Motion till riksdagen 2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Ofrivilligt egenföretagande genom F-skatt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom flertalet branscher vittnas det om att allt fler arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden tvingas att starta eget för att få arbete, trots att de jobbar på ett enda företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Detta gör att arbetsgivaren kommer undan en mängd skyldigheter, bland annat sociala avgifter och skatteinbetal ­ ningar. Dessa får i stället den ofrivilliga egenföretagaren eller F ‑ skattsedelsinnehavaren stå för. Detta kan användas för att kringgå det svenska systemet där kollektivavtal sluts mellan jämnstarka parter på arbetsmarknaden. Med en påtvingad F ‑ skatt tappar arbetstagaren en mängd rättigheter och försvagas i förhållande till arbetsgivaren som hen är helt beroende av för sin försörjning. En egenföretagare omfattas inte heller av anställ ­ ningsskydd, rätt till semester eller andra arbetsrättsliga lagar. Så kallade falska egenföretagare skapar en parallell arbetsmarknad där varken arbetsrätt eller kollektivavtal gäller, där villkoren är mycket sämre och där inkomsterna är låga. Det finns ingen förutom oseriösa företag som utövar illojal konkurrens som tjänar på detta. Skatteintäkterna blir lägre, arbetsvillkoren försämras och det riskerar att konkurrera ut seriösa företag som tecknar kollektivavtal och tar ansvar för arbets ­ tagarna. Även om det är uppenbart att en egenföretagare i själva verket borde betraktas som en anställd – hen arbetar under någon annans ledning, följer strikta arbetstider och tillhandahåller inget eget material eller egna maskiner – så är hen inte automatiskt anställd i arbetsrättslig mening. Om egenföretagaren i allt väsentligt är att jämställa med en anställd så är det först när individen driver fallet till domstol som det blir aktuellt att pröva om det är fråga om en falsk egenföretagare som då skulle ha samma rättigheter som en anställd. I den beroendeställning som en ofrivillig egenföretagare är i förhållande till sin arbetsgivare är det många som varken vågar eller har ekonomiska möjlig ­ heter att starta en rättsprocess med den överhängande risken att förlora sitt jobb. Det har, efter de förändringar av lagstiftningen som genomfördes 2009, blivit enklare att bli beviljad F ‑ skattsedel, eftersom kravet på flera uppdragsgivare togs bort. Samtidigt kan de problem som finns inte enbart tillskrivas de lagändringar som gjordes då. Förutom att antalet uppdragsgivare skulle kunna ges ett större utrymme vid prövningen, kunde återkommande kontroller och kännbara sanktioner vara alternativ för att förhindra att människor på den svenska arbetsmarknaden tvingas in i ovärdiga arbetsförhållan ­ den. Denna utveckling bör förhindras, annars riskerar vi att få ett än mer utbrett utnyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden som tvingas till ett ofrivilligt företagande och alla de nackdelar som det för med sig för både den enskilde och den svenska modellen på arbetsmarknaden. Johanna Haraldsson (S) Lars Mejern Larsson (S) Leif Nysmed (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1833 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Ofrivilligt egenföretagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F-skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom flertalet branscher vittnas det om att allt fler arbetstagare på den svenska arbets ­ marknaden tvingas att starta eget för att få arbete, trots att de jobbar på ett enda företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Detta gör att arbetsgivaren kommer undan en mängd skyldigheter, bland annat sociala avgifter och skatte ­ inbetalningar. Dessa får i stället den ofrivilliga egenföretagaren eller F ‑ skattsedels ­ innehavaren stå för. Detta kan användas för att kringgå det svenska systemet där kollektivavtal sluts mellan jämnstarka parter på arbetsmarknaden. Med en påtvingad F ‑ skatt tappar arbets ­ tagaren en mängd rättigheter och försvagas i förhållande till arbetsgivaren som hen är helt beroende av för sin försörjning. En egenföretagare omfattas inte heller av anställnings ­ skydd, rätt till semester eller andra arbetsrättsliga lagar. Så kallade falska egenföretagare skapar en parallell arbetsmarknad där varken arbetsrätt eller kollektivavtal gäller, där villkoren är mycket sämre och där inkomsterna är låga. Det finns ingen förutom oseriösa företag som utövar illojal konkurrens som tjänar på detta. Skatteintäkterna blir lägre, arbetsvillkoren försämras och det riskerar att konkurrera ut seriösa företag som tecknar kollektivavtal och tar ansvar för arbetstagarna. Även om det är uppenbart att en egenföretagare i själva verket borde betraktas som en anställd – hen arbetar under någon annans ledning, följer strikta arbetstider och tillhandahåller inget eget material eller egna maskiner – så är hen inte automatiskt anställd i arbetsrättslig mening. Om egenföretagaren i allt väsentligt är att jämställa med en anställd så är det först när individen driver fallet till domstol som det blir aktuellt att pröva om det är fråga om en falsk egenföretagare som då skulle ha samma rättigheter som en anställd. I den beroendeställning som en ofrivillig egenföretagare är i förhållande till sin arbetsgivare är det många som varken vågar eller har ekonomiska möjligheter att starta en rättsprocess med den överhängande risken att förlora sitt jobb. Det har, efter de förändringar av lagstiftningen som genomfördes 2009, blivit enklare att bli beviljad F ‑ skattsedel, eftersom kravet på flera uppdragsgivare togs bort. Samtidigt kan de problem som finns inte enbart tillskrivas de lagändringar som gjordes då. Förutom att antalet uppdragsgivare skulle kunna ges ett större utrymme vid pröv ­ ningen, kunde återkommande kontroller och kännbara sanktioner vara alternativ för att förhindra att människor på den svenska arbetsmarknaden tvingas in i ovärdiga arbets ­ förhållanden. Denna utveckling bör förhindras, annars riskerar vi att få ett än mer utbrett utnyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden som tvingas till ett ofrivilligt företagande och alla de nackdelar som det för med sig för både den enskilde och den svenska modellen på arbetsmarknaden. Johanna Haraldsson (S) Leif Nysmed (S) Lars Mejern Larsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1787 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Reformering av F-skatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna för F ‑ skatt i syfte att motverka löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom ett flertal branscher vittnas det om att allt fler arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden tvingas att starta eget för att få arbete, trots att de jobbar på ett enda företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Detta gör att arbets ­ givaren kommer undan en mängd skyldigheter, bland annat sociala avgifter och skatteinbetalningar. Dessa får i stället den ofrivilliga egenföretagaren eller F ‑ skatt ­ sedelsinnehavaren stå för. Detta kan användas för att kringgå det svenska systemet där kollektivavtal sluts mellan jämnstarka parter på arbetsmarknaden. Med en påtvingad F ‑ skatt tappar arbetstagaren en mängd rättigheter och försvagas i förhållande till arbetsgivaren som hen är helt beroende av för sin försörjning. En egenföretagare omfattas inte heller av anställningsskydd, rätt till semester eller andra arbetsrättsliga lagar. Så kallade falska egenföretagare skapar en parallell arbetsmarknad där varken arbetsrätt eller kollektivavtal gäller, där villkoren är mycket sämre och där inkomsterna är låga. Det finns ingen förutom oseriösa företag som utövar illojal konkurrens som tjänar på detta. Skatteintäkterna blir lägre, arbetsvillkoren försämras och det riskerar att konkurrera ut seriösa företag som tecknar kollektivavtal och tar ansvar för arbets ­ tagarna. Även i fall där det är uppenbart att en egenföretagare i själva verket borde betraktas som en anställd – hen arbetar under någon annans ledning, följer strikta arbetstider och tillhandahåller inget eget material eller egna maskiner – så är hen inte automatiskt anställd i arbetsrättslig mening. Om egenföretagaren i allt väsentligt är att jämställa med en anställd så är det först när individen driver fallet till domstol som det blir aktuellt att pröva om det är fråga om en falsk egenföretagare som då skulle ha samma rättigheter som en anställd. I den beroendeställning som en ofrivillig egenföretagare är i för ­ hållande till sin arbetsgivare är det många som varken vågar eller har ekonomiska möjligheter att starta en rättsprocess med den överhängande risken att förlora sitt jobb. Det har, efter de förändringar av lagstiftningen som genomfördes 2009, blivit enklare att bli beviljad F ‑ skattsedel, eftersom kravet på flera uppdragsgivare togs bort. Sam ­ tidigt kan de problem som finns inte enbart tillskrivas de lagändringar som gjordes då. Förutom att antalet uppdragsgivare skulle kunna ges ett större utrymme vid prövningen, kunde återkommande kontroller och kännbara sanktioner vara alternativ för att för ­ hindra att människor på den svenska arbetsmarknaden tvingas in i ovärdiga arbets ­ förhållanden. Denna utveckling bör förhindras, annars riskerar vi att få ett än mer utbrett ut ­ nyttjande av människor på den svenska arbetsmarknaden som tvingas till ett ofrivilligt företagande och alla de nackdelar som det för med sig för både den enskilde och den svenska modellen på arbetsmarknaden. Johanna Haraldsson (S) Lars Mejern Larsson (S) Leif Nysmed (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1835 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Reformerad F‑skatt för en sjyst arbetsmarknad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa regelverket för F ‑ skatt i syfte att motverka falskt egenföretagande samt löne- och villkorsdumpning på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen. Motivering I flera branscher vittnas det om att arbetstagare tvingas att starta eget för att få arbete, trots att de i praktiken jobbar enbart åt ett företag och utför samma arbetsuppgifter som en anställd. Detta gör att arbetsgivaren undgår en rad skyldigheter, bland annat sociala avgifter och skatteinbetalningar, vilka istället belastar den ofrivilliga egenföretagaren. På så sätt kan man kringgå det svenska systemet där kollektivavtal sluts mellan jämnstarka parter. Med en påtvingad F-skatt förlorar arbetstagaren grundläggande rättigheter och hamnar i en stark beroendeställning till sin uppdragsgivare. Egenföretagaren omfattas inte av anställningsskydd, semesterlag eller andra arbetsrättsliga regelverk. Resultatet blir en parallell arbetsmarknad där falska egenföretagare står utan skydd, arbetsvillkoren är sämre och inkomsterna låga. De enda som tjänar på detta är oseriösa aktörer som använder illojal konkurrens för att pressa villkor och priser. Samtidigt hotas seriösa företag, skatteintäkterna minskar och den svenska modellen urholkas. Även när det är uppenbart att en person arbetar under samma villkor som en anställd – under arbetsledning, med fasta arbetstider och utan egna maskiner – sker ingen automatisk prövning. Först om individen själv driver ärendet i domstol kan det avgöras om det är fråga om en falsk egenföretagare. I den utsatta beroendeställning som dessa personer befinner sig i är det få som vågar eller har råd att ta den risken. Efter lagändringarna 2009, då kravet på flera uppdragsgivare togs bort, har det blivit betydligt enklare att beviljas F ‑ skattsedel. Det bidrar till dagens problem. En skärpt prövning av antalet uppdragsgivare, återkommande kontroller och kännbara sanktioner skulle kunna minska missbruket av systemet och skydda människor från att tvingas in i ovärdiga villkor. Denna utveckling måste stoppas. Annars riskerar vi att fler människor pressas in i ofrivilligt företagande, med allvarliga konsekvenser för både individen och den svenska modellen på arbetsmarknaden. Johanna Haraldsson (S) Lars Mejern Larsson (S) Leif Nysmed (S)