Motion till riksdagen 2023/24:2703 av Elin Söderberg m.fl. (MP) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell A i motionen. Hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i hela landet Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 753 2 903 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 255 200 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 458 702 4 374 1:5 Näringslivsutveckling 402 942 ±0 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 72 826 677 1:7 Turismfrämjande 104 613 ±0 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 081 3 035 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 124 581 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 208 313 1 803 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 40 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 345 518 3 502 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 000 ±0 1:24 Elstöd 500 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 760 274 2:2 Kommerskollegium 105 055 985 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 367 ±0 2:4 Investeringsfrämjande 77 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 017 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 99:1 Utvecklingsmedel till videospelsindustrin ±0 30 000 Summa 9 552 305 247 553 Näringslivet förser idag samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter, såsom livsmedels ­ produktion, behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, genom nya jobb och företag. De stora samhällsutmaningarna innebär risker och möjligheter som vi i Miljöpartiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft. Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna: Snabba och samplanerade tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda Energieffektiviseringar, förbättrad effekttilldelning och utbyggnad av förnybar elproduktion för att tillgängliggöra el i närtid till industrins omställning Bostadsbyggande, utbildningsinsatser och förbättrade förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att trygga kompetensförsörjningen. De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på den gröna industriomställningen och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Samverkan för kompetensförsörjning Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Vi tillför därför 10 miljoner på anslag 1:4 till Tillväxtverket för arbete med hållbar tillväxt i hela landet samt till samverkan för kompetensförsörjning. Forskning och innovation för grön omställning Näringslivet spelar en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Den snabba utveckling som nu behöver ske, innebär möjligheter till innovation, näringslivsutveckling och stärkt konkurrenskraft som ska tas tillvara. Att regeringen i detta läge väljer att dra ner medlen till Vinnova till forskning och innovation är ett steg i helt fel riktning. Vi tillför därför 200 miljoner till Vinnova i budgeten för 2024. Vi stöttar spelbranschen med utvecklingsmedel till gamingindustrin Kulturella och kreativa näringar är viktiga för vår livskvalitet, näringslivsutveckling och svensk export. Vi vill stärka främjandet av dessa branscher. En nationell strategi för kulturella och kreativa branscher är under framtagande efter den utredning vi i Miljö ­ partiet tillsatte i regering. Ett annat steg vi vill ta är att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher. Spelbranschen har inte alltid getts samma status som andra kulturformer och inte heller varit föremål för politiska åtgärder i tillräcklig utsträckning. Det är helt enkelt dags att levla upp spelpolitiken! Vi inrättar därför det nya anslaget 99:1 och tillför detta anslag 30 miljoner för en satsning på utvecklingsmedel till gamingindustrin. Elstöd och fond för energieffektivisering Miljöpartiet ställer sig vidare bakom storleken på regeringens anslag 1:24 Elstöd för företag. Däremot vill vi se en utformning av elstödet som mer tydligt riktar sig till de företag som hamnat i en tuff sits. Det är viktigt att företag som inte drabbats hårt av elpriskrisen inte heller får stöd, exempelvis stora bolag som bundit sitt elpris över lång tid. De medel som inte behöver användas för akuta åtgärder överförs till en fond för energieffektivisering. Elin Söderberg (MP) Daniel Helldén (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Linus Lakso (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3104 av Elin Söderberg m.fl. (MP) Utgiftsområde 24 Näringsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 870 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 410 855 251 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 426 447 ±0 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 146 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 75 303 ±0 1:7 Turismfrämjande 109 613 ±0 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 6 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 152 881 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 216 726 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 68 850 −50 000 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 356 807 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 259 ±0 2:2 Kommerskollegium 115 250 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 ±0 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 8 315 298 353 000 Sveriges näringsliv är ett av världens mest framstående, känt för sin anpassnings ­ förmåga, innovativa kraft och starka omvärldsbevakning. Näringslivet förser samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter, såsom livsmedelsproduktion, behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, genom nya jobb och företag. De stora samhällsutmaningarna innebär risker och möjligheter som vi i Miljöpartiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft. Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna: Snabba och samplanerade tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda Energieffektiviseringar, förbättrad effekttilldelning och utbyggnad av förnybar elproduktion för att tillgängliggöra el i närtid till industrins omställning Bostadsbyggande, utbildningsinsatser och förbättrade förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att trygga kompetensförsörjningen. De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Miljöpartiet avvisar regeringens neddragning på 51 miljoner i anslag 1:2. Utöver detta förstärker vi anslaget med 200 miljoner för 2025 och 2026 i syfte att återställa den ned ­ skärning på hållbar innovation som regeringen gjorde i BP24. Under 2025 och 2026 öronmärks 70 miljoner till sociala innovationer för att bidra till stärkt kunskaps ­ utveckling i anslutning till att nya socialtjänstlagen träder i kraft. Miljöpartiet är kritiska till att anslag 1:5 minskat kraftigt även jämfört med nivån innan pandemin, exempelvis nivån i budgetpropositionen för 2019. Vi ser att anslaget behöver höjas och förstärker med 146 miljoner för 2025, i syfte att främja näringslivsutveckling i hela landet och med särskilt fokus på startups kopplat till klimat ­ omställningen samt kulturella och kreativa branscher i linje med de förslag som Miljö ­ partiet pekar ut i motion 2023/24:2889 med anledning av skr. 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher. Vi föreslår att anslag 1:8 Sveriges geologiska undersökning förstärks med 6 miljoner 2025 och totalt 149 miljoner över tre år för att möjliggöra av myndigheten prioriterade satsningar kopplat till förutsättningar för energi- och klimatomställningen samt klimat ­ anpassning för en robust samhällsplanering. Vidare avvisar Miljöpartiet regeringens förstärkning av anslag 1:16 som regeringen motiverar med ökat behov av extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen. Elin Söderberg (MP) Katarina Luhr (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Emma Nohrén (MP)