Motion till riksdagen 2022/23:2227 av Eric Palmqvist (SD) Hörselskadade och riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika rösträtt. Detta är något vi ska vara stolta över då vår demokrati inte är något självspelande piano utan något vi folkvalda har fått väljarnas förtroende att förvalta. Regeringsformen föreskriver att alla myndiga medborgare äger rätten att rösta i allmänna val som skall vara fria, hemliga och direkta. En grundförutsättning är emellertid att den enskilde väljaren, utan hinder, kan ta del av den politiska debatten i syfte att bilda sig en egen, välgrundad uppfattning om vilket parti denne ska lägga sin röst på. Detta är också något de flesta av oss tar för givet men det finns alltjämt icke försumbara grupper av befolkningen som upplever sig exkluderade från den politiska debatten. Hörselskadade och riksdagen Sveriges riksdag är ett öppet parlament som alla som så önskar kan besöka för att ta del av debatter och arrangemang. Trots att byggnaderna är delvis gamla och härrör från en tid då hänsyn till funktionsnedsatta inte togs har stora ansträngningar gjorts för att tillgängliggöra vårt parlament för alla, vilket vi skall vara stolta över. Riksdagen producerar också en stor mängd tv och är tillgänglig på internet där man bland annat kan följa debatter i realtid eller ta del av äldre arkivmaterial. En grupp som emellertid har svårt att tillgodogöra sig och följa den politiska debatten i kammaren är de hörselskadade. Visserligen brukar s törre debatter tolkas till tecken ­ språk. Detta gäller exempelvis för partiledardebatter, budgetdebatter och den årliga utrikespolitiska debatten men i övrigt hänvisas hörselskadade till de i efterhand publicerade protokollen. Ytterst få av debatterna, frågestunderna eller pressträffarna i presscentret teckenspråkstolkas, och ingenting förses med undertexter. Att följa en debatt i realtid jämfört med att läsa det transkriberade protokollet är inte jämförbart och främjar knappast det politiska intresset hos hörselskadade utan b efäster snarare denna grupp som exkluderade från den politiska debatten, vilket inte är acceptabelt i en modern demokrati. Med ovanstående i beaktande är det därför min uppfattning att riksdagen bör hedra demokratifirandet genom att besluta att så långt det är genomförbart inkludera landets hörselskadade i det politiska rummet genom att betrakta teckenspråkstolkning i kammaren som normalfallet och inte som idag, något som enbart tillhandahålls undantagsvis. Eric Palmqvist (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:125 av Eric Palmqvist (SD) Hörselskadade och riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika rösträtt. Detta är något vi ska vara stolta över då vår demokrati inte är något självspelande piano utan något som vi folkvalda har fått väljarnas förtroende att förvalta. Regeringsformen föreskriver att alla myndiga medborgare äger rätten att rösta i allmänna val, som skall vara fria, hemliga och direkta. En grundförutsättning är emellertid att den enskilda väljaren, utan hinder, kan ta del av den politiska debatten i syfte att bilda sig en egen, välgrundad uppfattning om vilket parti denne ska lägga sin röst på. Detta är också något som de flesta av oss tar för givet men det finns alltjämt icke försumbara grupper av befolkningen som upplever sig vara exkluderade från den politiska debatten. Hörselskadade och riksdagen Sveriges riksdag är ett öppet parlament som alla som så önskar kan besöka för att ta del av debatter och arrangemang. Trots att byggnaderna är delvis gamla och härrör från en tid då hänsyn till funktionsnedsatta inte togs har stora ansträngningar gjorts för att tillgängliggöra vårt parlament för alla, vilket vi skall vara stolta över. Riksdagen producerar också en stor mängd tv och är tillgänglig på internet där man bland annat kan följa debatter i realtid eller ta del av äldre arkivmaterial. En grupp som emellertid har svårt att tillgodogöra sig och följa den politiska debatten i kammaren är de hörselskadade. Visserligen brukar s törre debatter tolkas till teckenspråk. Detta gäller exempelvis för partiledardebatter, budgetdebatter och den årliga utrikespolitiska debatten men i övrigt hänvisas hörselskadade till de i efterhand publicerade protokollen. Ytterst få av debatterna, frågestunderna eller pressträffarna i presscentret teckenspråktolkas, och ingenting förses med undertexter. Att följa en debatt i realtid jämfört med att läsa det transkriberade protokollet är inte jämförbart och främjar knappast det politiska intresset hos hörselskadade utan b efäster snarare denna grupp som exkluderade från den politiska debatten, vilket inte är acceptabelt i en modern demokrati. Med ovanstående i beaktande är det därför min uppfattning att riksdagen bör besluta att så långt det är genomförbart inkludera landets hörselskadade i det politiska rummet genom att betrakta teckenspråkstolkning i kammaren som normalfallet och inte som idag som något som enbart tillhandahålls undantagsvis. Eric Palmqvist (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:686 av Eric Palmqvist (SD) Hörselskadade och riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadade och riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika rösträtt. Detta är något vi ska vara stolta över då vår demokrati inte är något självspelande piano utan något som vi folkvalda har fått väljarnas förtroende att förvalta. Regeringsformen föreskriver att alla myndiga medborgare äger rätten att rösta i allmänna val, som skall vara fria, hemliga och direkta. En grundförutsättning är emellertid att den enskilda väljaren, utan hinder, kan ta del av den politiska debatten i syfte att bilda sig en egen, välgrundad uppfattning om vilket parti denne ska lägga sin röst på. Detta är också något som de flesta av oss tar för givet men det finns alltjämt icke försumbara grupper av befolkningen som upplever sig vara exkluderade från den politiska debatten. Hörselskadade och riksdagen Sveriges riksdag är ett öppet parlament som alla som så önskar kan besöka för att ta del av debatter och arrangemang. Trots att byggnaderna är delvis gamla och härrör från en tid då hänsyn till funktionsnedsatta inte togs har stora ansträngningar gjorts för att tillgängliggöra vårt parlament för alla, vilket vi skall vara stolta över. Riksdagen producerar också en stor mängd tv och är tillgänglig på internet där man bland annat kan följa debatter i realtid eller ta del av äldre arkivmaterial. En grupp som emellertid har svårt att tillgodogöra sig och följa den politiska debatten i kammaren är de hörselskadade. Visserligen brukar större debatter tolkas till tecken ­ språk. Detta gäller exempelvis för partiledardebatter, budgetdebatter och den årliga utrikespolitiska debatten men i övrigt hänvisas hörselskadade till de i efterhand publicerade protokollen. Ytterst få av debatterna, frågestunderna eller pressträffarna i presscentret teckenspråktolkas, och ingenting förses med undertexter. Att följa en debatt i realtid jämfört med att läsa det transkriberade protokollet är inte jämförbart och främjar knappast det politiska intresset hos hörselskadade utan befäster snarare denna grupp som exkluderade från den politiska debatten, vilket inte är acceptabelt i en modern demokrati. Med ovanstående i beaktande är det därför min uppfattning att riksdagen bör besluta att så långt det är genomförbart inkludera landets hörselskadade i det politiska rummet genom att betrakta teckenspråkstolkning i kammaren som normalfallet och inte som idag som något som enbart tillhandahålls undantagsvis. Eric Palmqvist (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:153 av Eric Palmqvist (SD) Hörselskadade och riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hörselskadades inkludering i den politiska debatten genom att betrakta teckenspråkstolkning av i kammaren förekommande debatter som normalfallet och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges riksdag har nyligen firat 100 år av allmän och lika rösträtt. Detta är något vi ska vara stolta över, då vår demokrati inte är något självspelande piano utan något som vi folkvalda har fått väljarnas förtroende att förvalta. Regeringsformen föreskriver att alla myndiga medborgare äger rätten att rösta i allmänna val, som skall vara fria, hemliga och direkta. En grundförutsättning är emellertid att den enskilda väljaren, utan hinder, kan ta del av den politiska debatten i syfte att bilda sig en egen, välgrundad uppfattning om vilket parti denne ska lägga sin röst på. Detta är också något som de flesta av oss tar för givet men det finns alltjämt icke försumbara grupper av befolkningen som upplever sig vara exkluderade från den politiska debatten. Hörselskadade och riksdagen Sveriges riksdag är ett öppet parlament som alla som så önskar kan besöka för att ta del av debatter och arrangemang. Trots att byggnaderna är delvis gamla och härrör från en tid då hänsyn till funktionsnedsatta inte togs har stora ansträngningar gjorts för att till ­ gängliggöra vårt parlament för alla, vilket vi skall vara stolta över. Riksdagen producerar också en stor mängd tv och är tillgänglig på internet där man bland annat kan följa debatter i realtid eller ta del av äldre arkivmaterial. En grupp som emellertid har svårt att tillgodogöra sig och följa den politiska debatten i kammaren är de hörselskadade. Visserligen brukar större debatter tolkas till teckenspråk. Detta gäller exempelvis för partiledardebatter, budgetdebatter och den årliga utrikespolitiska debatten men i övrigt hänvisas hörselskadade till de i efterhand publicerade protokollen. Ytterst få av debatterna, frågestunderna eller pressträffarna i presscentret teckenspråkstolkas, och ingenting förses med undertexter. Att följa en debatt i realtid jämfört med att läsa det transkriberade protokollet är inte jämförbart och främjar knappast det politiska intresset hos hörselskadade utan befäster snarare denna grupp som exkluderade från den politiska debatten, vilket inte är acceptabelt i en modern demokrati. Med ovanstående i beaktande är det därför min uppfattning att riksdagen bör besluta att så långt det är genomförbart inkludera landets hörselskadade i det politiska rummet genom att betrakta teckenspråkstolkning i kammaren som normalfallet och inte som idag som något som enbart tillhandahålls undantagsvis. Eric Palmqvist (SD)