra ytterst allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt. Brotten som är vanliga på nätet är olaga hot, ofredande, förolämpning och förtal. Därtill kan läggas olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. Biståndsorganisationen Plan International presenterade i oktober 2020 en global studie som visade att sex av tio flickor och unga kvinnor utsatts för hat och hot på sociala medieplattformar. Av dessa hade hälften hotats med fysiskt eller sexuellt våld. År 2017 gjorde människorättsorganisationen Amnesty International en studie bland 778 kvinnliga journalister och politiker i USA och Storbritannien. Flera miljoner Twitterinlägg granskades och studien fann att dessa kvinnor utsattes för ett kränkande eller problematiskt inlägg var 30:e sekund. I dag kan dödshot förbli outredda eftersom lagstiftningen alltför ensidigt skyddar nätbolagens intressen. Detta medför att inte minst kvinnors rätt att yttra sig och påverka samhället inskränks på ett allvarligt sätt. En översyn av hur svensk lagstiftning bättre kan tillämpas på hat som sker genom kriminaliserat beteende på nätet är därför nödvändig. Gustaf Lantz (S)