Motion till riksdagen 2023/24:1784 av Rickard Nordin (C) Fritidsbåtar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett register över fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett producentansvar för fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva fritidsbåtar i lagen om hittegods och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att vara ute på sjön eller havet är ett stort intresse för många svenskar. Med tiotusentals vattendrag är det ett fantastiskt sätt att njuta av naturen och även ägna sig åt ett flertal fritidsaktiviteter. Allt ifrån fiske till bad och friluftsliv. Allt är dock inte perfekt. I Sverige finns hundratusentals uttjänta fritidsbåtar. Ändå skrotas bara runt 500 stycken per år. Resten ligger alltså och förstörs, ofta längs med vattendrag. Förutom att det är fult är det en miljöfara. Havs- och vattenmyndigheten be ­ skriver på sin hemsida: Plastskrov bryts ner och sprider mikroplaster i naturen. Botten ­ färger kan innehålla tungmetaller och tennorganiska föreningar, som exempelvis TBT, som är giftiga för vattenlevande djur. Oljerester kan finnas kvar i tankar och maskiner. Många äldre båtar innehåller också asbest, ett farligt byggmaterial som numera är förbjudet. Varje år tas också flera båtar med okända ägare om hand av fritidshamnar. Eftersom ägarna inte kan spåras slutar det ofta med att båtarna får hamna på skroten, de går nämligen inte heller att sälja då de inte omfattas av lagen om hittegods. Det går alltså inte att anmäla en upphittad båt till polisen. Det gör att det är svårt för ägare att hitta en stulen båt och det gör det omöjligt för en hamnägare att när viss tid förlupit göra sig av med båten på annat sätt än att den skrotas. Det gynnar ingen. Ägare blir av med sina båtar och båtar som hade kunnat användas av nya ägare går till skroten trots att de är fullt funktionsdugliga. För att säkerställa att ägare till både övergivna och stulna båtar hittas bör ett båtregister införas. Det skulle underlätta betydligt och hjälpa både ägare och miljö. Dessutom bör ett producentansvar för fritidsbåtar inrättas så att återvinning kan ske på lämpligt sätt när båtarna nått sin fulla livslängd. Det kan även stulna och upphittade båtar få göra om båtar införlivas i lagen om hittegods så att fler dessutom kan få tillbaka stulna båtar som ju kan ha transporterats lång väg. I och med Havs- och vattenmyndighetens delrapport i frågan under hösten 2023 bör regeringen omgående lyfta arbetet med frågan och formulera ny lagstiftning för remissförfarande. Då kan vi få ett slut på en onödig miljöfara och ägare som inte återfinner sina båtar. Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2024/25:581 av Rickard Nordin (C) Fritidsbåtar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett register över fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett producentansvar för fritidsbåtar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införliva fritidsbåtar i lagen om hittegods och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att vara ute på sjön eller havet är ett stort intresse för många svenskar. Med tiotusentals vattendrag är det ett fantastiskt sätt att njuta av naturen och även ägna sig åt ett flertal fritidsaktiviteter. Allt ifrån fiske till bad och friluftsliv. Allt är dock inte perfekt. I Sverige finns hundratusentals uttjänta fritidsbåtar. Ändå skrotas bara runt 500 stycken per år. Resten ligger alltså och förstörs, ofta längs med vattendrag. Förutom att det är fult är det en miljöfara. Havs- och vattenmyndigheten be-skriver på sin hemsida: Plastskrov bryts ner och sprider mikroplaster i naturen. Botten-färger kan innehålla tungmetaller och tennorganiska föreningar, som exempelvis TBT, som är giftiga för vattenlevande djur. Oljerester kan finnas kvar i tankar och maskiner. Många äldre båtar innehåller också asbest, ett farligt byggmaterial som numera är förbjudet. Varje år tas också flera båtar med okända ägare om hand av fritidshamnar. Eftersom ägarna inte kan spåras slutar det ofta med att båtarna får hamna på skroten, de går nämligen inte heller att sälja då de inte omfattas av lagen om hittegods. Det går alltså inte att anmäla en upphittad båt till polisen. Det gör att det är svårt för ägare att hitta en stulen båt och det gör det omöjligt för en hamnägare att när viss tid förlupit göra sig av med båten på annat sätt än att den skrotas. Det gynnar ingen. Ägare blir av med sina båtar och båtar som hade kunnat användas av nya ägare går till skroten trots att de är fullt funktionsdugliga. För att säkerställa att ägare till både övergivna och stulna båtar hittas bör ett båt ­ register införas. Det skulle underlätta betydligt och hjälpa både ägare och miljö. Dessutom bör ett producentansvar för fritidsbåtar inrättas så att återvinning kan ske på lämpligt sätt när båtarna nått sin fulla livslängd. Det kan även stulna och upphittade båtar få göra om båtar införlivas i lagen om hittegods så att fler dessutom kan få tillbaka stulna båtar som ju kan ha transporterats lång väg. I och med Havs- och vattenmyndighetens delrapport i frågan under hösten 2023 bör regeringen omgående lyfta arbetet med frågan och formulera ny lagstiftning för remiss ­ förfarande. Då kan vi få ett slut på en onödig miljöfara och ägare som inte återfinner sina båtar. Rickard Nordin (C)