Motion till riksdagen 2024/25:433 av Serkan Köse (S) En nationell brandmannahögskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till en nationell brandmannahögskola och stärka utbildningen och rekryteringen inom brandförsvaret och tillkännager detta för regeringen. Motivering Brandmannayrket är en central del av Sveriges krisberedskap och säkerhet, men det står inför betydande utmaningar. Trots att brandmän hanterar allt mer komplexa uppgifter, saknar Sverige en centraliserad och enhetlig utbildning liknande den som finns för polisen. Nuvarande utbildning sker genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) via Skydd mot olyckor (SMO), en tvåårig eftergymnasial utbildning. Denna utbildning är gedigen, men den är inte formellt en högskoleutbildning och har begränsad kapacitet. Under de senaste åren har rekryteringsproblemen inom brandförsvaret blivit allt mer akuta. Enligt MSB examineras cirka 350 brandmän per år, medan behovet uppskattas till cirka 1 200 nya brandmän årligen för att möta framtida pensionsavgångar och ökad arbetsbelastning. Dessutom är nästan 30 procent av de nuvarande brandmännen över 50 år, vilket visar ett brådskande behov av att attrahera och utbilda fler. För att möta dessa utmaningar föreslår jag en nationell brandmannahögskola som kan erbjuda en enhetlig och högkvalitativ utbildning för alla blivande brandmän. Denna högskola skulle kunna likna utbildningssystemen i Finland och Storbritannien, där brand ­ försvaret har stärkt sin kapacitet genom centraliserad utbildning. En sådan institution skulle säkerställa en jämn och hög standard över hela landet och göra det möjligt för brandmän att specialisera sig inom områden som teknisk räddning, krishantering och ledarskap. Dessutom skulle en högskoleutbildning bidra till att höja yrkets status och locka fler unga att välja brandmannayrket som karriärväg. Detta är särskilt viktigt för att säkerställa en kontinuerlig tillförsel av nya brandmän i takt med att äldre generationer går i pension. Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2025/26:443 av Serkan Köse (S) En nationell brandmannahögskola för framtidens beredskap Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell brandmannahögskola för att säkra kompetensförsörjning, jämställdhet och beredskap inom svensk räddningstjänst och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en ny verklighet med klimatförändringar, en försämrad säkerhets ­ politisk omvärld och krav på återuppbyggnad av totalförsvaret. I detta läge spelar räddningstjänsten en central roll i samhällets beredskap. Samtidigt är tillgången till utbildade brandmän ojämnt fördelad över landet, och personalförsörjningen är en växande utmaning, inte minst i glesbygd och mindre kommuner. Enligt MSB var antalet utbildade brandmän i vissa räddningstjänstprogram under 2023 lägre än vad yrkesverksamma bedömer vara tillräckligt. Fackliga rapporter vittnar samtidigt om svårigheter att behålla deltidsbrandmän, vilket försvagar beredskapen lokalt. Det saknas i dag en samlad nationell strategi för utbildning, forskning och utveckling inom räddningstjänstens område. I flera nordiska länder har man redan etablerat nationella utbildningscenter. Finland har Emergency Services Academy i Kuopio som samlar utbildning för brand- och räddningspersonal, liksom för nödcentraloperatörer. I Norge finns Brann- og rednings ­ skolen i Tjeldsund, som erbjuder kurs- och kompetensutveckling för landets räddnings ­ tjänst. I Danmark driver Beredskabsstyrelsen en nationell räddningsskola i Tinglev. Dessa exempel visar på hur man kan samla utbildning, övning och professions ­ utveckling i ett gemensamt nav. Sverige bör gå i samma riktning och inrätta en nationell brandmannahögskola. Denna kan fungera som ett spetskompetenscentrum för klimatrelaterade insatser, civilförsvar och brandteknik och samtidigt bidra till att skapa tydligare karriärvägar inom yrket. Det skulle inte bara stärka den lokala och regionala beredskapen, utan även underlätta rekrytering och minska beroendet av privata aktörer. En nationell brandmannahögskola skulle också kunna bidra till ökad jämställdhet i ett mansdominerat yrke. Med riktade insatser och forskning om hur fler kvinnor och underrepresenterade grupper kan lockas till yrket, kan vi bryta gamla strukturer och bygga en modern och inkluderande räddningstjänst. Ytterligare fördelar uppstår genom samverkan med högskolor, universitet och Försvarsmakten, där synergier kan skapas mellan akademi, praktik och totalförsvar. Samtidigt skulle en nationell högskola minska beroendet av privata utbildningsaktörer och bidra till ökad kvalitet, transparens och kostnadseffektivitet för kommunerna. Högskolan bör inrättas i samverkan mellan MSB, SKR, fackliga organisationer som Kommunal samt relevanta lärosäten. Det handlar inte bara om att utbilda fler brandmän. Det handlar om att bygga en robust och framtidssäker struktur för att möta de allt större krav som ställs på vår gemensamma beredskap, nu och i framtiden. Sammanfattningsvis är det hög tid att Sverige tar ett strategiskt grepp om brand ­ mannautbildningen. Det handlar inte bara om att utbilda fler, utan om att bygga en långsiktigt hållbar struktur för vår förmåga att hantera kriser, bränder och klimat ­ relaterade hot. En nationell brandmannahögskola är en investering i trygghet, jämställdhet och framtidens beredskap. Serkan Köse (S)