Motion till riksdagen 2022/23:364 av Niels Paarup-Petersen (C) Stöd till barn på skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsplikt för skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på stöd till barn på skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär hälften av de som idag bor på skyddade boenden är barn. När kvinnor flyr sina hem för att undgå våldet de utsätts för tar de barnen med sig – för barnen är också utsatta. Men medan kvinnorna kan få stöd på skyddade boenden finns det inget stöd för barnen. I alla fall finns det inte om de skyddade boendena inte på eget bevåg tillhanda ­ håller det. Flera ideella kvinnojourer erbjuder det på egen hand, men måste skaffa pengar till det utanför de upphandlingar av skyddat boende som kommunerna erbjuder. Barn hamnar i skymundan då de inte har ett eget biståndsbeslut om placering på skyddat boende. Det innebär att de inte har rätt till ett ordentligt stöd. Trots att vi vet att det behövs! Barn som blir utsatta för våld riskerar att själva hamna i en våldsam relation som vuxna eller själva bli våldsutövare [i] . Barn som utsätts för våld löper större risk att ut ­ veckla PTSD [ii] . Barn som utsätts för våld kan även tvingas av förövaren att själva delta i misshandeln av sin mamma, vilket kan medföra att barnen själva slår sin mamma [iii] . Det här är verkligheten för de barn som lever i det nära våldet. Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden visar att lika många barn som vuxna bor på skyddat boende. ”Att de skyddade boendena bedriver rådgivning och stöd samtidigt som de erbjuder tryggt boende är viktigt för den skyddssökandes möjlighet att bryta upp från den våldsamma relationen”, konstaterar Socialstyrelsen och understryker att detta även gäller barn. Barn placerade på skyddat boende bör därför ha rätt till samtalsstöd, även efter tiden på skyddat boende. Det finns stöd för det i lagen idag, men många gånger är det fokus på skydd och att komma vidare snarare än stöd. Det innebär att det stöd att bearbeta sina trauman både under och efter tiden på skyddat boende som barnen behöver saknas. Det är också viktigt att de skyddade boenden som finns i vårt land bidrar till att i praktiken, inte bara i ord, stärka kvinnornas och barnens möjligheter. Därför bör de skyddade boendena ha tillståndsplikt för att säkra en grundplatta hos de som erbjuder skydd till kvinnorna, t ex kring skalskydd och stöd. Det är även en del av förslagen i utredningen ”Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende [iv] ”. Att säkra barnens rätt till stöd och samtidigt införa tillståndsplikt för skyddade boenden är en rimlig och viktig reform för de mest utsatta barnen och kvinnorna i rummet. Niels Paarup-Petersen (C) [i] Nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/langsiktiga-effekter. [ii] Nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/. [iii] Kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/359/barn. [iv] Regeringen.se/48dd30/contentassets/b52d361d33c14f7fa8c2522b61526150/sou-2017_112_ett-fonster.av.mojligheter.

Motion till riksdagen 2023/24:1651 av Niels Paarup-Petersen (C) Stöd till barn på skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsplikt för skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på stöd till barn på skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär hälften av de som idag bor på skyddade boenden är barn. När kvinnor flyr sina hem för att undgå våldet de utsätts för tar de barnen med sig – för barnen är också utsatta. Men medan kvinnorna kan få stöd på skyddade boenden finns det inget stöd för barnen. I alla fall finns det inte om de skyddade boendena inte på eget bevåg tillhanda ­ håller det. Flera ideella kvinnojourer erbjuder det på egen hand, men måste skaffa pengar till det utanför de upphandlingar av skyddat boende som kommunerna erbjuder. Barn hamnar i skymundan då de inte har ett eget biståndsbeslut om placering på skyddat boende. Det innebär att de inte har rätt till ett ordentligt stöd. Trots att vi vet att det behövs! Barn som blir utsatta för våld riskerar att själva hamna i en våldsam relation som vuxna eller själva bli våldsutövare [1] . Barn som utsätts för våld löper större risk för att utveckla PTSD. [2] Barn som utsätts för våld kan även tvingas av förövaren att själva delta i misshandeln av sin mamma, vilket kan medföra att barnen själva slår sin mamma. [3] Det här är verkligheten för de barn som lever i det nära våldet. Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden visar att lika många barn som vuxna bor på skyddat boende. ”Att de skyddade boendena bedriver rådgivning och stöd samtidigt som de erbjuder tryggt boende är viktigt för den skyddssökandes möjlighet att bryta upp från den våldsamma relationen”, konstaterar Socialstyrelsen och understryker att detta även gäller barn. Barn placerade på skyddat boende bör därför ha rätt till samtalsstöd, även efter tiden på skyddat boende. Det finns stöd för det i lagen idag men många gånger är det fokus på skydd och att komma vidare snarare än stöd. Det innebär att det stöd att bearbeta sina trauman både under och efter tiden på skyddat boende som barnen behöver, saknas. Det är också viktigt att de skyddade boenden som finns i vårt land bidrar till att i praktiken, inte bara i ord, stärka kvinnornas och barnens möjligheter. Därför bör de skyddade boendena ha tillståndsplikt för att säkra en grundplatta hos de som erbjuder skydd till kvinnorna, t ex kring skalskydd och stöd. Det är även en del av förslagen i utredningen ”Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende”. [4] Att säkra barnens rätt till stöd och samtidigt införa tillståndsplikt för skyddade boenden är en rimlig och viktig reform för de mest utsatta barnen och kvinnorna i rummet. Niels Paarup-Petersen (C) [1] Nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/langsiktiga-effekter. [2] Nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/. [3] Kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/359/barn. [4] Regeringen.se/48dd30/contentassets/b52d361d33c14f7fa8c2522b61526150/sou-2017_112_ett-fonster.av.mojligheter.

Motion till riksdagen 2024/25:2054 av Niels Paarup-Petersen (C) Stöd till barn på skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på stöd till barn på skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär hälften av de som idag bor på skyddade boenden är barn. När kvinnor flyr sina hem för att undgå våldet de utsätts för tar de barnen med sig – för barnen är också utsatta. Men medan kvinnorna kan få stöd på skyddade boenden finns det inget stöd för barnen. I alla fall finns det inte om de skyddade boendena inte på eget bevåg tillhanda ­ håller det. Flera ideella kvinnojourer erbjuder det på egen hand, men måste skaffa pengar till det utanför de upphandlingar av skyddat boende som kommunerna erbjuder. Barn hamnar i skymundan då de inte har ett eget biståndsbeslut om placering på skyddat boende. Det innebär att de inte har rätt till ett ordentligt stöd. Trots att vi vet att det behövs! Barn som blir utsatta för våld riskerar att själva hamna i en våldsam relation som vuxna eller själva bli våldsutövare [1] . Barn som utsätts för våld löper större risk för att utveckla PTSD [2] . Barn som utsätts för våld kan även tvingas av förövaren att själva delta i misshandeln av sin mamma, vilket kan medföra att barnen själva slår sin mamma [3] . Det här är verkligheten för de barn som lever i det nära våldet. Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden visar att lika många barn som vuxna bor på skyddat boende. ”Att de skyddade boendena bedriver rådgivning och stöd samtidigt som de erbjuder tryggt boende är viktigt för den skyddssökandes möjlighet att bryta upp från den våldsamma relationen”, konstaterar Socialstyrelsen och understryker att detta även gäller barn. Barn placerade på skyddat boende bör därför ha rätt till samtalsstöd, även efter tiden på skyddat boende. Det finns stöd för det i lagen idag, men många gånger är det fokus på skydd och att komma vidare snarare än stöd. Det innebär att det stöd att bearbeta sina trauman både under och efter tiden på skyddat boende som barnen behöver saknas. Att säkra barnens rätt till stöd och samtidigt införa tillståndsplikt för skyddade boenden är en rimlig och viktig reform för de mest utsatta barnen och kvinnorna i rummet. Niels Paarup-Petersen (C) [1] Nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/langsiktiga-effekter. [2] Nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/. [3] Kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/359/barn.

Motion till riksdagen 2025/26:1538 av Niels Paarup-Petersen (C) Stöd till barn på skyddat boende Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på stöd till barn på skyddade boenden bör införas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär hälften av de som idag bor på skyddade boenden är barn. När kvinnor flyr sina hem för att undgå våldet de utsätts för tar de barnen med sig – för barnen är också utsatta. Men medan kvinnorna kan få stöd på skyddade boenden finns det inget stöd för barnen. I alla fall finns det inte om de skyddade boendena inte på eget bevåg tillhanda ­ håller det. Flera ideella kvinnojourer erbjuder det på egen hand, men måste skaffa pengar till det utanför de upphandlingar av skyddat boende som kommunerna erbjuder. Barn hamnar i skymundan då de inte har ett eget biståndsbeslut om placering på skyddat boende. Det innebär att de inte har rätt till ett ordentligt stöd. Trots att vi vet att det behövs! Barn som blir utsatta för våld riskerar att själva hamna i en våldsam relation som vuxna eller själva bli våldsutövare [1] . Barn som utsätts för våld löper större risk för att utveckla PTSD [2] . Barn som utsätts för våld kan även tvingas av förövaren att själva delta i misshandeln av sin mamma, vilket kan medföra att barnen själva slår sin mamma [3] . Det här är verkligheten för de barn som lever i det nära våldet. Socialstyrelsens kartläggning av skyddade boenden visar att lika många barn som vuxna bor på skyddat boende. ”Att de skyddade boendena bedriver rådgivning och stöd samtidigt som de erbjuder tryggt boende är viktigt för den skyddssökandes möjlighet att bryta upp från den våldsamma relationen”, konstaterar Socialstyrelsen och understryker att detta även gäller barn. Barn placerade på skyddat boende bör därför ha rätt till samtalsstöd, även efter tiden på skyddat boende. Det finns stöd för det i lagen idag, men många gånger är det fokus på skydd och att komma vidare snarare än stöd. Det innebär att det stöd att bearbeta sina trauman både under och efter tiden på skyddat boende som barnen behöver saknas. Att säkra barnens rätt till stöd och samtidigt införa tillståndsplikt för skyddade boenden är en rimlig och viktig reform för de mest utsatta barnen och kvinnorna i rummet. Niels Paarup-Petersen (C) [1] Nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/langsiktiga-effekter. [2] Nck.uu.se/kunskapsbanken/sokresultat-kunskapsbanken/. [3] Kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/359/barn.