Motion till riksdagen 2022/23:2214 av Anna Lasses m.fl. (C) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Centerpartiet vill fortsätta att investera en procent av Sveriges BNI i den internationella utvecklingsagendan. Vi står fast vid att Sverige ska ha ett generöst bistånd. Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är, inte minst efter covid-19 och torka och i spåren av klimatförändringar och konflikter, enorma. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv utgör grunden för Sveriges politik för global utveckling och bör fortsatt göra det. Svenskt bistånd ska utgå från OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Däremot behöver biståndet fokuseras. Biståndseffektiviteten ökar genom att svenskt bistånd kraftsamlar och fokuserar runt tre tematiska områden: 1) Hållbara jobb, 2) Klimatomställning och grön energi samt 3) Demokrati och rättsstatens principer. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de globala målen i Agenda 2030 och målsättningarna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket men behöver bli bättre på att fokusera på det som vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras. Att det måste finnas ett humanitärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bilaterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än idag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har det svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riksdagsbundna målet för svenskt bistånd. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbetsfördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civilsamhälle och inter ­ nationella system. Hävstångseffekten skapas genom att det internationella biståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang och tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de globala målen mångfaldigas och utvecklings ­ effekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen på de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida över ­ stiger det samlade biståndets volymer. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engagemang kommer de globala hållbarhetsmålen inte att kunna uppnås. Näringslivet kan bidra till en global hållbar utveckling. Att fokusera på biståndsbudgeten som hävstång för bredare resursflöden ser vi som den snabbaste vägen bort från biståndsberoende. En biståndsoberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på förnödenhetsförsörjningen. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Internationella valutafonden (IMF) beräknar att Ukrainas statsfinanser till följd av kriget går med underskott motsvarande dryga 40 miljarder kronor varje månad. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots nya beslut om lån, inte i nivå med Ukrainas behov och en allt större del av underskotten finansieras nu av sedelpressen, trots att den ukrainska centralbanken försöker att undvika detta. Centerpartiet vill att ytterligare bistånd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina blev statsbankrutt. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och avvisar regeringens neddragning. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förut ­ sättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Istället för att biståndsramen skärs ner bör en större andel gå till Ukraina och ett ökat klimatbistånd. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746 7 042 961 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297 157 243 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889 665 1:4 Folke Bernadotteakademin 208 199 17 292 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096 840 Summa 47 206 227 7 219 001 Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att frångå det så kallade enprocentsmålet för biståndsramen. Av denna anledning föreslås anslag 1:1 öka med 7 114 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 7 114 miljoner kronor per år från och med år 2024. Den ekonomiska utvecklingen, inklusive BNI ‑ utvecklingen, är mycket osäker. Centerpartiet ämnar återkomma med förslag till biståndsram för 2024 i samband med behandlingen av budgeten för år 2024. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att minska antalet kvotflyktingar. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 71 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 144 miljoner kronor år 2024 och med 139 miljoner kronor år 2025. Anslag 1:2 föreslås öka med 157,2 miljoner kronor år 2023 till följd av att Center ­ partiet avvisar regeringens förslag om en sänkt biståndsram för år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 157,2 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslag 1:3 föreslås öka med 0,7 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en sänkt biståndsram år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 0,7 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslag 1:4 föreslås öka med 17,3 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en sänkt biståndsram år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 17,3 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslag 1:6 föreslås öka med 0,8 miljoner kronor år 2023 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens förslag om en sänkt biståndsram år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 0,8 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Mikael Larsson (C)

Motion till riksdagen 2023/24:2719 av Anna Lasses m.fl. (C) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabellen i motionen. 1.1 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar, därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI 2027. Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst efter covid-19, men också i spåren av klimatförändringarnas effekter samt på grund av pågående konflikter. Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och de fattigas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveck ­ ling, och bör så fortsatt göra. Svenskt bistånd ska utgå från OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Biståndet behöver däremot fokuseras. Biståndseffektiviteten ökar genom att svenskt bistånd kraftsamlar och fokuserar runt tre tematiska områden: 1) Hållbara jobb, 2) Klimatomställning och grön energi, samt 3) Demokrati och rättsstatens principer. En viktig del i ett lands demokratiseringsprocess är att säkerställa att fler unga, flickor och pojkar får möjlighet att gå i skola och skaffa sig en utbildning. Här behöver mer göras. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de globala målen i Agenda 2030 och målsättningarna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket, men behöver bli bättre på att fokusera på det vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras. Att det måste finnas ett humani ­ tärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bilaterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än i dag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riks ­ dagsbundna målet för svenskt bistånd. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbetsfördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndsmålet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civil ­ samhälle och i internationella system. Hävstångseffekten skapas genom att det interna ­ tionella biståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang, tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de globala målen mångfaldigas och utvecklingseffekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen på de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida överstiger det samlade biståndets volymer. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engagemang, kommer de globala hållbarhetsmålen inte kunna uppnås. Näringslivet kan bidra till en global hållbar utveckling. Att fokusera på biståndsbudgeten som hävstång för bredare resursflöden ser vi som den snabbaste vägen bort från biståndsberoende. En biståndsoberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter, miljö- och klimathänsyn behöver vara tydligt och EU-regler kring due diligence ska naturligtvis följas. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på försörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Interna ­ tionella valutafonden (IMF) beräknar att Ukrainas statsfinanser, till följd av kriget, går med underskott motsvarande dryga 40 miljarder kronor varje månad. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots nya beslut om lån, inte i nivå med Ukrainas behov, och allt större del av underskotten finansieras nu av sedelpressen, trots att den ukrainska central ­ banken försöker undvika detta. Centerpartiet vill att ytterligare bistånd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina gick i statsbankrutt. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Istället för omfattande nedskärningar i biståndsramen bör en större andel gå till Ukraina och ett ökat klimatbistånd. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 119 1 676 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 200 −11 300 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 17 320 −100 1:4 Folke Bernadotteakademin 210 633 −800 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 22 857 −200 Summa 48 630 129 1 663 600 Enprocentsmålet för biståndsramen behöver återinföras. Centerpartiet föreslår en årlig upptrappning inom området 1:1 Biståndsverksamhet som 2027 kulminerar i att vi åter når en procent av bruttonationalinkomst. Centerpartiet föreslår också en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Niels Paarup-Petersen (C)

Motion till riksdagen 2024/25:2158 av Anna Lasses m.fl. (C) Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar. Därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI 2028. Målet för Sveriges internatio ­ nella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst efter covid-19, men också i spåren av klimatförändringarnas effekter och pågående konflikter. Svensk bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och mottagarnas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveckling, och bör så fortsatt göra. Svenskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Biståndet behöver däremot fokuseras. Biståndseffektiviteten ökar genom att svenskt bistånd kraftsamlar och fokuserar runt tre tematiska områden: 1) Hållbara jobb, 2) Klimat ­ omställning och grön energi samt 3) Demokrati och rättsstatens principer. En viktig del i ett lands demokratiseringsprocess är att säkerställa att fler unga, flickor och pojkar får möjlighet att gå i skola och skaffa sig en utbildning. Här behöver mer göras. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de Globala målen i Agenda 2030 och målsättning ­ arna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket men behöver bli bättre på att fokusera på det vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en lång ­ siktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras genom att endast fokusera på lågt hängande frukter och kortsiktiga resultat. Att det måste finnas ett humanitärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bi ­ laterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än i dag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riksdagsbundna målet för svenskt bistånd. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbets ­ fördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndsmålet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civilsamhälle och i internationella system. Hävstångseffekten skapas genom att det internationella bi ­ ståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang, tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de Globala målen mångfaldigas och utvecklings ­ effekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen på de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida över ­ stiger det samlade biståndets volymer. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engagemang, kommer de globala hållbarhetsmålen inte kunna uppnås. Näringslivet kan bidra till en global hållbar utveck ­ ling. Att fokusera på biståndsbudgeten som hävstång för bredare resursflöden ser vi som den snabbaste vägen bort från biståndsberoende. Då bygger vi både hållbara jobb och förutsättningar för beständig ekonomisk framgång i mottagarländerna. En bistånds ­ oberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter, miljö- och klimathänsyn behöver vara tydligt och EU-regler kring due diligence ska naturligtvis följas. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på försörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Internationella Valutafonden (IMF) beräknar att Ukrainas statsfinanser, till följd av kriget, går med underskott motsvarande dryga 40 miljarder kronor varje månad. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots nya beslut om lån, inte i nivå med Ukrainas behov, och allt större del av underskotten finansieras nu av sedelpressen, trots att den ukrainska centralbanken försöker undvika detta. Centerpartiet vill att ytterligare bistånd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina gick i statsbankrutt. För att finansiera och säkra detta stöd vill Centerpartiet se en lånefinansierad utvecklingsfond för Ukraina, utanför ordinarie budget ­ ram , på motsvarande 1 procent av BNP per år. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI, istället för omfattande nedskärningar i biståndsramen. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 1 703 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 142 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 213 219 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 24 842 ±0 Summa 44 499 844 1 703 000 Enprocentsmålet för biståndsramen behöver återinföras. Centerpartiet föreslår en årlig upptrappning inom området 1:1 biståndsverksamhet som under nästa mandatperiod kulminerar i att vi åter når en procent av bruttonationalinkomsten. Därtill föreslås att Sveriges medfinansiering av den gemensamma nordiska internationella skolan i Norge – UWC Red Cross Nordic – återinförs, vilket kostar 7 miljoner kronor per år. Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Mikael Larsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3606 av Anna Lasses m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Centerpartiet anser att Sverige ska återgå till målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Sverige ska ha ett generöst bistånd, men det kommer att ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats till följd av regeringens nedskärningar. Därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrapp ­ ning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI, exklusive Sveriges stöd till Ukraina som ska hanteras separat. Målet för Sveriges internationella bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Behoven är enorma, inte minst i spåren av klimatförändringarnas effekter och pågående krig och konflikter. President Trumps slakt av det amerikanska biståndet har lämnat stora tomrum i det globala biståndet och Centerpartiet anser att vi från svensk sida ska göra vårt för att täcka upp. Sveriges bistånds- och utvecklingspolitik ska sträva efter att skapa långsiktig förändring genom att angripa grundorsakerna till problemen. Partnerskap och lokalt ägarskap, mänskliga rättigheter och mottagarnas perspektiv utgör grunden i Sveriges politik för global utveckling, och bör så fortsatt göra. Svenskt bistånd ska följa OECD-Dacs regelverk för hur bistånd kan användas. Att använda biståndet som ett sätt att tvinga människor att återvända efter att de nekas asyl är inte i enlighet med OECD-Dac och Centerpartiet motsätter sig en politik där biståndet används på detta sätt. Effektiviteten i biståndet ökar genom att vi kraftsamlar och fokuserar runt fyra tematiska områden: Demokrati och rättsstatens principer Klimatomställning och grön energi Hållbara jobb, samt Utbildning för alla barn En viktig del i ett lands demokratiseringsprocess är att säkerställa att fler unga får möjlighet att gå i skolan och skaffa sig en utbildning. Här behöver mer göras. Fokuseringen tar sin utgångspunkt i, och utvecklar, de globala målen i Agenda 2030 och målsättningarna i Parisagendan som svenska aktörer bäst kan bidra till att nå. Vi är bra på mycket, men behöver bli bättre på att fokusera på det vi är bäst på. Vi ska verka där vi kan göra mest skillnad, och där ska vi vara världsledande. Det är viktigt att det finns en långsiktighet i utvecklingsbiståndet, inte minst i demokratibiståndet, eftersom det tar tid för länder att demokratiseras. Detta får inte riskeras genom att endast fokusera på lågt hängande frukter och kortsiktiga resultat. Att det måste finnas ett humanitärt bistånd som går att skala upp är en självklarhet, men det ska inte ske på bekostnad av det bilaterala utvecklingsbiståndet. Kärnstödet kan däremot prioriteras tydligare än i dag. Klimatbiståndet ska inte finansiera fossila utsläpp utan gå till de länder som har svårast att själva klara omställning och anpassning samtidigt som det bidrar till det riksdagsbundna målet för svenskt bistånd. Här krävs bredare insatser även utanför ramen för biståndet, inte minst i medelinkomstländer. Genom att uppmuntra andra länder att följa samma principer och genom att verka för en god samordning inom EU och i andra forum skapas en effektiv och rationell arbetsfördelning för internationell utveckling. Samtidigt ska det enprocentiga biståndsmålet ses som ett medel för att mobilisera betydligt större volymer från andra aktörer. Vi vill att det internationella biståndet används som en hävstång för att mobilisera större krafter i näringsliv, stater, civil ­ samhälle och internationella system. Inte minst civilsamhället, i Sverige och i våra partnerländer, är helt avgörande aktörer för att nå ut med biståndsmedel till dem som behöver det mest. Hävstångseffekten uppnås genom att det internationella biståndet mobiliserar såväl kapital, engagemang och tid som innovation. På så sätt kan värdet av varje skattekrona som investeras i de globala målen mångfaldigas och effekten bli större än vad biståndet enskilt kan bidra med. Det är nödvändigt eftersom volymen på de investeringar som krävs för att uppnå en hållbar utveckling vida överstiger det samlade biståndets volymer, inte minst efter de dramatiska nedskärningar vi nu ser. Utan ett brett och nära samarbete med privata investerare och näringslivet som fokuserar på ett ökat engagemang, kommer de globala hållbarhetsmålen inte kunna uppnås. Med sådant samarbete bygger vi både förutsättningar för hållbara jobb och för beständig ekonomisk framgång i mottagarländerna. En biståndsoberoende värld är alltjämt det långsiktiga målet. Företags ansvar för att upprätthålla mänskliga rättigheter och miljö- och klimat ­ hänsyn behöver vara tydligt och EU-regler kring ”due diligence” ska naturligtvis följas. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas ekonomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostadslösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på försörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Center ­ partiet vill att mer stöd går till Ukraina. Det vore förödande om Ukraina gick i stats ­ bankrutt. För att finansiera och säkra detta stöd vill Centerpartiet se en lånefinansierad utvecklingsfond för Ukraina, utanför ordinarie budgetram, på motsvarande 1 procent av BNP per år. Den humanitära katastrofen orsakad av kriget i Gaza fortsätter. Israels krigföring har för länge sedan passerat alla gränser för proportionalitet. Centerpartiet vill att Sveriges stöd till Palestina fortsätter och utvecklas, och att Sverige återupptar det indragna stödet till UNRWA. Sammantaget står Centerpartiet upp för enprocentsmålet i biståndet och föreslår en stegvis upptrappning av biståndet till dess det åter når 1 procent av BNI, istället för omfattande nedskärningar i biståndsramen. Långsiktighet, partnerskap och lokalt ägarskap bör även fortsatt vara utgångspunkten för svenskt bistånd, med målsättningen att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 41 536 657 1 100 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 805 277 −9 800 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 488 −100 1:4 Folke Bernadotteakademin 217 119 −1 000 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 25 391 −100 Summa 43 652 932 1 089 000 Centerpartiet vill återställa biståndet till 1 % av BNI, därför ökar anslagen till 1:1 med 1,1 miljard 2026, 2,5 miljarder 2027 och 3,5 miljarder 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Anna Lasses (C) Kerstin Lundgren (C) Mikael Larsson (C)