Motion till riksdagen 2022/23:2389 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2 och 3). 1 Sammanfattning Med denna vårmotion är det tydligt att Centerpartiet är det parti som satsar på jobb, tillväxt och arbetslinjen i krisen, när regeringen höjer skatten och bidragen, som vill stärka klimatpolitiken när regeringen monterar ned den, som försvarar den likvärdiga skolan och som värnar landsbygden när regeringen har glömt bort den. Passivitet är en dålig ekonomisk medicin i kristider. Sverige och den svenska ekono ­ min står inför stora utmaningar. Tillväxten dämpas och vi befinner oss i en lågkonjunk ­ tur. Sysselsättningen kommer att sjunka och arbetslösheten att öka. Samtidigt är infla ­ tionen långt över Riksbankens mål, vilket gör att räntorna kommer att stiga. Resultatet blir sjunkande reallöner, pressade hushåll och minskande investeringar. Samtidigt pågår ett krig i Europa. Rysslands förnyade invasion av Ukraina innebär att den säkerhetspolitiska situationen för Sverige är sämre än någon gång sedan andra världskriget. FN:s klimatpanel har ånyo tydliggjort att tiden håller på att rinna ut, om världen ska klara klimatomställningen. I Sverige skördar gängkriminaliteten dödsoffer varje vecka. Problemet med regeringens förslag till vårproposition och vårändringsbudget är inte primärt vad de gör utan vad de inte gör. Det är bra att regeringen inte häller bensin på inflationsbrasan. Men det är obegripligt att man underlåter att hälla vatten på densamma. Det finns saker som finanspolitiken inte bara kan göra utan som man måste göra, åtgärder som motverkar lågkonjunkturen och mildrar inflationstrycket. Bekämpa krisen och inflationen samtidigt – en riktig jobb- och tillväxtpolitik för Sverige Vägen till att sänka inflationen och vända lågkonjunkturen går genom sänkta kostnader, inte minst genom att sänka skatten på att anställa, och värna arbetslinjen så att fler går från bidrag till jobb. Centerpartiet står för borgerlig liberal ekonomisk politik. Arbetsgivaravgiften, särskilt för att anställa unga, behöver sänkas, inte höjas som Tidöregeringen gjorde den 1 april. A-kassan bör reformeras för att uppmuntra till jobbsökande och jobbstimulansen för den som går från försörjningsstöd till arbete bör fördubblas. Arbetslösa ska ha krav och incitament att flytta dit jobben finns, vilket i dag ofta är i Norrland. Regelkrånglet måste minska, bl.a. genom att göra Regelrådet till en egen myndighet. Yrkesutbildningarna, med yrkeshögskolan, yrkesvux och branschskolor, bör alla förstärkas, och studiestödet för omställning ges tillräckliga resurser för att möta den stora kompetensbrist som finns parallellt med arbetslösheten. Hjälp kommunerna att rädda lärare och skolor När den ekonomiska krisen pressar kommunerna sägs nu många behöriga lärare upp, trots lärarbrist. Mindre skolor riskerar att läggas ned, inte minst på den svenska lands ­ bygden, med långvariga negativa konsekvenser som följd. Det behövs en nödsatsning, en lärarmiljard, för att behålla behöriga lärare. Små skolor måste skyddas från nedläggning genom ökade resurser, där hänsyn tas till små skolors situation. Skolverket bör få i uppdrag att upprätta ett nationellt frånvaroregister och att granska hur klasstorlek förhåller sig till särskilda behov samt kvalitetssäkra tillgången till böcker och andra läromedel. Välfärdens kärna måste värnas och kommuner och regioner få besked om minst 5 miljarder i ökade resurser, för att undvika att en välfärdskris följer på inflations ­ krisen. En folkrörelse för klimatet – alla ska med På ett halvår har Tidöregeringen raserat stora delar av klimatpolitiken. Utsläppen kommer att öka till följd av politiken och Sverige riskerar att förlora sin ledarroll i världen. Den för elektrifieringen nödvändiga utbyggnaden av vindkraft stannar nu helt av. Centerpartiet vill ha en folkrörelse för klimatet, där alla ges chans att vara med i klimatomställningen. Alla som vill vara med och investera för att minska elräkningen, minska elbehovet och bidra till klimatomställningen, även de hushåll som i dag inte har råd, bör få chansen nu, innan elpriserna stiger nästa vinter. Det gröna avdraget ska utökas till investeringar i energibesparingar, som värme ­ pumpar, fjärrvärme och bergvärme, med 50 000 kronor. En särskild klimatkredit på 100 000 kronor, med mycket låga räntor, inrättas så att hushåll som tjänar på att spara energi men inte kan låna på banken ska kunna investera i energibesparingar. En kriskommission upprättas för att få igång utbyggnaden av ny kraft, där tillstånds ­ processerna för att bygga ny vindkraft ska kortas ned till maximalt två år, och ersättningen till närboende utökas. Produktionen av el i Sverige ska växa från över 150 TWh till över 250 TWh före 2030. Biogasen, som hotar att kollapsa efter en skattechock i början av året, måste räddas genom att vi omgående återupprättar skattefriheten och förlänger gödselgasstödet. Hjälp utsatta familjer i hela landet Vi behöver fokusera på åtgärder ämnade att kompensera för de ökade kostnaderna för de som har det sämst ställt, inte minst ensamstående och barnfamiljer. Medan ett förstärkt bostadsbidrag är en viktig temporär åtgärd är det i sig inte tillräckligt. Underhållsstödet för ensamstående föräldrar bör utökas i kristider. Matpriserna i butik bör pressas genom att konkurrensen värnas i dagligvaruhandeln med en intensiv och utökad granskning från Konkurrensverket. Civilsamhället, som gör en hjälteinsats i krisen, bör få utökat stöd, inte minst till de organisationer som möter utsatta familjer i nöd. Stärk resurserna till att upprätthålla näringsriktig mat i skolan i ett läge med stigande inflation. Värna landsbygden på riktigt Många hushåll på den svenska landsbygden är i dag utsatta för höga dieselpriser och elpriser, sedan regeringen helt misslyckats med att leverera på sina vidlyftiga löften från valrörelsen. Både hushåll och småföretag på landsbygden, inte minst Sveriges bönder som är centrala för matproduktionen, behöver nu se resultat. Centerpartiet står fast vid att de resurser som regeringen har använt till att sänka priset vid pump med netto 14 öre per liter i stället bör ges som en rabatt på 3 kronor per liter bränsle vid pump för de som bor på landsbygden. Resurserna bör gå till de som är beroende av bilen, inte de som pendlar ut och in till storstaden trots att de har tunnelbana, buss eller spårvagn. De läkare, ingenjörer och andra med längre utbildning som flyttar till landsbygds ­ kommuner bör få sina studielån nedskrivna. Stödet till Sveriges lanthandlare, som drabbas hårt av krisen, bör ökas kraftigt för att undvika nedläggningar. Stödet till Sveriges bönder bör förstärkas, med utökade möjligheter till generations ­ skiften genom bl.a. startstödet för yngre bönder som tar över en verksamhet. Nedsättningen av dieselskatten för svenska bönder måste förlängas och på sikt omvandlas till ett likvärdigt permanent jordbruksavdrag, oberoende av drivmedel. Stoppa rekryteringen till gängen Det råder bred enighet om att kraftigt förstärka resurserna till polisen, Kriminalvården och rättsväsendet. Men alldeles för lite görs för att på bred front stoppa nyrekryteringen av ungdomar och barn till gängen. Här krävs en snabb uppskalning av insatserna. De som jobbar i socialtjänsten måste rustas för att fullt ut kunna möta de ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. De anställda behöver ökade karriärvägar, rätt till vidareutbildning och inte minst en tryggare arbetsmiljö. Kvaliteten på insatserna inom socialtjänsten måste förbättras, bl.a. genom borttagna åldersgränser för öppna insatser för barn, utan föräldrars samtycke, och ett större och mer likvärdigt stöd efter avslutad tvångsvård. Ungdomsfängelser vore en tryggare lösning än att som i dag tungt kriminella bor på hem i Statens institutionsstyrelses regi, s.k. Sis-hem, där mycket allvarliga missför ­ hållanden löpande uppdagas. Centerpartiet vill därför flytta över ansvaret för de kriminella ungas frihetsberövande till ungdomsfängelser i Kriminalvårdens regi, där det finns tillräcklig erfarenhet och kompetens. Försvara Sverige och hjälp Ukraina Med det nya säkerhetsläget i Europa och Sveriges förhoppningsvis snara inträde i försvarsalliansen Nato krävs en snabb och bred upprustning av det svenska försvaret. Samtidigt bör Sverige kraftfullt skala upp sitt stöd till det ukrainska folkets kamp för frihet och demokrati. Försvarsutgifterna bör öka till målet om 2 procent av BNP till 2026, i linje med vad Centerpartiet har krävt och regeringen utlovat. Försvarsmakten bör därutöver få full täckning för allt militärt stöd till Ukraina. Det ekonomiska och militära biståndet till Ukraina bör ökas kraftigt, åtminstone fördubblas. Dagersättningen på 71 kronor per dag till ukrainska flyktingar i Sverige bör omgående höjas till nivån i Danmark, 132 kronor per dag. Flyktingarna bör också få rätt till svenska för invandrare och civilsamhällets insatser för de ukrainska flyktingarna förstärkas. Centerpartiet ämnar fortsätta driva en politik för ökad sysselsättning, minskade utsläpp, fler duktiga lärare och ökad trygghet, i hela landet. 2 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Centerpartiets roll i ett svårt ekonomiskt läge är att värna motorn i svensk ekonomi: våra små växande företag, som bygger vårt välstånd. Vi kommer att värna de familjer runt om i Sverige som är mest utsatta, för vilka den lilla skolan och den mindre vård ­ centralen spelar störst roll. Vi kommer att värna klimatet, där Sverige måste vara ett lysande föredöme, inte ett varnande exempel. Sverige och västvärlden genomgår just nu en inflationskris, med kraftiga prisupp ­ gångar inte bara på energi utan brett i ekonomin. För att bekämpa inflationen sker nu globalt branta höjningar av styrräntor, med en kraftig konjunkturnedgång som följd. Det råder stagflation, stagnation och inflation parallellt. Som en följd av inflationskrisen pressas också kommuners och regioners budgetar hårt, med risk för en skol- och välfärdskris i förlängningen. Stagflationen ser ut att sätta punkt för den sittande regeringens populistiska löften, när dessa inte går att leverera. Det som kvarstår är ett vakuum, där den styrande koalitionen inte tänkt igenom vilka andra krisåtgärder som är effektiva på kort sikt eller vilka strukturreformer som kan underlätta på lång sikt. Det positiva med detta är att regeringen har fortsatt den strama finanspolitik som Centerpartiet länge förordat, som i dagsläget undviker att direkt motverka Riksbankens arbete för låg inflation. Det negativa är att, när den ekonomiska tanken tryter, blir politiken förlamad, defensiv och innehållslös. På några få områden har regeringen agerat med kraft, men då på ett sätt som försämrar konjunkturen. Regeringen har snabbt monterat ned en rad klimatåtgärder som gjort Sverige ledande i klimatomställningen, och därigenom underminerat landets gröna industrialisering och återigen ökat beroendet av fossila bränslen. Regeringen har också kraftfullt höjt skatten på att anställa unga, arbetsgivaravgifterna, samtidigt som man höjt a ‑ kassan. Det underminerar arbetslinjen, som syftar till att så många som möjligt går från bidrag till arbete. Det ekonomiska läget kräver att finanspolitiken inte spär på inflationen, hjälper snarare än stjälper centralbankens arbete med inflationen. Politiken måste i det läget på kort sikt dels prioritera resurserna hårt, till bl.a. välfärdens kärna, dels fokusera på sådant som dämpar inflationen, främst genom att sänka kostnaderna och avhjälpa brist ­ lägen. På kort sikt är det åtgärdernas effekt på inflationen, snarare än på statsfinanserna, som utgör den omedelbara begränsningen. Därför är sänkta kostnader via sänkta arbetsgivaravgifter en av de konjunktur ­ åtgärder som är uppenbart bäst lämpade att dämpa kostnader och inflation och stärka konjunkturen – vilket också Konjunkturinstitutet konstaterat. I stället går Tidöregeringen i rakt motsatt riktning. Särskilt angeläget för hushåll som drabbas av höga priser är att i dyrtider värna kon ­ kurrensen, mot oligopol och monopol, privata som statliga. I synnerhet har regeringen inte förmått agera så kraftfullt som krävs för att värna priskonkurrensen i den hårt oligopoliserade dagligvaruhandeln, där matpriserna rusat med över 20 procent. Inte heller har regeringen tagit de nödvändiga stegen för att dämpa och minska monopol ­ avgifter och regleringar. Satsningarna på att stärka hushållens ekonomi bör i högre grad fokuseras på de mest utsatta. I stället för att exempelvis sänka bränslekostnaderna ytterst marginellt för alla bilägare, även de som har kollektivtrafik i städerna, bör den fokuseras på de som är beroende av bilen på landsbygden. Många hushåll är också fortsatt beroende av el för uppvärmning, och har efter vinterns höga elräkningar inte råd att investera i sådant som kan spara el inför kommande vinter med höga elpriser. Det är därför akut att under sommaren och hösten ge hushållen maximala möjligheter att investera i energibesparande åtgärder, som därigenom dämpar både elräkningar, inflation och klimatpåverkan. Det är lika angeläget att påskynda utbyggnaden av ny energi, där utbyggnaden av vindkraft nästan helt har stannat upp till följd av en vindkraftsfientlig politik på både lokal nivå och riksnivå. Det finns ett akut behov av att snabbt få igång utbyggnaden av nya kraftverk genom att förkorta tillståndsprocesser och öka incitamenten för närboende och berörda kommuner. På kort sikt hotar också kostnadskrisen för kommuner och regioner att leda till att lärare sägs upp, eller att skolor och vårdcentraler stängs, trots att behoven är större än någonsin. Därför bör resurserna till välfärdens kärna prioriteras, inte minst för att undvika långsiktig skada för den redan hårt prövade svenska skolan. För den längre sikten visar dagens kris på ett stort behov av strukturreformer. Det behövs en på många sätt klassisk liberal tillväxt- och jobbpolitik, som tror på individens möjligheter och företagsamhet. Sverige har just nu en internationellt ganska unik kombination av hög inflation, hög arbetslöshet och hög kompetensbrist, med hundratusentals arbetslösa och hundratusentals lediga platser parallellt. Ofta är de ekonomiska svårigheterna och kompetensbristen som störst på den svenska lands ­ bygden. Det måste bli lättare, inte dyrare och svårare som nu sker med Tidöregeringen, för arbetsgivare att slussa in arbetskraft från arbetslöshet in i jobb. Det måste också erbjudas bra möjligheter att vidareutbilda sig inom bristyrken för att fylla kompetens ­ luckor, där det historiska avtalet om arbetsrätten och omställning gör att tiotusentals personer varje år kan uppgradera sina kompetenser på högskola och yrkeshögskola – men där regeringen strypt resurserna. Det behövs också ett långsiktigt lyft för skolan, med fokus på undervisningens kvalitet, med satsning på fler lärare och större anpassning till elever med särskilda behov. Mindre skolor, som har svårare att bära de många grundkrav som ställs på skolan, bör värnas. Sverige kan inte förbli ett av världens mest jämlika och produktiva samhällen om inte grunden läggs i skolan för varje barn och ungdom att få vara del av den svenska framgångssagan. Det kräver att resurstilldelningen till olika typer av skolor, med olika huvudmän, är rättvis. Och det kräver ett rättssäkert betygssystem, där skolor konkurrerar med kunskap. Klimatomställningen behöver också ny fart efter det senaste halvårets snabba ned ­ montering av klimatpolitiken, med allt från det plötsliga avskaffandet av klimatbonusen för laddbara bilar och minskad användning av biobränslen till en snabbt nedskuren offentlig budget. Det behövs i stället en storsatsning på billigt svenskt biobränsle, vind ­ kraft och möjligheter för vanliga familjer, i synnerhet de med mindre ekonomiska marginaler, att delta i klimatomställningen. Den kortsiktiga krishanteringen, och i lika hög grad långsiktiga strukturreformer, kräver att den ekonomiska politiken bygger på en positiv vision för hela Sverige, inte kortsiktiga populistiska förslag. Centerpartiet kommer att fortsätta att vara det gröna liberala alternativet för hela landet. Denna motion är en följdmotion till regeringens proposition 2022/23:100. Motionen pekar dels ut ett antal åtgärder som Centerpartiet anser att regeringen borde ha genom ­ fört i vårändringsbudgeten, dels en inriktning för den ekonomiska politiken framöver. Det som beskrivs avseende innevarande år är inte skarpa förslag till beslut kring en ändringsbudget utan illustrerar hur Centerpartiet hade agerat om vi hade suttit i regering. Centerpartiet står fortsatt bakom den mer heltäckande ekonomiska politik som beskrevs i vår budgetmotion för år 2023. Vad som beskrivs i denna motion är alltså inte att betrakta som en fullödig beskrivning av Centerpartiets ekonomiska politik utan ska i stället förstås som en illustration av det som Centerpartiet anser bör vara de huvudsak ­ liga fokusområdena för den ekonomiska politiken på kort och medellång sikt. Också andra politikområden än de som berörs i denna motion är centrala för Sverige framgent. Centerpartiet ämnar återkomma med en heltäckande redovisning av vårt förslag till ekonomisk politik som svar på budgetpropositionen för år 2024. Tabell 1 Reformtabell REFORMER 2023 2024 2025 Möt lågkonjunkturen med fler i arbete och lägre kostnadstryck Sänkt arbetsgivaravgift 4 700 6 200 6 200 Fördubblad jobbstimulans inom försörjningsstödet** 100 100 100 Flytta dit jobben finns – krav och incitament 20 20 Regelförenklingspaket 85 85 Stärk de mest utsatta Stärkt civilsamhälle* 200 Förstärkt underhållsstöd 217 433 433 Statsbidrag för fördyringar av skolmat m.m. 200 500 500 Förlängt och förstärkt tilläggsbidrag i bostadsbidraget* 720 Förstärkt konkurrens för lägre matpriser* 35 53 35 En skola som ger alla chansen att lyckas Lärarmiljard för att stoppa uppsägningar av behöriga lärare 500 500 Stöd till små skolor för att förhindra nedläggning 300 Uppdrag till Skolverket att analysera klasstorlekar 5 Nationellt frånvaroregister 5 5 Bra och riktiga läromedel 5 5 Branschskolor 20 20 20 Fler platser på yrkeshögskolan, yrkesvux m.m.* 819 819 819 Fler platser inom omställningsstudiestödet 500 500 Generella statsbidrag 1 000 5 000 5 000 En folkrörelse för klimatomställning Utvidgat grönt avdrag: 50 000 kronor för energibesparande åtgärder 250 1 000 1 000 Klimatkrediter: 100 000 kronor för energibesparande åtgärder 50 100 100 Kriskommission för mer elproduktion 100 0 Återinförd skattebefrielse för biogas** 596 1 191 1 191 Förlängning av gödselgasstödet för biogas 73 73 Hela landet ska leva 3 kronor lägre pris vid pump på landsbygden 3 150 6 300 6 300 Förstärkt startstöd för generationsskifte i lantbruket 10 10 10 Ökat stöd till lanthandlare 5 10 10 Nedskrivning studielån för de som flyttar till landsbygdskommuner 30 60 Särskilt stöd till Gotlandstrafiken 150 Förlängd nedsättning av dieselskatt i jord-, skogs- och vattenbruk, jordbruksavdrag 760 760 Ökad trygghet Socialtjänsten rustas för att möta ungas kriminalitet 240 230 Nationellt lämna-program, inklusive lämna-penning 150 150 Stödlinje för unga relationer 10 10 10 Försvara Sverige och stöd Ukraina Höjd dagersättning för ukrainska flyktingar 320 640 320 Höjda försvarsanslag* 660 2 278 1 545 FINANSIERING 2023 2024 2025 Landsbygdsfokusering av reseavdrag och drivmedelsskattesänkning 3 365 7 160 7 160 Ny modell för a-kassan 3 000 6 100 6 200 Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa 850 1 700 1 700 Färre riktade statsbidrag m.m. 690 2 131 2 192 Ökat jämställdhetsfokus i föräldraförsäkringen 200 500 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 Borttaget skatteundantag för fossil gas 160 160 Borttaget flyktingundantag sjuk- och aktivitetsersättningen samt bortre parentes i sjukförsäkringen 500 500 Netto exkl. överlapp med regeringen [1] –3 850 –3 456 –1 673 Netto exkl. överlapp med regeringen och sänkta arbetsgivaravgifter 850 2 744 4 527 *Återfinns helt eller delvis i vårändringsbudgeten för 2023. **I linje med redan beslutade utgiftsramar och inkomstberäkning. Det ekonomiska läget [2] Den internationella konjunkturen Utsikterna för den internationella konjunkturutvecklingen har förbättrats, bl.a. till följd av en mindre strikt covidpolitik i Kina. Energipriserna har också minskat och det före ­ faller som att Europa klarade vintern bättre än förväntat. Också störningar i leverantörs ­ kedjor förefaller ha lättat. Den globala tillväxten blir trots ovanstående dämpad, till följd av de räntehöjningar som sker i många länder i syfte att bekämpa inflationen. Globala inköpschefsindex ligger på nivåer som indikerar tillväxt och företagens tillförsikt har förbättrats inom flera sektorer. Avgörande för utvecklingen framåt är bl.a. hur inflationen utvecklas. Sjunkande energipriser och minskade flaskhalsproblem dämpar inflationen. Samtidigt riskerar den underliggande inflationen att bita sig fast, om inflationsförväntningarna tillåts befästas på högre nivåer. De höjningar som görs av styrräntor i många länder bedöms ändå dämpa inflationen också på sikt. Den finansiella oro som delvis följde av de snabba räntehöjningarna och som drabbade bl.a. banksektorn tidigare under året, förefaller ha minskat den senaste tiden. I Europa är utvecklingen heterogen. Inflationen i mars var ca 3 procent i Luxemburg och Spanien, medan den var över 20 procent i Ungern. BNP för det fjärde kvartalet för EU som helhet var oförändrad, jämfört med det föregående kvartalet. Greklands BNP växte med 1,4 procent medan BNP i Polen sjönk med 2,4 procent. När det gäller de större medlemsländerna växte Spanien och Frankrike marginellt, medan Italien och Tyskland noterade en fallande BNP. Minskande investeringar och fallande hushålls ­ konsumtion drar ned tillväxten. Generellt är stämningsläget bland hushåll och företag inom EU mindre pessimistiskt än för några månader sedan. Det beror bl.a. på att en allvarlig energikris har kunnat undvikas. De sjunkande energipriserna dämpar infla ­ tionen, men givet en hög underliggande inflation och höga löneökningar väntas ECB höja sin styrränta ytterligare. Den ekonomiska utvecklingen väntas bli dämpad de kommande åren. När inflationen väl sjunker bedöms ECB i stället behöva sänka sin styrränta för att stötta den ekonomiska utvecklingen. I USA var tillväxten förhållandevis hög under det andra halvåret 2022. I slutet av 2022 utvecklades dock såväl hushållskonsumtionen som investeringarna relativt svagt. Även om konsumentförtroendet är högre än under bottennivåerna år 2022 är det fortsatt förhållandevis svagt. Bedömare tror att höga räntor och en stigande arbetslöshet kommer att medföra en svag utveckling av konsumtionen i år och nästa år. Särskilt bostadsinvesteringarna väntas falla kraftigt till följd av de högre räntorna. Arbetsmark ­ naden är fortsatt motståndskraftig, med hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Men givet den höjda styrräntan väntas ekonomin växa långsammare än vanligt och arbets ­ lösheten öka framöver. USA står också inför relativt stora politiska risker, kopplat till att landet är på väg att slå i sitt skuldtak. I Kina dämpades tillväxten under det fjärde kvartalet 2022, till följd av nya ned ­ stängningar. I slutet av året lades dock pandemipolitiken om och den strikta nolltolerans ­ politiken avvecklades. Det bedöms leda till en snabbare ekonomisk återhämtning. Särskilt hushållens konsumtion, inte minst av tjänster, väntas driva tillväxten efter en lång period av att ha hållits tillbaka till följd av smittspridning och restriktioner. Konjunkturen i Sverige Sveriges ekonomi befinner sig i ett svårt läge. Vi är nu i en lågkonjunktur, med fallande BNP, samtidigt som inflationen fortsatt är hög. Inflationen väntas falla tillbaka men är för helåret ändå för hög. Tillväxten väntas vara svag såväl i år som nästa år. Arbets ­ marknaden har än så länge utvecklats relativt starkt men kommer att försvagas framöver. Inflationen i Sverige har, likt utvecklingen i många andra länder, flera bakomliggande orsaker. Under covid-19-pandemin uppstod en tydlig bristsituation för många varor. Det berodde bl.a. på minskad produktion vid nedstängningar samt att det uppstod flaskhalsar i globala logistikkedjor. Pandemin medförde förändrade konsumtionsmönster, där efter ­ frågan på varor, i förhållande till tjänster, ökade. Det bedrevs också, på många håll i världen, en expansiv ekonomisk politik för att motverka konjunkturnedgången. Frakt ­ priser och varupriser i producentled ökade kraftigt, vilket under 2022 började märkas också i konsumentled i Sverige. Utvecklingen förvärrades av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, som ledde till högre priser på bl.a. el, gas och livsmedel. Sedan dess har fraktpriser, energipriser och en del jordbruksprodukter minskat något. I kombi ­ nation med att de svenska inflationsförväntningarna fortsatt är i linje med Riksbankens mål, att Riksbanken har höjt sin styrränta och att arbetsmarknadens parter har kommit överens om löneökningar som inte försvårar Riksbankens arbete, väntas detta leda till att inflationen nu sjunker tillbaka mot målet. Den svenska tillväxten var negativ i slutet av 2022 och BNP väntas minska under 2023. Fallet drivs bl.a. av en svag utveckling för hushållens konsumtion och invester ­ ingar. Inte minst inom byggindustrin och detaljhandeln är stämningsläget dämpat. Hushållen fortsätter att pressas av en hög inflation, högre räntor och fallande reallöner. Blickar man framåt, mot nästa år, kan de relativt stora löneökningarna och en sjunkande inflation möjliggöra en ökad hushållskonsumtion. Den offentliga konsumtionen i kommunsektorn ökade något i slutet av förra året, medan den minskade i staten. Strukturella orsaker, exempelvis en åldrande befolkning och fler elever i skolan, sätter en trendmässig press uppåt på den offentliga konsum ­ tionen. Även kommunsektorn sätts dock under press av den ekonomiska nedgången och den höga inflationen. Investeringarna faller nu relativt kraftigt. Inte minst gäller detta bostads ­ invester ­ ingar. Även de kommersiella fastighetsbolagen väntas dra ned på sina investeringar. Investeringarna i industrin håller emot bättre, då resursutnyttjandet fortsatt är relativt högt. De offentliga investeringarna kommer framöver att drivas av insatser inom försvaret, digitaliseringen samt forskning och utveckling. Kommunsektorn har ett uppdämt investeringsbehov inom exempelvis va-system, sjukhus och vårdcentraler, vilket bidrar till att upprätthålla nivån av offentliga investeringar framöver. Tillväxten inom den svenska exportmarknaden väntas öka igen fr.o.m. det andra halvåret 2023. Det leder, med viss eftersläpning, till ökad export av såväl varor som tjänster. Bedömare väntar sig att det är just exporten som kommer att utgöra det största bidraget till svensk tillväxt under 2023 och 2024. Internationella investeringar i såväl klimatomställningen som uppbyggnaden av försvarsförmågan gynnar svensk industri. Sammantaget väntas produktionen i det svenska näringslivet minska något i år, bl.a. drivet av en minskad efterfrågan från hushåll samt leveransproblem. Under kommande år väntas utvecklingen vända. Läget på svensk arbetsmarknad Svensk arbetsmarknad utmärks av en relativt hög sysselsättningsgrad, jämfört med andra länder i EU eller OECD. Inte minst sysselsättningsgraden bland kvinnor och äldre skiljer Sverige från många andra länder. Samtidigt är arbetslösheten klart högre än i många andra länder. Sysselsättningen bland unga, vilken tenderar att vara konjunkturkänslig, minskade under andra halvåret 2022. Prognosmakare bedömer att arbetsmarknaden försvagas under 2023, med såväl lägre sysselsättningsgrad som högre arbetslöshet. Förändringarna är inte enorma, men vad gäller arbetslösheten sker de från redan höga nivåer. Också utvecklingen på arbetsmarknaden väntas förbättras under nästa år, även om arbetslös ­ heten på helårsbasis väntas bli högre år 2024 än år 2023. De offentliga finanserna och reformutrymmet Offentlig sektors finansiella sparande bedöms bli negativt såväl i år som nästa år. Konjunkturinstitutet bedömer att reformutrymmet de kommande åren är 25 miljarder kronor per år. Det strukturella sparandet väntas dock bli neutralt eller försiktigt positivt de kommande åren. Sammanfattning Svensk ekonomisk politik står inför en svår balansgång. Det finns många behov att möta men samtidigt en risk för att en alltför expansiv finanspolitik förvärrar inflations ­ läget och tvingar Riksbanken till ytterligare räntehöjningar. Det är viktigt att värna långsiktigt sunda statsfinanser och det finanspolitiska ramverket, som under de senaste åren chockats av ett mycket stort antal tillfälliga insatser och extra ändringsbudgetar till följd av pandemin och Rysslands angrepp mot Ukraina. Det krävs därför att finans ­ politiken förmår fokusera och prioritera på sådana åtgärder som stöttar konjunkturen och underlättar ansträngningarna att minska inflationen. Det ekonomiska läget har flera följdeffekter. Ett är att den svenska arbetsmarknaden försämras ytterligare, med en arbetslöshet som väntas överstiga 8 procent, detta i ett läge där Sverige redan i utgångsläget är ett av få länder med hög inflation, hög arbets ­ löshet och ändå många lediga platser, samtidigt. Ett annat är att kommuner och regioner efter ett antal år med relativt goda finanser kommer att uppleva en kraftig försämring till följd av ökade kostnader, både till följd av inflationen – som också påverkar pensions ­ åtagandena – och till följd av den ökande arbetslösheten, och fallande skatteintäkter när konjunkturen vänder ned. En välfärdskris hotar därför i förlängningen av inflations ­ krisen. Krisbekämpning – möt inflation och lågkonjunktur med lägre kostnadstryck och högre utbud Att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik i tider av annalkande lågkonjunktur och hög inflation är en balansgång. Den ekonomiska politiken måste stå bakom, inte i vägen för, Riksbanken och dess arbete med att pressa tillbaka inflationen. Det kräver återhåll ­ samhet och stramhet. Men det finns konstruktiva åtgärder som regeringen inte bara kan utan borde vidta för att stödja såväl konjunkturen som kampen mot inflationen. Exempel på sådana åtgärder är reformer som avhjälper bristsituationer, där bristen leder till flaskhalsar och ökade priser. Ökad energibesparing avhjälper exempelvis brist ­ situationen på el och sparar därmed såväl på klimatet som på människors elräkningar. Andra exempel är reformer som sänker kostnadstrycket i näringslivet. Sänkta arbets ­ givar ­ avgifter, minskat regelkrångel, ökad konkurrens, lägre avgifter för tillsyn och tillstånd och snabbare tillståndsprocesser sänker kostnadstrycket samtidigt som det möjliggör ökad tillväxt. Regeringen gör tyvärr mycket lite av detta i sin vårändrings ­ budget. Det är rätt och riktigt att regeringen inte vill hälla bensin på inflationsbrasan. Men det är olyckligt att man inte häller välgörande vatten på den. Sänkta arbetsgivaravgifter Konjunkturinstitutet har analyserat åtta olika finanspolitiska stimulansåtgärders effekt på såväl BNP som inflationen. [3] De konstaterar att sänkta arbetsgivaravgifter är den enda analyserade åtgärden med potential att både stimulera ekonomin och sänka inflations ­ trycket. Denna effekt blir som starkast under antaganden om en aktiv penningpolitik och flexibla priser – antaganden som i nuvarande ekonomiska situation framstår som rimliga. De konstaterar bl.a. följande: [4] Ett särskilt intressant instrument på inkomstsidan är arbetsgivaravgifterna, som har en negativ inflationsimpuls. Anledningen till att inflationen minskar är att kostnaderna för företagen blir lägre, vilket gör att de väljer att sänka sina priser, allt annat lika. Det innebär att företagens försäljning, och därmed BNP, ökar, samtidigt som inflationen minskar. I det läge som svensk ekonomi befinner sig i just nu, med mycket hög inflation och låg tillväxt, är denna kombination av effekter den mest önskvärda. I en tid då inflationen är hög och arbetslösheten förväntas stiga är det uppseendeväck ­ ande att regeringen, så sent som i april i år, valde att låta sänkningen av arbetsgivar ­ avgiften för unga löpa ut. Det innebär i storleksordningen drygt 6 miljarder kronor i höjda arbetsgivaravgifter för arbetsgivare. En anställd ungdom, med en lön på 25 000 kronor i månaden, har nu blivit ca 3 000 kronor dyrare per månad. Den bransch som anställer flest ungdomar är handeln. [5] Det vanligaste yrket för ungdomar är butikspersonal. Att sänka kostnaderna för att anställa unga kan därför antas vara ett bra sätt att såväl stimulera ekonomin som lätta på kostnadstrycket i några av de branscher som nu präglas av stora och snabba prishöjningar, exempelvis dagligvaru ­ handeln. Centerpartiet anser därför att de nedsatta arbetsgivaravgifterna för ungdomar borde ha förlängts och gällt under hela år 2023. Utanförskapet har ändrat karaktär de senaste decennierna. Det har fokuserats och fördjupats. Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med s.k. svag konkurrensförmåga där gruppen utomeuropeiskt födda numera är de som stängs ute av tudelningen på arbetsmarknaden och i dag utgör 60 procent av totalen. [6] Diagram 1 Antal och andel inskrivna hos Arbetsförmedlingen, tusental personer respektive procent Samtidigt har Sverige en mycket låg andel s.k. enkla jobb – jobb utan höga krav på utbildning och erfarenhet – jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är vad många människor med svag konkurrensförmåga kan antas behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. Diagram 2 Andel enkla jobb, procent av total sysselsättning En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. I dag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som, likt nystartsjobb, är förhållandevis kraftfulla och väl riktade och innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställ ­ ningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bara kan konkurrera om exister ­ ande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbetsmark ­ naden och som av olika skäl inte kan förväntas öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av s.k. enkla jobb. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften sänks för låga löner. Specifikt bör den halveras för heltidsjusterade månadslöner på upp t.o.m. 22 000 kronor i månaden. Nedsättningen bör fasas ut i intervallet 22 000–25 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 25 000 kronor. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbetsmarknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som i dag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för låga löner förväntas kunna införas 2024. Nedsättningen beräknas leda till drygt 6 miljarder kronor i lägre skatteintäkter per år. Ett annat sätt att öppna arbetsmarknaden för de som i dag står utanför är att skapa en ny form av anställning. Centerpartiet var, inom ramen för det s.k. januariavtalet, drivande i införandet av etableringsjobb. Etableringsjobb möjliggör för företag att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa till en låg kostnad under två år. Företag som saknar kollektiv ­ avtal, ofta små företag som spelar en viktig roll för att utsatta på arbetsmark ­ naden ska få sitt första jobb, är dock uteslutna från den nya anställningsformen. För att möjliggöra för fler småföretag att bidra till jobbskapandet för nyanlända och långtids ­ arbetslösa vill Centerpartiet att etableringsjobben breddas. Eftersom små företag står för huvuddelen av alla nyskapade jobb är potentialen stor för en sådan åtgärd, samtidigt som den netto kostar lite, då personer som omfattas går från mer kostsamma bidrag. Återupprättad arbetslinje En bärande del av en liberal ekonomisk politik är att det ska löna sig att arbeta. Den höga inflationen innebär att riksnormen i försörjningsstödet, garantipensionen och ett antal andra stöd har räknats upp kraftigt, i nominella termer. Ökningarna har varit klart större än vad lönerna har ökat. Det innebär att det i dag lönar sig sämre, inom vissa trygghetssystem, att gå från bidrag till arbete. Regeringen har samtidigt permanentat de högre nivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen som tillkom under pandemin, samtidigt som man höjt arbetsgivaravgifterna kraftigt. Detta är inte en rimlig prioritering. Centerpartiet står bakom att det grundläggande ekonomiska skyddsnätet är pris ­ indexerat. Men i tider av hög inflation ökar behovet av åtgärder som säkerställer att inte arbetslinjen undergrävs. Centerpartiet anser t.ex. att jobbstimulansen i försörjnings ­ stödet, som gör det mer lönsamt för den som går från bidrag till jobb, bör fördubblas. Vi förhandlade under år 2022 fram en sådan fördubbling, men varken Socialdemokraterna eller den nya regeringen har genomfört den, trots att resurser har avsatts. Det är anmärk ­ ningsvärt. I en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) riktas allvarlig kritik mot att Arbetsförmedlingen inte i tillräcklig grad följer aktuella bestämmelser om att arbetssökande över tid ska vidga sitt geografiska sökområde. [7] För Centerpartiet är det en självklar utgångspunkt att människor ska förväntas flytta dit jobben finns också i tider när de kanske inte finns i våra storstäder. I synnerhet som det i många delar av Norrland i dag finns ett stort behov av både kvalificerad och okvalificerad arbetskraft för att genomföra den gröna industrialisering i fossilfri produktion där investeringsviljan är stor till följd av gynnsamma förutsättningar, bl.a. med närhet till naturresurser samt existerande och potentiella energikällor. Historiskt har det ställts krav och erbjudits möjligheter att flytta från landsbygden till städerna, från norr till söder. Då är det en rättvisefråga att motsvarande krav ställs, även om flyttlassen nu måste gå åt andra hållet. För att möjliggöra en fokuserad satsning på att komma till rätta med Arbetsförmedlingens kontrollarbete i dessa avseenden anser Centerpartiet att myndigheten bör tillföras 20 miljoner kronor per år. Centerpartiet anser också att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras. På kort och medellång sikt bör det ske en symmetrisk och snabb avtrappning, från ett relativt högt tak. På längre sikt bör försäkringen baseras på inkomster. Regeringen bedömer själv, i budgetpropositionen för år 2023, effekten av sin politik som följer: ”De bedömnings ­ bara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms emellertid på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshetsersätt ­ ningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer.” [8] Konjunkturinstitutet konstaterar följande: ”Höjningen av taket och grundnivån i arbetslöshetsersättningen gör att det ekonomiska utbytet av att vara arbetslös jämfört med att arbeta ökar, vilket i sin tur bedöms leda till en ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning på sikt.” [9] Att möta inledningen av en lågkonjunktur med åtgärder som gör det dyrare att anställa och mindre lönsamt att arbeta och som höjer kostnadstrycket för företag är inte lämpligt. Centerpartiet anser att ersättningsnivåerna utifrån dagens system bör reformeras i enlighet med följande förslag till modell: Tabell 2 Föreslagna ersättningsnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen Period Ersättningsgrad Tak Golv Lönetak 0–100 80 % 1 090 500 30 000 101–200 70 % 950 440 29 857 201–300 65 % 890 410 30 123 301–800 60 % 820 380 30 067 Med Centerpartiets förslag kombineras ett relativt högt lönetak med en förhållandevis snabb och symmetrisk avtrappning. Det införs också en bortre tidsgräns för aktivitets ­ stöd på tre år. Arbetslöshetsförsäkringen blir på detta sätt en trygg omställningsförsäk ­ ring som bidrar till såväl ökad trygghet som minskad arbetslöshet. Det är också centralt att Sverige, i ett läge där vi parallellt med hög arbetslöshet har ett mycket stort antal lediga platser, säkerställer att matchningen fungerar bättre. De resurser som det offentliga lägger på matchning, inte minst via Arbetsförmedlingen, måste användas effektivt, på åtgärder anpassade efter den arbetslösa individen och före ­ tagens behov – inte efter myndigheternas behov. För det ändamålet har det visat sig särskilt effektivt med matchningstjänster, där insatser ges av fristående arbetsförmedlare som belönas efter hur väl de förmår att sätta arbetslösa i arbete, med särskilt hög ersätt ­ ning för de aktörer som lyckas flytta de som är längst ifrån arbetsmarknaden in i var ­ aktigt arbete. Trots att vidareutvecklingen av dessa matchningstjänster på olika sätt blockerats politiskt och administrativt, har de som fått dessa matchningstjänster i mycket högre grad kommit i arbete än övriga som fått hjälp av Arbetsförmedlingen, med över hälften i arbete. Det är därför olyckligt att regeringen inte förmått att prioritera resurserna inom Arbetsförmedlingen bättre än att bara en bråkdel av de arbetslösa får chansen att ta del av dessa matchningstjänster som ger högre chanser till jobb. Arbets ­ förmedlingen bör därför fördela en mycket större andel av resurserna till matchnings ­ tjänster, generellt och inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Belöningssyste ­ men till utförare av matchningstjänster bör också i mycket högre grad vridas mot att belöna framgångsrik övergång till jobb för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Minskad regelbörda Regelbördan kostar svenska företag tiotals, möjligen hundratals, miljarder kronor om året. [10] Det är tid och resurser som hade kunnat användas till produktivt arbete och investeringar. Såväl nya som existerande lagar och regler måste därför prövas noggrant, i syfte att kunna garantera att de mål som reglerna ämnar uppnå är värda kostnaden och att sättet som målet nås på är kostnadseffektivt. Regelrådet har en för svag roll, med för få verktyg, för att begränsa en växande regelbörda. För att kontinuerligt kunna granska regelbördan för svenska företag anser Centerpartiet att Regelrådet bör bli en egen myndighet, med egna utredningsresurser. Det finns också färdigutredda förslag om förenklingar för enskilda näringsidkare. [11] Centerpartiet anser att sådana förenklingar bör genomföras på det sätt som föreslås i det särskilda yttrande som ett antal av experterna i utredningen författat. Centerpartiet vill på sikt också införa en ny företagsform för mikroföretag, som gör det möjligt att enkelt pröva sin affärsidé. Det kan vara en nyanländ företagare som inte hunnit sätta sig in i den svenska skattebyråkratin, eller personer som vill vara egna företagare på digitala plattformar. Gemensamt för många mikroföretagare är att de vill ha möjlighet att arbeta ihop till samma sociala förmåner som anställda, vilket är svårt för egenföretagare. Förslaget för mikroföretag är tänkt att lösa dessa problem genom att skapa en enklare, men inte lägre, beskattning som schablonmässigt baseras på företagets omsättning. Ökad konkurrens En väl fungerande konkurrens säkerställer att priser dämpas till förmån för ett ökat mervärde för konsumenter. I tider av ett ökat kostnadstryck och hög inflation är det av största vikt att konkurrensen på viktiga marknader upprätthålls och, där så är möjligt, förstärks. Centerpartiet anser att Konkurrensverket bör ges ett betydande resurstillskott för att förstärka sitt arbete med konkurrenstillsyn. Också andra myndigheter bidrar med värde ­ fulla analyser av konkurrensförhållandena på ett antal viktiga marknader. Inte minst Konjunkturinstitutet har den senaste tiden analyserat exempelvis om svenska företags prisökningar har motiveras av förhöjda kostnader. [12] Värdet av den typen av analyser har ökat. Sverige har haft en exceptionellt snabb prisutveckling på baslivsmedel under det senaste året. Samtidigt har vi en mycket hög koncentration av aktörer i dagligvaru ­ handeln, i både detaljhandelsledet och i synnerhet grossistledet, i många stycken närmast ett oligopol. Sammantaget gör det att Sverige sticker ut jämfört med många grannländer och jämförbara ekonomier i Europa. Det är därför särskilt angeläget att Konkurrensverket får ett uppdrag att skyndsamt inleda en intensiv och fortlöpande granskning av konkurrensen i dagligvaruhandeln. Centerpartiet anser därutöver att Konjunkturinstitutet borde tillföras mer resurser än vad regeringen föreslår, för att ytterligare kunna förstärka sin analyskapacitet. När det gäller konkurrensen inom dagligvaruhandeln konstaterades det också i en rapport från år 2018 att det finns ”en klar förbättringspotential vad gäller kommunernas arbete med att tillse en effektiv konkurrens i samband med planläggning av bostads- och handelsområden”. [13] För att möjliggöra för kommunerna att ta fram strategier som möjliggör ett mer konkurrensfrämjande arbetssätt vid planering och marktilldelning anser Centerpartiet att länsstyrelserna bör ges i uppdrag att hjälpa kommunerna i detta arbete och sprida goda exempel. Stärk de mest utsatta Finanspolitiken kan inte kompensera alla för allt som har blivit dyrare. Det är ofrån ­ komligt att vi alla, som land, kommer att bli fattigare under en period. Det politiken kan och bör göra är dock två saker. För det första måste den ekonomiska politiken dämpa konjunkturfallet med åtgärder som inte spär på inflationen ytterligare. För det andra måste den ekonomiska politiken säkerställa att ingen enskild grupp, bransch eller region får bära en oproportionerligt stor del av den börda som en lågkonjunktur medför. Förstärkt och förlängt tilläggsbidrag inom bostadsbidraget Centerpartiet välkomnar regeringens besked om att förlänga och förstärka det s.k. tilläggsbidraget inom bostadsbidraget. Inte minst barnfamiljer med låga inkomster har drabbats hårt av de stigande priserna. Att förstärka bostadsbidraget är ett rimligt och träffsäkert sätt att mildra effekterna för de som har det sämst ställt. Det kräver att det tillfälligt högre bostadsbidraget inte räknas av fullt ut mot eventuellt försörjningsstöd. Centerpartiet anser att regeringen skyndsamt bör återkomma med förändringar av bostadsbidraget, bl.a. månadsvis avstämning, som minskar risken för återkrav. Förstärkt civilsamhälle I tider av fallande löner, ökande arbetslöshet och stigande priser vänder sig allt fler till olika typer av civilsamhällesorganisationer. Det är det ekonomiska biståndet som ska säkerställa att alla människor i Sverige har en dräglig ekonomisk tillvaro. Men många är omedvetna om vilka rättigheter de har och drar sig för att söka bidrag från det offent ­ liga. Civilsamhällesorganisationer fyller en viktig roll, dels direkt genom stöd och möjlighet att t.ex. köpa rabatterade produkter, dels indirekt som lots till offentliga stöd. Centerpartiet anser att stödet till civilsamhällesorganisationer som arbetar med människor och familjer som har ekonomiska svårigheter borde ha utökats med 150 miljoner kronor i år. Civilsamhället bidrar också mycket brett i det viktiga sociala arbetet. Det är civil ­ samhällesorganisationer som bemannar stödlinjer för våldsutsatta, det är civilsamhället som erbjuder ukrainska flyktingar svenskundervisning och det är civilsamhället som erbjuder barn och unga som lever i ekonomisk utsatthet meningsfulla fritidsaktiviteter. Civilsamhället är avgörande för att förbättra integrationen, öka tryggheten och minska risken för att ungdomar på glid ska hamna i kriminalitet. Då trycket är mycket högt på civilsamhället, till följd av det pressade ekonomiska läget och behovet av att hjälpa flyktingar från Ukraina, anser Centerpartiet att ytterligare 50 miljoner behöver anslås för dessa ändamål. Sammanlagt skulle resurserna till civilsamhället då ökas med 200 miljoner kronor. Förstärkt underhållsstöd Ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående kvinnor, är överrepresenterade bland de som har en låg ekonomisk standard. Deras utsatthet kan väntas öka, i tider av hög infla ­ tion. Bland de som drabbas hårdast är de mer än 100 000 personer, varav 84 procent är kvinnor, som mottar underhållsstöd. För att stärka ensamstående föräldrars ekonomiska situation anser Centerpartiet att underhållsstödet bör höjas med 100 kronor per månad. Detta borde ha genomförts i regeringens vårändringsbudget, vilket hade inneburit ökade utgifter med 217 miljoner kronor. Centerpartiet anser att underhållsstödet bör höjas kommande år. Det väntas medföra ökade utgifter om 433 miljoner kronor per år. Ökad konkurrens för lägre priser Priset på livsmedel har stigit med 20 procent det senaste året. Det sätter stor press på många hushåll. För att undvika en ökad ekonomisk utsatthet, inklusive barn som växer upp i familjer med mycket små marginaler, finns en lång rad saker som politiken måste göra. Det viktigaste – den enskilt mest betydande riskfaktorn för ekonomisk utsatthet – är att säkerställa att alla som kan arbeta får arbeta. I befolkningen som helhet är det knappt 5 procent som lever med s.k. låg inkomststandard. Bland de som bor i hushåll där ingen arbetar lever mer än var fjärde med låg inkomststandard. Politiken måste säkerställa att det finns trygghetssystem som erbjuder en rimlig ekonomisk grundtrygg ­ het, exempelvis genom höjt bostadsbidrag och underhållsstöd. Politiken måste också bidra till att inflationen minskar. Det går inte att höja löner och bidrag brett, för att försöka komma i kapp och kompensera för inflationen fullt ut. Det riskerar i stället att leda till en ond spiral av ännu högre inflation. En av de enskilt viktigaste åtgärderna för att dämpa inflationen, och se till att pengarna räcker till mer, är att säkerställa en välfungerande konkurrens på stora och viktiga marknader. Centerpartiet anser att det är olyckligt att regeringen inte föreslår ordentligt förstärkta resurser till Konkurrensverket och Konjunkturinstitutet. Det är två myndigheter som bidrar med värdefull tillsyn och analys. Utöver förstärkningar av dessa myndigheter bör också länsstyrelserna tillföras 5 miljoner kronor, för att stödja kommunerna i arbetet med att underlätta ökad etablering av butiker. Till detta främjandeuppdrag bör det också tillföras 30 miljoner kronor för att stötta kommuner med eventuella merkostnader som uppdaterade detaljplaner och liknande kan medföra. Detta är förslag som ligger i linje med vad Konkurrensverket rekommenderade vid sin senaste granskning av livsmedels ­ kedjan. [14] Statsbidrag för fördyring av skolmat Det rapporteras om hur allt fler barn äter alltmer skolmat, inte minst på fredagar och måndagar och i anslutning till lov. Det är ett problem i sig, och sätter fingret på en ökad ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer. Men den ökade mängden skolmat, i kombina ­ tion med kraftigt höjda inköpspriser, sätter också stor ekonomisk press på många kommuner. Fördyringar av skolmat får inte tillåtas leda till att skolans kärnverksamhet blir lidande, genom att personal sägs upp. Inte heller får de ökade kostnaderna leda till att kvaliteten på maten sänks. För att bidra till att lätta det ekonomiska trycket på kommunerna, och möjliggöra för barn att få en tillräcklig mängd näringsriktig kost, anser Centerpartiet att regeringen borde ha tillfört kommunsektorn 200 miljoner kronor i generella statsbidrag i vårändringsbudgeten. Centerpartiet anser att sådana höjda generella statsbidrag kommer att behövas också framgent, varför vi ämnar föreslå höjda generella statsbidrag med 500 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2024. Skolan behöver förstärkning för att klara sitt kärnuppdrag – vi måste möta den akuta skolkrisen Rektorer runt om i Sverige står inför kraftiga besparingar på sina skolor. Bristen på skolsatsningar i regeringens budget riskerar att leda till uppsägningar och nedläggningar av skolor – i en tid då behovet av investeringar i skolan är stort. Konsekvenserna kan bli långtgående. Det drabbar inte minst eleverna, och särskilt elever som är i behov av särskilt stöd. Samtidigt råder det stor brist på behöriga lärare, vilket särskilt drabbar orter utanför universitetsstäderna. Dessutom riskerar ett antal mindre skolor att läggas ned. För en hårt prövad skola utgör dagens situation ett slags nödläge som måste mötas med kraftfulla åtgärder innan det är för sent. Svensk skola står inför många och stora utmaningar. Drygt var fjärde elev hade inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen våren 2022 och saknade därmed fullstän ­ diga betyg. Var fjärde gymnasieelev hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Att gå ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem, medan bristande skolgång är en riskfaktor för att hamna i brottslighet. Elevers bakgrund och bostadsadress spelar allt större roll för skolresultatet. Likvärdigheten i skolan har minskat. Det kompensatoriska uppdraget behöver därför förstärkas och vi behöver kraftsamla för att stötta skolan i sitt kärnuppdrag. Skolan måste hela tiden arbeta för att möta varje elevs behov i klass ­ rummet, oavsett om eleven har svårt att nå målen eller enkelt för sig och behöver fler utmaningar. För att lärarna ska kunna fokusera på just det, så krävs arbetsro och ett långsiktigt arbete för att stärka skolans kärnuppdrag. Trots sina utmaningar står svensk skola fortsatt stark och det finns många framgångssagor. Lärare gör skillnad i klass ­ rummet och elever gör klassresor – varje läsår och varje dag. Det är förutsättningarna för just det som vi behöver stärka såväl på kort som på lång sikt. Lärarmiljard för att stoppa uppsägningarna av behöriga lärare För att hela landet ska leva måste det finnas bra skolor i hela landet. Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skolhuvudmän och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. För att en skola ska kunna leva upp till skollagens kvalitetskrav och få en ekonomi som går runt behöver en skolenhet ha ca 500 elever. En genomsnittsskola har ungefär 250 elever. Dagens resursfördelningssystem driver på för allt större skolenheter. Det fungerar inte och det behöver göras om i grunden. Den som tar mest ansvar måste också få mest betalt. Det borde vara självklart att med större ansvar följer också en större budget. Men vi kan inte vänta på att regeringen ska utreda en ny resursfördelnings ­ modell, utan vi behöver agera nu för att förhindra att små skolor läggs ned och att lärare sägs upp i en tuff ekonomisk tid. För att börja åtgärda detta nödläge och för att möta den omedelbara skolkrisen behöver en lärarmiljard – 1 miljard kronor som tillförs de skolor som givet sina socio ­ ekonomiska förutsättningar har tagit störst ansvar för att anställa behöriga lärare. Behöriga lärare är dyrare och i en tid där många skolor riskerar att få säga upp lärare på grund av höga kostnader ska det självklart inte vara en nackdel att ha anställt behöriga lärare. Lärarmiljarden bör viktas efter skolors förutsättningar, vad gäller exempelvis elevsammansättning och geografi, och nycklas ut automatiskt, utan ansöknings ­ förfarande. Räddningspaket för att undvika nedläggning av små skolor Vi ser också att allt fler små skolor läggs ned runt om i landet, när kommuner vill spara pengar eller när kraven för att driva skola blir för stora. Fristående initiativ kan vara räddningen för många små skolor när det offentliga lägger ned. Men det ska inte heller vara så att kommuner stänger små skolor för att det är för besvärligt att ha dem kvar. Därför anser Centerpartiet att ett särskilt stöd till små skolor, på 300 miljoner kronor, borde införas. De små skolorna har oftast de svåraste ekonomiska förutsättningarna och många kommuner håller därför på att stänga ned små skolor. Stödet bör betalas ut automatiskt baserat på antal elever i skolor med färre än 100 elever. Uppdrag till Skolverket att analysera klasstorlekar Mycket pekar på att klasstorlekarna ökar i stället för att minska. Mindre klasser kan skapa förutsättningar för bättre studiero. Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att inkludera alla elever och ge utrymme för extra anpassningar. Att ansvara för stora klasser kan också medföra högre arbetsbelastning och stress för lärarna. Att anpassa klasstorlekarna efter elevernas behov kan därför vara en viktig åtgärd för att skapa en bättre arbetsmiljö och stärka läraryrkets attraktivitet. Centerpartiet vill därför att Skolverket får i uppdrag att kartlägga och analysera klasstorlekarna i grund- och gymnasieskolan, med utgångspunkt i elevernas särskilda behov. Ett sådant uppdrag bör medföra ökade resurser till Skolverket om 5 miljoner kronor år 2024. Nationellt frånvaroregister Det finns tecken på att skolfrånvaron ökar och kryper allt längre ned i åldrarna. Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ökar frånvaron både i grundskola och i gymnasium. Skolfrånvaro är ingen ny företeelse, men den får alltmer långtgående konsekvenser både för individen och för samhället, då det blir allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden utan gymnasieutbildning. Bakom varje elevs frånvaro döljer sig olika orsaker till frånvaron. Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är en sårbar grupp som utgör en stor andel av eleverna med hög frånvaro. För att minska risken att elever är frånvarande från skolan är det viktigt att skolan agerar och skapar en anpassad skolmiljö. I samband med lov riskerar också elevfrånvaron att öka, där heders ­ relaterat våld och förtryck är en av orsakerna. Skolverket har tidigare utrett möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Det är nu dags att det genomförs, för att garantera alla elevers rätt till skolgång och för att förbättra kunskapen om frånvarons omfattning nationellt. Det är en investering som vi måste göra för såväl individen som för samhället. Ett sådant register motiverar en höjning av anslaget till Skolverket med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2024. Kvalitetssäkrade läromedel Nästan var femte lärare saknar nödvändiga läromedel. Skolor sparar in på läromedel och lärare tvingas skapa egna läromedel. Det tar enormt mycket tid i anspråk och ingår inte i lärarnas kärnuppdrag. Sveriges tre storstäder lägger bara hälften så mycket pengar på läromedel jämfört med Finland, visar en undersökning av Läromedelsföretagen. Rätten till läromedel är inte reglerad i dag. Läromedelsutredningen pekade på betydelsen av läromedel för en likvärdig skola. Välstrukturerade läromedel kan underlätta lärarens arbete, särskilt om läraren saknar utbildning eller har begränsad erfarenhet. Det kan mildra konsekvenserna av lärarbristen. Regeringen har föreslagit riktade statsbidrag på läromedel och vill sträva mot prin ­ cipen om en lärobok per elev och ämne. Att ge riktade statsbidrag som ska sökas och administreras av skolorna, utan att reglera rätten eller säkerställa kvaliteten i läromedel, kommer inte att leda till likvärdig tillgång till läromedel. Centerpartiet vill därför reglera rätten till läromedel och samtidigt ge Skolverket i uppdrag att införa en centralt samord ­ nad granskning av läromedel till stöd för lärare. Det är viktigt för att säkra kvalitet och i vilken mån de speglar läroplanen samt beaktar jämställdhetsaspekter. Vi vill också att kravet på digitala lärverktyg i lågstadiet hävs, då det saknas stöd i forskning för hur det påverkar kunskapsinhämtningen för yngre elever. Detta medför behov av ökade resurser till Skolverket om 5 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2024. Branschskolor – en underutnyttjad resurs En viktig del i att säkra kompetensförsörjningen för företag är att det finns olika alterna ­ tiv för att kunna byta yrkesbana under karriären. Branschskolor är ett sådant alternativ, som med rätt förutsättningar kan underlätta företagens kompetenshöjning genom att efterfrågade utbildningar tillgängliggörs. Branschskolor kompletterar elevers utbildning för att få specialiserade elever, även om det inte finns möjlighet till specialistutbild ­ ningar lokalt. På så sätt kan fler skolor erbjuda utbildningar som de annars inte hade kunnat bedriva. Alla branschskolor erbjuder utbildning inom just bristyrken. Fack och arbetsgivare är tydliga med att branschskolorna behövs. Att regeringen nu lägger ned en hel satsning på relevanta utbildningar, som dessutom på många områden varit framgångsrika, är olyckligt. Enskilda inriktningar kanske inte ska fortsätta, men andra behöver utvecklas. Branschskolorna förtjänar att utvecklas och spridas. Center ­ partiet anser att det borde ha avsatts 20 miljoner kronor för detta i vårändringsbudgeten. Av samma anledning bör det avsättas 20 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2024. Fler platser på yrkeshögskolan och yrkesvux Yrkeshögskolan (YH) är en avancerad yrkesutbildning i bristyrken och företagande och är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt, med stora samhällsekono ­ miska vinster. Men YH behöver skalas upp, särskilt mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen. Den typ av utbildning som bedrivs inom YH är en lika naturlig och viktig del av det svenska utbildningssystemet som exempelvis högskolor och universitet. YH behöver också stärka samverkan med det lokala och regionala näringslivet. YH lider också av att det inte är permanenta utbildningar utan projektanslag, som gör att anord ­ narna inte får långsiktighet i sin verksamhet. Centerpartiet föreslår därför att medlen till yrkeshögskolan höjs och i så hög grad som möjligt permanentas. I regeringens förslag till vårändringsbudget sänks i stället anslagen jämfört med anslagsnivåerna för år 2022. Även yrkesvux behöver få sina resurser tryggade över flera år för att bättre kunna planera utbildningar och spegla behovet på arbetsmarknaden. Det digitala utbudet behöver också öka för att bättre möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens inom it-relaterade ämnen. Centerpartiet anser att vårändringsbudgeten borde ha innehållit satsningar om 819 miljoner kronor – 100 miljoner kronor mer än vad som faktiskt presenterades – samt att samma summa bör tillföras fr.o.m. år 2024. Regeringens förstärkning innebär fortsatt att anslagen till YH och yrkesvux år 2023 är lägre än de var år 2022, vilket är svårmotiverat givet det ekonomiska läget. Fler utbildningsplatser för ökad omställning I samband med den historiska reformeringen av arbetsrätten och omställningen, som Centerpartiet förhandlade fram och som arbetsmarknadens parter genomförde, infördes ett omställningsstudiestöd. Syftet med stödet är att möjliggöra omskolning och vidareutbildning, så att fler människor ska ges en bättre chans att utvecklas och fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Stödet är relevant och viktigt, inte minst i tider av lågkonjunktur, strukturomvandling och snabb teknisk utveckling. Det är uppenbart att det i ett land som Sverige, där kompetensbristen i dag är mycket hög, med över 200 000 lediga platser, är helt centralt att fler människor har möjlighet att vidareutbilda sig, för att fylla de kompetensluckor som annars, genom att skapa arbetskraftsbrist, riskerar att spä på inflationen. Det är därför mycket oroande att t.ex. CSN har larmat om att regeringens vår ­ ändrings ­ budget innebär att ett stort antal ansökningar om omställningsstudiestöd inte kommer att kunna handläggas. Tvärtom är omställningsstudiestödet tänkt att ha en konjunkturell variation, där det bör byggas ut särskilt under lågkonjunktur. Centerpartiet anser därför att regeringen borde ha tillfört 500 miljoner kronor till omställningsstudiestödet, och de myndigheter som ansvarar för att handlägga detsamma, i vårändringsbudgeten. Av samma anledning bör resurserna till omställningsstudiestödet och ansvariga myndigheter öka med 500 miljoner kronor år 2024. Förstärkta resurser till kommuner och regioner Många av Sveriges kommuner och regioner står inför stora ekonomiska utmaningar. Kommunsektorn väntas gå med underskott såväl innevarande som kommande år. Det är allvarligt, då kommunsektorn är ansvarig för förskola, skola, vård och kollektivtrafik – fyra av hörnpelarna inom välfärden. Situationen kräver ansvarstagande från såväl staten som kommuner och regioner. Staten måste noga följa utvecklingen och tillse att tillräckliga resurser finns för att undvika uppsägningar inom välfärdens kärna. Kommuner och regioner måste i sin tur prioritera kärnverksamheten. Lärare och läromedel måste gå före sidoaktiviteter. Vård ­ personalens villkor och vårdens väntetider måste prioriteras högre. Utöver den generellt negativa effekt på arbetsmarknaden och konjunkturen som högre arbetsgivaravgifter på unga har, så innebär det dessutom en ökad börda för kommuner och regioner om 1,2 miljarder kronor 2023 och 1,6–2 miljarder kronor kommande år. Enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) senaste prognos väntas kommun ­ sektorn gå med 3 miljarder kronor i underskott under innevarande år. Centerpartiet föreslår därför en rad åtgärder för att sammantaget förstärka resurserna till kommunerna och regionerna. Redan i vår budgetmotion för år 2023 föreslog vi högre generella statsbidrag. I denna vårmotion föreslår vi därutöver sänkta arbetsgivar ­ avgifter, automatiskt utbetalda statsbidrag för att hindra uppsägning av lärare, kompen ­ sation för fördyringar av bl.a. skolmat samt höjda generella statsbidrag. Genom sänkta arbetsgivaravgifter sänks kommunsektorns lönekostnader med 1,2 miljarder kronor innevarande år. Stödet för skolor som anställer behöriga lärare uppgår till 500 miljoner kronor, medan stödet för små skolor uppgår till 300 miljoner kronor. För att kompensera bl.a. för fördyrad skolmat föreslås ett stöd om 200 miljoner kronor. Därtill anser Centerpartiet att regeringen borde ha tillfört ytterligare 1 miljard kronor i generella statsbidrag under innevarande år. Inför 2024 anser Centerpartiet att arbetsgivaravgifterna bör sänkas än mer, för offentlig sektor med ca 2 miljarder kronor. Därtill bör stödet till skolan höjas från 800 miljoner kronor till 1 miljard kronor. Samtidigt bör de generella statsbidragen höjas ytterligare, med åtminstone 5 miljarder kronor per år. Regeringen bör nogsamt följa utvecklingen och SKR:s prognoser och inför budgetpropositionen för år 2024 säker ­ ställa att kommunsektorn har tillräckliga resurser för att undvika neddragningar av viktig verksamhet i välfärdens kärna. Tabell 3 Urval av förslag med påverkan på kommunsektorns ekonomi Resurser till kommunsektorn 2023 Sänkt arbetsgivaravgift 1 200 Lärarmiljard 500 Stöd till små skolor 300 Kompensation för bl.a. dyrare skolmat 200 Generella statsbidrag 1 000 Summa 3 200 En folkrörelse för klimatet Klimatförändringarna är akuta. Utsläppen behöver minska snabbt och de behöver minska mycket. Det är därför oroande att se hur regeringen, på punkt efter punkt, prioriterar bort viktiga miljö- och klimatåtgärder. I budgetpropositionen för 2023 konstaterade regeringen själv att den genomför en lång rad åtgärder som väntas öka utsläppen. Ambitionen att minska mängden förnybart biodrivmedel, den avskaffade klimatbonusen för laddbara bilar och den breda sänkningen av bensinskatten, också för boende i storstäder, var alla olyckliga. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport följande: ”Den politik som den nya regeringen hittills presenterat är inte tillräcklig för att nå klimatmålen för år 2030. I stället för att snabbt minska utsläppen kommer hittills beslutade och aviserade förändringar tvärtom, också enligt regeringens egen bedömning, att i närtid öka utsläp ­ pen. Sveriges klimatpolitik har tappat styrfarten.” [15] I budgetpropositionen presenterade regeringen följande beräknade bana för klimat ­ budgeten: Diagram 3 Anslag för utgiftsområde 20, mnkr Miljöbudgeten väntas alltså minska, från knappt 22 miljarder kronor år 2022 till mindre än 10 miljarder kronor år 2025. För att nå målen för klimatomställningen – såväl de nationella som de internationella – måste takten i klimatpolitiken öka. Det kräver snabba och genomgripande reformer av transportsektorn, industrin och övriga delar av samhället. För att vara långsiktigt hållbar måste klimatpolitiken också utformas så att den fungerar i människors vardag. Det kräver att klimatpolitiken utformas på ett sätt som vinner bred acceptans i stora delar av befolkningen, som gör att alla kan känna sig delaktiga i omställningen. Vi behöver en folkrörelse för klimatet. Utvidgat grönt avdrag Centerpartiet förhandlade, inom ramen för det s.k. januariavtalet, fram en skattereduk ­ tion för installation av grön teknik, det s.k. gröna avdraget. Det gröna avdraget samlade en lång rad tidigare stöd inom ramen för ett sammanhållet system, vilket gör det enklare för människor att förstå vad de kan få stöd för. Det faktum att det gröna avdraget är en skattereduktion, och därmed en rättighet, i stället för en subvention som gäller så länge de avsatta pengarna räcker, gör också att människor kan känna en ökad trygghet och säkerhet när de planerar för stora klimatinvesteringar. Sverige och resten av Europa har plågats av höga elpriser de senaste två åren. Mycket tyder också på att det ökade elbehovet, i kombination med det nödvändiga i att ersätta fossil energi, riskerar att leda till perioder av högre priser också framgent. Energi ­ effektivisering har i detta läge ett antal tydliga fördelar. Det sänker elpriset, underlättar omställningen och minskar pressen på elsystemet. För det andra, som en bieffekt av detta, lättar kostnadstrycket för företag, vilket bidrar till att pressa ned inflationen. Investeringar för energieffektiviseringar har alltså potential att bidra till omställningen, stötta konjunkturen och pressa inflationen. Den energikris som drabbade Europa efter Putins invasion av Ukraina har för tillfället bedarrat något, men kan återkomma under vinterhalvåret 2023–2024. Därför finns det under sommaren och hösten 2023 ett unikt fönster för de hushåll som är särskilt beroende av el att göra energibesparande invester ­ ingar för att undvika att de drabbas hårt vid kommande elpristoppar. För att snabba på arbetet med energieffektiviseringar anser Centerpartiet att det gröna avdraget bör utvidgas, exempelvis till att omfatta installation av olika typer av värmepumpar, uppkoppling mot fjärrvärme, energieffektivisering och andra sätt att minska elförbrukningen, inte minst från direktverkande el. Energimyndigheten och Skatteverket bör därutöver få i uppdrag att ta fram en lista på effektiva åtgärder som bör ingå i systemet. På årsbasis bedömer Centerpartiet att en sådan initial utvidgning skulle medföra minskade skatteintäkter med 1 000 miljoner kronor. Klimatkrediter Miljö- och klimatpolitiken har en strukturell utmaning i det faktum att det som krävs ofta är kortsiktiga kostnader för investeringar som är lönsamma på sikt. Givet de höga bränslepriserna är det exempelvis ofta lönsamt att köpa en laddbar eller bränslesnål bil. Sådana bilar kan dock ha ett något högre inköpspris. Det kan för många därför vara svårt att på ett rättvisande sätt kunna beräkna vad som, över tid, faktiskt är lönsamt. Av just denna anledning infördes en klimatbonus för de mest klimatvänliga bilarna, i syfte att ge en tydlig prissignal redan vid inköpstillfället. Det var olyckligt att regeringen tog bort denna. Samma mekanismer fördröjer investeringar i energibesparingar. För många upplevs det som osäkert att ta en kostnad här och nu, för minskade löpande kostnader för el framöver. Det gröna avdraget avhjälper delvis detta problem. Det är uppenbart att det finns ett antal lönsamma klimatinvesteringar som inte blir gjorda. Det gäller exempelvis installation av värmepump, fjärrvärme eller bergvärme i bostäder som värms med direktverkande el. En möjlig orsak till detta är att berörda hushåll möter en likviditetsbegränsning. Givet det osäkra ekonomiska läget, med stigande räntor för redan högt belånade hushåll, är det inte säkert att man kan få låna ens till uppenbart lönsamma investeringar. Det finns hushåll som stängs ute från möjlig ­ heten att bidra till klimatomställningen och spara pengar redan på medellång sikt, då de inte har likviditeten som krävs för att betala den kortsiktiga kostnaden för investeringen i fråga. För att avhjälpa denna problematik anser Centerpartiet att det bör införas statliga klimatkrediter. Det är ett statligt lån för sådana investeringar som inkluderas i det gröna avdraget och som maximalt kan uppgå till 100 000 kronor per hushåll. Dessa klimat ­ krediter bör ha en återbetalningstid om maximalt 20 år och ha en ränta som motsvarar statslåneräntan. De möjliggör därmed också för Sverige att ge ut specifika gröna stats ­ obligationer för att finansiera låneprogrammet. Om man antar att ett hushåll beviljas en klimatkredit om 30 000 kronor för att instal ­ lera en luftvärmepump, till en ränta på 3 procent och med återbetalningstid om 20 år, får detta hushåll en utgift för klimatkrediten på ca 200 kronor i månaden. Om elpriset antas vara 150 öre, hushållet konsumerar 20 000 kWh före investeringen samt förbrukningen därefter minskar med en tredjedel, innebär det en kostnadsbesparing med 833 kronor per månad. Också vid signifikant kortare återbetalningstid ger klimat ­ krediten likviditets ­ begränsade hushåll en möjlighet att göra investeringar som signifikant sänker deras kostnader direkt. Givet att aktuella investeringar generellt medför sänkta kostnader redan på kort sikt är det rimligt att tro att kreditförlusterna för staten av klimatkrediterna bör vara låga. Centerpartiet bedömer därför inte att de behöver anslagsfinansieras. Av försiktighetsskäl bedöms det dock vara rimligt att avsätta 100 miljoner kronor per år som säkerhetsmargi ­ nal för att kunna täcka eventuella kreditförluster. Kriskommission för mer elproduktion Energiföretagen bedömer att Sveriges elbehov år 2045 kommer att vara 330 TWh. Det kan jämföras med vår nuvarande produktion om ca 170 TWh. Behovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt. Om Sverige ska klara såväl klimatomställningen som näringslivets konkurrenskraft behöver takten i investeringarna öka. Centerpartiet anser att det behöver tillsättas en kriskommission för att möjliggöra ökad elproduktion. Alla relevanta myndigheter och intressenter bör under ett halvår få arbeta fritt, och se över all relevant lagstiftning och regelgivning, för att möjliggöra kraftigt kortade och enklare tillståndsprocesser, i syfte att påbörja utbyggnaden av minst 50 TWh elproduktion före år 2026 och 100 TWh före år 2030. På samma sätt som Lindbeckkommissionen på 1990-talet arbetade intensivt för att nå fram inom välkända frågeställningar, så bör en sådan kriskommission lägga fram sina slutsatser inom ett halvår. Kommissionen bör ha mandat att se över all lagstiftning, inklusive alla tillstånds ­ processer. Kriskommissionen bör ha som mål att korta ned den sammanlagda tiden för tillståndsprövningar för ny kraft och för anslutningar från dagens åtta–tio år till högst två år, i linje med de mest effektiva länderna i Europa. För detta bör tillstånds ­ proces ­ serna läggas parallellt i stället för sekventiellt som i dag. Parallellt med detta måste regeringen snabbt godkänna alla relevanta ansökningar om att få bygga havsbaserad vindkraft, få på plats ett system där utbyggnad av kraft ­ produktion innebär en rimlig ersättning till markägare, närboende och aktuella kommuner och återinföra vindkraftssamordnarna. Man bör också ompröva beslutet i vårändringsbudgeten att omfördela resurser för marin kartering hos Sveriges geologiska undersökning, då detta är centralt för att möjliggöra utbyggd elproduktion. Resurser bör finnas tillgängliga på alla myndigheter där flaskhalsar i handläggning och kartläggning, motsvarande ett fåtal miljoner kronor, blockerar investeringar motsvarande tiotals miljarder kronor. Ska vi klara den stora utmaning som vi står inför kommer Sverige att behöva all klimatsmart elproduktion vi kan få. Centerpartiet bedömer att en kris ­ kom ­ mis ­ sion, inklusive nödvändiga politiska åtgärder här och nu, skulle medföra en offentlig ­ finansiell kostnad om 100 miljoner kronor. Rädda biogasen I mars i år förlorade biogasen den skattebefrielse som den tidigare haft, till följd av en dom i EU-domstolen. Viktigt att notera är att domen i fråga rör en processfråga vid till ­ komsten av skattebefrielsen, inte skattebefrielsen i sig. Skatteverket har varnat för att biogasen kan komma att bli beskattad retroaktivt, med risk för återbetalning för drabbade företag. Detta är utomordentligt allvarligt. Biogasproduktionen riskerar att kollapsa, de åkerier och andra företag som har satsat på biogasanvändning och biogasproduktion hamnar i akut kris och sammanbrottet för biogasen i Sverige innebär ett stort bakslag för hela klimatarbetet. Trots detta har regeringen inte agerat tillräckligt kraftfullt för att hantera riskerna för återbetalning, återinföra skattebefrielsen eller genomföra mot ­ svarande stödinsatser inom ramen för undantagen från EU:s statsstödsregler. Center ­ partiet anser att skattebefrielsen, som berör ca 700 företag och 1 500 miljoner kronor årligen, bör återinföras. I höst löper också det s.k. gödselgasstödet ut. Stödet är avgörande för att öka den svenska produktionen av biogas. Centerpartiet anser att stödet bör förlängas, att ansvaret för stödet bör flyttas från Jordbruksverket till Energimyndigheten samt att 72,5 miljoner kronor bör tillföras aktuellt anslag fr.o.m. år 2024. Landsbygden behöver leverans – inte tomma löften Människor som bor och verkar på landsbygden är som människor är mest. De vill ha ett jobb att gå till, att barnens skola är bra och att vården håller hög kvalitet och finns till ­ gänglig när man behöver den. Man vill att polisen, ambulansen eller räddningstjänsten kommer när något allvarligt har hänt. En politik som prioriterar välfärdens kärna och jobbskapande är därför en basplatta för en bra landsbygdspolitik. Det är samtidigt viktigt att särskilt bevaka just tillgänglig ­ heten: att det finns en bra skola nära också mindre samhällen, att vård inte kräver tiotals mil och bilkörning och att polisen förstärks även utanför storstäderna. Det är också viktigt att alla byar, orter, kommuner och regioner i Sverige ges rättvisa förutsättningar. Det kräver ett fungerande utjämningssystem som säkerställer att det inte generellt är så att de medborgare som betalar högst skatt har sämst tillgång till offentlig service. Skattesystemet måste också i högre grad tydliggöra de värden som skapas på landsbygden, genom exempelvis regionaliserade skatter. Människor som bor på landsbygden står nu inför stora utmaningar. Personer som är beroende av bilen för att exempelvis pendla till jobbet eller lämna barnen på fritids ­ aktiviteter lider av fortsatt höga bränslepriser. Höga elpriser har också bidragit till minskade marginaler. Samtidigt kommer konjunkturnedgången att påverka många mindre kommuners ekonomi kraftigt. Svensk matförsörjning är hotad sedan Sveriges bönder pressats hårt av extrema gödsel- och foderpriser till följd av Rysslands krig mot Ukraina. Regeringen har inte förmått att leverera på sina många löften. I stället för det tydliga löftet om sänkta dieselpriser vid pump med 5–10 kronor genomfördes en sänkning med 40 öre. Det elstöd som gäller norra Sverige har fortfarande inte betalats ut. Satsningar på det svenska jord- och skogsbruket, som flera regeringspartier föreslog före valet, lyser med sin frånvaro. Ge kommunerna och regionerna en chans att klara välfärden Kommunerna och regionerna utsattes under pandemin för svåra påfrestningar men fick också stora statliga tillskott för att klara vården, skolan och omsorgen. Med nuvarande inflationskris kommer nya utmaningar, med snabbt stigande kostnader och lägre skatte ­ intäkter. De stora tillfälliga insatser som krävdes för att hjälpa kommunerna att möta pandemin avslutas nu och kommunerna måste finna en ny balans i ett pressat konjunktur ­ läge. Situationen är dock mycket olika i olika delar av landet. Det är ett problem att kommunerna under de senaste årtiondena fått allt fler styrda och detaljerade, s.k. riktade, statsbidrag i stället för generella medel från staten. Under 2021 fanns hela 204 riktade bidrag. Kommunerna får svårt att styra medlen dit de lokala behoven är som störst, vare sig det handlar om att stärka skolan, omsorgen eller vården. Mindre kommuner tvingas ibland avstå från riktade satsningar eftersom det är svårt att hantera och redovisa riktade bidrag på mindre summor för mycket specifika ändamål. Var och en kan de statliga riktade satsningarna verka lovvärda när de lyfter olika ange ­ lägna prioriteringar, men sammantaget försvårar de för en välfärd anpassad efter kommun ­ invånarnas lokala utmaningar. Centerpartiet anser, bl.a. för att det hade underlättat för mindre kommuner, att antalet riktade statsbidrag bör minska och att de generella statsbidragen i stället bör öka. Sänkt bränslepris vid pump på landsbygden med 3 kronor och landsbygdsfokuserat reseavdrag Regeringen har visat sig oförmögen att prioritera. I budgetpropositionen för 2023 före ­ slogs en sänkning av bränsleskatten för alla, i hela Sverige, inklusive personer i stor ­ städer med god tillgång till kollektivtrafik. Denna brist på fokus innebar att sänkningen vid pump blev försumbar. Centerpartiet anser i stället att regeringen borde ha infört en rabatt vid pump, knuten till var du bor, på 3 kronor per liter upp till ett tak om 1 200 liter. Det motsvarar en kör ­ sträcka om ca 2 000 mil. Nedsättningen bör utformas i samarbete med bränsle ­ leveran ­ törerna så att den, likt de övriga rabatter de erbjuder, sker vid pump. Rabatten ska förmedlas till de som är bosatta på landsbygden – definierat som de som inte bor i det som Tillväxtverket klassificerar som storstadskommuner – och har bil. En sådan reform riktas direkt och kraftfullt till de som har drabbats hårdast av de höga priserna. Regeringen har på samma sätt förstärkt reseavdraget över hela landet, detta trots att en stor del av reseavdrag görs av personer som bor i eller i nära anslutning till stor ­ städer. Centerpartiet anser i stället att reseavdraget bör fokuseras till de som saknar rimliga alternativ och är beroende av bilen. Centerpartiet anser att kommunerna i och runt våra tre storstäder i ett första steg bör exkluderas från den förstärkning som föreslogs i budgetpropositionen för 2023. På sikt bör reseavdraget reformeras och bli avståndsbaserat och färdmedelsneutralt. Säkra försörjningstryggheten av livsmedel Svensk försörjningstrygghet av livsmedel är avgörande både för matpriserna och för vårt totalförsvar. Sveriges bönder har dock varit hårt pressade av att priserna på gödsel och foder rusade efter Rysslands invasion av Ukraina. Trots stigande livsmedelspriser är det en mycket liten del av dessa resurser som når de svenska livsmedelsproducenterna. Centerpartiet förhandlade under förra året fram en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogsbruket, till EU:s miniminivå. Det är glädjande att regeringen säger sig vilja förlänga denna sänkning. Här måste dock regeringen gå från ord till handling och återkomma med faktiska förslag om en sådan förlängning. Sveriges bönder behöver också långsiktigt förbättrade villkor. Centerpartiet anser därför att nedsättningen framöver bör omvandlas till ett motsvarande permanent jordbruksavdrag. Det hade stärkt det svenska jordbrukets konkurrenskraft samtidigt som klimatomställningen hade påskyndats. Förstärkt startstöd Den svenska lantbrukarkåren är i stort behov av föryngring. Mer än var tredje svensk lantbrukare är i dag över 65 år gammal och endast 18 procent är yngre än 45 år. Sverige har generellt en äldre lantbrukarkår än genomsnittet i EU. Att det finns unga som vill bli lantbrukare är viktigt för att nödvändiga investeringar ska bli av. Det tillför också framtidstro och utveckling till en lantbruksnäring som står inför stora utmaningar de kommande åren. Den ska inte bara mätta en växande befolkning i en orolig omvärld. Den ska också hjälpa oss att lösa klimatkrisen. För att göra det enklare och mer attraktivt för fler unga att välja lantbrukaryrket, eller ta över gården från äldre generationer, anser Centerpartiet att budgeten för det s.k. startstödet bör utvidgas med 10 miljoner kronor per år. Det är också viktigt att det genomförs regelförenklingar för ägarskiften. Ökat stöd till lanthandlar På många orter är tillgången till en lanthandel en viktig och uppskattad service. Många människor är, i normala tider, villiga att betala några kronor mer för att säkerställa att orten har kvar sin kommersiella service. I tider av kraftigt stigande livsmedelspriser och fallande reallöner finns dock risken att fler tvingas att prioritera lägre priser och handla på större butiker. Detta sätter ytterligare press på de redan utsatta små butikerna. Det finns ett driftsstöd för små butiker. Detta riktar sig till butiker på vissa orter som har en omsättning som understiger 11 miljoner kronor. Inflationen gör att såväl stödnivån som omsättningstaket har urholkats. Centerpartiet anser därför att det borde ha tillförts 5 miljoner kronor till detta stöd i år. Kommande år bör stödsystemet förstärkas med 10 miljoner kronor per år, för att möjliggöra en förstärkning. Stärkt kompetens i hela landet Det råder brist på arbetskraft och kompetens inom många viktiga yrken. Det gäller inte minst lärare och vårdpersonal. Inte sällan är bristen som mest allvarlig på mindre orter på landsbygden. Centerpartiet vill, som beskrevs i tidigare avsnitt, öka möjligheten för människor att söka och ta jobb i hela landet. För att ytterligare förstärka drivkraften för kvalificerad personal att bosätta sig och arbeta i mindre kommuner anser Centerpartiet att det bör införas ett system där en person som, efter att hon tagit en eftergymnasial examen, flyttar till vissa särskilt utpekade kommuner, bör få delar av sina studieskulder nedskrivna. En bieffekt av hur den högre utbildningen i Sverige är utformad är att den bidrar till centralisering, genom att slussa människor till större orter. Med ett system för nedskrivna studieskulder mot ­ verkas denna effekt. Det kan också antas avhjälpa viss kompetensbrist i de aktuella kommunerna. Specifikt bör 10 procent av studieskulden, dock maximalt 30 000 kronor, skrivas av varje år som en aktuell person bor i en kommun i det som kallas för stödområde A [16] . Ett sådant system kan antas leda till kostnader på i storleksordningen 30 miljoner kronor under nästa år. Särskilt stöd till Gotlandstrafiken Biljett- och fraktpriserna i färjetrafiken till och från Gotland har höjts dramatiskt, till följd av en upphandling från Trafikverket som inte tog höjd för en kraftig höjning av priset på fossil gas som nu i stället tillåts drabba resenärer och fordonstrafik. Eftersom färjetrafiken i praktiken är ett monopol så drabbar de höga priserna direkt boende på ön och hotar företagens konkurrenskraft och öns attraktionskraft. Bördan av den ekono ­ miska utvecklingen, inklusive effekter som beror på Rysslands krig mot Ukraina, måste fördelas på ett sätt som inte gör att enskilda branscher eller regioner får bära en orimligt stor del. Det är därför rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och dess företag. Det är anmärkningsvärt att regeringen varken har återkopplat på den skrivelse som Region Gotland har inkommit med eller tillför medel för att lindra situationen i sin vårändringsbudget. Centerpartiet anser att regeringen borde ha tillfört 150 miljoner kronor till Trafikverket, för att möjliggöra en lättnad av prisutvecklingen. Centerpartiet anser därutöver att regeringen bör analysera förutsättningarna också för kommande år och vid behov tillföra resurser. Ökad trygghet och minskad brottslighet Sverige måste komma till rätta med den gängkriminalitet som under senare år lett till en lång rad skjutvapendåd. Vi måste öka närvaron av poliser i vardagen, på gator, torg och vägar både i utsatta områden och på landsbygden. Gängens finansiering, inte minst från bedrägerier och välfärdsfusk, måste strypas. Hela rättskedjan behöver få resurser och möjligheter att på ett rättssäkert sätt utreda brott. Och de som döms för grova brott måste få kännbara och verkningsfulla straff. Lika viktigt är det förebyggande arbetet. Utsatta områden måste lyftas genom ett tydligt fokus på skolor som förmår erbjuda unga en livsresa, en socialtjänst som tidigt fångar upp unga på glid och kan erbjuda effektiva insatser och en stadsmiljö som präglas av större blandning av hyresrätter och ägt boende, företagande och trygghet. Mäns våld mot kvinnor biter sig fast likt en pandemi som vi måste bekämpa. Varje år mördas kvinnor som de har, eller har haft, en nära relation till. Barn tvingas växa upp utan sin mamma. Det är oacceptabelt. Kraftiga åtgärder måste till för att förebygga och upptäcka våldet, för att stötta kvinnor att lämna en våldsam relation och bekämpa eftervåldet. Välkomna satsningar på rättsväsendet Centerpartiet välkomnar de satsningar som görs på rättsväsendet i regeringens vårändringsbudget. Vi står helt bakom förstärkningen av exempelvis tillskottet till Kriminalvården på 300 miljoner kronor. Också tillskotten till Säkerhetspolisen är mycket välkomna. Centerpartiet bedömer att den förstärkning av hela rättskedjan som vi var med och påbörjade inom ramen för det s.k. januariavtalet kommer att behöva fortsätta de kommande åren. En stärkt socialtjänst för att bekämpa nyrekryteringen till gäng Socialtjänsten i kommunerna spelar en avgörande roll för att fler utsatta barn och unga ska få en trygg uppväxt, inte riskera att utsättas för kriminalitet eller själva rekryteras till kriminell verksamhet. I dag når socialtjänst och skola inte i närheten av tillräckligt många av de ungdomar som utsätts för rekryteringsförsök från kriminella gäng, eller dessa ungdomars föräldrar och familjer. Socialtjänsten är på många ställen i skarpt underläge i förhållande till de kriminella gängen, med brist på resurser och specialiserad kompetens. I dag finns det stora skillnader i kvalitet och kompetensförsörjning mellan kommu ­ nerna. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har vid flera tillfällen funnit att det före ­ kommer allvarliga brister i socialtjänstens handläggning, särskilt av ärenden som rör barn och unga, inom hela kedjan, från hantering av orosanmälningar till uppföljning av insatser och egenkontroll. Många kommuner upplever svårigheter med att rekrytera medarbetare till social ­ tjänsten. Det gäller inte minst glesbygdskommuner. En växande andel kommuner har många unga socialtjänsthandläggare som behöver stöd för att komma in i yrket. Trots detta har nästan en av fem kommuner inga särskilda introduktioner för nyutexaminerade och under hälften av kommunerna har en plan för handläggarnas kompetensutveckling. Hot, hat och otillåten påverkan mot anställda inom socialtjänsten har eskalerat. Det undergräver det öppna samhället och leder till stora utmaningar i att upprätthålla den välfärd vi värnar om. Det skapar oacceptabla arbetsförhållanden för medarbetarna och försvårar både rekrytering och utveckling av innehållet i verksamheten. Centerpartiet anser att det behöver genomföras ett kraftfullt socialtjänstpaket, med fokus på att stärka personalens trygghet, kompetens och karriärmöjligheter, i syfte att kunna nå varje ung person som riskerar att hemfalla åt kriminalitet. Ett sådant paket bör bestå av flera olika delar, baserat på två temaområden: fler medarbetare i socialtjänsten genom tryggare arbetsmiljö och nya karriär ­ möjligheter stärkt kvalitet och fler verktyg i socialtjänsten. För det första bör det inrättas karriärtjänster inom socialtjänsten, på samma sätt som det gjorts för lärare och sjuksköterskor. Vi måste belöna de medarbetare inom socialtjänsten som stannar länge, som gör ett bra jobb och som kontinuerligt höjer sin kompetens. Rätten till kompetensutveckling måste också förstärkas. Med karriärtjänster ges specialist ­ utbildade med fördjupad kompetens inom centrala områden rätt till högre lön. Fler måste ha möjlighet att utveckla sin kompetens i att möta och förebygga kriminalitet hos ungdomar. Centerpartiet bedömer att en sådan satsning kommer att leda till ökade offentliga utgifter om 200 miljoner kronor per år. För det andra måste kommunerna på ett systematiskt sätt arbeta för att förebygga hot, våld och trakasserier mot medarbetare inom socialtjänsten. Socialstyrelsen bör förstärkas med 10 miljoner kronor årligen för att samordna detta arbete, sprida s.k. best practice och hjälpa kommuner att ta fram strukturerade åtgärdsplaner. Särskilt viktigt är att Socialstyrelsen i detta arbete beaktar mindre kommuners förutsättningar att på ett effektivt sätt kunna skydda och stötta personer som arbetar inom socialtjänsten. Viktigt är också att polisen har den kompetens och de resurser som krävs för att kunna arbeta effektivt mot hot och våld mot tjänstepersoner. Därtill måste det straffrättsliga skyddet för socialsekreterare stärkas. Centerpartiet anser att straffen för hot och våld riktat mot utsatta yrkesgrupper bör skärpas. För det tredje bör åldersgränsen för öppna insatser till barn, utan vårdnadshavarens samtycke, tas bort. En utgångspunkt i socialtjänstens arbete måste vara frivillighet och samarbete med vårdnadshavare. Det finns dock situationer där socialtjänsten måste kunna gå in med tvingande åtgärder andra än omhändertagande för att kunna säkerställa barnet en trygg miljö samt för att bryta skadliga mönster eller beteenden. Det är bra att åldersgränsen för sådana insatser nu sänks från 15 till 12 år, men en fast åldersgräns riskerar även fortsättningsvis att leda till att barn i behov av öppna insatser, med till ­ räcklig mognadsgrad och förståelse för innebörd och konsekvens av insatserna, lämnas ohjälpta. Det finns tyvärr exempel på att barn yngre än 12 år rekryteras eller att man försöker rekrytera dem till kriminell verksamhet. Onödiga hinder för rätt insatser i ett tidigt skede måste ses över och tas bort. För det fjärde måste stödet till familjehem förstärkas. De familjehem som tar ansvar för placerade barn behöver tydligare stöd och utbildning. I dag finns ingen enhetlig plan för hur familjehem ska rekryteras och behållas. Det finns inte heller någon obligatorisk grundutbildning för familjehem eller någon vidareutbildning med hänsyn till familje ­ hemmens olika uppdrag. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att tillsammans med familje ­ hems ­ föreningarna ta fram och genomföra sådana utbildningar. För detta bör de tilldelas 13 miljoner kronor år 2024. Det behöver också finnas ett mer vardagligt stöd för familje ­ hem. Kommunerna bör få i uppdrag att i samverkansform utforma ett sådant stöd. För att det ska vara möjligt behöver Sveriges kommuner forma olika samverkansätt för att kunna bistå familjehemmen med detta. Regeringen bör i samråd med SKR, professio ­ nerna och familjehemsorganisationerna se över hur ett sådant stöd kan utformas. För det femte krävs ett stärkt samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten för placerade barn. Ett nära samarbete mellan skolan, socialtjänsten, hälso- och sjukvård och exempelvis familjehemmet där barnet placeras utgör en förutsättning för ett bra omhändertagande. I vissa kommuner finns särskilda skolinsatser för placerade barn som har visat sig mycket värdefulla för att stötta barnet. Arbetet med att utveckla sådana positiva samarbeten måste fortsätta. För det sjätte bör fler storskaliga försök med s.k. sociala utfallskontrakt genomföras och utvärderas. Sociala utfallskontrakt är resultatbaserade kontrakt, där offentliga investeringar styrs mot utfall. Traditionellt får en utförare betalt för en utförd insats, t.ex. att en kriminell ungdom placeras på ett HVB. Skillnaden med ett socialt utfalls ­ kontrakt är att ersättningen till viss del, eller helt och hållet, är rörlig. Ersättningen blir högre vid en lyckad insats eller behandling. Modellen har bl.a. testats i Storbritannien och i Norrköping. Regeringen bör i samarbete med SKR initiera storskaliga försök med modellen, som följs av forskning. För detta bör det avsättas 15 miljoner kronor fr.o.m. år 2024. För det sjunde behövs ett systematiskt stöd efter avslutad tvångsvård. Många som omhändertas behöver hjälp med komplexa och sammanvävda problem, som aggressi ­ vitet, utagerande beteende, självdestruktivitet, missbruk eller kriminalitet. Det finns ett stort problem i att ingen har ansvar för uppföljningen och åtgärderna som behövs efter tvångsvård. Centerpartiet anser att det måste tas fram tydliga riktlinjer för hur social ­ tjänstens stöd ska se ut efter att tvångsvården av ett barn, en ungdom eller en person med missbruksproblematik upphör. Även riktlinjer för samverkan mellan socialtjänst, skola, sjukvård/elevhälsa och polisen behöver tas fram. Socialstyrelsen bör tillföras 5 miljoner kronor år 2024 för detta. Ungdomsfängelser är bättre än tungt kriminella på Sis-hem I grunden är det uppenbart att den slutna ungdomsvården måste reformeras i grunden och ansvaret flyttas till Kriminalvården. Sluten ungdomsvård är en kraftfull reaktion på ett allvarligt brott som en ung person har begått. Andelen ungdomar som döms till sluten ungdomsvård och som återfaller i brott är högre än andelen bland ungdomar som döms till fängelse. Som lagstiftningen nu är utformad saknas tydliga incitament för den unge att delta i återfallsförebyggande åtgärder under frihetsberövandet. Det behövs reformer som förstärker kvaliteten i vården, förlänger maximal vårdtid och systema ­ tiserar uppföljningen i efterhand. Det är uppenbart att Statens institutionsstyrelse inte har den kapacitet och kompetens som behövs för genomgripande förändringar och ansvaret för sluten ungdomsvård bör flyttas till Kriminalvården. Centerpartiet ser fram emot den utredning kring bl.a. flytt av ansvar som kommer senare i sommar. Nationellt lämna-program Över 75 000 kvinnor utsätts för våld av en partner varje år och 200 000 barn beräknas leva med våld i sin vardag. Mellan 15 och 20 kvinnor mördas varje år av sin partner. Våldet måste få ett slut och samhället måste fullt ut stötta den som väljer att lämna en våldsam relation. Centerpartiet anser att det bör införas ett nationellt lämna-program, där de som lever i våldsamma relationer tas emot av en samordnare och kontaktperson som ansvarar för att skapa samverkan mellan bl.a. polis, Skatteverket, socialtjänst, ekonomisk rådgivare, vård och psykiatri. Syftet är att underlätta för de som vill lämna och samtidigt ge dem möjlighet att fokusera på eftervård och en ny vardag utan våld. Programmet ska sam ­ verka med bl.a. kommuner för att kunna erbjuda förtursbostad och förskole- och skol ­ platser. Informationsinsatser och samverkan måste också ske med näringsliv och banker, inte minst för att motverka det ekonomiska våld som alltför många kvinnor befinner sig i och som kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser under lång tid. Centerpartiet vill också utreda möjligheten att införa en tidsbegränsad lämna-penning för den som lämnar. Alltför många tvingas i dag stanna i en våldsam relation för att de saknar den ekonomiska möjligheten att bryta upp. En sådan lämna-penning bedöms kosta i storleksordningen 150 miljoner kronor per år. Avslutningsvis anser Centerpartiet att det bör skapas en nationell bostadskö för våldsutsatta, i syfte att drabbade snabbt kan ges förtur till ett tryggt boende, också i en annan kommun än där de för tillfället bor. En egen fast bostad kan vara livsviktig för att kunna lämna en våldsam relation. Stödlinje för unga relationer Regeringen har minskat det statsbidrag som finansierar insatser riktade mot våld i ungas relationer. Det innebär att exempelvis den nationella stödlinjen ungarelationer.se hotas. Centerpartiet anser att det är prioriterat att fortsatt stödja unga människor som lever i, eller riskerar att hamna i, destruktiva och våldsamma relationer. Vi hade därför gärna sett att vårändringsbudgeten innehöll ett tillskott om 10 miljoner kronor för detta ändamål. Centerpartiet räknar med att ett stöd på samma belopp kommer att behövas fr.o.m. år 2024. Sverige och friheten är värd att försvara Sverige har under lång tid varit i behov av ett stärkt försvar. Det gäller såväl det militära som det civila försvaret. Behovet har förstärkts och blivit mer akut sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Förutom behovet av en stärkt svensk försvarsförmåga har också behovet av ett än närmare samarbete med våra internatio ­ nella partner blivit större. Det är glädjande att det nu finns en bred politisk enighet om att föra Sverige in i Nato. Medlemskapet innebär att Sverige kommer att bli ett tryggare land och att vi i vår tur i högre utsträckning kan bidra till säkerheten i vårt närområde. Centerpartiet gratulerar Finland till det nyblivna Natomedlemskapet och har förtro ­ ende för att regeringen gör sitt yttersta för att Sverige blir medlem snarast möjligt. Centerpartiet har i alla forum och direkt till regeringen erbjudit sitt stöd för att under ­ lätta processen. Centerpartiet har i många år, både med socialdemokrater och med moderater, med ­ verkat till breda överenskommelser för att stärka både det civila och det militära för ­ svaret. Centerpartiets roll har varit att driva på för att hitta lösningar och bred samsyn. Vi kommer att fortsätta vara en blåslampa på både moderatledda och socialdemokratiskt ledda regeringar för att säkerställa mer pengar till förvaret av Sverige. Det finns i dag en parlamentarisk samsyn kring att anslagen till försvaret behöver öka till 2 procent av BNP, för att möjliggöra en ökad försvarsförmåga. Det är nöd ­ vändigt för att säkra förra försvarsbeslutet och en nödvändig förmågetillväxt efter den försämrade säkerhetssituation som Rysslands krig i Ukraina inneburit för svensk och europeisk säkerhet men också för att ta höjd för det kommande Natomedlemskapet. Därtill har Sverige i stor utsträckning bidragit med vapen och försvarsmateriel till kriget i Ukraina. För Centerpartiet är det viktigt att det svenska försvarsanslaget inte urholkas på grund av stödet till Ukraina. Vi menar därför att återanskaffning av materiel till Ukraina ska ligga utanför den nationella försvarsbudgetens ramar. Ökade medel för en stärkt svensk försvarsförmåga Centerpartiet välkomnar regeringens förslag i vårändringsbudgeten för år 2023 om att tillföra mer resurser till Försvarsmakten. Också de ökade beställningsbemyndiganden som föreslås, och den bedömning av behovet av framtida resurstillskott som görs, är bra för Sverige. Det är dock anmärkningsvärt att det dröjde till vårändringsbudgeten respek ­ tive vårpropositionen innan dessa besked gavs. Regeringen borde tagit möjligheten att informera Försvarsmakten om sina intentioner tidigare än så. Resurser behövs dels för att stärka Sveriges försvarsförmåga, dels för att ersätta den materiel som Sverige skänkt till Ukraina. Det är viktigt att Sverige, våra samarbets ­ partner och berörda företag gör vårt yttersta för att klara av att såväl stärka den egna förmågan som erbjuda Ukraina ett uthålligt stöd. Regeringen måste kontinuerligt föra en dialog med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter om behov och möjligheter, för att skapa en höjd försvarsförmåga och stötta Ukraina så snabbt och effektivt som möjligt. Centerpartiet har sedan tidigare föreslagit att det bör tas fram en flerårig plan för det militära stödet till Ukraina, inklusive en plan för återanskaffning till svenska Försvarsmakten. Det hade möjliggjort en bättre planering och ett bättre genomförande av den stora uppgift som nu väntar Sverige och den svenska Försvarsmakten. Höjd dagersättning för ukrainska flyktingar Centerpartiet anser att dagersättningen till de ukrainska flyktingar som kommit till Sverige med hjälp av det s.k. massflyktsdirektivet bör höjas. Ersättningen är i dag 71 kronor per dag och ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygien ­ artiklar och andra förbrukningsvaror samt livsmedel. Det är inte en rimlig summa, särskilt mot bakgrund av den höga inflationen. Dagersättningen har inte höjts sedan 1990-talet. Centerpartiet anser att regeringen i vårändringsbudgeten borde ha föreslagit att dagersättningen höjs till de nivåer som finns i Danmark. Det hade inneburit att den som i dag får 71 kronor per dag i stället får 132 kronor per dag. Övriga ersättningsnivåer inom systemet höjs procentuellt lika mycket. Detta skulle ha medfört ökade utgifter om 320 miljoner kronor under innevarande år. Givet att massflyktsdirektivet förlängs ett år hade förslaget medfört ökade utgifter med 640 miljoner kronor år 2024 och 320 miljoner kronor år 2025. Centerpartiet har länge betonat vikten av att erbjuda ukrainska flyktingar mer och bättre språkundervisning. Vi ser positivt på att regeringen, sent omsider, väljer att stötta kommuner som erbjuder ukrainska flyktingar utbildning inom svenska för invandrare (sfi). Det är viktigt att regeringen följer utvecklingen noga och säkerställer att de avsatta resurserna räcker. Dessa tillskott får dock inte innebära nedskurna resurser till civil ­ samhället, som sedan februari 2022 har gjort stora insatser för att erbjuda ukrainska flyktingar svenskundervisning. Sedan tidigare har Centerpartiet också krävt att regeringen initierar en särskild upp ­ följning av situationen för kvinnor och barn som flytt från Ukraina, då det förekommer oroande rapporter om att ukrainska kvinnor och barn har hamnat i otrygga miljöer i Sverige. 3 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Centerpartiet delar i allt väsentligt den bedömning som regeringen gör i vårproposi ­ tionen, vad gäller måluppfyllnad och den förda politikens förenlighet med ramverket. Det bör dock noteras att Riksrevisionen har kritiserat regeringen för sitt metodbyte vad gäller beräkningen av det strukturella sparandet, då detta försvårar jämförelser med andra bedömare. [17] Inriktning för framtida finansiering Sverige står, vilket beskrivits tidigare i denna motion, inför stora utmaningar. Stora investeringar i klimatomställningen måste göras. Vår försvarsförmåga ska förstärkas. Kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ska förbättras. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Det leder till att svåra finanspolitiska avvägningar måste göras. Reformer måste genomföras på ett sätt som inte spär på inflationen, som bidrar till att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt och som är förenligt med det finanspolitiska ramverket. Centerpartiet ser ett antal principiellt riktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer. Det handlar om att trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra har ett stort jobbfokus och fungerar som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimatskatter bör också undanröjas. Det är också viktigt att understryka att det särskilda konjunkturläge som råder, med svag konjunktur och hög inflation, understryker behovet av att fokusera på reformer som genom att sänka kostnadsläget bidrar till lägre inflation och bättre tillväxtförmåga. En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2026 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet bedömer att en lämplig nivå på utgiftstaket år 2026 är 1 850 miljarder kronor. Det hade inneburit att takets nivå, som andel av potentiell BNP, faller något samtidigt som tillräckligt utrymme finns för att rymma prioriterade och nödvändiga satsningar på utgiftssidan. Det är viktigt att notera att utgiftstaket inte är ett mål för utgifterna utan just ett tak, och att eventuella framtida reformförslag får vägas mot övriga delar av det finanspolitiska ramverket och konjunkturläget. Tabell 4 En första bedömning av utgiftstaket 2023 2024 2025 2026 Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket 1 665 1 745 1 825 Centerpartiets bedömning av nivån på utgiftstaket 1 850 Utgiftstak, procent av potentiell BNP 27,1 27,1 27,2 26,4 Utgiftstak, procent av BNP 27,0 27,4 27,4 26,4 Det faktum att regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen ska uppgå till 10 procent av de takbegränsade utgifterna år 2026 innebär att utgiftstakets styrande effekt riskerar att bli svag. Det är inte orimligt att se över hur systemet med utgiftstak, i samband med den planerade översynen av överskottsmålet, på ett bättre sätt kan kombinera en styrande effekt med en bibehållen handlingsfrihet för regeringen. Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Daniel Bäckström (C) Jonny Cato (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] Exklusive budgetposter som både Centerpartiet och regeringen, helt eller delvis, föreslår. [2] Baserat på Konjunkturinstitutet (2023), Konjunkturläget mars 2023. [3] Almerud, Jakob (2022), Finanspolitikens effekt på inflationen – ett allmänjämviktsperspektiv, KI-kommentar, tillgänglig via www.konj.se (2023-03-10). [4] Ibid., s. 8. [5] SCB (2023), Anställda 16–64 år i riket efter yrke (3-siffrig SSYK 2012), näringsgren SNI2007 (grov nivå), ålder och kön. Ny tidsserie. År 2019–2021, databas, (2023-03-10). Avser åldrarna 16–24 år och år 2021. [6] Arbetsförmedlingen (2022), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2022 – Utvecklingen på arbetsmarknaden 2022–2024, Arbetsförmedlingens analys, 2022:18. [7] IAF (2023), Hur arbetar Arbetsförmedlingen med geografiskt och yrkesmässigt sökområde? Vidgar de arbetssökande sitt sökområde?, rapport 2023:2, dnr IAF 2020/116. [8] Prop. 2022/23:1 s. 31. [9] Konjunkturinstitutet (2022), Konjunkturläget december 2022, s. 33. [10] Tillväxtverket (2022), Metoder för att möjliggöra uppföljning av regeringens kostnadsmål för förenklingspolitiken, dnr Ä 2022–2109, och Svenskt Näringsliv (2022), Lätta på regelbördan – Så kan lägre regelkostnader för företagen ge ökad tillväxt och lägre arbetslöshet, maj 2022. [11] SOU 2020:50. [12] Konjunkturinstitutet (2022), Prissättning hos svenska företag under 2022, Specialstudier, tillgänglig via konj.se (2023-03-10). [13] Konkurrensverket (2018), Konkurrensen i livsmedelskedjan, Konkurrensverkets rapportserie, 2018:4. [14] Konkurrensverket (2018), Konkurrensen i livsmedelskedjan, rapport 2018:4. [15] Klimatpolitiska rådet (2023), Årsrapport 2023, rapport nr 6, s. 52. [16] Exklusive Östersund. [17] Riksrevisionen (2023), Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022, RiR 2023:3.

Motion till riksdagen 2023/24:2892 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2 och 3 i motionen). Sammanfattning Centerpartiet vill i vårbudgetmotionen  stoppa de rusande klimatutsläppen genom att ge fler chans att byta till miljöbil  satsa på jobb och tillväxt i hela landet – lägre skatt på att anställa och förstärkt infrastruktur  rädda skolan undan massuppsägningar av lärare och satsa på närpoliser och förebyggande arbete Efter ett år med Tidöpolitiken behöver Sverige akut ladda batterierna. Det är hög tid att med reformer svara på de kriser som under 2024 tillåtits växa under regeringens passivitet och felaktiga politik. Kris i klimatpolitiken: Utsläppen rusar, miljöbilsförsäljningen rasar och industrin får inte ny (vind)kraft. Utsläppen väntas öka med 5,3 miljoner ton nästa år, ett historiskt trendbrott, medan elbilars andel av nybilsförsäljningen rasat sedan regeringen skrotat klimatpolitiken och satsat på billig diesel och bensin. Den nya gröna industrialiseringen hotas av brist på el i närtid. Centerpartiets svar: Inför en 50 000 kronors ”folkbonus” för att köpa, leasa eller låna till att köpa en ny eller begagnad klimatvänlig bil. Utred en grön check där hushållen får återbetalning på priset på koldioxid som går att använda för klimatinvesteringar, grönt bränsle och kollektivtrafik. Ge närboende och kommuner full kompensation när det byggs ny vindkraft så att vi kan börja bygga över 1 200 blockerade vindkraftverk. Kris i tillväxtpolitiken: Tillväxten i botten och arbetslösheten i toppen i EU, samtidigt som infrastrukturen krackelerar. Arbetslösheten och ungdomsarbetslösheten – redan bland EU:s högsta – väntas stiga i år sedan regeringen höjt kostnaderna för att anställa och lagt ned integrationspolitiken. Samtidigt står rekordmånga tåg stilla och vägar är inte farbara, efter år av underinvesteringar. Centerpartiets svar: Många fler företag ska kunna skapa jobb genom halverade arbetsgivaravgifter för låga löner, vilket hjälper unga och långtidsarbetslösa. Nytt tillväxtavdrag – ta bort arbetsgivaravgifterna på de fem första anställda i två år. Effektivare matchning genom matchningstjänster och stöd till vidareutbildning. Satsa på infrastrukturen i hela landet. På kort sikt akuta insatser för fallerande järnvägsväxlar och potthål i mindre vägar. På längre sikt reservera budgetutrymme för att täcka bristande underhåll och uteblivna investeringar, när vi går från överskott till balans i statsfinanserna. Kris i skolan och det förebyggande arbetet: Massuppsägningar av behöriga lärare och stödpersonal. Kommunernas ekonomiska kris leder till att skolan tvingas säga upp tusentals lärare. Det drabbar både skolor på landsbygden och det förebyggande arbetet i utsatta områden. Centerpartiets svar: Stoppa uppsägningarna av lärare nu, genom 2 miljarder kronor i sektorsbidrag till skolan, så att skolan kan stå stark. Satsa på närpoliser, socialsekreterare och fältassistenter, för det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet. Fördubbla resurserna för avhopparprogram för att lämna den grova kriminaliteten. Riktiga sommarjobb för fler unga genom att ta bort arbetsgivaravgiften för alla under 18 år under sommarmånaderna. Utöver detta vill Centerpartiet bl.a.  förstärka vården genom att tillföra 7 miljarder kronor, med en särskild satsning på de mindre regionerna där många vårdcentraler och annan nära vård hotas  förstärka de gröna näringarna och landsbygden med en satsning på ökad själv ­ försörjning av livsmedel och ersättning till skogsägare som drabbats av avverknings ­ förbud bl.a.  förstärka stödet till Ukraina genom en särskild fond för militärt och ekonomiskt stöd på minst 1 procent av BNP, utanför ordinarie budget. Ukrainska flyktingar ska få fördubblad dagersättning nu.  förstärka Sveriges försvarsförmåga genom att satsa på civilförsvaret och sätta ett nytt mål om 3 procent av BNP för försvarets finansiering. Satsningarna i vårbudgeten finansieras bl.a. genom att förstärka arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Tabell 1 Reformtabell Reformer 2024 2025 2026 Säkra Sveriges framtida tillväxt Sänkta arbetsgivaravgifter för låga inkomster 2 860 6 400 6 400 Underlätta för ungas sommarjobb i privat sektor 340 Borttagen arbetsgivaravgift för de fem första anställda (tillväxtavdrag) 255 510 510 Högkostnadsskydd för sjuklöneansvaret för små företag 1 300 2 600 Arbetsmarknadspolitik när arbetslösheten stiger 250 500 500 Sverigelyft för infrastrukturen – åtgärda underhållsskulden 500 1 000 1 000 Stärkt beredskap i trafiken för extremväder 50 25 25 En folkrörelse för klimatomställning Folkbonus för att byta till miljöbil 2 500 5 000 5 000 Grön check (utredning) 10 Laddinfrastruktur* 200 Håll Sverige Rent 10 10 10 Östersjön 120 120 120 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna (fr.o.m. 2025) 350 420 Utbildning för livsresor Sektorsbidrag till skolan för att förhindra uppsägningar* 2 000 5 000 5 000 Fler platser inom omställningsstudiestödet 200 1 000 1 000 Rädda folkbildningen 250 350 500 Trygghet Fler poliser i yttre tjänst 500 500 500 Avhopparprogram för att lämna gängkriminalitet 75 Cyberbrottslighet 20 45 45 Nationell stödlinje för unga relationer och lämnaprogram 25 50 50 Kriminalvården, Sis** 1 680 Sveriges Domstolar** 100 Hela landet ska leva Sjukvården* 7 050 Behåll lanthandlarna och mackarna och gör dem till trygghetspunkter 50 100 100 Självförsörjning och livsmedelsberedskap 75 100 100 Grön civilplikt (utredning) 2 Myggbekämpning 10 Jordbruksavdrag (från 2025) 840 840 Akutfond för mindre skogsägare – väntansavtal 30 Belysning på mindre statliga vägar 60 120 120 Särskilt stöd till Gotlandstrafiken 75 100 100 Försvara Sverige och stöd Ukraina Höjd ersättning för ukrainska flyktingar 180 360 150 Ökade försvarsanslag** 300 Reformer 2024 2025 2026 Stärkt kommunal beredskap 80 80 80 Civilsamhällets beredskapsarbete 20 40 50 Robustare lokal energiförsörjning 50 Finansiering 2024 2025 2026 Ny modell för a-kassan 3 550 7 100 7 100 Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a ‑ kassa 800 1 600 1 700 Färre riktade statsbidrag m.m. 1 356 2 042 2 042 Ökat jämställdhetsfokus i föräldraförsäkringen 125 300 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 Borttaget skatteundantag för fossil gas 160 160 Borttaget flyktingundantag i sjuk- och aktivitetsersättningen samt bortre parentes i sjukförsäkringen 800 900 Regeringskansliets byråkratiexpansion 200 500 500 Effektivare myndigheter 410 500 500 Effektiv arbetsmarknadspolitik 500 Samhall 1 200 2 400 2 400 Netto exkl. överlapp med regeringen [1] –3 206 - - Netto exkl. överlapp med regeringen och sänkta arbetsgivaravgifter –6 - - *Återfinns delvis i VÄB24. **Återfinns i VÄB24. Det ekonomiska läget [2] Den internationella konjunkturen BNP i världen beräknas växa med 3,2 procent i år, samma tillväxt som förra året, enligt IMF. Den KIX-vägda BNP-tillväxten i de länder som Sverige handlar med spås växa något långsammare än världsgenomsnittet, med 1,4 procent enligt KI. I USA har tillväxten understötts av hushållen som spenderat det man sparade under pandemiåren, men också av en mycket expansiv finanspolitik. I Europa väntas exempelvis Tyskland vända de negativa BNP-siffrorna från förra året till svagt positivt även om konsument ­ förtroendet hos hushållen är på fortsatt låga nivåer och prognosen för hela euroområdet pekar på en tillväxt i år på en halv procent och knappt 2 procent 2025. I de senaste revideringarna spås USA växa snabbare än tidigare förväntat medan Europas tillväxt revideras ned. Inflationsbekämpningen har präglat penningpolitiken under de senaste åren. Sedan mitten på förra året har räntehöjningarna avstannat och i Europa och USA väntar ränte ­ sänkningar även om exakt tidpunkt för detta kommer att vara beroende av hur slutfasen av kampen mot inflationen utvecklar sig. Penningpolitikens åtstramning verkar dock ha haft effekt och inflationstakten närmar sig målet på de flesta håll. I USA har dock infla ­ tionen i närtid slutat falla och enligt beräkningar av IMF består den resterande inflations ­ takten i sin helhet av s.k. kärninflation med en fortsatt stram arbetsmarknad som huvudsaklig förklaring. Den kinesiska ekonomin växer allt långsammare och beräknas närma sig en BNP-tillväxt på 4 procent nästa år. I Kina fortsätter offentliga utgifter ligga på en hög nivå både i absoluta tal och som andel av BNP. Till följd av fortsatta underskott i de offentliga finanserna och en lägre tillväxttakt framöver stiger Kinas skuldkvot även kommande år. Världshandeln ökade förra året bara med 0,3 procent till följd av huvudsakligen ändrade konsumtionsmönster mot inhemska tjänster och införandet av mångfalt fler handelshinder, att jämföra med den genomsnittliga tillväxten i handelsvolymer på 4,9 procent under perioden 2000 till 2019. IMF:s prognos pekar på att världshandeln som andel av världs-BNP är stabil framöver, men med skillnaden att handeln mellan geo ­ politiska block vuxit mycket långsammare än handeln inom blocken sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022. Sedan 2017 har också handeln mellan Kina och USA minskat betydligt, vilket också bidrar till mer fragmenterade globala värdekedjor. Konjunkturen i Sverige Svensk ekonomi har utvecklats svagt under det senaste året. De senaste tre kvartalen var tillväxten negativ och för 2023 bedöms kvittot vara ett BNP-tapp på 0,2 procent. Under inledningen av detta år har utvecklingen ännu inte visat tecken på någon vändning, enligt aktuella siffror för industriproduktionen och hushållens konsumtionsdata. Den svaga utvecklingen under det senaste året beror till största del på effekterna av högre räntor på byggkonjunkturen och hushållens konsumtion, som föll 2,5 procent förra året, vilket förutom under pandemin inte hänt sedan 90-talskrisen. Konsumtionen väntas öka och stabiliseras under 2024 när hushållen väl får kvitto på att räntesänk ­ ningar blir av och inflationen kommit ned. Bostadspriserna spås stiga mer varaktigt från mitten på 2024, vilket tillsammans med lägre finansieringskostnader för både hushåll och kommersiella aktörer bör leda till en mer gynnsam byggkonjunktur. Detta får dock inte någon påtaglig effekt på investeringsvolymerna förrän efter ett antal kvartal. De offentliga investeringarna ligger på en hög nivå i år och framöver, för närvarande främst drivet av kommunsektorns investeringsutgifter. Näringslivets investeringar ligger på en fortsatt hög nivå medan utrikeshandeln har vuxit även om det inte syns på BNP-utvecklingen eftersom både export och import utvecklats starkt. Enligt Konjunktur ­ institutet finns betydande osäkerhet för BNP-prognosen framåt främst på grund av osäkerhet kring den starka utvecklingen för utrikeshandeln med tjänster, vars drivkrafter och komponenter inte gått att fastställa. Inflationstakten närmar sig nu raskt målet i Sverige. Mått på s.k. inflations ­ momen ­ tum pekar på att inflationen, mätt i årstakt, under senaste kvartalet kommit ned under 2 procent, även om det officiella måttet på kärninflation mätt över det senaste året landade på 2,2 procent i mars. Läget på svensk arbetsmarknad Arbetslösheten steg till 8 procent i slutet av förra året i takt med att den allt svagare tillväxten i Sverige började göra avtryck på arbetsmarknaden. Det är främst unga i åldern 15–24 år som nu dyker upp i statistiken samt utrikes födda. Den senare gruppen har under åren efter pandemin haft en mycket stark utveckling på arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden såväl som självförsörjningsgraden enligt regeringens nya mått har ökat successivt. Antalet vakanser har fallit från mycket höga nivåer. I början av förra året fanns det enligt SCB fler än 160 000 lediga jobb, medan siffran nu har närmat sig 120 000. Det är fortfarande högt, men det mesta tyder på att risken är stor för fortsatt ökande arbets ­ löshet om efterfrågan försvagas ytterligare. Detta till följd av att många arbetssökande har varit arbetslösa under lång tid och inte, utan ytterligare insatser, enkelt kan ta de lediga jobben. Det senaste året har också tudelningen på arbetsmarknaden förvärrats. Under en period förbättrades arbetsmarknaden, möjligen till följd av omfattande arbetsmarknads ­ reformer, vilket också avspeglas i sysselsättningen och regeringens nya mått på själv ­ försörjning som visar att en allt större andel av befolkningen kan försörja sig själv, och det gäller både inrikes och utrikes födda. Men just nu är en allt större del av de arbets ­ lösa långtidsarbetslösa som hamnat långt ifrån arbetsmarknaden, både utrikes och inrikes födda. De som förlorat jobbet i lågkonjunkturen har goda möjligheter att finna ett nytt jobb, även med färre lediga jobb, till följd av sin arbetslivserfarenhet och de ambitiösa omställningsresurser som parterna erbjuder kollektivanställda och som staten numera erbjuder personer mitt i livet. Men de som aldrig haft ett ordinarie arbete, eller bara korta perioder av arbete, har desto svårare att komma ur arbetslöshet och bidrags ­ beroende. Arbetsmarknadsläget kräver särskilt tydligt en aktiv tillväxt- och syssel ­ sätt ­ ningspolitik, med både konjunkturella och strukturella åtgärder, både sänkt skatt på anställda personer med svagare ställning på arbetsmarknaden och förstärkta utbildnings ­ insatser. De offentliga finanserna och reformutrymmet Offentlig sektors finansiella sparande bedöms bli negativt såväl i år som nästa år. Konjunkturinstitutet bedömer att reformutrymmet 2025–2028 uppgår till 131 miljarder kronor. Det strukturella sparandet väntas bli svagt negativt i närtid för att sedan vara försiktigt positivt de närmaste åren därefter. Sammanfattning Det ekonomiska läget har präglats av inflationens effekter och arbetet med att från framför allt centralbankshåll i Sverige och globalt pressa ned inflationstakten. Men det är viktigt att också sätta inflationen i sitt sammanhang. Pandemin skapade obalanser i produktionsflöden och global handel, samt ett uppdämt sparande, som i kombination med expansiv finanspolitik skapade förutsättningar för snabba prisökningar i flera sektorer. Till detta kommer Rysslands invasion av Ukraina som skapade osäkerhet och påverkade energiförsörjningen särskilt i Europa. Energipriserna har nu stabiliserats eller sjunkit något, men samtidigt brådskar klimat ­ omställningen, vilket kan ha prishöjande effekter på kort sikt när många samtidigt genomgår ett teknikskifte, men på sikt bör bidra till att begränsa inflationen genom att el och drivmedel i högre grad kommer från förnybara energislag. På motsvarande sätt kan en försenad omställning hålla inflationen kvar på en hög nivå. För bara drygt ett år sedan kom också s.k. generativ AI in i de flestas medvetande och har gett upphov till stora diskussioner om framtidens produktivitetsutveckling och arbetsmarknad, men det är svårt att säga hur det har påverkat den aktuella ekonomiska utvecklingen. Vi lämnar nu förhoppningsvis perioden med omfattande inflation och chocker från obalanser och energipriser. Med kommande räntesänkningar bör svensk konjunktur återhämta sig och stabiliseras. Samtidigt finns stor osäkerhet kring den makro ­ ekono ­ miska utvecklingen i både USA och Kina och vi lever i en tid med påtagliga geo ­ politiska spänningar, utöver kriget som fortsatt rasar i vårt närområde. Svensk ekonomisk politik står dock och stampar. Regeringen genomför ett antal ofinansierade satsningar under 2024, men till största del syftar de varken till att stimulera efterfrågan i kristider eller till att genomföra viktiga strukturåtgärder för att skynda på den gröna omställningen eller bygga förutsättningar för framtida tillväxt. Det brådskar nu med reformer för en bättre fungerande arbetsmarknad, en högre takt i klimatomställningen på ett sätt som gör att alla kan vara med och investeringar för Sveriges framtida tillväxt. Annars riskerar den senaste tidens svaga konjunkturella utveckling att bita sig fast. Kriserna kräver reformer – inte populism I början av 2024, på väg ut ur den globala inflationskrisen, står den svenska ekonomin således inför ett antal allvarliga utmaningar: stigande och fördjupad arbetslöshet och svag tillväxt parallellt med stor kompetens ­ brist i delar av landet där nya gröna industrisatsningar behöver växla upp snabbt sviktande och fallerande infrastruktur och en inbromsning av byggandet av fossilfri elkraft en skola som tvingas till massuppsägningar av lärare och stödpersonal en ungdomsarbetslöshet på mycket hög nivå i ett läge då gängkriminalitet sprider sig ned i åldrarna försvaret kräver en större del av den gemensamma kakan med ett allvarligt säkerhetsläge. Alla dessa utmaningar hade krävt en tillväxtorienterad, proaktiv reformpolitik baserad på kraftfulla strukturreformer. Så har det sett ut då Sverige mödosamt men fram ­ gångs ­ rikt svarat på kriser som 1990-talskrisen eller finanskrisen. Det borde vara självklart att göra det billigare och lättare att anställa, vilket också dämpar inflationstrycket. Det borde vara självklart att satsa på utbildning och vidare ­ utbildning och på en kraftfull upprustning av infrastrukturen och utbyggnad av elkraften. Det är nödvändigt att prioritera detta. I stället har regeringen, där den över huvud taget agerat, gått i motsatt riktning. Skatter på att anställa har höjts, vilket spär på inflationen i stället för att dämpa den, och sjuklöneansvar har påförts småföretag. Skolan stryps på resurser, förebyggande insatser skalas inte upp och den jobborienterade integrationspolitiken skalas gradvis ned, vilket gör att bekämpningen av gängkriminaliteten blivit halv och haltande. Infrastrukturen har tydligt nedprioriterats. Tillförseln av ny vindkraft har dragits i långbänk. En kris har Tidöpartierna skapat helt på egen hand: de rusande klimatutsläppen, en uppgång med 5,3 miljoner ton nästa år. Elbilsförsäljningen minskar som andel av nya bilar till förmån för diesel och bensin. Sverige har på bara ett år gått från lysande till varnande exempel i klimatpolitiken. Här har regeringen medvetet monterat ned de stora klimatåtgärderna utan att ersätta dem med något. I stället för att öka hushållens accep ­ tans spär det på misstron för klimatpolitiken. Detta drabbar även den gröna industriali ­ seringen hårt. Regeringen har motiverat sin brist på reformer med inflationsbekämpningen, men det rimmar illa med de prioriteringar som faktiskt gjorts i de budgetar som lagts, där billig bensin för storstadsbor och höjd a ‑ kassa, på tvärs mot arbetslinjen, fått större del av reformutrymmet än polis, skola och försvar sammantaget. Finanspolitiken har helt enkelt kommit att prioritera leverans på kortsiktiga populistiska löften framför reformer för hela landet. Men svaret på de kriser Sverige befinner sig i kan inte heller vara en ren utgifts ­ politik, som ofta drivs av övriga oppositionen, där ökade offentliga utgifter är svaret på alla problem. Centerpartiet menar att svaret i stället måste bygga på att värna det som är motorn i ekonomin – jobb, företagande och utbildning i hela landet – vilket i dag står i skarp kontrast till både Tidöregeringens närmast näringslivsfientliga politik och kort ­ siktiga prioriteringar. Som alla vårbudgetar siktar Centerpartiets vårbudgetmotion in sig på att korrigera de mest akuta problemen i närtid. I vårt vårbudgetalternativ finns därför omedelbara insatser för klimatet och miljön, skolan, jobben, företagandet, infrastrukturen och energin. Här presenteras också en helhet av akuta åtgärder för att bryta den brutala eskaleringen av gängkriminalitet i utsatta områden, med satsning på skola, förebyggande insatser, mer patrullerande närpoliser, socialsekreterare och fältassistenter. Men alla dessa insatser är steg på vägen i en bredare strategi för att råda bot på Sveriges strukturella problem med långsiktiga reformer. Den av Tidöpartierna skapade krisen för klimatpolitiken – hur vi vänder den Särskilt allvarlig är krisen för svensk klimatpolitik. Sveriges gröna varumärke är just nu centralt, inte bara för våra möjligheter att förmå andra länder i EU och världen att göra sina klimatåtaganden så att man undviker en akut klimatkris. Det gröna varumärket säljer just nu också våra stora gröna industriella satsningar, drivna både av stora klassiska svenska företag inom t.ex. fordonsindustrin, verkstadsindustrin, stålindustrin, gruvindustrin och skogsindustrin, och av nya svenska företag som tar position inom växande marknader. Det gröna varumärket bygger på att Sverige är ett land som tar ledningen i att minska sina klimatutsläpp samtidigt som ekonomin växer starkt. Här har Tidö ­ regeringen på kort tid åstadkommit motsatsen: utsläppen rusar, upp 5,3 miljoner ton, och tillväxten haltar. Orsaken är lika enkel som uppenbar. Regeringen har tagit bort de stora konkreta klimatverktygen för att minska fossila utsläpp från vägtrafik och inte ersatt dem med någonting. Reduktionsplikten har tagits bort utan att ersättas med en strategi för att på något annat sätt öka andelen biobränsle, i synnerhet inte svenskproducerat biobränsle. Regeringen säger sig i stället vilja satsa på elektrifiering, men det främsta medlet för detta, klimatbilsbonusen, har tagits bort. Därför faller elbilars andel av nybilsförsäljningen, från en tredjedel innan regeringens politik började implementeras till en femtedel våren 2024. Centerpartiets svar är en ”folkrörelse för klimatet”, där fler, inte färre, hushåll får den ekonomiska möjligheten att delta i klimatomställningen och bli vinnare. Fler hushåll, inte färre, och i synnerhet de som är beroende av bilen men har mindre resurser, måste få möjlighet att byta sin fossilbil, så billigt som möjligt, för att sedan över tid kunna tjäna på detta med lägre drivmedelskostnader. Dit borde rimligen reformutrymmet riktas i stället för att medvetet låsa in i ett dyrare och ohållbart långsiktigt beroende av diesel och bensin. Centerpartiet vill därför redan i år införa en ”folkbonus” på 50 000 kronor för att byta till miljöbil. Den kommer uttryckligen att vara inriktad på att fler ska få råd, och omfatta begagnade bilar och laddhybrider, gasbilar och även etanol. För att nå så många familjer som möjligt föreslås även att folkbonusen ska kunna användas till att halvera kostnaden för leasing och för billån. Därutöver föreslås att arbetet inleds med en ”grön check” där målet är att återbörda intäkter från pris på koldioxid till hushållen som de kan använda till alla former av klimatinsatser anpassade till hushållets situation, som köp av miljöbil, köp av bio ­ bränsle, energibesparande investeringar i hemmet, solpaneler och köp av kollektivtrafikkort. De stora gröna industrialiseringsprojekten runt om i Sverige, från ny lastbils ­ produk ­ tion till batterifabriker och grönt stål, behöver utbyggd infrastruktur och bostäder, men de behöver också mycket mer grön energi i närtid, före 2030. Här blockeras i dag 70 procent av alla nya vindkraftverk, motsvarande tre gånger hela Göteborgs elkonsumtion, av kommunala veton. De kommunala vetona hör direkt samman med att närboende och de berörda kommunerna, till skillnad från i t.ex. Finland, inte får någon återbäring eller kompensation för vindkraften. Här finns en färdig utredning för ersättning från vind ­ kraftsproducenter till närboende som måste genomföras snarast. Kommunerna bör också snarast möjligt få tillbaka fastighetsskatten på vindkraft. Gör allt, inte hälften, för att stoppa gängkriminaliteten Trots nödvändiga lagskärpningar och trots en kraftfull ökning av Polismyndighetens resurser, fortsätter det akuta krisläget med skjutningar och sprängningar på allmän plats i samhället, många av dem utförda av minderåriga, med fruktansvärd tragik för många familjer i kölvattnet av våldet. Centerpartiet kräver i det läget att strategin för att besegra våldet verkligen omfattar alla delar och inte som i dag är halv och haltande. Det råder bred enighet om att kraftigt förstärka resurserna till polisen, Kriminal ­ vården och rättsväsendet. Men antalet närvarande poliser i utsatta områden ökar alldeles för långsamt. Bara en av tio nyanställda på Polismyndigheten under 2023 gick till s.k. yttre tjänst. Vi skjuter till 500 miljoner i år riktat för att få fler uniformerade och lokala poliser på gator och torg, särskilt där nätverkskriminaliteten befinner sig och sprider skräck, för att skydda medborgarna och möta rekryteringsförsök och brottsliga aktivi ­ teter. Avhopparprogrammet för att fler ska lämna gängkriminalitet har brist på resurser och bör självklart få tillräcklig finansiering, samt utökas även med särskilt nationellt arbete mot unga. Regeringens politik är också halv och haltande när för lite görs för att på bred front stoppa nyrekryteringen av ungdomar och barn till gängen. Här krävs en snabb uppskalning av insatserna. De som jobbar i socialtjänsten måste rustas för att fullt ut kunna möta de ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. De anställda behöver ökade karriärvägar, rätt till vidareutbildning och inte minst en tryggare arbetsmiljö. Kvaliteten på insatserna inom socialtjänsten måste förbättras, bl.a. genom borttagna åldersgränser för öppna insatser för barn, utan föräldrars samtycke, och ett större och mer likvärdigt stöd efter avslutad tvångsvård. Ska politik bli hel och sammanhängande måste vi också underlätta för unga att få jobb, i ett läge med mycket hög ungdomsarbetslöshet. Vi vill därför ta bort arbets ­ givar ­ avgifterna för unga under 18 under sommarmånaderna. Men framför allt måste skolan stå stark i detta läge, inte som nu försvagas av massuppsägningar. Stoppa uppsägningarna av lärare i Sveriges skolor När den ekonomiska krisen pressar kommunerna sägs nu tusentals behöriga lärare upp, trots lärarbrist, men även annan stödpersonal, såsom kuratorer. Det drabbar inte minst mindre skolor på den svenska landsbygden, med långvariga negativa konsekvenser som följd. Men det drabbar också våra utsatta områden, där behovet är stort av vuxna personer som kan möta ungdomar med särskilda behov. Centerpartiet prioriterar därför skolan i vårbudgeten med ett sektorsbidrag på 2 miljarder kronor, vilket är det som krävs för att stoppa uppsägningarna i skolan, enligt egna och andras beräkningar. I Centerpartiets höstbudget fanns redan ett extra sektors ­ bidrag på 5 miljarder kronor, samt 11 miljarder riktade medel som omvandlas till obundna sektorsbidrag för skolan, för att fler kommuner lättare ska kunna hantera skolans kris. Centerpartiet vill prioritera bildning i vårbudgeten, givet Sveriges läge med arbets ­ löshet och kompetensbrist parallellt. Folkbildningen ska inte monteras ned utan stärkas. Vidareutbildningen måste utvecklas, inte bantas, inte minst genom att möjligheten att bygga på utbildning mitt i livet, omställningsstudiestödet, utökas. Tillväxtpolitik, jobben, arbetslinjen och en företagsvänlig politik I ett läge med låg tillväxt och stigande arbetslöshet är det viktigt att få kakan att växa och inte bara kompensera utsatta grupper. Det är småföretagen, och inte det offentliga, som stått för fyra av fem nya jobb i Sverige de senaste årtiondena och småföretagen behöver i dag en verklig vän i Sveriges riksdag. I stället för att höja skatten på att anställa måste den sänkas, i stället för att öka småföretagens kostnader bör de sänkas, i stället för att lägga till nytt regelkrångel måste det förenklas. Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna generellt. Först rejält för de minsta företagen med borttagen arbetsgivaravgift för de fem första anställda, s.k. tillväxt ­ avdrag. Vi vill också halvera arbetsgivaravgifterna för de med lägst inkomster, så att fler småföretag kan anställa unga och fler som saknar ordentlig arbetslivserfarenhet. Med vårt förslag kan ett företag som i dag har anställt sju personer anställa åtta till samma kostnad. Vi vill inte som regeringen lägga hela sjuklöneansvaret på småföretagen utan lyfta bort och reformera det, så att småföretagen inte hamnar i kris när en anställd blir sjukskriven och att småföretag inte ska tveka att anställa personer med eventuella hälsoproblem. Regelkrånglet ska minska i stället för att öka genom att införa tidiga stoppmekanismer för betungande krångel för företagen. Prioriterat är då att ta bort det orimliga och konstgjorda lönegolvet för arbetskraftsinvandring som stryper tillgången på kompetens. Den stora satsning som vi prioriterar på utbildning och vidareutbildning kommer att fylla luckorna i näringslivet. Centerpartiet har drivit på för att reformera arbetsmarknadspolitiken och använda Arbetsförmedlingens resurser mer effektivt för de arbetslösa. Just som de nya match ­ nings ­ tjänsterna börjat visa resultat, med över hälften i arbete, har politiken på kort tid återgått till mer av subventionerade arbeten i Arbetsförmedlingens egen regi. Center ­ partiet vill utöka det som fungerat och förstärka matchningstjänsterna för de längst ifrån arbetsmarknaden. Värna landsbygden på riktigt Många hushåll på den svenska landsbygden känner sig i dag svikna, när många lands ­ bygdsskolor tvingas säga upp personal, när mindre vårdcentraler drar ned eller stänger helt, när samhällsservicen sviktar och när bensin och diesel visserligen blivit något billigare men vägarna inte är farbara och fulla av potthål. Här vill Centerpartiet prioritera landsbygdens vardagsproblem. Vi vill stärka skolan på landsbygden genom att statligt stöd till skolan fördelas utifrån både socioekonomi och gleshet. Vi lägger en särskild vårdmiljard utöver det generella sektorsbidraget för att särskilt stärka vården i de små och ofta glesa regionerna. Vi möter de kriser på lands ­ bygden som regeringen ignorerat, som att skogsägare drabbas av en artinventering där även förekomsten av mycket vanliga arter leder till avverkningsförbud. Vi hanterar Trafikverkets nedsläckning av belysning i många kommuner och Gotlands kostnadskris sedan färjetrafikmonopolet chockhöjt priserna. Det ska finnas tillgänglig service i hela landet genom trygghetspunkter. Det är också på landsbygden förutsättningarna finns för svensk försörjningstrygghet av livsmedel, som är avgörande för vårt totalförsvar. Vi vill påbörja uppbyggnaden av beredskapslager med livsmedelsråvara och i första hand av insatsvaror. Civilplikten måste utökas till de gröna näringarna – en lantbrukarlumpen. Framför allt vill Centerpartiet både nu i vårbudgeten och framöver i diskussionerna om mål och ramverk för statsfinanserna att den eftersatta infrastrukturen sätts i centrum, så att järnvägar och vägar inte förfaller. Ett Sverigelyft för infrastrukturen Under 2023 och 2024 har Sverige upprepade gånger kunnat konstatera att vägar och järnvägar inte fungerat. Rekordmånga tågavgångar har ställts in. Malmbanans haverier har lett till miljardförluster för både företag och stat. Det beräknas att mindre vägar i Sverige i dag har hundratusentals potthål som inte åtgärdas. I stort och smått krackelerar och fallerar den svenska infrastrukturen. Bara underhållsskulden i svensk infrastruktur bedöms av ansvarig myndighet till minst 120 miljarder kronor. Det drabbar tillväxten och utvecklingen på den svenska landsbygden. Men bristen på infrastruktur drabbar också utvecklingen i delar av landet med snabb tillväxt som en konsekvens av den gröna industrialiseringen, där infrastrukturen inte klarar av att möta de stora privata investeringar som nu genomförs och behovet för fler människor av att pendla inom regionerna till de nya industriorterna. Till den eftersatta infrastrukturen hör även bristen på överföringskapacitet i våra elnät. För att möta krisen här och nu i vårbudgeten föreslås en stor satsning på underhålls ­ arbete som kan användas för att åtgärda de hundratals växlar som i närtid varit en av huvudorsakerna till inställda och försenade tåg. En satsning görs också på att åtgärda de mest akuta potthålen på små vägar, som i dag systematiskt nedprioriteras av Trafikverket. På medellång och längre sikt vill Centerpartiet att de medel som frigörs av omlägg ­ ningen av det finanspolitiska ramverket från ett överskottsmål till ett balansmål, som över en tioårsperiod kan innebära 300 miljarder kronor i reformutrymme, inte används till löpande utgifter utan till investeringar som höjer framtida tillväxtkapacitet, invester ­ ingar i fysisk infrastruktur som järnvägar, vägar och elnät. Infrastrukturen har blivit en central fråga eftersom den påverkar så många delar av samhället, tillväxten, klimat ­ omställningen, landsbygden och arbetsmarknaden. Säkra Sveriges framtida tillväxt Sverige är en liten, öppen ekonomi, som under lång tid har bidragit med innovationer till resten av världen och samtidigt skapat välstånd här hemma. Mycket har skrivits om grunden för denna utveckling, men ett antal förklaringar brukar röna stort samförstånd [3] . Det handlar om ett antal moderniseringar och liberaliseringar av institutioner som äganderätt, arvsrätt, näringsfrihet, patentlagstiftning och fri rörlighet för människor, varor och kapital. Det har samtidigt etablerats en modell för förhandlingar mellan arbets ­ marknadens parter som kännetecknas av ordning och reda samt vissa delar av social ­ försäkrings ­ systemet som säkrade grundtrygghet för alla. Under olika perioder har också omfattande investeringar i infrastruktur gjorts, som grunden för järnvägens stambanor på 1800-talet eller inom it under 80- och 90-talen, medan utbildnings ­ systemet tidigt gjordes tillgängligt för alla. Fler reformer har också genomförts i närtid, bl.a. för att öka arbetsutbudet så att fler ska ha en egen inkomst och drivkrafter att öka sitt humankapital och förbättra dynamiken på arbetsmarknaden. Det gjordes dels under de två alliansregeringarna och dels under tiden med januariavtalet. Men om Sverige fortsatt ska präglas av hög tillväxt krävs fortsatt reformer och målmedvetenhet. I dag befinner sig Sverige i ett svårt ekonomiskt läge. Likt övriga världen har vi drabbats av en inflationskris, men till skillnad från de flesta andra västländer har Sverige parallellt hög och stigande arbetslöshet, med tillväxttal som ligger i botten i Europa (se figur nedan). Stora delar av svenskt näringsliv är oroliga för tillgången på energi, infra ­ struktur och kompetens, vilket belyses i flertalet rapporter från såväl myndigheter som näringslivet självt. Prognostiserad tillväxt (%) [4] Arbetslöshet, regeringens prognos [5] I ett sådant stagnationsläge borde det vara självklart att skyndsamt sänka kostnaderna för företagen och att öka tillgången på kompetens, infrastruktur och energi. Det dämpar dessutom inflationen, eftersom det sänker kostnaderna. Men i stället har den ekono ­ miska politiken i snart två års tid verkat i motsatt riktning. Arbetsgivaravgifterna har inte sänkts; de har i stället höjts med minst 9 miljarder kronor. De totala investerings ­ medlen till underhåll och nysatsningar i infrastruktur har knappt ökat alls medan under ­ hålls ­ skulden på vägar och järnvägar fortsätter växa i allt högre takt. Arbetsmarknads ­ åtgärder som är bevisat effektiva har inte förstärkts utan i stället fått mindre resurser. Stärkta insatser för utbildning, vidareutbildning och matchning minskar bristen på kompetens inom många växande sektorer, och därmed bristen och inflationstrycket i ekonomin. Arbetskraftsinvandringen försvåras när regeringen river upp dagens regelverk och inför ett lönekrav, trots att det är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning och för företagens konkurrenskraft. En ny analys [6] visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder till Sveriges BNP och 15 miljarder i skatteintäkter år 2022. Vi vill fortsatt att företagen avgör vilken arbetskraft de behöver och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik i tider av försämrad konjunktur och hög inflation är en balansgång. Den ekonomiska politiken måste stå bakom, inte i vägen för, Riksbanken och dess arbete med att pressa tillbaka inflationen. Det kräver återhåll ­ sam ­ het och stramhet. Men det finns konstruktiva åtgärder som regeringen inte bara kan, utan borde, vidta för att stödja såväl konjunkturen som kampen mot inflationen, samtidigt som de förbättrar de strukturella förutsättningarna för ekonomin. Regeringen gör tyvärr mycket lite av detta i sin vårändringsbudget. Småföretagen behöver en vän i den ekonomiska politiken Småföretag spelar en avgörande roll för tillväxt och välstånd. De står för en majoritet av alla arbetstillfällen och bidrar betydande till skatteintäkter. Småföretagens dynamik och innovationskraft driver fram nya produkter, tjänster och arbetstillfällen och bidrar både till minskat utanförskap och på sikt även till svensk konkurrenskraft. Småföretagare är ofta drivna individer med starkt engagemang i sin verksamhet. Att stödja småföretagen är en investering i framtiden och en viktig motor för en positiv samhällsutveckling. Ändå har de senaste två budgetarna under Tidöregeringen präglats av tiotals miljarder i höjda kostnader för de små företagen, i synnerhet för deras anställningar, i form av främst höjda arbetsgivaravgifter och höjda sjuklönekostnader, trots att just dessa kostnader ligger på några av världens absolut högsta nivåer, och trots att Tidö ­ partierna lovat sänka just dessa kostnader före riksdagsvalet 2022. Centerpartiet vill vända denna utveckling och sänka småföretagens kostnader för att anställa, för att stärka konjunkturen och de långsiktiga tillväxtförutsättningarna, och för att förbättra läget på den svenska arbetsmarknaden. Småföretagen behöver en vän i den ekonomiska politiken. Sänkta arbetsgivaravgifter Sverige har några av världens högsta skatter på att anställa personer med låga inkomster. De höga arbetsgivaravgifterna minskar möjligheterna för redan utsatta personer att bli anställda, och för små företag att växa. De motsvaras i dag också till minst en tredjedel av ett rent skatteuttag, den s.k. allmänna löneavgiften, utan motprestationer i någon form. Sänkta arbetsgivaravgifter är därför ett viktigt sätt att göra det lättare för företag, och för offentlig sektor, att erbjuda personer som står utanför arbetsmarknaden deras första jobb. Konjunkturinstitutet har analyserat åtta olika finanspolitiska stimulansåtgärders effekt på såväl BNP som inflationen. [7] De konstaterar att sänkta arbetsgivaravgifter är den enda analyserade åtgärden med potential att både stimulera ekonomin och sänka inflationstrycket. Denna effekt blir som starkast under antaganden om en aktiv penning ­ politik och flexibla priser – antaganden som i nuvarande ekonomiska situation framstår som rimliga. De konstaterar bl.a. följande: [8] Ett särskilt intressant instrument på inkomstsidan är arbetsgivaravgifterna, som har en negativ inflationsimpuls. Anledningen till att inflationen minskar är att kostnaderna för företagen blir lägre, vilket gör att de väljer att sänka sina priser, allt annat lika. Det innebär att företagens försäljning, och därmed BNP, ökar, samtidigt som inflationen minskar. Som nämnts ovan har utanförskapet ändrat karaktär de senaste decennierna. Det har fokuserats och fördjupats. Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med s.k. svag konkurrensförmåga där gruppen utomeuropeiskt födda numera är de som stängs ute av tudelningen på arbetsmarknaden och utgör 60 procent av totalen. [9] Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften sänks för låga löner. Specifikt bör den halveras för heltidsjusterade månadslöner på upp t.o.m. 22 000 kronor i månaden. Nedsättningen bör fasas ut i intervallet 22 000–25 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 25 000 kronor. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. För en anställd med månadslön på 22 000 kronor minskar månadskostnaden för företagaren med 3 456 kronor. På ett år minskar företagets kostnader med 41 474 kronor. Förslaget beräknas kunna leda till fler än 21 000 nya jobb om företagen använder de minskade kostnaderna till att anställa fler. Studier på tidigare sänkningar av arbetsgivar ­ avgifterna för unga visar att företagen som fick stora kostnadsbesparingar anställde både fler yngre och fler äldre [10] , vilket tyder på att många arbetsgivare kommer att använda besparingarna till att växa sin verksamhet och öka antalet anställda. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbetsmarknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som i dag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för låga löner förväntas kunna införas vid halvårsskiftet i år. Nedsättningen beräknas leda till drygt 6 miljarder kronor i lägre skatteintäkter per år. Tillväxtavdrag för fler växande företag En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Genom att sänka kostnaderna för att anställa kan fler småföretagare ta steget och expandera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatte ­ intäkter och nya jobb. Därför föreslår vi ett tillväxtavdrag för de allra minsta företagen som påbörjar sin tillväxtresa. Tillväxtavdraget innebär att ett enmansföretag som anställer sina första fem anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de första två åren. Taket för nedsättningen ska vara 30 000 kronor i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 382 000 kronor för den företagare som går från noll till fem anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångs ­ lön. Satsningen innebär att 10 000 jobb i små och snabbväxande företag kan tillkomma. Reformen bedöms kosta staten 510 miljoner per år, med hälften, 255 miljoner, som halvårseffekt under 2024. Ungas sommarjobb Sverige har i dag ett av Europas högsta arbetslöshetstal för unga. Detta samtidigt som vårt land drabbats av akuta problem i utsatta områden med unga som rekryteras in i kriminella gäng. I det läget behöver Sverige en politik som på alla områden förstärker ungas möjligheter att välja en annan väg. Ett flertal studier visar entydigt att ett första jobb, under sommaren och/eller annan fritid, mycket kraftigt minskar risken för framtida arbetslöshet och för kriminalitet. [11] Den första arbetslivserfarenheten ger insikt i de krav och möjligheter som arbetslivet innebär, och minskar tröskeln för att söka och stanna i jobb, och göra karriär, senare i livet. Därför är det särskilt olyckligt och kontraproduktivt för kampen mot ungas krimi ­ nalitet, att en av den nya Tidöregeringens åtgärder i dess nya budget var att höja arbets ­ givaravgifter för unga under 18 år som sommar- och extrajobbar, genom att ta bort den befrielse från arbetsgivaravgift som fanns för att anställa dessa. Likt tidigare regeringar har regeringen nöjt sig med att fortsätta med en liten subvention av kommunala sommar ­ jobb, motsvarande ca 10 000 sådana, jobb som många kommuner i regel redan beslutat om de ska anordna eller inte när regeringen kommer med sin i hög grad symboliska subvention i vårbudgeten. Centerpartiet vill i stället ta bort arbetsgivaravgiften helt för alla arbetsgivare som vill anställa unga under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Det är en nödvändig insats med tanke på att det berör hundratusentals jobb för unga under sommaren, och samtidigt som de minskar utsattheten och ger en första fot in på arbetsmarknaden så bidrar det till återhämtningen av besöksindustrin och turismen efter pandemin, där kostnaderna dessutom sänks och dämpar inflationstrycket. Det beräknas innebära en kostnad om 340 miljoner årligen baserat på de beräknade effekterna av regeringens slopande av de generellt nedsatta arbetsgivaravgifterna för 15–18-åringar. Arbetsmarknadspolitik som möter en stigande arbetslöshet Arbetslösheten stiger nu i stora delar av Sverige och bedöms försämra förutsättningarna att få ett arbete särskilt för ungdomar och utrikes födda som redan i dag står långt ifrån arbetsmarknaden. Trots denna ökning i arbetslösheten, med 40 000 personer enligt underlaget till vårpropositionen, råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Mitt i den ekonomiska krisen står över 100 000 lediga platser, inklusive arbeten med lägre kvalifikationskrav, obesatta. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. De resurser som det offentliga lägger på matchning, inte minst via Arbetsförmedlingen, måste användas effektivt, på åtgärder anpassade efter den arbetslösa individen och företagens behov – inte efter myndigheternas behov. För det ändamålet har det visat sig särskilt effektivt med matchningstjänster, där insatser ges av fristående arbetsförmedlare som belönas efter hur väl de förmår att sätta arbetslösa i arbete, med särskilt hög ersättning för de aktörer som lyckas flytta de som är längst ifrån arbetsmarknaden in i varaktigt arbete. Trots att vidareutvecklingen av dessa match ­ ningstjänster på olika sätt blockerats politiskt och administrativt, har de som fått dessa matchningstjänster i mycket högre grad kommit i arbete än övriga som fått hjälp av Arbetsförmedlingen, med över hälften i arbete. Men i stället för att fortsätta reformeringen av Arbetsförmedlingen och bygga vidare på de inledande goda resultaten har Tidöregeringen gjort tvärtom. Gradvis har fler delar av verksamheten flyttat tillbaka till Arbetsförmedlingens interna verksamhet och regeringen har valt att kraftigt dra ned på de redan begränsade matchningstjänsterna. Resultatet börjar redan synas i försämrad matchning. Det är därför olyckligt att regeringen inte förmått att prioritera resurserna inom Arbetsförmedlingen bättre än att bara en bråkdel av de arbetslösa får chansen att ta del av dessa matchningstjänster som ger högre chanser till jobb. Arbetsförmedlingen bör därför fördela en mycket större andel av resurserna till matchningstjänster, generellt och inom de arbetsmarknadspolitiska programmen. Belöningssystemen till utförare av matchningstjänster bör också i mycket högre grad vridas mot att belöna framgångsrik övergång till jobb för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer av att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Samhall har under de senaste tio åren fått omfattande kritik för att man fortfarande använder sina mycket dyra anställningsstöd till att anställa personer som står närmare arbetsmarknaden i stället för exempelvis personer med funktionshinder. Centerpartiet vill prioritera resurserna så att så många som möjligt får beprövat effektiv matchnings ­ hjälp och att Samhall AB, i enlighet med sitt uppdrag, fokuserar på att erbjuda arbets ­ platser för personer med funktionshinder. För att möta ökande arbetslöshet med effektiv arbetsmarknadspolitik föreslår därför Centerpartiet att medlen för s.k. matchningstjänster ökar med 250 miljoner i år. Det behöver även finnas flexibilitet för karriärväxling högre upp i åldrarna, både för enskilda som får bättre möjligheter att utvecklas och för att möta en allt snabbare omvandling på arbetsmarknaden och behov av nya kompetenser. Omställnings ­ studie ­ stödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv och bör förstärkas med 200 miljoner i år. Få igång och bredda etableringsjobben innan det är för sent Ett annat sätt att öppna upp arbetsmarknaden för de som i dag står utanför är att skapa en ny form av anställning. Centerpartiet var, inom ramen för det s.k. januariavtalet, drivande i införandet av etableringsjobb. Etableringsjobb möjliggör för företag att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa till en låg kostnad under två år. Företag som saknar kollektivavtal, ofta små företag som spelar en viktig roll för att utsatta på arbets ­ marknaden ska få sitt första jobb, är dock uteslutna från den nya anställningsformen. För att möjliggöra för fler små företag att bidra till jobbskapandet för nyanlända och långtidsarbetslösa vill Centerpartiet att etableringsjobben breddas. Eftersom små företag står för huvuddelen av alla nyskapade jobb är potentialen stor för en sådan åtgärd, samtidigt som den netto kostar lite, då personer som omfattas går från mer kostsamma bidrag. Därför är det mycket oroande att den nya regeringen inte förmått genomföra etableringsjobben, som var färdigutredda och avtalade mellan parterna, förrän efter över ett år. Senfärdigheten och regeringens oförmåga att lätta på byråkratin på etablerings ­ jobben, inte minst för de mindre företagen som har kollektivavtal, har lett till en utbredd skepsis mot insatsen, i linje med tidigare kritik mot de tidigare s.k. YA-jobben (yrkesintroduktionsanställningar). Om inte regeringen förmår genomföra etablerings ­ jobben som tänkt, och bredda dem till icke kollektivanslutna små företag, behöver debatten återupplivas om en lagstiftad anställningsform med låg lön för de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Återupprättad arbetslinje En bärande del av en liberal ekonomisk politik är att det ska löna sig att arbeta. Den höga inflationen innebär att riksnormen i försörjningsstödet, garantipensionen och ett antal andra stöd har räknats upp kraftigt, i nominella termer. Ökningarna har varit klart större än vad lönerna har ökat. Det innebär att det i dag lönar sig sämre, inom vissa trygghetssystem, att gå från bidrag till arbete. Regeringen har samtidigt permanentat de högre nivåer inom arbetslöshetsförsäkringen som tillkom under pandemin, samtidigt som man höjt arbetsgivaravgifterna kraftigt. Detta är inte en rimlig prioritering. Center ­ partiet står bakom att det grundläggande ekonomiska skyddsnätet är prisindexerat. Men i tider av hög inflation ökar behovet av åtgärder som säkerställer att inte arbetslinjen undergrävs. Under våren 2024 har regeringen presenterat förslag för en ny arbetslöshets ­ försäkring, baserad på en utredning som Centerpartiet var med om att tillsätta. Den nya arbetslös ­ hets ­ försäkringen kommer genom utredningens förslag att moderniseras på flera viktiga punkter, inte minst genom att på ett mer flexibelt sätt baseras på faktisk inkomst. Dessutom kommer den, som Centerpartiet drev fram, att trappas av något snabbare än tidigare, samtidigt som den är mer generös inledningsvis, en riktig omställnings ­ försäkring. Men genom att permanenta de höga tak i arbetslöshetsförsäkringen som tillfälligt fanns under pandemin har regeringen gått på tvären mot vad arbetslinjen borde innebära. Med tanke på att de som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen har goda möjligheter att få ett nytt jobb jämfört med andra grupper är det en märklig prioritering, som är kostsam i form av både högre arbetslöshet och utrymme i budgeten. Regeringen bedömde själva, i budgetpropositionen för år 2023, effekten av sin politik som följer: De bedömningsbara reformer i denna proposition som föreslås och aviseras för att genomföras 2023 bedöms emellertid på lång sikt minska sysselsättningen och antalet arbetade timmar, samtidigt som arbetslösheten ökar. Detta är en följd av att de negativa effekterna för sysselsättningen och arbetslösheten av att bibehålla dagens nivå på arbetslöshetsersättningen bedöms vara större än de samlade positiva effekterna av övriga reformer. [12] Konjunkturinstitutet konstaterar följande: ”Höjningen av taket och grundnivån i arbets ­ löshetsersättningen gör att det ekonomiska utbytet av att vara arbetslös jämfört med att arbeta ökar, vilket i sin tur bedöms leda till en ökad arbetslöshet och minskad syssel ­ sättning på sikt.” [13] Inga åtgärder har genomförts av regeringen därefter för att motverka dessa effekter. Centerpartiet anser att ersättningsnivåerna utifrån dagens system bör reformeras i enlighet med följande förslag till modell: Tabell 2 Föreslagna ersättningsnivåer inom arbetslöshetsförsäkringen Period Ersättningsgrad Tak Golv Lönetak 0–100 80 % 1 090 500 30 000 101–200 70 % 950 440 29 857 201–300 65 % 890 410 30 123 301–800 60 % 820 380 30 067 Med Centerpartiets förslag kombineras ett relativt högt lönetak med en förhållandevis snabb och symmetrisk avtrappning. Det införs också en bortre tidsgräns för aktivitets ­ stöd på tre år. Arbetslöshetsförsäkringen blir på detta sätt en trygg omställnings ­ försäkring som bidrar till såväl ökad trygghet som minskad arbetslöshet. Det behövs ett Sverigelyft En väl fungerande infrastruktur är avgörande för att säkra svensk tillväxt och klara klimatkrisen. Underhållsskulden ökar när infrastrukturen inte rustas upp eller byts ut i takt med att den når sin tekniska livslängd. Men det eftersatta underhållet följer inte en linjär utveckling, utan skuldutvecklingen kan förvärras när enskilda komponenter inte längre går att rusta upp utan måste bytas ut helt och hållet. Dessutom ökar risken för drifts ­ störningar, vilket varje gång det inträffar innebär följdkostnader för samhället. Några exempel utifrån Trafikverkets underlag på sådant som skulle behöva åtgärdas här och nu är följande: ”Det finns ett eftersatt underhåll för spårväxlar i avvecklingssortimentet (i princip alla spårväxlar byggda före 1980), cirka 1260 stycken i huvudspår. Ytterligare cirka 600 spårväxlar har uppnått sin livslängd på grund av trafikbelastning.” Varje år de kommande fem åren är det 150 växlar till som uppnår sin livslängd. Totalt finns 30,4 miljarder i eftersatt underhåll på räl, slipers, befästning, isolerskarv, spårväxel och spårspärr i 2023 års prisnivå. Vart femte signalställverk har uppnådd livslängd. Ytterligare 28 procent uppnår sin livslängd under perioden fram till 2037. Totalt 22 miljarder i eftersatt underhåll på signal ­ ställverk, vägskyddsanläggningar, detektorer, larm och passage, trafikant ­ informa ­ tion och övervakningskameror m.m. i 2023 års prisnivå. Sveriges vägar befinner sig i allt sämre skick. Bara från Sveriges Radio har det rapporterats 71 gånger i år om potthål på olika håll i landet. 2 857 mil väg i Sverige är i mycket dåligt eller dåligt tillstånd enligt Trafikverkets egna data analyserade av Transportföretagens kampanj Våra vägar. Enligt Trafikverkets senaste rapport uppgår det eftersatta underhållet på väg till totalt 35 miljarder i 2023 års prisnivå. Eftersatt underhåll på spårväxlar [14] Eftersatt underhåll på signalställverk [15] Bara för i år räknar Trafikverket med att förseningarna i tågtrafiken innebär en samhällsekonomisk kostnad på 3,6 miljarder kronor. 70 procent av Sveriges åkerier anser att trasiga vägbanor innebär ett problem för deras verksamhet. Ett fungerande och starkt nät av vägar, järnvägar och laddpunkter behövs om hela landet ska kunna leva och växa, för att vi ska bli den självklara mottagaren av investeringar med den gröna industrialiseringen. Centerpartiet anser att Sverige bör övergå till ett balansmål från överskottsmål. De frigjorda resurserna motsvarande ungefär 300 miljarder under kommande tioårsperiod ska gå till investeringar i infrastruktur. I stället för en växande underhållsskuld bör den låga statsskulden nyttjas till åtgärder som stärker tillväxten i framtiden och därför bör det eftersatta underhållet på väg och järnväg betas av senast till 2035. Då finns även resurser till ett antal viktiga nysatsningar inom infrastrukturen. Det är samtidigt viktigt att poängtera att det inte enbart handlar om att skjuta till mer pengar utan likaledes är en fråga om bristande projektledning och myndighetsstyrning. Det måste vara slut med lappkast i den viktiga infrastrukturplaneringen. En infra ­ strukturberedning bör tillsättas, som likt Försvarsberedningen kan jobba långsiktigt och med ett helhetsperspektiv. Politiken måste ta ett helhetsgrepp och våga satsa för framtiden. Men vi behöver växla upp arbetet här och nu. Centerpartiet avsätter 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för att stärka resurserna till underhållsarbetet. Enligt kostnadsuppskattningar från Trafikverket skulle det räcka till minst 100 spårväxlar till, men kan bli mångdubbelt fler beroende på vilka växlar som prioriteras. Det är dock Trafikverket som måste avgöra i vilken ordning arbetet sker och vilken del av det eftersatta underhållet som är i mest akut behov av ett resurstillskott. En folkrörelse för klimatet och grön energi – för att vända den kris i klimatpolitiken som Tidöregeringen skapat Till följd av Tidöregeringens politik ökar utsläppen nästa år med minst 5,3 miljoner ton. Det är den första gången som den förda ekonomiska politiken direkt leder till kraftigt ökade utsläpp, ett trendbrott som i snabb takt håller på att utradera årtionden av klimat ­ arbete. Klimatpolitiska rådet konstaterar i sin senaste rapport följande: ”Den politik som den nya regeringen hittills presenterat är inte tillräcklig för att nå klimatmålen för år 2030. I stället för att snabbt minska utsläppen kommer hittills beslutade och aviserade förändringar tvärtom, också enligt regeringens egen bedömning, att i närtid öka utsläppen. Sveriges klimatpolitik har tappat styrfarten.” Enligt regeringens egen myndighet Naturvårdsverket kan Sverige med den förda politiken inte heller nå nettonollutsläpp till 2045, det mål som regeringen själv lyft fram och understrukit vikten av. I vårändringsbudgeten görs inte ens en ansats för att korrigera kursen, utan Sverige fortsätter färden mot sämst i klassen vad gäller klimat ­ arbetet. Tidigare var Sverige ett föredöme för länder i hela världen samt Europa när vi visade hur en effektiv klimatpolitik med ökande ambitioner kunde kombineras med högre tillväxt. Nu är tillväxten bland de sämsta i Europa och utsläppsökningarna bland de högsta per capita i västvärlden. Sveriges varumärke som ledande i klimatomställ ­ ningen, ett grönt varumärke som bär våra gröna industrier på världsmarknaden, svärtas ned av en inkompetent och populistisk politik. De främsta skälen till detta är att regeringen använt en mycket stor del av sitt reformutrymme till att sänka skatten på bensin och diesel utan att göra någon annan åtgärd för att minska klimatutsläppen från bilar. Tvärtom har man samtidigt tagit bort klimatbonusen för bilar, det mest kraftfulla instrumentet för att få familjer att byta till en miljövänligare bil. Samtidigt har skattebefrielsen på biogas tagits bort, ett dråpslag för biogas som drivmedel. Resultatet är att elbilars andel av bilförsäljningen minskat dramatiskt medan bensin- och dieselbilar åter ökar. Förutom att det saboterar Sveriges roll som klimatföredöme i världen så låser det in allt fler hushåll, inte minst hushåll med mindre resurser som är beroende av bilen, i beroendet av en teknologi som ändå kommer att fasas ut, i stället för att ge dem ekono ­ miska möjligheter att byta bil, ny eller begagnad. När Sverige om några år inte klarar de mål vi kommit överens om inom EU, så blir resultatet att den svenska landsbygden får betala, genom att drivmedelspriserna rusar och/eller att stora delar av den brukade svenska skogen och jordbruksareal tvingas i träda, förutom förväntade miljardböter till andra EU-länder. Här är det bråttom att så många hushåll som möjligt får ekonomisk möjlighet att byta till en miljöbil, el, hybrid, gas eller etanol – ny eller begagnad. Så många som möjligt måste kunna delta i en bred folkrörelse för klimatet, som kan göra det lönsamt för hushåll att välja det klimatvänliga och samtidigt sänka sina kostnader. Det andra stora hotet mot Sveriges roll i klimatomställningen är oförmågan att få fram ny fossilfri elenergi på kortare eller ens medellång sikt. Eftersom den enda politik som förs handlar om mer kärnkraft i slutet av 2030-talet så har regeringen låtit över 70 procent av alla startklara lönsamma privat finansierade vindkraftsprojekt blockeras av kommunala veton. En av de främsta orsakerna till detta är att regeringen inte lyckats genomföra den utredning som ska ge närboende till vindkraft och vindkraftskommuner en skälig ersättning från vindkraften, i form av ersättning och återförd fastighetsskatt. Det svenska näringslivet och industrin varnar för att investeringar på hundratals miljarder kronor i bl.a. den gröna industrialiseringen kan utebli eller flytta till andra länder när planerad vindkraft uteblir. I Centerpartiets budgetmotion för 2024 presenterades en omfattande strategi för att ge vanliga svenskar möjlighet att ställa om och för att få igång byggandet av vindenergi igen. Där ingår bl.a. ett särskilt grönt rotavdrag och grön investeringskredit för att investera i att spara el. I denna vårbudgetmotion föreslås ett antal akuta nödåtgärder för att under 2024 vända den katastrofala utvecklingen i försäljningen av miljöbilar och blockeringen av ny lönsam vindkraft. En folkbonus för nya och begagnade miljöbilar och för tioåriga gröna billån till låg ränta Andelen elbilar i nyförsäljningen har minskat dramatiskt sedan Tidöregeringen lade om klimatpolitiken, från att mer än var tredje såld bil var en elbil årsskiftet 2022/23 till att bara drygt var femte är det våren 2024. Borttagandet av klimatbonusen för miljöbilar har därmed haft en ännu mer påtaglig effekt än vad som förutspåddes. Med nuvarande takt kommer försäljningen av bensin- och dieselbilar att tillintetgöra Sveriges möjlig ­ heter att nå klimatmålen. Elektrifieringen fördröjs i stället för att påskyndas. Elbilar, andel av nybilsförsäljning i mindre tätorter och landsbygdskommuner, tolv mån. rullande [16] Centerpartiet föreslår därför en bred och kraftfull folkbonus för miljöbilar, för att snarast möjligt göra det lönsamt för hundratusentals hushåll att välja rätt: Folkbonusen ska ligga på upp till 50 000 kronor per bil, upp till halva försäljnings ­ priset. Den ska gälla nya och begagnade elbilar, laddhybrider, gasbilar och etanolbilar med ett pris på högst 450 000 kronor. Minst 100 000 hushåll per år ska få den nya folkbonusen. Alla som söker ska kunna få folkbonusen, men personer skrivna i landsbygds-kommuner och med låga inkomster prioriteras. Genom att varje år förflytta minst 100 000 ytterligare hushåll till ett fossilfritt vardags ­ körande så kommer folkbonusen att kunna vända upp försäljningen av miljöbilar igen och ned utsläppen från vägtrafiken efter den snabba ökningen under Tidöregeringen. För många är köpet av en elbil, en laddhybrid eller en gasbil lönsamt sett över bilens livslängd, eftersom drivmedelskostnaderna blir avsevärt lägre. Men det är ändå svårt för de flesta hushåll att finansiera en investering på hundratusentals kronor. Centerpartiet föreslår därför att folkbonusen även ska kunna användas för att sänka kostnaden för leasing och billån. Folkbonusen ska också kunna utnyttjas till att halvera leasingkostnaden med upp till 50 000 kronor per år. Ett billån som får statliga garantier på maximalt 100 000 kronor till statslåneränta över tio år. Detta kan minska den löpande lånekostnaden upp till folkbonusens maxbelopp på 50 000 kronor totalt under billånets löptid. Den gröna folkbonusen bör vara kraftfull nog att stoppa den utveckling regeringen skapat med högre utsläpp från biltrafiken, samtidigt som den prioriterar de hushåll som är mest utsatta i sitt bilberoende. Sammantaget väntas folkbonusen sänka utsläppen med 5 miljoner ton fram till 2030 i direkt effekt från de bilar som blir eldrivna i stället för fossildrivna. Den statsfinansiella kostnaden är i vårbudgeten 2,5 miljarder kronor (halvår) och 5 miljarder kronor per helår. För att ytterligare snabba på och förenkla utbyggnaden av laddinfrastruktur i olika delar av landet bör också anslaget inom Klimatklivet för laddinfrastruktur stärkas med 200 miljoner under 2024. En ”grön check” till alla hushåll för klimatköp, som återbäring på koldioxidskatten Svenska hushåll betalar i dag nästan 40 miljarder kronor i punktskatter på drivmedel, plus ytterligare miljarder fr.o.m. 2027 genom EU:s utsläppshandelssystem, intäkter som ska försvinna från statskassan i takt med att fossil energi fasas ut. Skatt på fossil energi är därmed inte en långsiktigt hållbar finansieringskälla, även om Centerpartiet under mellantiden vill använda miljöskatter för att sänka skatterna på arbete så att fler kommer in i jobb och arbetslösheten minskar, där de långsiktiga intäkterna från fler i arbete ökar i takt med att fossil energi fasas ut. I det akuta läge som nu skapats med avvecklingen av den svenska klimatpolitiken kan koldioxidbeskattningen dock komma att behöva återföras ännu mer direkt än via lägre skatter till svenska hushåll, för att hjälpa dem att göra sig fria från beroendet av fossil energi. Centerpartiet vill därför utreda hur folkbonusen för byte till miljöbil tillsammans med dagens gröna rotavdrag för energibesparingar, solceller och laddboxar kan utvidgas till en grön check till alla svenska hushåll som kan användas till alla de ändamål som bidrar till minskade klimatutsläpp, såsom köp eller leasing av miljöbil köp av kollektivtrafikkort investering i energibesparande insatser i bostaden som t.ex. luft/värmeväxlare investering i solceller investering i laddkapacitet tanka HVO 100 eller biogas. Den gröna checken skulle anpassas så att den är större i kommuner med låg befolk ­ nings ­ täthet och större avstånd, där kostnaderna för transporter är större och tillgången till kollektivtrafik lägre. En sådan grön check skulle kunna motsvara 2 000–10 000 kronor per hushåll, beroende på hushållets storlek och på befolkningstäthet i kommunen. En sådan grön check skulle delfinansieras genom EU:s sociala klimatfond, vars syfte är att underlätta för utsatta hushåll att klara omställningen och vars intäkter kommer från priset på koldioxid inom EU. I vårbudgeten avsätts 10 miljoner kronor för att utreda en grön check som skulle kunna genomföras före 2026. Återbäring till vindkraftskommuner och närboende Sverige har goda förutsättningar för vindkraft med en lång kust där vindarna är starka. Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och levererade år 2023 omkring 20 procent av den el vi använder i Sverige. Vindkraft på land är det snabbaste kraftslaget att bygga (tillsammans med sol). Vindkraft på land tar ett–tre år att bygga från tillstånd till produktion. Vindkraften på land och solenergin är också de kraftslag som går att bygga ut i stor skala helt utan statliga subventioner. Av de fossilfria kraftslagen ser vindkraften också ut att vara det som byggs ut mest de närmaste åren, fram till 2030. [17] Samtidigt är Sveriges elbehov stort på kort sikt. Svenskt Näringslivs scenarioanalys pekar på ett dubblat elbehov till 2050, Energimyndigheten menar att elanvändningen kan fördubblas redan 2035 och svensk basindustri kräver en utbyggnad av elen här och nu. För att kunna möta en ökad efterfrågan på el och upprätthålla svensk konkurrens ­ kraft behöver det installeras runt 280 nya vindkraftverk per år enligt Svensk Vindenergi. En försenad omställning är en dyrare omställning. Vi behöver komplettera rådande energipolitik med åtgärder för mer el i närtid. Enligt den statliga utredningen Värdet av vinden [18] är konsekvensen av avstannad tillståndsgivning av vindkraft en mellan 10 och 25 procent högre marginalkostnad för elproduktion. Samtidigt nekar kommunerna en stor del av ansökningarna. Under 2023 stoppade kommunerna 66 procent av de aktuella vindkraftverken på land. Mellan år 2020 och 2023 har 72 procent (1 258 vindkraftverk), stoppats av det kommunala vetot. Om ansökningarna skulle beviljats i samma grad som tidigare hade 792 vindkraftverk fått tillstånd, vilket motsvarar 16 TWh ny elproduktion per år under 2020–2023. Det motsvarar tillräckligt med el för 3 städer i Göteborgs storlek. [19] För att få loss kraften från de blockerade vindkraftsverken är det centralt att få på plats en återbäring både till närboende och berörda kommuner [20] . Dessutom väntar 16 tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft, med årlig elproduktion på drygt 140 TWh, på besked från regeringen. Den senaste ansökan som fick tillstånd var i maj 2023. Det går alldeles för långsamt. Den totala effekten för ansökningarna uppgår till 35 000 MW och en potentiell årlig produktion på drygt 140 TWh. [21] Utredningen En rättssäker vindkraftsprövning konstaterar att ”en minskad utbyggnad av vindkraft kan försvåra och fördyra för Sverige att nå det långsiktiga miljömålet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045” [22] . Här har Centerpartiet i vår budgetmotion för 2024 presenterat ett omfattande åtgärds ­ program för att korta tillståndstiderna för nya vindkraft från dagens åtta år till under fyra år, som i de mest framgångsrika grannländerna i EU. I utredningen Värdet av vinden lämnades förslag som bedöms som avgörande för att öka vindkraftsutbyggnaden, med intäktsdelning för närboende och bättre finansierings ­ villkor för lokalsamhället. Utredningen fick inte lämna förslag på en kommunal intäkt, men i utredningen fanns ändå tillräckligt med underlag för att konstatera att en sådan är nödvändig. I Centerpartiets vårbudget föreslås därför: Genomför utredningens förslag om återbäring till närboende till vindkraft under 2024. Den som äger en bostadsbyggnad inom tio gånger ett landbaserat vind ­ kraft ­ verks totalhöjd ska varje år under verkets livstid få rätt till en andel av verkets intäkt (intäktsdelning). Storleken beror på hur långt ifrån verket byggnaden ligger. Det skulle som exempel innebära att husägare som bor 1,4 km från ett 250 meter högt vindkraftverk kan få 31 000 kronor per år i intäktsdelning. Ägare av intilliggande fastigheter ska även som alternativ få rätt till inlösen. Ersättningen ska motsvara vad fastigheten hade varit värd, om parken inte hade uppförts. Låt fastighetsskatten från vindkraftverken tillfalla kommunens budget. Avisera att den statliga fastighetsskatten på vindkraft ska återföras till respektive kommun, vilket med redan planerad utbyggnad inom kort motsvarar 420 miljoner per år direkt till kommuner som har vindkraftsproduktion. Förslaget ska genomföras redan i budgetpropositionen för 2025. För en kommun som exempelvis Ånge innebär det mer än 5 miljoner per år med en gång, samt ytterligare ca 25 miljoner per år fr.o.m. att den redan planerade och beslutade utbyggnaden i kommunen blir klar. Det motsvarar 10 procent av hela Ånges skolbudget. Tillsätt en utredning för att snarast möjligast återföra fastighetsskatten på vattenkraft till de kommuner och regioner som producerar vattenkraft. För att Sverige ska fortsätta växa, elektrifieras och ställa om behöver vi bl.a. bygga ut elproduktionen rekordsnabbt. Vindkraften har i detta sammanhang fördelen att den kan byggas ut snabbt och till mycket låga kostnader. Det borde därför ligga i allas intresse att riva hinder för ny vindkraft oavsett om det gäller långdragna tillståndsprocesser, avslag till följd av motstridiga samhällsintressen eller bristande lokal acceptans. För Centerpartiet är det viktigt att få ny fart i utbyggnadstakten, öka andelen vind ­ kraftsprojekt som beviljas tillstånd och därmed säkra en stärkt elförsörjning. Vi måste därför stärka den lokala acceptansen för vinden. Då är det viktigt att de människor som bor i närheten av ett potentiellt vindkraftsprojekt också fortsatt kan se fördelarna med etableringen. Att öka elproduktionen kan ge många lokala fördelar inte minst genom de arbetstillfällen som skapas under byggnadsfasen, och det kan också sänka elpriserna i närområdet. Rädda Östersjön Östersjön mår inte bra. Den utsätts årligen för stora påfrestningar i form av utsläpp av miljögifter, marint skräp, övergödande ämnen och ett allt storskaligare fiske. Det som en gång var levande ekosystem med stora fiskbestånd har börjat ersättas av döda havsbottnar, giftiga algblomningar, plaster och en utarmad biologisk mångfald. För att motverka en fullständig ekologisk kollaps och i stället börja återställa förutsättningar för livet i haven måste vi agera. En brittisk studie har visat att det kan vara mer plast än fisk i haven 2050 om inget görs för att förhindra nedskräpningen. Plasten i havet består bl.a. av plastpåsar och engångsartiklar, men även förlorade fiskeredskap som fiskenät, s.k. spökgarn, är också ett stort miljöproblem som skadar både djurlivet och miljön. Fiskar men också andra djur som fåglar och sälar fastnar i dessa nät och över tid bryts garnen ned till mikro ­ plaster som bl.a. äts av fiskar. Östersjön är i dag ett av världens mest förorenade hav. Den främsta orsaken till Östersjöns tillstånd med döda havsbottnar, sämre siktdjup och årliga algblomningar är övergödningen. Algblomningen leder till stängda badstränder och smutsigt vatten, men den är framför allt ett hot mot den biologiska mångfalden och fiskbeståndet. Center ­ partiet anser att Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Jordbruksverket bör få ett tillskott på 110 miljoner för sina insatser för ett friskare hav. Strömmingen är hotad Tillgången på sill/strömming i Östersjön har försämrats dramatiskt på senare år. Många befarar att sill- och strömmingsbestånden håller på att kollapsa, precis som torsken gjorde för några år sedan. HaV behöver verka för kraftfullare regleringar av fisket i Östersjön och i synnerhet det storskaliga fiske som bedrivs i Östersjön och som inte går till humankonsumtion utan till fiskmjölsfabriker i främst Danmark. Centerpartiet vill se ett tillfälligt stopp för allt storskaligt industrifiske som bedrivs i Östersjön. Parallellt med det behöver HaV arbeta främjande för det hållbara kustnära och regionala fisket. Det bidrar till svensk livsmedelsförsörjning, skapar jobb och bidrar till levande kust ­ samhällen. Ett tillskott på 10 miljoner till HaV i år bedöms bidra till myndighetens möjligheter att förändra fisket i Östersjön, främst begränsa den storskaliga industri ­ trålningen och samtidigt främja småskaligt och regionalt kustnära fiske för human ­ konsumtion. Håll igång Håll Sverige Rent Av betydelse för mängden plast i Östersjön, men också i andra delar av naturen, är såklart vilken mängd plast som över huvud taget sprids och tar sig ut i vattendrag eller på Östersjöns stränder. Håll Sverige Rent gör enorma insatser för att minska nedskräp ­ ningen i alla delar av Sverige och leder ett antal viktiga projekt som varje dag minskar mängden plast och annat skräp i haven. Exempelvis leder organisationen Re:Fish som bidrar till att rensa grunda bottnar i Östersjön från fiskeredskap som spökgarn. Tyvärr har regeringen de senaste två budgetarna dragit bort mer än hälften av det verksamhets ­ stöd som tidigare utgått till Håll Sverige Rent. Centerpartiet rättar till detta i vårändrings ­ budgeten genom en satsning på 10 miljoner årligen fr.o.m. i år till Naturvårdsverket för att öka möjligheterna att arbeta mot nedskräpning genom ideella organisationers arbete. Tryggheten ska stärkas Sverige måste komma till rätta med den grova organiserade brottsligheten och inte minst den nätverkskriminalitet bland unga som under senare år bidragit till en lång rad skjutvapendåd. Vi måste öka närvaron av poliser i vardagen, på gator, torg och vägar både i utsatta områden och på landsbygden. Gängens finansiering från flera olika källor, bl.a. bedrägerier och välfärdsfusk, trafficking och narkotikahandel, måste strypas. Hela rättskedjan behöver få resurser och möjligheter att på ett rättssäkert sätt utreda brott. Och de som döms för grova brott måste få kännbara och verkningsfulla straff. Lika viktigt är det förebyggande arbetet. Utan en parallell satsning på skola, social ­ tjänst och ungas möjligheter att få jobb och sommarjobb, så blir politiken halv och haltande. Utsatta områden måste lyftas genom ett tydligt fokus på skolor som förmår erbjuda unga en livsresa, en socialtjänst som tidigt fångar upp unga på glid och kan erbjuda effektiva insatser och en stadsmiljö som präglas av större blandning av hyresrätter och ägt boende, företagande och trygghet. Framför allt behövs en förstärkning av alla insatser på kommunal nivå som möter de nio av tio ungdomar som utsätts för rekryterings ­ försök av kriminella gäng och som polisen inte kan nå. Det är allt från skolans resurser till fältassistenter och socialsekreterare som kan agera snabbt för att lyfta ungdomar ur gängens klor. Att i ett sådant akut läge som nu med gängens mer hänsynslösa våld och aggressivare rekryteringsförsök i yngre åldrar skära ned på vuxna i skolan är oaccep ­ tabelt. Omotiverade uppsägningar av skolpersonal måste stoppas och alla delar av vårt första linjens försvar mot gängen måste stärkas. Mäns våld mot kvinnor biter sig fast likt en pandemi som vi måste bekämpa. Varje år mördas kvinnor av män som de har, eller har haft, en nära relation till. Barn tvingas växa upp utan sin mamma. Det är oacceptabelt. Kraftiga åtgärder måste till för att förebygga och upptäcka våldet, för att stötta kvinnor att lämna en våldsam relation och bekämpa eftervåldet. Stärk polisens närvaro i vardagen Förstärkningarna av Polismyndigheten är välkomna, men vår önskade inriktning är att öka polisens närvaro i samhället, för att skydda medborgarna på de platser där gäng ­ våldet pågår och för att möta gängens rekryteringsförsök och aktiviteter. Detta kräver omfattande resurser. Hittills har polisens historiska resursförstärkning inte lett till tillräckligt många uniformerade och lokala poliser. En lokalt förankrad polis utgör ett viktigt verktyg i kampen mot grov brottslighet, då lokal förankring är en förutsättning för att arbeta förebyggande och kunna bedriva brotts ­ utredningar i de områden där organiserad brottslighet och gängkriminalitet är mer vanligt förekommande. För att förtjäna, värna och stärka medborgarnas förtroende för polisen krävs också att man inte enbart arbetar med grov kriminalitet utan också priori ­ terar resurser till arbetet med mer ”vardagsbrott” som skadegörelse, stölder och bus ­ körningar. Centerpartiet menar att ett tillskott om 500 miljoner för innevarande år bör tillföras Polismyndigheten med syftet att öka antalet poliser i yttre tjänst, primärt i utsatta områden. Landets 290 kommuner ser olika ut, men invånarna i dessa kommuner har alla samma rätt att ha en närvarande polis, med kompetens inom mängdbrott eller vardags ­ brott, sexualbrott, mäns våld mot kvinnor, våldet mot barn och organiserad brottslighet. Centerpartiet vill nå en europeisk genomsnittsnivå för polistätheten. Vid sidan av det prioriterade arbetet med fler lokalpoliser ser Centerpartiet positivt på att det tillskapas flera olika vägar att arbeta som polis och även att en viss specialisering kan ske tidigare än i dag. Att poliser tidigt kan välja spår som t.ex. utredare, ingripandepolis och cyber ­ polis ser vi kan locka nya grupper att bli poliser. Vi ser behovet av en satsning på utredning och lagföring av just brott med cyber ­ rymden som brottsplats. Här behöver polis, åklagare och domstolar få resurser för att uppdatera sig till den nya situationen för att inte det digitala samhället ska bli ett laglöst land med cyberbrottslighet. Hela rättskedjan behöver förstärkningar Stora satsningar genomförs på olika delar av rättsväsendet, utöver Polismyndigheten, för att möta och beivra den grova brottsligheten och nätverkskriminaliteten. Tyvärr ligger regeringen i flera fall efter i kurvan med rätt tillskott till rätt myndigheter. I Center ­ partiets budgetmotions för 2024 fanns ytterligare tillskott till Sveriges Domstolar, Ekobrotts ­ myndigheten, Tullverket m.fl. Nu skjuter regeringen till extra medel i vårändrings ­ budgeten och Centerpartiet välkomnar dessa satsningar även om de kommer sent. Vi står bakom exempelvis tillskottet till Kriminalvården och Statens institutions ­ styrelse på totalt 1,68 miljarder, även om vi också hade velat se ett snabbare arbete med reformer av vården och institutionerna för allt yngre brottslingar. Under senare år har tillströmningen av antalet mål hos Sveriges Domstolar ökat betydligt. Därtill har vi sett hur målens komplexitet tilltagit. En viktig orsak till detta är de reformer som redan genomförts för att komma åt den allt grövre kriminaliteten. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta, men den har redan lett till långa handlägg ­ nings ­ tider för alla mål som inte är prioriterade. Det gäller såväl brottmål och tvistemål som förvaltningsrättsliga mål och ärenden. I det kommande reformarbetet är det därför viktigt att ge Sveriges Domstolar möjligheter att fortsatt utöka organisationen. Center ­ partiet står bakom det tillskott på 100 miljoner som görs i vårändringsbudgeten. Fördubbla insatserna för avhoppare Nyrekryteringen till gängen behöver brytas, men det måste också vara enkelt att lämna en kriminell bana. Kommunernas avhopparverksamhet är underfinansierad och behöver förstärkas och få mer stöd från både polis och andra myndigheter. Det finns statliga medel, men de tog slut 2023 och regeringen har inte skjutit till några nya resurser 2024. Vi vill se en fördubbling av polisens budget för avhopparverksamhet. Därtill behövs nationella avhopparprogram för både vuxna och barn när gängens rekryteringsförsök når längre och längre ned i åldrarna. Stödlinje för unga relationer Regeringen har minskat det statsbidrag som finansierar insatser riktade mot våld i ungas relationer. Det innebär att exempelvis den nationella stödlinjen ungarelationer.se hotas. Centerpartiet anser att det är prioriterat att fortsatt stödja unga människor som lever i, eller riskerar att hamna i, destruktiva och våldsamma relationer. Vi hade därför gärna sett att vårändringsbudgeten innehöll ett tillskott om 10 miljoner kronor för detta ändamål. Centerpartiet räknar med att ett stöd på samma belopp kommer att behövas även framgent. Nationellt lämnaprogram Över 75 000 kvinnor utsätts för våld av en partner varje år och 200 000 barn beräknas leva med våld i sin vardag. Mellan 15 och 20 kvinnor mördas varje år av sin partner. Våldet måste få ett slut och samhället måste fullt ut stötta den som väljer att lämna en våldsam relation. Centerpartiet anser att det bör införas ett nationellt lämnaprogram, där de som lever i våldsamma relationer tas emot av en samordnare och kontaktperson som ansvarar för att skapa samverkan mellan bl.a. polis, Skatteverket, socialtjänst, ekonomisk rådgivare, vård och psykiatri. Syftet är att underlätta för de som vill lämna och samtidigt ge dem möjlighet att fokusera på eftervård och en ny vardag utan våld. Programmet ska samverka med bl.a. kommuner för att kunna erbjuda förtursbostad och förskole- och skolplatser. Informationsinsatser och samverkan måste också ske med näringsliv och banker, inte minst för att motverka det ekonomiska våld som alltför många kvinnor befinner sig i och som kan få allvarliga ekonomiska konsekvenser under lång tid. För detta syfte avsätter Centerpartiet 15 miljoner under andra halvåret 2024 för att snabbt påbörja arbetet. När skolan borde stå som starkast sägs lärare upp i hela landet Rektorer runt om i Sverige står med kraftiga besparingar på sina skolor. Regeringens val att inte kompensera kommunerna och skolan för inflationschocken leder nu under 2024 till omfattande uppsägningar och nedläggningar av skolor – i en tid då behovet av investeringar i skolan är stort. Konsekvenserna kan bli långtgående. Det drabbar inte minst eleverna, och särskilt de elever som är i behov av särskilt stöd. Samtidigt råder det stor brist på behöriga lärare, vilket särskilt drabbar orter utanför universitetsstäderna. Dessutom riskerar ett antal mindre skolor att läggas ned som inte gjort det annars. För en hårt prövad skola utgör dagens situation ett slags nödläge som måste mötas med kraftfulla åtgärder innan det är för sent. I Centerpartiets budgetmotion för 2024 föreslogs ett helt nytt sektorsbidrag för Sveriges skolor. Ett grundstöd för att säkra de resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla skolans verksamhet i hela landet. De riktade statsbidragen till skolans verksamhet skapar så mycket administration för skolsektorn att de ofta inte ens söks av kommunerna. Därför väljer Centerpartiet att slå ihop befintliga statsbidrag till skolan med sektorsbidraget för att skapa en förutsägbar och likvärdig finansiering. Så får skolor i hela landet möjlighet att själva disponera resurserna till vad som behövs i just deras klassrum. Totalt satsade Centerpartiet 5 miljarder mer än regeringen på skolan i det nya sektorsbidraget, men vi lägger också ihop knappt 11 miljarder i riktade bidrag och omvandlar dem till sektorsbidrag till skolan. Totalt skulle det blivit 16 miljarder. Sektorsbidraget tillför ett nytt fokus på landsbygden i statens satsningar på skolan. Det viktas utifrån både socioekonomiska faktorer och kommunernas gleshet. På så sätt ger vi både mer pengar till skolor med större behov och mer till landsbygdskommuner som drabbas hårdast av nedskärningsvågen. Svensk skola står inför många och stora utmaningar. Drygt var fjärde elev hade inte uppnått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen våren 2022, och saknade därmed full ­ ständiga betyg. Var fjärde gymnasieelev hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Att gå ut grundskolan med fullständiga betyg är en stark skyddsfaktor mot utanförskap och psykosociala problem, medan bristande skolgång är en riskfaktor för att hamna i brottslighet. Trots sina utmaningar gör lärare skillnad i klass ­ rummet och elever gör klassresor – varje läsår och varje dag. Det är förutsätt ­ ningarna för just det som vi behöver stärka såväl på kort som på lång sikt. Stoppa uppsägningarna av behöriga lärare Det pågår just nu en enorm kostnadskris i Sveriges välfärd. Rektorer tvingas bryta mot skollagen när klasserna blir större, och elevers behov av stöd kan inte tillgodoses. Regeringen säger sig vilja satsa på skolan och menar att de gör den största satsningen på 30 år, men om man granskar det påståendet blir det tydligt att detta är långt ifrån sant. Regeringen gjorde i sin budget för 2024 endast blygsamma höjningar av några få riktade statsbidrag. Riktade statsbidrag leder till ökade kostnader för administration och fördelas dessutom orättvist över landet. Centerpartiet anser att 2 miljarder akut bör skjutas till Sveriges skolor i ett särskilt sektorsbidrag utan motprestation och detta bör ske i vårändringsbudgeten. Det räcker enligt våra beräkningar, och underlag från både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan, till att stoppa uppsägningarna i skolan. Vi fördelar dem enligt vårt förslag om ett sektorsbidrag som tar hänsyn till både socioekonomi och gleshet. En reformerad resursfördelning bör införas För att hela landet ska leva måste det finnas bra skolor i hela landet. Det är centralt för Centerpartiet att skapa förutsättningar för en mångfald av skolhuvudmän och att även små skolor ska kunna bedriva undervisning. Det är inte minst viktigt för en livskraftig landsbygd. För att en skola ska kunna leva upp till skollagens kvalitetskrav och få en ekonomi som går runt behöver en skolenhet ha ca 500 elever. En genomsnittsskola har ungefär 250 elever. Dagens resursfördelningssystem driver på för allt större skolenheter. Det fungerar inte och det behöver göras om i grunden. Den som tar mest ansvar måste också få mest betalt. Det borde vara självklart att med större ansvar följer också en större budget. På sikt vill vi därför se en rättvis skolpeng som premierar kvalitet och säkerställer mindre skolors överlevnad även på landsbygden. En skolpeng med färre pekpinnar och mer tillit till professionen. Kartläggning och arbete för mindre klasstorlekar Mycket pekar på att klasstorlekarna ökar, i stället för att minska. Mindre klasser kan skapa förutsättningar för bättre studiero. Ju fler elever i klassrummet, desto svårare blir det att inkludera alla elever och ge utrymme för extra anpassningar. Att ansvara för stora klasser kan också medföra högre arbetsbelastning och stress för lärarna. Det ekonomiska läget och bristen på behörig personal får inte begränsa möjligheterna att minska klasstorlekarna. Med ett större sektorsbidrag finns resurser för fler lärare på varje skola och med bättre anställningsvillkor söker sig fler till läraryrket. Vi vill även att Skolverket ges i uppdrag att kartlägga klasstorlekar och vad som är lämpligt för olika årskurser, med utgångspunkt i elevernas särskilda behov. Rädda studieförbundens viktiga verksamhet Tidöpartierna har meddelat att de kraftigt försämrar förutsättningarna för folkbild ­ ningen. I höstens budget skedde en sammantagen minskning på nästan en tredjedel av studie ­ förbundens totala budget de tre närmaste åren. Trots att regeringen försökte framställa det som att de satsade på folkhögskolorna, minskades finansieringen med 500 miljoner i budgeten för 2023. Årets anslagsökning med 100 miljoner innebär alltså ett nettominus på 400 miljoner på bara två år. Sammantaget kan Studieförbundens verksamhet i stora delar slås ut, vilket vi nu också ser flera exempel på runt om i landet. Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funk ­ tions ­ förmåga. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kultur ­ aktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till Studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde. Läget är så akut att vi ser ett behov av att återställa Studieförbundens finansiering redan i år och avsätter därför 250 miljoner i vårändringsbudgeten för 2024 för att stoppa nedmonteringen av Studieförbundens verksamhet. Fler utbildningsplatser för snabbare omställning I samband med den historiska reformeringen av arbetsrätten och omställningen, som Centerpartiet förhandlade fram och som arbetsmarknadens parter genomförde, infördes ett omställningsstudiestöd. Syftet med stödet är att möjliggöra omskolning och vidare ­ utbildning, så att fler människor ska ges en bättre chans att utvecklas och fortsätta att vara attraktiva på arbetsmarknaden. Stödet är relevant och viktigt, inte minst i tider av lågkonjunktur, strukturomvandling och snabb teknisk utveckling – med exempelvis de stora behoven av kvalificerad yrkespersonal inom den gröna industrialisering som pågår i många delar av landet. Det är uppenbart att det i ett land som Sverige, där kompetens ­ bristen i dag är mycket hög, med över 120 000 lediga platser, är helt centralt att fler människor har möjlighet att vidareutbilda sig, för att fylla de kompetensluckor som annars, genom att skapa arbetskraftsbrist, riskerar att spä på inflationen. Omställningsstudiestödet innebär att anställda kommer att få väsentligt förbättrade möjligheter att studera och ställa om under ett helt arbetsliv. Omställningsstudiestödet är tänkt att ha en konjunkturell variation, där det bör byggas ut särskilt under lågkonjunktur. Centerpartiet anser därför att omställningsstudiestödet bör förstärkas med 200 miljoner i år samt att de myndigheter som ansvarar för att handlägga detsamma får tillräckliga resurser i vårändringsbudgeten . Landsbygden behöver leverans Människor som bor och verkar på landsbygden är som människor är mest. De vill ha ett jobb att gå till, att barnens skola är bra och att vården håller hög kvalitet och finns tillgänglig när man behöver den. Man vill att polisen, ambulansen eller räddnings ­ tjänsten kommer när något allvarligt har hänt. En politik som prioriterar välfärdens kärna och jobbskapande är därför en basplatta för en bra landsbygdspolitik. Det är samtidigt viktigt att särskilt bevaka just tillgäng ­ lig ­ heten. Att det finns en bra skola nära också mindre samhällen. Att vård inte kräver tiotals mil av bilkörning. Att polisen förstärks även utanför storstäderna. Det är också viktigt att alla byar, orter, kommuner och regioner i Sverige ges rättvisa förutsättningar. Det kräver ett fungerande utjämningssystem som säkerställer att det inte generellt är så att de medborgare som betalar högst skatt har sämst tillgång till offentlig service. Skattesystemet måste också i högre grad tydliggöra de värden som skapas på landsbygden, genom exempelvis regionaliserade skatter. Ge kommunerna och regionerna chans att klara välfärden Kommunerna och regionerna utsattes under pandemin för svåra påfrestningar, men fick också stora statliga tillskott för att klara vården, skolan och omsorgen. Med effekterna av den inflationskris vi nu är på väg ur har särskilt regionerna men också kommunerna nya utmaningar. Inflationen har direkta kostnadseffekter och flera regioner planerar att gå med stora underskott i år. Flera hundra lärare har redan sagts upp i år i kommuner i alla delar av landet. Situationen är dock mycket olika i olika delar av landet. Det är ett problem att kommunerna under de senaste årtiondena fått allt fler styrda och detaljerade, s.k. riktade, statsbidrag i stället för generella medel från staten. Under 2021 fanns hela 204 riktade bidrag. Kommunerna får svårt att styra medlen dit de lokala behoven är som störst, vare sig det handlar om att stärka skolan, omsorgen eller vården. Mindre kommuner tvingas ibland avstå från riktade satsningar eftersom det är svårt att hantera och redovisa riktade bidrag på mindre summor för mycket specifika ändamål. Var och en kan de statliga riktade satsningarna verka lovvärda när de lyfter olika angelägna prioriteringar, men sammantaget försvårar de för en välfärd anpassad efter kommuninvånarnas lokala utmaningar. Centerpartiet anser, bl.a. för att det hade underlättat för mindre kommuner, att antalet riktade statsbidrag bör minska och att de generella statsbidragen i stället bör öka. Tillgänglig vård får inte monteras ned på grund av inflationen Ekonomin i alla Sveriges regioner är just nu mycket ansträngd. I många, inte minst mindre, regioner har det lagts stora besparingskrav och varsel. Risken är stor för att detta kommer att påverka patienternas möjlighet att få den vård som de behöver. Hälsoklyftorna mellan stad och land ökar och beredskapen försämras med regeringens politik. Vårdkrisen och inflationen slår hårt mot landsbygden som redan har stora utmaningar med tillgänglighet och kompetensförsörjning. Centerpartiet föreslår därför i sitt vårbudgetförslag ett extra sektorsbidrag till regionerna för att trygga vården. Utöver den extra miljarden i förhållande till regeringens förslag i vårändrings ­ budgeten har Centerpartiet tagit fram en mer rättvis modell för fördelningen av de statliga kris ­ pengarna. Den nya fördelningen innebär att de mindre regionerna kommer att få en större del av pengarna. Detta kompenserar bättre för de skillnader som finns mellan regionerna. Med Centerpartiets extra miljard och nya modell skulle samtliga regioner få mer pengar än med regeringens förslag. Utan detta finns det en risk att det är just tillgängligheten och den nära vården som kommer att försämras till följd av kostnads ­ krisen. Säkra försörjningstryggheten av livsmedel Svensk försörjningstrygghet av livsmedel är avgörande för vårt totalförsvar. Vi behöver därför snarast stärka konkurrenskraften inom svenskt jordbruk och livsmedelssektor. Det behöver ske från grunden så att vi står väl rustade vid en framtida kris eller krig. En målsättning ska vara att vi i fredstid producerar åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige. Parallellt med att vi stärker svenskt jordbruk från grunden vill Centerpartiet i nära samarbete med näringslivet bygga upp beredskapslager av livsmedelsråvara och i första hand av insatsvaror till jordbruket, såsom mineralgödsel, växtskyddsmedel och utsäde. Utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen har konstaterat att när nya beredskapslager ska fram krävs omfattande investeringar. Det kan exempelvis handla om gårdsnära investeringar eller att uppföra nya lokaler och andra anläggningar samt kostnader under själva lagringen, t.ex. inköp, distribution och inventering. För att påbörja detta arbete avsätter Centerpartiet 75 miljoner i år och 100 miljoner nästa år. För att säkra tillgången på utbildad och kompetent arbetskraft under höjd beredskap och krig exempelvis om bonden är uttagen till sin krigsplacering i det militära försvaret, eller för att kunna skala upp om efterfrågan ökar vid eventuellt minskad import i krigstid, vill Centerpartiet att kvinnor och män ska kunna göra civilplikt inom de gröna näringarna. Att arbeta på gård är inte enkelt utan kräver kunskap och erfarenhet. Därför behöver vi redan nu, genom civilplikt, utbilda fler unga för totalförsvarets behov inom de gröna näringarna, gärna tillsammans med frivilliga försvarsorganisationer som Blå Stjärnan. Det skulle stärka svensk beredskap och samtidigt ge fler en bättre kunskap och förståelse för hur avgörande våra svenska bönder och lantbruk är för både vardag och beredskap. För detta ändamål avsätter Centerpartiet 2 miljoner för en utredning som ska ta fram förslag på hur en grön civilplikt skulle kunna utformas. Världens mest klimatvänliga jordbruk Sverige har ett av de mest klimatsmarta och miljövänliga jordbruken i världen och genom att öka den svenska livsmedelsproduktionen bidrar vi till den globala gröna omställningen. De gröna näringarna har mycket att vinna på att vi lämnar fossil ­ beroendet bakom oss. Det är deras produkter och tjänster som ska ersätta oljan. Nu behövs en plan för att verkställa den omställningen. Centerpartiet förhandlade fram en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogs ­ bruket, till EU:s miniminivå. Men Sveriges bönder behöver långsiktigt förbättrade villkor. Centerpartiet anser därför att nedsättningen framöver bör omvandlas till ett motsvarande permanent jordbruksavdrag. Det hade stärkt det svenska jordbrukets konkurrenskraft samtidigt som klimatomställningen hade påskyndats. En sådan reform skulle kosta 840 miljoner årligen från nästa år. Behåll lanthandlarna och mackarna och gör dem till trygghetspunkter På många orter är tillgången till en lanthandel en viktig och uppskattad service. Många människor är, i normala tider, villiga att betala några kronor mer för att säkerställa att orten har kvar sin kommersiella service. I tider av kraftigt stigande livsmedelspriser och fallande reallöner finns dock risken att fler tvingas att prioritera lägre priser och handla i större butiker. Detta sätter ytterligare press på både de redan utsatta små butikerna och mackar som står inför en förändrad affärsmodell i takt med omställningen till el (som förvisso går alldeles för långsamt). I tider av ökad beredskap ökar också vikten av att det finns servicenoder för livsmedel och drivmedel samt som ett nav för information och kommunikation. De nämns t.ex. i utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap [23] som en viktig åtgärd. Det finns ett driftsstöd för små butiker. Detta riktar sig till butiker på vissa orter som har en omsättning som understiger 11 miljoner kronor. Inflationen gör att såväl stödnivå som omsättningstak har urholkats. Centerpartiet anser därför att det borde ha tillförts 5 miljoner kronor till detta stöd i år. Kommande år bör stödsystemet förstärkas med 10 miljoner kronor per år, för att möjliggöra en förstärkning. Centerpartiet vill också tillföra 100 miljoner årligen, med 50 miljoner redan i år, för att stärka service- och trygghetspunkter i hela landet. Det kan t.ex. användas för att underlätta konverteringen av en bensin- och dieselmack till en laddstation eller för att etablera nya, moderna servicepunkter. Akutfond för mindre skogsägare genom väntansavtal Inom skogsbruket har rättsutvecklingen på senare år inneburit att artskyddet fått en allt starkare ställning i avvägningen mellan olika intressen. Även förekomst i en skog av vanligt förekommande arter föranleder långtgående avverkningsförbud, eftersom arten förts upp på listor som utgått från situationen i EU som helhet. Det råder i dag stor osäkerhet kring hur förekomst av tjäder, lavskrika, mindre hackspett, knärot m.fl. påverkar skogsägares möjlighet att utföra avverkning och gallring samt i vilken grad det finns rätt till ersättning vid inskränkningar i brukandet. Trots att problembilden varit känd länge har regeringen varit oförmögen att räta ut de frågetecken som finns. När den nyligen tillsatte utredningen En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs (dir. 2024:16) valde den att inte alls beröra de lagar och regler som styr artskyddet i landet. I stället aviserade regeringen att frågan ska utredas parallellt på Klimat- och näringslivsdepartementet. Innan den interna utredningen är klar tvingas över 300 000 svenska skogsägare leva med ett system som varken är rättssäkert eller förutsägbart. Väntansavtal introducerades 2024 (som ett resultat av den senaste skogs ­ proposi ­ tionen som Centerpartiet förhandlade) och kan användas för att ersätta markägare under den utdragna process som ofta följer med bildandet av formellt områdesskydd, dvs. biotopskyddsområde, naturreservat, nationalpark och naturvårdsavtal. Centerpartiet avsätter 30 miljoner kronor till väntansavtal på Skogsstyrelsen som en tillfällig åtgärd för att kompensera markägare som drabbas av brister i nuvarande artskyddsregelverk. Satsningen innebär att markägare som får sina avverkningar stoppade med hänvisning till förekomst av arter som tjäder, lavskrika, mindre hackspett, knärot m.fl. ska kunna få en schablonersättning per hektar till dess att nuvarande regel ­ verk setts över av regeringen och nya regler trätt i kraft som antingen möjliggör avverk ­ ning eller ersättning. Centerpartiets budgetsatsning innebär en utvidgning av nuvarande väntansavtal så att de även kan kompensera skogsägare som får sina avverkningar stoppade på grund av fridlysta arter. Budgetsatsningen täcker även en kraftfull höjning av befintlig schablonersättning. Gör hela Dalälven beboelig Under många år har nedre Dalälvsområdet varit drabbat av många miljoner stickmyggor som omöjliggör de flesta verksamheter som är viktiga i området, som turism och jordbruk, men också påverkar boendemiljön allvarligt. Tack vare insatser som gjorts med bekämpning med biologisk myggkontroll har det dock varit möjligt att vistas utomhus även på sommaren. Statsbidrag har utgått för att finansiera verksamheten. Nu står de boende och verksamma kring Nedre Dalälven åter med stor osäkerhet. Medel för endast 5 000 hektar finns i lagren och länsstyrelserna saknar finansiering för att möta ännu en myggsommar. Finansiering för ytterligare doser Vectobac för myggbekämp ­ ning bör därför säkras för 2024 och Centerpartiet avsätter 10 miljoner särskilt för detta. Säkra belysningen på vägarna Sedan ett par decennier har belysningen utmed även vissa statliga vägar varit ett kommunalt ansvar. 2018 gjordes en pilotstudie av Trafikverket tillsammans med SKR m.fl., som slutade med att Trafikverket vägrade ta över något ansvar för belysning på sina vägar och sedan dess har det varit limbo, vilket drabbar glesbygdsboende som följd. Vi kräver att regeringen ger Trafikverket ett tydligt uppdrag att överta belysningen på de statliga vägarna och resurssätter detta med prioritet för de vägar där mörker innebär störst trafikfara i dag. Vi kan också konstatera att Trafikverket beräknar resurs ­ behovet för att över huvud taget åtgärda det eftersatta underhållet inom belysning på de vägar man redan ansvarar för till 120 miljoner per år från nästa år. Därför föreslår Centerpartiet 60 miljoner för andra halvåret i år. Särskilt stöd till Gotlandstrafiken Biljett- och fraktpriserna i färjetrafiken till och från Gotland har höjts dramatiskt, till följd av en upphandling från Trafikverket som inte tog höjd för en kraftig höjning av priset på fossil gas som nu i stället tillåts drabba resenärer och fordonstrafik. Eftersom färjetrafiken i praktiken är ett monopol så drabbar de höga priserna direkt boende på ön och hotar företagens konkurrenskraft och öns attraktionskraft. Bördan av den ekono ­ miska utvecklingen, inklusive effekter som beror på Rysslands krig mot Ukraina, måste fördelas på ett sätt som inte gör att enskilda branscher eller regioner får bära en orimligt stor del. Det är därför rimligt att staten lindrar effekterna för Gotland, dess befolkning och dess företag. Centerpartiet anser att regeringen borde tillföra 50 miljoner kronor innevarande år till Trafikverket, för att möjliggöra ytterligare lättnad av prisutvecklingen. Centerpartiet anser därutöver att regeringen bör analysera förutsättningarna också för kommande år och vid behov tillföra resurser. Sverige och friheten är värda att försvara Sverige har under lång tid varit i behov av ett stärkt försvar. Det gäller såväl det militära som det civila försvaret. Behovet har förstärkts och blivit mer akut sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Förutom behovet av en stärkt svensk försvarsförmåga har också behovet av ett än närmare samarbete med våra internatio ­ nella partner blivit större. Centerpartiet har i många år, både med socialdemokrater och med moderater, medverkat till breda överenskommelser för att stärka både det civila och det militära försvaret. Centerpartiets roll har varit att driva på för att hitta lösningar och bred samsyn. Vi kommer att fortsätta vara en blåslampa på både moderatledda och socialdemokratiskt ledda regeringar för att säkerställa mer pengar till försvaret av Sverige. Centerpartiet har i Försvarsberedningen krävt att Sverige så snart som möjligt ska nå upp i 3 procent av BNP i försvarsanslag och senast till 2030. Sveriges militära förmåga behöver öka markant och i en snabb takt. Samtidigt behövs påtagliga förstärkningar inom det civila försvaret och 100 miljarder bör riktas till ett beredskapslyft för hela landet. Det är en ambitionshöjning som inte bara stärker oss nu utan också rustar Sverige starkt inför den dagen krisen eller kriget kommer. En Ukrainafond på 1 procent av BNP för förutsägbart stöd till Ukraina Centerpartiet vill fördubbla stödet till Ukraina genom att skapa en särskild försvarsfond på totalt 65 miljarder kronor – ca 1 procent av Sveriges BNP – fram till 2026 för ökat och mer förutsägbart stöd till Ukraina. Fonden ska användas för militärt och ekonomiskt stöd så att Ukraina kan vinna kriget. Det innebär att Sverige skulle dubbla stödet till Ukraina jämfört med vad det hittills uppgått till. Genom förutsägbart och långsiktigt ekonomiskt och militärt stöd vill Centerpartiet skapa bättre förutsättningar för Ukraina att vidta de åtgärder som behövs för att vinna kriget. Centerpartiet har sedan tidigare föreslagit att det tas fram en flerårig plan för det militära stödet till Ukraina, inklusive en plan för återanskaffning till svenska Försvars ­ makten. Det hade möjliggjort en bättre planering och ett bättre genomförande av den stora uppgift som nu väntar Sverige och den svenska Försvarsmakten. Höjd ersättning för ukrainska flyktingar Centerpartiet anser att dagersättningen till de ukrainska flyktingar som kommit till Sverige med hjälp av det s.k. massflyktsdirektivet bör höjas. Ersättningen är i dag 71 kronor per dag, 150 kronor för en ensamstående mamma med två barn, och ska täcka kostnader för kläder och skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbruknings ­ varor samt livsmedel. Det är inte en rimlig summa, särskilt mot bakgrund av den höga inflationen. Cirka 10 000 ukrainska och 10 000 ukrainska vuxna i Sverige befinner sig därför i en akut ekonomisk nöd där de är direkt beroende av välgörenhet för sin dagliga överlevnad. Dagersättningen har inte höjts sedan 1990-talet. Centerpartiet anser att regeringen i vårändringsbudgeten borde ha föreslagit att dagersättningen höjs till de nivåer som finns i Danmark. Det hade inneburit att den som i dag får 71 kronor per dag i stället får 132 kronor per dag. Övriga ersättningsnivåer inom systemet höjs procentuellt lika mycket. Detta skulle ha medfört ökade utgifter om 180 miljoner kronor under innevarande år. Givet att massflyktsdirektivet förlängs ett år hade förslaget medfört ökade utgifter med 320 miljoner kronor år 2025 och 150 miljoner kronor år 2026. Regeringen har nu lämnat förslag om folkbokföring av de ukrainska flyktingarna enligt massflyktsdirektivet, något som Centerpartiet sedan länge krävt och som på sikt kan innebära höjda ersättningar och förbättrade villkor i övrigt. Det står dock klart att detta inte får effekt för de ukrainska flyktingarna förrän tidigast i slutet av 2024, varför tiotusentals ukrainska flyktingar i Sverige väntas leva under akut fattigdom i ytterligare ett år. Det är också oklart om alla ukrainare i Sverige kommer att få ta del av den högre ersättningen. Centerpartiet anser att ukrainare i Sverige som lyder under massflykts ­ direktivet bör ha rätt till spårbyte som arbetskraftsinvandrare. Det skulle ge den som har arbete fler rättigheter och en möjlighet att stanna i Sverige permanent. Ökade medel för en stärkt svensk försvarsförmåga Centerpartiet välkomnar regeringens förslag i vårändringsbudgeten för år 2024 om att tillföra mer resurser till Försvarsmakten. Också de ökade beställningsbemyndiganden som föreslås, och den bedömning av behovet av framtida resurstillskott som görs, är bra för Sverige. Resurser behövs dels för att stärka Sveriges försvarsförmåga, dels för att ersätta den materiel som Sverige skänkt till Ukraina. Det är viktigt att Sverige, våra samarbetspartner och berörda företag gör vårt yttersta för att klara av att såväl stärka den egna förmågan som erbjuda Ukraina ett uthålligt stöd. Regeringen måste kontinuer ­ ligt föra en dialog med Försvarsmakten och andra berörda myndigheter om behov och möjligheter, för att skapa en höjd försvarsförmåga och stötta Ukraina så snabbt och effektivt som möjligt. Försvarsberedningen kommer snart att lämna sitt betänkande kring den framtida planeringen av både det militära och det civila försvaret. Med en verklighet som är starkt präglad av ett krig i Sveriges närområde, ökad spänning kring Östersjön och dagliga cyberangrepp och påverkanskampanjer menar Centerpartiet att Sverige måste stärka både den militära och den civila försvarsförmågan. Det är också viktigt att Sverige är en ännu starkare allierad i försvarsalliansen Nato. Därför vill vi se en ny överenskommelse om att Sveriges försvarsanslag höjs till 3 procent av BNP. Civil beredskap Centerpartiets ingång i Försvarsberedningens arbete är att det civila försvaret behöver stora förstärkningar, och vi anser att 100 miljarder bör riktas till ett beredskapslyft i hela landet. En sådan satsning på det civila försvaret bidrar bl.a. till att sjukhus fungerar i kris och krig. Det kommer också att göra det möjligt för Sverige att lagerhålla mat och bränslen, eller utsäde till åkrarna. Det skulle också ge fler beredskapsflygplatser i hela landet och skydda el, värme och vatten bättre än i dag, något som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) också har efterfrågat. De enskilda förstärkningar som regeringen gör i vårändringsbudgeten står Centerpartiet också bakom men anser att det behövs följande särskilda ytterligare tillskott. Kommunerna har en oerhört viktig roll i det civila försvaret. Det är de som ytterst ansvarar för människors trygghet, skydd och säkerhet, också under höjd beredskap. Kommunernas arbete med civilt försvar har många utmaningar och mycket ska ske samtidigt vad gäller exempelvis livsmedels- och dricksvattenberedskap, utveckling av räddningstjänst i krig, ett utvecklat befolkningsskydd och stärkt cybersäkerhet. Inte minst är kompetensförsörjning en utmaning för många kommuner. Kommunerna måste ges bättre förutsättningar för att kunna prioritera upp sitt beredskapsarbete. Centerpartiet anser att ytterligare 80 miljoner bör skjutas till innevarande år till kommunal beredskap så att kommunerna kan anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar med tjänstemän, politiker och civilsamhällets organisationer samt för att utveckla arbetet vidare inom fler områden parallellt. Privatpersoner förväntas klara sin egen försörjning av vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar. Det är lång tid och många människor kommer att ha svårt att göra det. Kunskapen om hemberedskap och hur man klarar sig själv bedöms behöva bli bättre på bred front. Centerpartiet vill därför satsa 20 miljoner på civil ­ sam ­ hällets organisationer och frivilliga försvarsorganisationer för utåtriktade och kunskaps ­ höjande insatser för att stärka individens hemberedskap. Motståndskraften i energisektorn behöver öka; glappet mellan hotbild och förmåga är för stort. Energiförsörjningen är samhällsviktig verksamhet och avbrott får stora konsekvenser för individer och samhälle. Centerpartiet menar att stärkt motståndskraft i energisektorn tarvar ett tillskott om 50 miljoner för ett investeringsprogram för robust kommunal energiförsörjning. Satsningen på lokal robusthet innebär bl.a. att det skapas bättre förutsättningar för lokal distribution av el och minskar risken för avbrott i lokal värmeförsörjning. Stärkt beredskap i trafiken vid extrema väderhändelser Närmare 1 000 bilar fastnade på E22:an mellan Hörby och Kristianstad. En utvärdering av hur myndigheterna hanterade den krissituation som då uppstod fastställer att det fanns ”brister i förmågan att skapa lägesbilder” och bristande ”kunskap om gemen ­ samma former för inriktning och samordning, samt krishantering”. Det konstateras också att ”förmågan att agera i förebyggande syfte på tidiga signaler under osäkra förhållanden är bristfällig”. Kön av bussar, lastbilar och bilar hann bli över 3 mil lång innan polisen spärrade av omkringliggande påfarter. Barnfamiljer och äldre fick över ­ natta på en motorväg utan riktig nödhjälp. Det skulle kunna beskrivas som ett haveri. Några veckor senare uppstod en ny situation med plötsligt väderomslag, vilket skapade nya kaosartade situationer på flera håll i vägtrafiken. Med anledning av det som går att beskriva som samordningskaoset på E22:an och E4:an, anser Centerpartiet att 50 miljoner bör skjutas till redan i år till kommunala räddningstjänster och Trafikverket för stärkt beredskap vid extrema väderhändelser. Varje tillskott till det civila försvaret och vår krisberedskap är välkommet i detta läge. Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Centerpartiet delar i allt väsentligt den bedömning som regeringen gör i vårproposi ­ tio ­ nen, vad gäller måluppfyllnad och den förda politikens förenlighet med ramverket. Det strukturella sparandet bedöms vara svagt negativt 2024. Det bör dock nämnas att reger ­ ingens prognos för innevarande års BNP-tillväxt är högre än hos flera andra bedömare. En något mer expansiv finanspolitik hade gått att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget och särskilt finanspolitiska åtgärder för att öka aktiviteten i ekonomin. Det bör för övrigt noteras att Riksrevisionen har kritiserat regeringen för dess metod ­ byte vad gäller beräkningen av det strukturella sparandet, då detta försvårar jämförelser med andra bedömare. [24] Inriktning för framtida finansiering Sverige står, vilket beskrivits tidigare i denna motion, inför stora utmaningar. Stora investeringar i klimatomställningen måste göras. Vår försvarsförmåga ska förstärkas. Kvalitet och tillgänglighet inom välfärden ska förbättras. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Det leder till att svåra finanspolitiska avväganden måste göras. Reformer måste genomföras på ett sätt som inte spär på inflationen, som bidrar till att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt och som är förenligt med det finanspolitiska ramverket. Centerpartiet ser ett antal principiellt riktiga åtgärder för att bidra med finansiering av prioriterade reformer. Det handlar om att trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra har ett stort jobbfokus och fungerar som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimatskatter bör också undanröjas. Det är också viktigt att understryka att det särskilda konjunkturläge som råder, med svag konjunktur och hög inflation, understryker behovet av att fokusera på reformer som genom att sänka kostnadsläget bidrar till lägre inflation och bättre tillväxtförmåga. Sverige har en historiskt låg statsskuld tack vare ett finanspolitiskt ramverk som Centerpartiet var med om att utforma och utveckla, som har tjänat oss väl för att ta oss ur 1990-talets ohållbara offentliga finanser och rusta oss för en kommande demografisk utveckling. Just nu pågår också en översyn av finanspolitiken, som ska ske regelbundet, i det som formellt kallas ”Kommittén för översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande” där Centerpartiet aktivt deltar. Vårt besked inför det arbetet är att vi är beredda att se över överskottsmålet till förmån för ett balansmål, men på villkor att resurserna då ska öronmärkas för invester ­ ingar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga, och det vi pekar ut är infra ­ strukturen. En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2027 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet bedömer att en lämplig nivå på utgiftstaket år 2027 är 1 930 miljarder kronor. Det hade inneburit att takets nivå, som andel av potentiell BNP, faller något samtidigt som tillräckligt utrymme finns för att rymma prioriterade och nödvändiga satsningar på utgiftssidan och tar höjd för en eventuell förändring av målet för det finansiella sparandet till ett balansmål. Det är viktigt att notera att utgiftstaket inte är ett mål för utgifterna utan just ett tak, och att eventuella framtida reformförslag får vägas mot övriga delar av det finanspolitiska ramverket och konjunkturläget. Det faktum att regeringen bedömer att budgeteringsmarginalen ska uppgå till knappt 10 procent av de takbegränsade utgifterna år 2026 innebär att utgiftstakets styrande effekt riskerar att bli svag. Det är inte orimligt att i samband med översynen av det finanspolitiska ramverket se över hur systemen med utgiftstak, överskottsmål och skuld ­ ankare ska samverka framöver för att kombinera en styrande effekt med en bibehållen handlingsfrihet för regeringen. Martin Ådahl (C) Muharrem Demirok (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Jonny Cato (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Emelie Nyman (C) Anne-Li Sjölund (C) Mona Smedman (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] Exklusive budgetposter som både Centerpartiet och regeringen, helt eller delvis, föreslår. [2] Baserat på IMF (2024), World Economic Outlook April 2024, Konjunkturinstitutet (2024), Konjunkturläget mars 2024, EU-kommissionen (2024), Winter 2024 Economic Forecast. [3] Bergh (2008), Hur blev Sverige rikt och jämlikt? Ekonomisk debatt vol. 36 nr 5. [4] EU-kommissionen. [5] Regeringskansliet. [6] Rehbinder (2023), Arbetskraftsinvandringen är central för svensk ekonomi och för industrins omställning, IKEM. [7] Almerud, Jakob (2022), Finanspolitikens effekt på inflationen – ett allmänjämviktsperspektiv, KI-kommentar, tillgänglig via www.konj.se, 2023-03-10. [8] Ibid., s. 8. [9] Arbetsförmedlingen (2022), Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2022 – Utvecklingen på arbetsmarknaden 2022–2024, Arbetsförmedlingens analys, 2022:18. [10] Daunfeldt m.fl. (2021), Arbetskraftskostnadernas effekt på instegsjobben – En analys av detaljhandeln, HFI Forskningsrapport 2021:05. [11] Hensvik, Nordström Skans och Müller (2023), Connecting the young – high school graduates' matching to first jobs in booms and great recessions, The Economic Journal, vol. 133, nr 652, s. 1466–1509. [12] Prop. 2022/23:1 s. 31. [13] Konjunkturinstitutet (2022), Konjunkturläget December 2022, s. 33. [14] Trafikverket (2024), Vidmakthållande av transportinfrastrukturen 2026–2037. [15] Ibid. [16] Andelen av total försäljning för de senaste tolv månaderna. Källa: Infostat, Trafikanalys. [17] Energiföretagen (2023), Vindkraft (webbsida), besökt 2024-04-24, energiforetagen.se, Energifakta elsystemet produktions vindkraft. [18] Utredningen om stärkta incitament för utbyggd vindkraft (2023), Värdet av vinden – Kompensation, incitament och planering för en hållbar fortsatt utbyggnad av vindkraften (SOU 2023:18), Klimat- och näringslivsdepartementet. [19] Westander, Henryson och Kaufmann (2024), Kommunala vetot landbaserad vindkraft 2020–2023, Westander Klimat och Energi på uppdrag av Svensk Vindenergi. [20] I Finland där fastighetsskatten återförs till kommuner innebär vindkraftsetableringen en stor lättnad för kommunens ekonomier, kommunen Kristinestad fick som exempel 2023 in nästan 950 000 euro i fastighetsskatt, runt 10 miljoner kronor. [21] Tidningen Energi, 2024-02-22, Sverige saknar tydlig plan för havsvindkraften. [22] Utredningen en rättssäker vindkraftsprövning (2021), En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53), Miljödepartementet. [23] Utredningen om civilbefolkningens skydd vid höjd beredskap (2022), Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap (SOU 2022:57), Justitiedepartementet. [24] Riksrevisionen (2024), Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2023, RiR 2023:24.

Motion till riksdagen 2024/25:3420 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Fokus för Centerpartiets vårmotion: värna jobben, företagen och tillväxten i tullkaoset 1.1 Sänkta skatter och kostnader för att värna jobb och företag 1.2 Omställning, utbildning och integration för jobb 2 Sammanfattning: jobb, klimat och landsbygd 2.1 Ett kraftfullt krispaket för att värna svenska jobb och företag i tullkaoset 2.2 Krispaket med sänkta kostnader för att värna svenska jobb och svensk tillväxt 2.3 Rädda klimatomställningen i Sverige med grön el och miljöbilar 2.4 Investera i landsbygden – och totalförsvaret 2.5 Strypa resurserna till organiserad brottslighet 2.6 Reformtabell 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget 3.2 Ett riktigt krispaket för jobben 3.2.1 Ska arbetslösheten ned måste kostnaderna för att anställa ned 3.2.2 Vi behöver få fart på småföretagens jobbskapande 3.2.3 Skydd mot småföretagens höga sjuklönekostnader 3.2.4 Omställningsrådgivning för exportföretag 3.2.5 Stärkt omställning för anställda 3.2.6 Arbetslinjen kräver en kompetenslinje 3.2.7 Stärkt integration 3.2.8 Effektiv arbetsmarknadspolitik 3.3 Klimat och energi 3.3.1 Byt ut fossilbilarna 3.3.2 Ny strategi för elförsörjningen 3.3.3 Vindkraften hämmas 3.3.4 Dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden 3.3.5 Sänk elskatten och sluta straffa hushåll som producerar förnybar el 3.3.6 Det behövs ett textilkliv 3.3.7 Grönt rot 3.3.8 Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna 3.4 Investera i landsbygden 3.4.1 Stärk vårdens tillgänglighet i hela landet 3.4.2 Infrastrukturen behöver mer än tomma ord 3.4.3 Behåll den statliga servicen i hela landet 3.4.4 Ett riktigt mål för Sveriges självförsörjning av livsmedel 3.4.5 Civilsamhällets infrastruktur 3.5 Hela totalförsvaret grunden för stärkt beredskap 3.5.1 Sveriges stöd till Ukraina måste öka 3.5.2 Strategisk reserv av biodrivmedel 3.6 Trygghet 3.6.1 Tillräckliga och rätt resurser till polisen 3.6.2 Inrätta ett kraftfullt Ekokrim 3.6.3 Lämnaprogram 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna 4.1 Inriktning för framtida finansiering 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Fokus för Centerpartiets vårmotion: värna jobben, företagen och tillväxten i tullkaoset I början av 2025 står Sverige inför en allvarlig ekonomisk kris till följd av det tullkaos som Trumpadministrationen skapat med sin destruktiva protektionism. Oförutsägbarheten i de amerikanska besluten har redan i sig drabbat handel, investeringar och anställnings ­ planer världen över, och i synnerhet gäller det exportberoende öppna ekonomier som den svenska. Särskilt allvarligt är läget då Sverige under den sittande Tidöregeringen i över två år försummat jobb- och tillväxtpolitiken, med följden att arbetslöshetstalet redan före tull ­ krisen stigit snabbt till ett av västvärldens högsta, 8,8 procent trendmässigt i mars, sam ­ tidigt som återhämtningen kommit av sig. Den fördjupade arbetslöshetskrisen bidrar till utanförskap och kriminalitet och minskar resurserna till välfärden. Mer än någonsin behöver svensk ekonomi en riktig jobb- och tillväxtpolitik. Vårändringsbudgetar har till syfte att möta ekonomiska förändringar som uppstår under innevarande år, men regeringen har varken förmått anpassa prognoserna, reform ­ utrymmet eller konjunkturåtgärderna i vårbudgeten efter den uppkomna situationen. Detta trots att beredskapen borde ha funnits där för att Donald Trump som president skulle chockhöja tullarna så som han sagt. I stället har regeringens respons präglats av handlingsförlamning och vänta-och-se-politik, trots att effekten på världskonjunkturen och de finansiella marknaderna är här och nu och prognoserna redan har reviderats ned kraftigt. Att aktivt arbeta för att öka frihandeln med övriga handelspartner är utmärkt och nödvändigt, men inte tillräckligt; det krävs insatser på hemmaplan. Centerpartiet anser därför att det är helt nödvändigt att Sverige nu gör kraftfulla både kortsiktiga och långsiktiga insatser för att ta ekonomin ur stagnation och hög arbetslöshet . Dessa insatser bör vara inriktade på att lyfta bördor från svenska företag, inte minst små företag, som gör det möjligt för dem att växa och att anställa, trots tullkaoset. De bör också innehålla möjligheter till intensivare integration för att komma in på arbetsmarknaden och för människor att utbilda och vidareutbilda sig för att fylla de kompetensluckor som fortfarande finns på svensk arbetsmarknad. Centerpartiet föreslår också att reformutrymmet anpassas efter den faktiska situationen och att hela det tillkommande utrymmet går till aktiv krisbekämpning med fokus på att dämpa kostnader. 1.1 Sänkta skatter och kostnader för att värna jobb och företag Det mest självklara policyförslaget i en situation med hög arbetslöshet och kraftigt för ­ sämrade tillväxtutsikter är att sänka kostnaderna för att anställa, att sänka arbetsgivar ­ avgiften med särskilt fokus på de lägre löneskikten, där många av de arbetslösa har möjlighet att få jobb, och på de små företagen som står för huvuddelen av jobbskapandet i Sverige. Sänkta kostnader har också fördelen att de dämpar inflationen, där det finns oro för att Trumps tullkrig även slår igenom på ökade priser. I denna motion föreslås därför att arbetsgivaravgifterna sänks för anställning av alla personer upp till medianlönen under två år och att de halveras permanent för de på de lägsta ingångslönerna. Detta utgör under 2025 en mycket kraftig kostnads- och skatte ­ sänkning på 15,8 miljarder kronor. Små och växande företag väntas drabbas särskilt hårt av de försämrade exportutsikt ­ erna, samtidigt som de enligt statistiken skapar minst 4 av 5 nya jobb i Sverige. I denna motion föreslås därför att arbetsgivaravgiften sänks för de tio första anställda i ett före ­ tag under de två första åren. Detta väntas sänka kostnaderna för växande småföretag med 1,45 miljarder kronor om året. Dessutom måste småföretagen slippa det sjuklöneansvar som regeringen just återinfört och som hindrar småföretagen från att anställa personer med en sjukdomshistoria. Centerpartiet föreslår ett återinfört högkostnadsskydd. För att finna nya exportmarknader när den amerikanska stängs föreslås också ett särskilt rådgivande stöd för att i synnerhet mindre företag ska få stöd från svensk representation utomlands att etablera sig på nya marknader och navigera bland tullar och andra handelshinder. 1.2 Omställning, utbildning och integration för jobb Samtidigt finns det ett fortsatt stort behov av att utbilda och vidareutbilda människor till de många kompetensluckor och den arbetskraftsbrist som finns parallellt med den mycket höga arbetslösheten inom många branscher och regioner. Centerpartiet fullföljer våra stora satsningar på att stärka skolan och minska utslag ­ ningen inför gymnasiet med att fördubbla de nationella yrkesutbildningarna, som ger vuxna möjlighet att studera på yrkesutbildningar på gymnasienivå via lämplighetsprov utan att ha full gymnasiekompetens. Vi vill också se en kraftigt ökad satsning på omställning, i fråga om både möjlighet ­ erna att vidareutbilda sig mitt i livet med omställningsstudiestöd och möjligheterna att flytta. Detta utöver de länge efterlysta utökningarna av yrkeshögskolan och yrkesvux. Sist men inte minst vill Centerpartiet i grunden förändra dagens lågintensiva integrationsinsatser till en högintensiv utbildning för alla vuxna som inte kommit in i jobb och svenska språket med ett intensivt år av praktik och utbildning, med tuffa krav och höga förväntningar. Sfi (svenska för invandrare) ska också göras om till arbetsplats ­ förlagd jobbsvenska med inriktning på jobb. 2 Sammanfattning: jobb, klimat och landsbygd 2.1 Ett kraftfullt krispaket för att värna svenska jobb och företag i tullkaoset Sveriges öppna och exportberoende ekonomi kommer att drabbas hårt av det tullkrig som Trumpadministrationen inlett i början av 2025. Tullkrisen kommer i ett läge då Tidöregeringens försummelse av tillväxtpolitiken redan har lett till att Sverige har ett av västvärldens högsta arbetslöshetstal och en svag tillväxt. Ställd inför tullkaoset har regeringen dessutom varit handlingsförlamad och intagit en vänta-och-se-attityd. 2.2 Krispaket med sänkta kostnader för att värna svenska jobb och svensk tillväxt Centerpartiet föreslår därför ett krispaket i paritet med den kris som Trumps tullkaos har skapat, med kraftigt sänkta kostnader för svenska företag, främst sänkta skatter på att anställa, för att värna svenska jobb och svensk tillväxt: Sänkt arbetsgivaravgift för alla anställningar upp till medianlönen med permanent halverade arbetsgivaravgifter för ingångslöner. Sänkt skatt för småföretag. De tio första anställda i ett företag blir skattefria (utan arbetsgivaravgift) i två år. De små företagen slipper sjuklöneansvar när det högkostnadsskydd som Tidöreger ­ ingen avskaffat återinförs, så att små företag inte drar sig för att anställa personer med sjukdomshistoria. S.k. Grönt rot, avdrag för investeringar i grön teknik i hemmet, fördubblas till 100 000 kronor och breddas till energibesparande åtgärder. De sänkta kostnaderna bidrar till att dämpa kostnadstrycket och därmed inflationen. Sammanlagt uppgår de sänkta kostnaderna för företagen till 22 miljarder kronor. För att värna jobben föreslår Centerpartiet samtidigt förstärkta insatser för omställ ­ ning och utbildning: Fördubbla de nationella yrkesutbildningarna. Kraftigt utökade resurser till anställdas möjligheter till vidareutbildning, främst genom omställningsstudiestöd. Mer resultatbaserat matchningsstöd till arbetslösa. Förstärkt integration där alla som inte kommit in i jobb erbjuds en intensiv integra ­ tion under ett år, med höga krav, och där sfi (svenska för invandrare) omvandlas till arbetsplatsförlagd jobbsvenska. Rädda klimatomställningen i Sverige med grön el och miljöbilar Parallellt med den ekonomiska krisen befinner sig den svenska klimatpolitiken i kris sedan Tidöregeringens fossilbränslepolitik lett till mycket kraftigt stigande utsläpp, missade klimatmål och stopp för ny vindkraft och för försäljning av nya och begagnade miljöbilar. Svensk grön industri riskerar att tappa i konkurrenskraft. Den ena delen av det räddningspaket för klimatpolitiken som vi föreslår är att få fram mer och billigare grön el till hushåll och industri: Sänk dagens höga skatt på grön el så att den blir lägre än på fossil diesel. Bekosta kablar till havsbaserad vindkraft och påskynda och förenkla tillstånd så att ny kraft börjar byggas snarast. Fastighetsskatten på vindkraft på land ska gå direkt till berörda kommuner, och de som bor nära vindkraft ska få kraftfull återbäring så att vindkraftsparker inte stoppas som i dag. Fördubblat Grönt rot (se ovan) ger fler hushåll möjlighet att spara energi, klimat ­ utrymme och pengar genom bl.a. solceller, laddboxar och värmeväxlare. 60-öresregeln för egenproducerad solel bibehålls för att uppmuntra till fortsatta investeringar i billiga solpaneler. För att stoppa de rusande klimatutsläppen från biltrafiken bör samtidigt många fler hushåll, i synnerhet på landsbygden, ges ekonomisk möjlighet att byta till billiga begagnade eller nya miljöbilar: elbilar, laddhybrider och gas- eller etanolbilar. En ny miljöleasing ger möjlighet för minst 200 000 hushåll att för så lite som 1 500 kronor i månaden leasa en begagnad eller ny elbil, laddhybrid eller gasbil, genom en rabatt på 2 000 kronor per månad. Leasing gäller endast för billiga miljöbilar (leasing för max 5 000 kronor/månad). I stället för miljöleasing kan den som vill köpa en billig begagnad eller ny miljöbil välja en miljöbonus på 50 000 kronor. Sverige börjar bygga upp en strategisk reserv av närproducerade biodrivmedel för att stärka vårt totalförsvar och minska beroendet av importerade fossila drivmedel. Investera i landsbygden – och totalförsvaret Den svenska landsbygden har under lång tid varit underinvesterad. I många svenska landsbygdskommuner står befolkningen med den sämsta vården, de sämsta skolorna och de sämsta vägarna och järnvägarna, men med den högsta skatten. Sverige klarar bara av att producera hälften av de livsmedel vi konsumerar – till skillnad från våra nordiska grannar. Detta är inte bara dåligt för landsbygden utan för vår totalförsvars ­ förmåga i hela landet. Centerpartiet driver sedan länge en mycket snabbare utbyggnad av de svenska försvarsanslagen till minst 3 procent av BNP. Centerpartiet kräver därför att de totala investeringarna på landsbygden i offentlig service och infrastruktur ska öka med 50 miljarder under kommande mandatperiod. Redan i vårbudgeten föreslår Centerpartiet insatser i närtid: En förstärkt beredskapsvård i hela landet, i fråga om både primärvård och akutsjukhus. Järnvägens underhåll och kapacitet förstärks och nattågslinjer byggs ut. Enskilda vägars underhåll förstärks. För att kunna nå 80 procents självförsörjningsgrad dubbleras medlen till livsmedels ­ strategin, som får konkreta mål och gårdsnära insatser. Civilsamhället stärks kraftigt med stöd till samlingslokaler, idrottsföreningar, frilufts ­ liv , studieförbund och folkbildning, i stället för regeringens byråkratiska fritidskort. Gotland får en egen öpolitik till följd av sitt viktiga strategiska läge och sina ökade kostnader för kommunikationer. Resurser prioriteras inom Polismyndigheten till polisiär närvaro i hela landet och fler poliser i yttre tjänst för att trygga vardagen i utsatta områden. Strypa resurserna till organiserad brottslighet I början av 2025 har det också uppdagats hur den organiserade kriminaliteten i allt högre grad finansieras genom bedrägeriverksamhet, ekonomisk brottslighet och utnyttjande av offentliga system. Centerpartiet föreslår därför nya sätt att strypa de ekonomiska resurserna och rekryteringen till organiserad brottslighet: Inrätta en specialiserad myndighet fört att stoppa ekonomisk brottslighet, Ekokrim, från 2026 – i stället för att montera ned Ekobrottsmyndigheten. Förstärk kraftigt avhopparprogram för unga som vill lämna kriminalitet. Säkerställ polisiär närvaro i hela landet. Centerpartiet vill också i vårbudgeten förstärka insatserna för kvinnors trygghet genom ett lämnaprogram för kvinnor som behöver ekonomisk trygghet när de ska ta sig ur en våldsam relation i hemmet. 2.6 Reformtabell Reformer 2025 2026 2027 Ett riktigt krispaket för jobben Sänkta arbetsgivaravgifter – halverade för ingångslöner 15 780 6 563 6 563 10 första anställda skattefritt 725 1 450 1 450 Högkostnadsskydd för sjuklöneansvaret för små företag 2 600 2 600 Nationella yrkesutbildningar 150 350 350 Tuff integration – jobbsvenska, nystartsår 500 2 000 2 000 Omställningsstöd för anställda 250 Exportföretagens anpassning till nya tullar 25 Arbetsmarknadspolitik som fungerar – matchningstjänster 250 Grön tillväxt och energi Grön leasing för att byta till miljöbil 2 000 5 000 5 000 Ökad produktion av kraftvärme 100 300 400 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 Nytt elgarantisystem – utredning 2 2 2 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna direkt 350 540 570 60-öringen på såld solel 680 680 Sänkt elskatt 435 1 060 1 600 Grönt rot 4 350 Innovation för återvinning av textilier 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel 250 500 600 Klimatanpassning 50 Åtgärda underinvesteringen i Sveriges landsbygd Vården – stärkt beredskap (inkl. Norrland och Gotland) 500 500 500 Akuta järnvägssatsningar inklusive räddade nattåg 500 150 150 Enskilda vägar 75 Säkra servicekontoren i hela landet 50 75 100 Konkreta mål och medel för 80 % självförsörjningsgrad 80 80 80 Civilsamhällets infrastruktur – idrott, folkbildning och samlingslokaler 500 500 500 En svensk öpolitik, för Gotland 100 Trygghet Avhopparprogram för att lämna gängkriminalitet 75 75 75 Inrätta Ekokrim 1 500 1 500 Stärkt polisiär närvaro i hela landet 500 500 500 Lämnaprogram inkl. lämnapeng 50 100 100 Bolagsverkets brottsbekämpning ska inte bekostas av företagen 14 Finansiering Ny modell för a-kassan 3 856 7 600 7 300 Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift till a ‑ kassa 800 1 700 1 700 Färre riktade statsbidrag m.m. inkl. fritidskort 1 431 1 236 1 236 Ökat jämställdhetsfokus i föräldraförsäkringen 125 300 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 Borttaget skatteundantag för fossil gas 100 200 200 Borttaget flyktingundantag för sjuk- och aktivitetsersättningen samt bortre parentes i sjukförsäkringen 800 900 Regeringskansliets byråkratiexpansion 200 500 500 Effektivare myndigheter 590 500 500 Effektiv arbetsmarknadspolitik 1 000 250 250 Samhall 1 200 2 400 2 400 Riktig elbilsstimulans 260 800 800 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 400 800 800 Återvandringsbidrag 105 1 425 920 Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning 900 1 600 1 900 Finansiering av Ekokrim 1 400 1 400 Omprioritering av anslag som motsvaras av egna satsningar 500 500 500 Behörighetsprov i stället för komvux 140 280 280 Grönt rot i stället för höjd subventionsgrad 4 350 Tidigare avvisningar BP25 1 490 Netto, jämfört med regeringen –11 479 6 324 5 079 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget Det globala ekonomiska läget präglas just nu av en exceptionellt hög nivå av osäkerhet. Det har skapats enorm osäkerhet inte bara av USA:s president Donald Trumps s.k. Liberation Day utan också av de geopolitiska skiften som sker till följd av den ameri ­ kanska administrationens förändrade inställning, inte minst till kriget i Ukraina. Börser har sett stor volatilitet och ligger i de flesta fall betydligt lägre än före de dramatiska handelsbeskeden från USA, medan statsräntor också har sett stora rörelser, först upp betydligt i Sverige och Europa som svar på att finanspolitiken väntas bli mer expansiv för att klara kommande upprustning och sedan lägre när investerare söker alternativ till amerikanska statsobligationer. Den svenska kronan har stärkts med ungefär 50 öre på bara några veckor, vilket i sin tur får negativa effekter på exporterande svenska företags konkurrenskraft [1] . Redan innan denna osäkerhetschock skapade oro på finansiella marknader och i före ­ tagens styrelserum var den svenska ekonomin inne i en mycket svag återhämtning. I regeringens prognos i vårpropositionen beräknas Sveriges tillväxt för 2025 uppgå till 2,1 procent, vilket skulle innebära att Sverige under året fortfarande skulle befinna sig i en lågkonjunktur med ett negativt BNP-gap på 1,3 procentenheter. Förhoppningarna kring den svenska återhämtningen har baserats på att hushållen ska återfå förtroendet och öka sin konsumtion efter ett par mycket svaga år, men redan i mars sjönk hushållens konfidensindikator kraftigt till 89,8 – klart under normalläge. Konjunktur ­ institutets BNP-prognos från den 26 mars ligger på 1,7 procent och då med ett antagande om genomsnittliga tullhöjningar på bara 10 procent från USA. Sedan dess och sedan regeringens prognos fastställdes har vi dock redan sett flera nedrevideringar [2] av tillväxt ­ prognoserna för i år i de chockartade handelspolitiska utspelens kölvatten. Internationella valutafonden (IMF) har nyligen publicerat en uppdaterad prognos [3] som pekar på BNP-tillväxt för Sverige på 1,86 procent (0,5 procentenheter lägre än i oktoberprognosen). Euroområdets arbetslöshet var i februari 6,1 procent – den lägsta nivån sedan euro ­ krisen – medan siffran för Sverige har ökat drastiskt sedan regeringen tillträdde och låg på hela 8,8 i mars i år, säsongsrensat och utjämnat. Antalet personer som varit arbetslösa i mer än sex månader och mer än tolv månader (långtidsarbetslösa) ökar också, och som regeringen själv konstaterar ökar andelen långtidsarbetslösa över tid. Många arbetssökande på Arbetsförmedlingen har enligt myndigheten svag konkurrensförmåga och kräver där ­ med åtgärder på både utbudssidan och efterfrågesidan av arbetsmarknadspolitiken. Inflationen bedöms av flera bedömare ligga något över målet i år, och under årets inledande månader har det förekommit en hög prisökningstakt för vissa varor och tjänster , särskilt för livsmedel – både inhemskt producerade och importerade. Regeringens prognos för svensk tillväxt ser sammantaget ut som en glädjekalkyl. Även utan tullkaoset inräknat låg i princip samtliga bedömare lägre än regeringens BNP-prognos för 2025. De som har publicerat estimat av effekterna av de tullnivåer som presenterades av Trump den 2 april bedömer att den kortsiktiga negativa effekten för svensk tillväxt är i storleksordningen 0,2–0,4 procentenheter. I avsnitt 4 av denna motion beskrivs mer ingående hur våra bedömningar kring det ekonomiska läget påverkar vår syn på lämplig finanspolitik och följdeffekter för vår ­ ändringsbudgeten. 3.2 Ett riktigt krispaket för jobben Sverige behöver nu mer akut än på länge en kraftfull jobb- och tillväxtpolitik, som kan besegra arbetslösheten och pressa tillbaka den med hjälp av jobbskapande i växande småföretag. Endast en företagsvänlig politik kan få upp tillväxten och få ned arbetslösheten och utanförskapet samt stödja kampen för integration och mot segregation och kriminalitet. 3.2.1 Ska arbetslösheten ned måste kostnaderna för att anställa ned Sverige har bland världens högsta kostnader för att anställa, där en särskilt stor andel i en internationell jämförelse utgörs av arbetsgivaravgifter [4] . Skattekilen från dessa, som till skillnad från inkomstskatterna är konstanta oavsett lönenivå för den som anställs, påverkar i synnerhet möjligheten att anställa personer som aldrig eller inte på länge varit i arbete, som arbetslösa och ungdomar. Centerpartiet fick tidigare som en kompromiss igenom sänkta arbetsgivaravgifter för unga och sommarjobb, vilket enligt ny forskning bidrog till att ungdomsarbetslösheten föll och att småföretag kunde växa snabbare. Tidöregeringen höjde dock omgående denna skatt med minst 10,8 miljarder kronor per år, i ett läge då unga var särskilt utsatta på arbetsmarknaden till följd av de negativa effekterna på detaljhandeln och andra liknande branscher från inflationen. Centerpartiet menar att det är nödvändigt att sänka kostnaderna för att anställa om vi ska kunna vända arbetslöshetskrisen. Det var viktigt före den enorma osäkerheten men är nu helt avgörande för att bidra till att företagen ska klara det mycket osäkra ekonomiska läge vi nu står inför. Därför föreslår Centerpartiets budgetmotion en mycket kraftfull sänkning av arbetsgivaravgifterna för alla löner upp till medianlön, dvs. upp till 35 600 kronor, och med en halverad arbetsgivaravgift på de lägsta lönerna. I vårt förslag är arbetsgivaravgifterna halverade på heltidsjusterade löner upp till 20 000 kronor per månad och sänkta med en utfasning upp till medianlön. Med anledning av det akuta läget vill Centerpartiet också se att sänkningen inte bara gäller under andra halvåret i år utan tvärtom sker retroaktivt från årsskiftet. Kostnaden för detta under 2025 uppgår enligt våra beräkningar [5] till 15,8 miljarder kronor. Från 2026 ska reformen fortsätta men med fokus på ingångslöner, dvs. upp till 27 000 kronor. Den sänkningen är permanent och på så sätt når vi dels unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, dels personer som kommer in från arbetslöshet och utanförskap. På sikt menar Centerpartiet att arbetsgivaravgifterna bör sänkas generellt, eftersom de skapar en orimligt hög skattekil på arbete. Men till en början måste vi sänka de arbetsgivaravgifter som har udden riktad mot just de som kämpar för att komma in i varaktiga jobb. Figur 1 a Arbetslöshet i Sverige och EU Figur 1 b Antal tusen långtids- arbetslösa i Sverige 3.2.2 Vi behöver få fart på småföretagens jobbskapande En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Enligt statistik för de senaste 20 åren skapades 96 procent av nettotillväxten av jobb i Sverige inom företag som är yngre än tio år, och merparten av dessa nya jobb i företag med färre än 49 anställda. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Antalet nystartade företag såväl som antalet människor de anställer har minskat och är nu på den allra lägsta nivån sedan finanskrisen. Genom att kostnaderna för att anställa sänks kan fler småföretagare ta steget och expan ­ dera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatteintäkter och nya jobb. Centerpartiet vill att företag som går från noll till upp till tio anställda ska vara undan ­ tagna arbetsgivaravgifter under de första två åren med anställda. Taket för nedsättningen ska vara 35 000 kronor i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 445 000 kronor för den företagare som går från noll till fem anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångslön. Satsningen innebär att fler än 20 000 jobb i små och snabbväxande företag kan tillkomma. Reformen bedöms kosta staten 1 450 miljoner per år, med 700 miljoner som halvårseffekt under 2025. 3.2.3 Skydd mot småföretagens höga sjuklönekostnader För små företag är också sjukskrivningar av anställda en stor risk för att det är svårt för ett litet företag att ersätta en sjukskriven anställd tillfälligt och i den mån man måste betala sjuklönen. Risken är uppenbar att ett litet småföretag inte vågar anställa personer med sjukdomshistoria, trots att det är just den typen av personer som kan få chans att komma tillbaka i arbete och utvecklas i småföretag. Därför är det avgörande hur stort ansvar för sjuklönen som ett företag måste ta. Efter en lång debatt införde Alliansen ett tak för sjuklöneansvaret för små företag, ett högkostnadsskydd, som hade positiva effekter för småföretagen. Men efter sitt tillträde tog Tidöregeringen bort högkostnadsskyddet för att använda detta till att finansiera helt andra prioriteringar. Centerpartiet menar att det är mycket olyckligt att erfarenheterna av sjuklönens påverkan på småföretags möjligheter att anställa personer med sjukdoms ­ historia inte verkar betyda något för regeringen. Högkostnadsskyddet måste återinföras, och Centerpartiet räknar med att detta kan göras fr.o.m. 2026. 3.2.4 Omställningsrådgivning för exportföretag För ett exportberoende företag, som många svenska både stora och små företag är, är plötsliga förändringar i tullarna en mycket svår osäkerhetsfaktor. Det är inte säkert att det går att ta ut kostnaden för tullarna i högre priser till slutkunden, särskilt i branscher med redan låga marginaler. Små företag har inte heller kapacitet att på kort tid hitta nya marknader och ställa om strategier och fraktrutter. Därför ser vi att berörda myndigheter , särskilt Business Sweden, ska få ett direkt tillskott på 25 miljoner kronor för att erbjuda tillfälligt förstärkt rådgivning till exportföretag som behöver nya marknader. Här tar vi inspiration av länder som redan hunnit uppleva effekterna av de plötsliga och höga tullarna i USA, som Kanada [6] , där denna åtgärd bland flera andra har införts de senaste månaderna. 3.2.5 Stärkt omställning för anställda Till följd av den stora ekonomiska osäkerheten och dess effekter på exempelvis investe ­ ringar finns det stor risk att det kan innebära att fler som i dag arbetar blir arbetslösa på nytt. Omställningsstudiestödet är från början tänkt att ha en konjunkturell variation, där det bör byggas ut särskilt under lågkonjunktur. Centerpartiet anser därför att omställnings ­ studiestödet bör förstärkas med minst 200 miljoner i år samt att de myndigheter som ansvarar för att handlägga detsamma bör få tillräckliga resurser i vårändringsbudgeten. Syftet med stödet är att möjliggöra omskolning och vidareutbildning, så att fler männi ­ skor ska ges en bättre chans att utvecklas och fortsätta att vara attraktiva på arbets ­ marknaden. Stödet är relevant och viktigt, inte minst i tider av lågkonjunktur, struktur ­ omvandling och snabb teknisk utveckling. Även i ett tuffare ekonomiskt läge kommer den kompetensbrist som företagen upplever i dag, med nästan 110 000 lediga jobb enligt Arbetsförmedlingen, att bestå. Då är det helt centralt att fler människor har möjlighet att vidareutbilda sig. Samtidigt behöver en geografisk omställning underlättas, och där är regeringens och myndigheters insatser inte alls tillräckliga. I dag missgynnas både arbetslösa och företag som nu växer och söker efter rätt kompetens av att rörligheten på Sveriges arbetsmarknad är alldeles för låg. Här avsätter Centerpartiet 50 miljoner i vårändringsbudgeten för att bidra till att åtgärda detta. 3.2.6 Arbetslinjen kräver en kompetenslinje I dag finns det en stor brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbets ­ marknaden. Svenskt näringsliv pekar på att om det inte sker en förändring kommer arbetsmarknaden att sakna 290 000 yrkesutbildade 2035. De bedömer vidare att 40 procent av en årskull behöver ta examen från ett yrkesprogram för att möta efterfrågan. Särskilt kritiskt är det inom vård och omsorg samt industriteknik. Samtidigt som näringslivet skriker efter folk går en stor grupp i samhället utan varken jobb eller utbildning. En väg framåt för dessa kan vara utbyggd komvux, även yrkesvux. Men näringslivet efterfrågar personer som snabbt får rätt yrkeskunskaper genom korta och anpassade utbildningar, inte minst inom områdena industri, bygg och naturbruk. Mot bakgrund av detta vill vi att fler ska få möjlighet att gå en s.k. nationell yrkes ­ utbildning, som särskilt riktar sig till vuxna utan gymnasieexamen. Utbildningsformen bedrivs inom ramen för en pilotverksamhet 2024–2026 av Myndigheten för yrkeshög ­ skolan. Utbildningen är i sin grund tvåårig och består i huvudsak av praktiska moment. De utbildningar som anordnas i dag är bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industriteknik, naturbruk och VVS och fastighet. Vi vet i dag att de elever som genomgår en gymnasial yrkesutbildning har en hög etablering på arbetsmarknaden. En satsning på de nationella yrkesutbildningarna skulle således både skapa fler vägar till livsresor och lösa delar av näringslivets kompetensbehov. Utbildningsanordnare kan i dag söka statsbidrag för utbildningen. Statsbidraget ligger på 25 miljoner kronor. Kostnaden för en elev på ett yrkesprogram är i snitt 150 000–200 000. Då det i dag finns 730 platser på ett nationellt yrkesprogram innebär detta att statsbidraget täcker endast en mycket liten andel av kostnaden. Övriga kostnader täcks av arbetsgivarna. För att både fler anordnare ska vilja erbjuda nationell yrkesutbildning och fler elever ska kunna gå utbildningen bedömer vi att staten behöver stå för en större andel av ersätt ­ ningen än i dag. Inom ramen för vårändringsbudgeten avser regeringen att öka antalet platser till ca 2 250. Myndigheten för yrkeshögskolan bedömer dock att det finns poten ­ tial att fyrdubbla platserna på kort sikt och öka dem ytterligare på medelkort sikt. Därför anser vi att platserna bör öka till 3 000 redan höstterminen 2025 och minst 5 000 platser 2026 och avsätter 150 miljoner kronor för 2025. För 5 000 platser bedömer vi att anslaget behöver öka till 350 miljoner 2026. En del av anslaget kommer även att behöva användas för marknadsföringsinsatser och strukturer för att matcha dessa utbildningar med arbets ­ lösa, så att platserna fylls. Alla förtjänar en bra skolgång alldeles oavsett hur många år ens föräldrar gått i skolan , vilket språk man talar hemma eller vilka förutsättningar man har att ta till sig under ­ visningen. Så ser det verkligen inte ut i dag. År 2024 lämnade nästan 20 000 elever grundskolan utan behörighet till gymnasiet. [7] Det motsvarar en sjättedel av alla som går ut nian varje år. Utslagningen har ökat de sociala klyftorna i samhället och bidragit till att företag fått det allt svårare att hitta kompetent arbetskraft, vilket försvagat deras konkurrenskraft. [8] Därför vill också Centerpartiet slopa behörighetskravet till yrkes ­ gymnasiet på minst åtta godkända betyg, varav tre av dessa ska vara i svenska, engelska och matte. Urvalet ska i stället ske i konkurrens med grund i studenternas betyg i sin helhet, tidigare utbildning och fallenhet för särskilda praktiska moment. 3.2.7 Stärkt integration För vissa grupper i samhället är det svårare att göra livsresor i dag. För utrikesfödda generellt är misslyckad integration en grundorsak till att många livsresor inte blir av. För inrikesfödda var arbetslösheten 5,7 procent 2024, medan den för utrikesfödda var 16,2 procent år 2024. Den varierar även stort mellan olika grupper av utrikesfödda, där vissa grupper ligger markant över 20 procent. Här är också utbildningsnivån igenom ­ snitt lägre. För att göra störst skillnad för arbetslösheten och få fler människor i egen försörjning så bör ett stort fokus riktas hit. Integrationspolitiken har fel fokus, och vi behöver börja investera i de personer som kommit hit från andra länder och som ska kunna bidra och ta framtidens jobb. Svenska språket är ofta den första och största barriären för att ta sig in på arbets ­ marknaden. Beroende på utbildnings- och språkbakgrund så kan det också vara olika svårt att ta snabbt ta till sig det svenska språket; de som står allra längst bort ifrån arbets ­ marknaden har ofta särskilt svåra utgångspositioner här. Några problem med befintlig svenskundervisning inom sfi är brist på behöriga lärare och brist på individanpassning i undervisningen samt få sammanhållna undervisningsgrupper, kopplingen till arbets ­ marknaden och varierande kvalitet beroende på utbildningsanordnare. Mindre justeringar har gjorts av regelverket kring sfi, men många av de grundläggande problemen kvarstår. Det krävs en tydlig ambitionshöjning för undervisningen i svenska men också ett skifte i fokus. Vi vill se att sfi görs om till jobbsvenska med två tydliga spår: ett för personer med kortare utbildningsbakgrund, där syftet med utbildningen är att snabbt komma ut i arbete, och ett med fokus på akademisk svenska för dem med längre utbildningsbakgrund . Resultatet ska vara ett jobbsvenskacertifikat. Ett krav ska vara att utbildningen kombi ­ nerar språkundervisningen med yrkesförberedelser, och alla som anordnar språkunder ­ visningen ska ha ett nära samarbete med arbetsgivare inklusive platser för arbetsplats ­ förlagt lärande. Det krävs fler och bättre utbildade lärare i svenska samt ett krav på anordnarna att varje elev får en individuell plan från både läraren och en studie- och yrkesvägledare. För att snabbt underlätta omställning till en ny kursplan och ett upplägg som är mer integrerat med näringslivets behov samt mer resurser för ökad kvalitet anser Centerpartiet att medel bör skjutas till i vårändringsbudgeten under 2025, och för att underlätta för kommuners planering bör medel även avsättas för kommande år. Centerpartiet föreslår också en intensiv jobborienterad integration under ett år, det vi kallar ett nystartsår. Alla som ännu inte kommit in i arbete eller har svenska språket, inte sällan kvinnor som emigrerat som flyktingar till Sverige med sina familjer, och som bedöms ha eller bör kunna ha arbetsförmåga ska ta del av ett nystartsår med kombinerade studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper för den kortaste vägen till jobb. Efter avslutade studier ges automatiskt rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbets ­ marknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Ingen skillnad ska göras på om du kommit som nyanländ i Sverige eller fastnat i ditt utanförskap utan arbetslivserfarenhet eller språk efter många år i landet. I gengäld kommer svenska staten att satsa fullt ut på att en förändring ska ske, och du kommer att tilldelas en mentor som själv gjort denna resa från utanförskap till arbete och språk som kommer att följa upp din resa. Förebilden ska vara de intensiva integra ­ tionsprogram som framgångsrikt genomförts i Tyskland och i Sverige med bl.a. Etableringslyftet i Stockholmsregionen. För båda dessa reformer avsätts 500 miljoner 2025 och 2 000 fr.o.m. 2026. 3.2.8 Effektiv arbetsmarknadspolitik Med mycket hög arbetslöshet är det viktigt att alla resurser till att hjälpa arbetslösa används effektivt och med varaktiga jobb som mål. Att matcha arbetslösa mot rätt arbetsgivare och att arbetsgivare matchas mot sökande som de är beredda att anställa är en avgörande del av statens stöd till arbetslösa. Men tyvärr används fortfarande mellan 20 och 30 miljarder kronor av stödet till Sveriges arbetslösa mycket ineffektivt. Hur mycket bättre hjälpen för att få kompletterande kunskaper och att matchas mot rätt arbetsgivare skulle kunna vara visas av den hjälp som de som redan har jobb får när de blir arbetslösa. De får hjälp genom omställningsorganisationer ägda av arbetsmarknadens parter, en hjälp som utförs av externa och resultatbaserade företag och som förstärkts genom den stora överenskommelse om arbetsrätten och om omställning som slöts mellan arbetsmarknadens parter och med regeringen under förra mandatperioden. De flesta arbetslösa får dock hjälp genom Arbetsförmedlingen, och där är stödet i dag mycket ojämnt. En del av hjälpen kommer via kommunerna, som ofta i små kom ­ muner samarbetar med ett lokalt arbetsförmedlingskontor med lokala kontakter. Men en stor del går via hjälp genom Arbetsförmedlingen som inte ger tillräckliga resultat per investerad krona. Centerpartiet har därför försökt genomföra att Arbetsförmedlingen, likt i framgångsrika länder, ska anlita externa jobbförmedlare som får betalt efter hur väl de lyckas få personer varaktigt i jobb och efter hur lite utbildning och jobberfarenhet personen har. Dessa s.k. matchningstjänster har inte utvecklats färdigt hos Arbets ­ förmedlingen och ger t.ex. fortfarande inte tillräcklig ersättning för att få långtidsarbetslösa i jobb. Trots detta har matchningstjänsterna haft oväntad framgång, med över hälften som nås av dem som kommer i arbete sedan försöken börjades 2021. Men i stället för att utöka matchningstjänsterna så att de når fler har regeringen låtit Arbetsförmedlingen bromsa dem och återigen satsa på egna program som inte är resultatbaserade och som ofta resulterar i förvaring i stället för att man hamnar i arbete. Centerpartiet föreslår i samband med vårändringsbudgeten att resurser tydligt styrs över från Arbetsförmedlingens byråkrati till matchningstjänster, i synnerhet riktade till långtidsarbetslösa, samt att Arbetsförmedlingen slutar att lägga ned de små effektiva kontoren på den svenska landsbygden som samarbetar väl med kommunerna. 3.3 Klimat och energi Sverige var länge ett klimatföredöme för världen, med stark tillväxt samtidigt som utsläppen minskade kraftigt. På bara två år har Tidöregeringen skapat en självförvållad kris för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska klimatutsläppen har tagits bort utan att ersättas med något annat samtidigt som tiotals miljarder lagts på fossila bränslen. Utsläppen ökar kraftigt, och inget av klimat ­ målen kommer att nås. Naturvårdsverkets senaste underlag till klimatredovisningen konstaterar att det finns ett gap på 19 miljoner ton växthusgaser för att nå nettonollmålet 2045 och att det saknas styrmedel från regeringen för att åtgärda det. [9] Figur 2 Avståndet till klimatmålen har ökat med regeringens politik [10] I rapport efter rapport konstateras att regeringens klimatpolitik är bristfällig, och den är också djupt skadlig för Sverige. I stället för att minska utsläppen från trafiksektorn har regeringen valt att höja skatten på el och ersatt en fungerande miljöbilsbonus med en misslyckad skrotningspremie. Den förda politiken kommer att kosta i jobb, företag och böter till EU. Sverige måste tvärtom ta ett globalt ansvar genom att vara föregångare i klimatarbetet. Med grön tillväxt kan vi skapa jobb, utveckla fossilfria tekniker och stärka det ekonomiska välståndet, samtidigt som vi värnar individens frihet och planetens välmående. Centerpartiet vill se decentraliserade lösningar anpassade till lokala behov och resurser. Samtidigt krävs en tydlig politisk vilja för att skapa incitament för män ­ niskor och företag att minska sina koldioxidutsläpp. Det är tydligt att det mest akut bygger på två delar: att minska utsläppen från transportsektorn och att klara elektrifi ­ eringen genom att tillföra mer grön el. 3.3.1 Byt ut fossilbilarna Eftersom regeringen avskaffat eller försämrat andra styrmedel för att minska utsläppen är den nu helt beroende av elektrifieringen av bilarna, som tvärt stannat av. En tydlig effekt av regeringens politik är den dramatiska omsvängningen av den svenska hemma ­ marknaden för laddbara fordon. Andelen av nybilsförsäljningen som inte är fossildriven har minskat, och det är billigare att ha en bil som går på fossilt drivmedel än en som går på el. Det har blivit mycket dyrare att byta till elbil, vilket leder till att andelen bensin- och dieselbilar växer. Svenskarna har, enligt en mätning från Infostat, inte längre råd att byta till miljöbil och Sverige töms på elbilar när hushållen inte har råd att köpa dem. För att åtgärda detta har Centerpartiet i budgetmotionen för 2025 drivit på för att 100 000 fler laddbara bilar ska säljas genom en folkbonus för köp, leasing eller lån till miljöbilar på 50 000 kronor. Samtidigt har regeringen infört en skrotningspremie som hittills använts av drygt 400 personer. Skrotningspremien är dessutom komplicerad och svarar inte alls upp mot den ekonomiska verklighet som svenska hushåll, som vill men inte har möjlighet att byta till en ny elbil, möter. Figur 3 Laddbara bilar som andel av nybilsförsäljningen minskade 2024 [11] Nu behövs en kraftfull strategi för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår som komplement till folkbonusen en subventionerad miljöleasing med 2 000 kronor/månaden från staten upp till hälften av leasingkostnaden. Detta är riktat till billiga begagnade eller nya bilar, inklusive billiga hybrider, billiga elbilar och gasbilar. Förslaget riktas i första hand till hushåll på landsbygden, där tillgången till kollektivtrafik är låg och behovet av bil är stort. Andelen elbilar är lägst i landsbygdskommuner [12] , där tillgången till egna transportmedel är som viktigast. Med en sådan miljöleasing kan den månatliga leasing ­ kostnaden för de billigaste elbilarna komma ned till som mest 1 500 kronor. Stödet kan dock bara fås för bilar med en ordinarie leasingkostnad på 5 000 kronor per månad. Med en total budget på 5 miljarder kronor som Centerpartiet föreslår från 2026, och motsvarande halvårseffekt för 2025, innebär detta att 200 000 hushåll per år kan ta del av detta och byta till eller skaffa en fossilfri bil. Denna åtgärd är också i linje med vad EU-kommissionen under våren har påpekat att alla medlemsländer bör införa skyndsamt som en del av handlingsplanen för fordons ­ industrin. [13] 3.3.2 Ny strategi för elförsörjningen Krisen för försörjningen av grön el pågår alltjämt. Den stora tillförsel av el som finns tillgänglig kommande år är vindkraft, solel, vattenkraft och kraftvärme, vilket framgår tydligt av Centerpartiets nyligen publicerade rapport Ny strategi för Sveriges elförsörj ­ ning [14] . Men på grund av regeringens senfärdighet och ovilja har i stort sett hela den tillförseln av ny elproduktion blockerats. 3.3.3 Vindkraften hämmas Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden och återföring av fastighetsskatten på vindkraft till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning genom ­ föras, men överföringen av fastighetsskatten kommer endast ske till del och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. Beviljandegraden har ökat något efter stödet som aviserades i budgetpropositionen, men det var ändå kommunalt nej till 63 procent av alla aktuella vindkraftsprojekt under 2024. [15] Inget stöd har heller ännu betalats ut; det kommer att dröja till någon gång under 2026, enligt statsrådet Busch [16] , och riskerar att fastna i invecklad byråkrati. Därför menar Centerpartiet att fastighets ­ skatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, inte skickas som en del av ett riktat statsbidrag. Samtidigt har de planerade vindkraftsparker till långt ut till havs som ska fördubbla den svenska elproduktionen blockerats av regeringens förbud mot att finansiera anslut ­ ningar till havsvinden. Som en följd av stoppet för kablarna meddelade förra året Vattenfall att man inte bygger Kriegers flak, en vindkraftspark som hade givit el till en halv miljon sydsvenska hushåll. Nu väntar högre elpriser och tusentals jobb hotas, enligt Sydsvenska Handelskammaren. Regeringen är bakbunden av Tidöavtalets förbud mot att använda Svenska kraftnäts flaskhalsintäkter, som just ska användas till att bygga överföring och anslutningar som minskar regionala flaskhalsar. Centerpartiet avsätter därför utrymme i budgeten för detta i väntan på ett annat beslut kring flaskhalsintäkterna, så att kablarna byggs och hushåll och företag i södra Sverige får den elproduktion de behöver. 3.3.4 Dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden I stället för att som regeringen ställa allt hopp till subventionerad kärnkraft som står klar tidigast 2040 menar Centerpartiet att vi genom effekthöjningar och flexiblare användning av befintlig kraft kan täcka ett ökat elbehov och ha det på plats dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Förutom incitamenten och regelverken för vindkraft, som beskrivits ovan, handlar det om att skala upp kraftvärmen, som är viktig i söder, liksom åtgärder som moderniserar och utökar vattenkraften i norr. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potentialrapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Därför föreslår Centerpartiet att vårändrings ­ budgeten innehåller ett initialt investeringsstöd om 200 miljoner kronor för elproduktion i främst mindre fjärrvärmeanläggningar och att detta utökas kommande år för att på kort tid åstadkomma en betydande utbyggnad av reglerbar elproduktion. Genom en teknik ­ neutral ansats får vi ett betydligt mer ansvarsfullt nyttjande av skattebetalarnas pengar än med regeringens ensidiga kärnkraftsplaner. Figur 4 Effekt respektive kostnad för Centerpartiets [17] och regeringens energiförslag Vi vill också snabbt utreda införandet av en ny flexibilitetsmarknad i form av ett el ­ garantisystem med effektupphandling. Det skulle täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till och minska de största fluktuationerna i elpriset när det inte blåser och solen inte skiner. Det prissätter och ökar lönsamheten i planerbar och flexibel kraftproduktion för att kapa pristopparna. Ersätt ­ ningen ska kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp produktion i en befintlig anläggning och även innefatta exempelvis gårds ­ stöd för biogasturbiner. 3.3.5 Sänk elskatten och sluta straffa hushåll som producer ar förnybar el Det ökande elbehovet baseras på en snabbare takt i elektrifieringen av det svenska samhället, som är avgörande för förutsättningarna att nå Sveriges klimatmål och möjliggöra för fler att vara en del av omställningen. Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om har kraftigt försämrats av den här regeringen för både hushåll och företag. Centerpartiet vill slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringen på 1,2 öre per kWh och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter att stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kWh. Med en halvårseffekt beräknas detta minska intäkterna under inkomsttitel 1431 med 435 miljoner 2025, 1 060 miljoner 2026 och 1 600 miljoner 2027. [18] Regeringens ovilja mot förnybar el får också sitt uttryck genom att regeringen trots 60 miljarder i reformutrymme i 2025 års budget aviserade att 680 miljoner måste sparas genom vad vi anser vara en ny ”solskatt” där man avskaffar möjligheten för villaägare som satt upp solpaneler och vill bidra till sin egen elförsörjning att mata in obeskattad solel för 60 öre per kWh. I det senaste budgetbeslutet bestämde regeringen att denna skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska avskaffas från 2026. Centerpartiet anser att det finns goda skäl för att behålla denna reduktion för att fortsätta att stimulera etableringen av egna anläggningar för förnybar elproduktion, särskilt sol ­ celler, och det är ytterligare en förändring från den här regeringen som innebär otydliga och oförutsägbara villkor för elmarknaden. Av detta skäl minskar inkomsttitel 1140 med 680 miljoner kronor från 2026 i Centerpartiets alternativ. 3.3.6 Det behövs ett textilkliv Sverige saknar i dag infrastruktur och teknik för återvinning av textilier. Vid årsskiftet blev det förbjudet att slänga textilier i hushållssoporna, och ansvaret för insamlingen ligger på kommunerna. Konsekvenserna av detta har bl.a. blivit att många kommuner skickar stora mängder textilavfall till Litauen, där en stor del trasiga kläder bränns upp, något som också sker i Sverige. I det långa loppet riskerar vi att förtroendet för avfalls ­ hantering och återvinning i Sverige tar skada, vilket i förlängningen kan leda till att människor slutar att sortera sitt avfall över huvud taget. Det pågår ett arbete i EU för att införa ett producentansvar för textilier, vilket skulle innebära att de som säljer nya kläder blir tvungna att bygga upp den infrastruktur som saknas i dag. Detta kan dock ta lång tid, och bättre hantering av textilavfallet behövs mycket tidigare än så. I väntan på ett sådant producentansvar behövs ett nationellt stöd till innovation för textilåtervinning och uppskalning av mindre återvinningsprojekt som redan finns i dag. Det finns tekniska utmaningar för textilåtervinning kring bl.a. nya återvinningstekniker och metodutveckling för automatiserad sortering av textilier. Dessa typer av innovation ska det vara möjligt att söka innovationsstöd för genom det som Centerpartiet kallar Textilklivet . För detta menar vi att vårändringsbudgeten borde innehålla ett stöd om 50 miljoner, administrerat av Naturvårdsverket. 3.3.7 Grönt rot Klimatomställningen sker, som beskrivits ovan, genom att gammal fossil teknik byts ut mot ny som drivs av fossilfri energi. I Centerpartiets rapport om en ny strategi för energi ­ försörjningen ingår också som ett viktigt ben ett fortsatt högt tryck för energieffektivi ­ sering . Centerpartiet ser mycket positivt på det gröna avdraget (skattereduktion för installation av grön teknik) som en viktig komponent för att åstadkomma denna lägre energiintensitet. Det gröna avdraget inkluderar installation av solceller (avdrag på 20 procent), system för lagring av egenproducerad el (avdrag på 50 procent) och laddnings ­ punkt för elfordon (avdrag på 50 procent). Taket för skattereduktion för grön teknik är i dagsläget på 50 000 kronor per person och år. Regeringen har mitt i denna tid av omställning bestämt i budgeten för 2025 att subven ­ tionsgraden för installation av solceller ska minska från 20 till 15 procent, vilket kommer att börja gälla fr.o.m. den 1 juli 2025. Dessutom slopar regeringen skattereduktionen för såld solel fr.o.m. den 1 januari 2026. Samtidigt lägger regeringen nu i vårändringsbudgeten 4,35 miljarder på att tillfälligt höja subventionsgraden för rotavdraget från 30 till 50 procent. Detta motiveras som en konjunkturfrämjande åtgärd, inriktad på byggbranschen som har varit extra konkurs ­ drabbad. Maxtaket förblir oförändrat på 50 000 kronor per person och år, och den höjda subventionsgraden gäller enbart på beställningar gjorda den 12 maj t.o.m. den 31 december 2025. Med tanke på handelskrig, global ekonomisk osäkerhet och det stigande bygg ­ kostnadsindexet kommer kostnaden för renovering och tillbyggnad fortsätta att öka, och taket på 50 000 kronor kommer därmed att begränsa möjligheten för hushåll att möta ökande kostnader. Rotavdraget har sedan införandet haft positiva effekter och stor betydelse för att jobb som tidigare utförts svart har blivit vita, och det har lett till fler jobb inom den regelstyrda, skattebetalande delen av ekonomin. Men med tanke på handelskrig, global ekonomisk osäkerhet och det stigande byggkostnadsindexet kommer kostnaden för renovering och tillbyggnad att fortsätta att öka, och taket på 50 000 kronor kommer därmed att begränsa möjligheten för hushåll att möta ökande kostnader. Flera remissinstanser, som Ekonomi ­ styrningsverket , Konjunkturinstitutet och Tillväxtanalys, har också pekat på att valet av åtgärd och utformningen av densamma – höjd subventionsgrad inom rotavdraget – har sysselsättningseffekter som troligen är mycket begränsade och till en högre kostnad än andra alternativa åtgärder. Andra, som TCO, framhåller att det relativt stora finanspolitiska utrymme som avsätts för åtgärden ”skulle kunna finna betydligt samhällsnyttigare användning”. Jämfört med regeringens tillfälligt höjda subventionsgrad av rotavdraget väljer Centerpartiet att satsa på det gröna avdraget genom att utöka skattereduktionen för installation av grön teknik. Centerpartiet vill se ett höjt maxtak för det gröna avdraget, från 50 000 till 100 000 kronor per person och år. Den globala ekonomin präglas av osäkerhet och höjda materialkostnader, varför en höjning av maxtaket är mer motiverad än en tillfällig höjning av själva subventionsgraden. Dessutom vill Centerpartiet se en bredare inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder under det gröna rotavdraget, såsom installation av värmepumpar, isoleringsåtgärder och energieffektiva fönster. Ett ökat maxtak för det gröna avdraget och inkludering av fler energieffektiviserande åtgärder förväntas uppfylla syftet med regeringens förslag om ökad sysselsättning i byggbranschen , eftersom det innebär incitament för fler och större installationer av grön teknik, samtidigt som vi genom att inkludera fler energieffektiviserande åtgärder minskar utsläppen. Förslaget om en dubblering av maxtaket innebär dubblerade utgifter. Under 2024 var utgiften för skattereduktion för installation av grön teknik 3,4 miljarder kronor. Utgiften förväntas bli större med tanke på inkluderingen av fler energieffektiviserande åtgärder. Därmed minskar inkomsttitel 1161 med 4,35 miljarder kronor 2025. 3.3.8 Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart mot konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt samhälle , från samhällsplanering och fysisk planering till vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jordbruk, industrier och besöksnäring m.m. Ur ett beredskapsperspektiv handlar det inte bara om infrastrukturen utan också om att uthålligheten stärks och att det finns tillgång till reservvattentäkter, nödvatten, reservkraft och andra kritiska resurser såsom kemikalier för rening så att dricksvattenproduktionen kan fortsätta även under störda förhållanden. Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väderextremer med såväl hård torka som kraftiga översvämningar visar på klimat ­ förändringarnas påverkan. För att hantera detta måste också det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Centerpartiet avsätter 50 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för ett höjt tempo i åtgärderna. 3.4 Investera i landsbygden Sverige har under lång tid underinvesterat i landsbygderna, och det har fått konsekvenser . Över tid behöver vi sträva efter att systematiskt bygga upp ett långsiktigt hållbart finansieringssystem som lägger grunden för en trygg och jämlik välfärd i hela landet. Utjämningssystemet klarar inte av att uppfylla sitt syfte, utan vi ser stora ojämlikheter i välfärdens kvalitet och i det lokala skattetrycket. Nyligen har en i raden av alla utred ­ ningar av utjämningssystemen genomförts. Även om man där för diskussioner om att i större grad ta hänsyn till gleshet och småskalighet är det inte den genomgripande reform som landsbygderna skulle behöva. Centerpartiet kommer att kämpa för långsiktiga möjligheter att leverera en jämlik välfärd i hela Sverige, men det kommer att ta lång tid att upprätta. Därför måste investe ­ ringar i Sveriges landsbygder nu prioriteras med målet att skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet. Landsbygderna har jämfört med större städer helt andra förutsättningar. Det handlar bl.a. om långa avstånd, småskaliga enheter, en åldrande befolkning och ett mindre befolkningsantal. Sammantaget har man kostnader som inte mer tätbefolkade delar av landet har. Här måste staten kompensera så att människor kan lita på välfärden, oavsett var de bor. De naturresurser som i dag bidrar till Sveriges ekonomi och tillväxt behöver i högre grad komma våra landsbygder till del. En grundläggande åtgärd som enkelt kan genomföras är att fastighetsskatten från elproducerande anläggningar stannar lokalt och regionalt. För vindkraften ser vi nu försök att påbörja detta, även om det som vi beskrivit ovan fortfarande är otillräckligt. Samtidigt som Sverige underinvesterat i landsbygderna har politiken också överbyrå ­ kratiserat. Ett av de största hindren för en fungerande välfärd i våra landsbygder ligger i fyrkantiga regler och lagar som byggts upp under decennier – både från höger och vänster i politiken. På grund av politisk klåfingrighet, centralisering och långtgående detaljstyrning går resurser i alltför hög grad till administration i stället för till verksamheterna. Centerpartiet menar att all befintlig lagstiftning inom vård, skola och omsorg behöver ses över ur ett landsbygdsperspektiv och anpassas till landsbygdens villkor. Regler, förord ­ ningar och lagar som hindrar småskaliga välfärdslösningar anpassade efter landsbygdens behov ska avlägsnas. Riktade statsbidrag ska för mindre kommuner omvandlas till sektorsbidrag eller generella statsbidrag för att minska den administrativa bördan och möjliggöra för fler kommuner att ta del av statsbidragen. 3.4.1 Stärk vårdens tillgänglighet i hela landet Problemen i svensk hälso- och sjukvård finns särskilt på landsbygden. Men här finns också andra utmaningar, som längre avstånd till vårdcentraler och sjukhus, särskilt till den specialiserade vården. Samtidigt är inte annan form av tillgänglighet, som upplevel ­ sen av att få vård inom en rimlig tid eller kötider, generellt sett sämre på landsbygden. Dock ser det något sämre ut inom specialistsjukvården. För att rätta till detta krävs ett omfattande kompetenslyft för att vidareutbilda personal på landsbygderna och bättre möjligheter för regioner att rekrytera personal till välfärdens verksamheter på lands ­ bygderna. Men grundläggande är också att regionerna har råd att hålla verksamheter öppna. Genom en stärkt finansiering kan regionerna bättre samverka med kommunerna och fördela kostnaderna för välfärden på ett bättre sätt. Med statliga stöd som kan gå till exempelvis modern teknik och luftburna transporter kan man nå högt ställda mål om att akut vård snabbt ska nå invånare också i utpräglad glesbygd. Möjligheten till provtagning och bevakning av människors hälsotillstånd förbättras. Framför allt ökar tryggheten när färre vårdinrättningar behöver hotas av nedläggning. Beredskap i sjukvården måste stärkas i hela landet, men Försvarsberedningen har pekat ut att behoven är särskilt stora i Norrland och på Gotland, där robustheten i både primärvården och akutvården är otillräcklig för kris och krig. Initialt vill Centerpartiet därför påbörja en förstärkning som utgår från att hela vårdkedjan – med vårdcentraler, regionsjukhus och universitetssjukhus – ska fungera. Primärvården utgör grunden i vårdkedjan, men ur ett beredskapsperspektiv finns det även ett stort behov av att stärka akutsjukvården i hela landet. Såväl bemanning och kompetens som tid och resurser för övning är viktigt i det här sammanhanget. För att stärka bered ­ skapen och robustheten inom vården avsätter vi inledningsvis 500 miljoner årligen. 3.4.2 Infrastrukturen behöver mer än tomma ord Både vägnätet och järnvägarna lider av en stor underhållsskuld, och potthålen hopar sig på vägarna. Det gäller inte minst på de enskilda vägar som regeringen i ännu en budget lämnar åt sitt öde, medan Centerpartiet ser till att utöka medlen för att de samfällt enskilda vägarna är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd. Möjligheten att välja tåget är viktig för att klara klimatomställningen. Järnvägen behöver därför bli ett alternativ i fler delar av landet. Det handlar dels om persontrafik, dels om godstransporter då järnvägarna är av fundamental betydelse för basindustrin. Vi kan inte längre lappa och laga i ett omodernt järnvägsnät. Det behövs en verklig upprustning och nya spår som kommer hela Sverige till del. Järnvägssatsningarna är en essentiell del av den plan för framtidens infrastruktur som måste tas fram och genom ­ föras. För de stora investeringarna av nationellt intresse behöver nya vägar för finansi ­ ering prövas. Trots allt sämre punktlighet och en fortsatt växande underhållsskuld undviker reger ­ ingen medvetet att åtgärda problemen i det befintliga järnvägsnätet. Samtidigt skyller regeringen på Trafikverkets kapacitet som försvar för uteblivna satsningar, trots att det faktiskt finns sätt att skala upp arbetet med hjälp av andra smarta upphandlingar, nya metoder och existerande teknik som används i andra länder för att göra åtgärder på kortare tid. Centerpartiet skjuter därför till 380 miljoner kronor i år för att utöka åtgärderna för de mest akuta bristerna på järnvägen. Nattågen fyller en viktig funktion och gör att resenärer på ett smidigt och klimatvänligt sätt kan ta sig långa sträckor. Förra året meddelade SJ att de ställer in nattågen från Västsverige till Jämtland och Västerbotten, nattåg som har god beläggning och är viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Det finns också tåglinjer som skulle ha återupptagits efter många år av paus, som de mellan Stockholm och Trondheim, vilket nu inte blir av till följd av resursbrist. De 80 miljoner som regeringen i efterhand lägger till är inte ens hälften av vad Trafikverket menade skulle behövas för att också rädda nattågen mellan Göteborg och norra Sverige. Centerpartiet kräver att nattågen ska fortsätta att gå och skjuter direkt till de ytterligare 120 miljoner som behövs för detta i vårändringsbudgeten. 3.4.3 Behåll den statliga servicen i hela landet En bra statlig service i hela landet är en grundprincip för Centerpartiet. Därför har Centerpartiet varit drivande i att få till de statliga servicekontor som i dag finns på 148 orter runt om i landet. Hela grundtanken med servicekontoren var att runt om i hela landet göra det enklare för invånare och företag att komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket genom att samla dem under ett och samma tak på många orter runt om i landet. Detta i stället för att som innan låta olika myndigheter ha sina egna mottagningar och öppettider, där de i värsta fall dessutom gav motsägelsefulla svar till invånare och företag. Nu vill regeringen avveckla servicen på många orter. Under två år ska 35 av de lokala servicekontoren avvecklas, vilket är fel väg att gå och kommer att leda till försämrad statlig service på flera platser. Det innebär att en livlina för många mindre orter och bygder rycks undan, både i form av service till medborgare och i fråga om viktiga arbetstillfällen. Centerpartiet återställer servicekontorens finansiering i vårändrings ­ budgeten. 3.4.4 Ett riktigt mål för Sveriges självförsörjning av livsmedel Sverige har en låg försörjningsgrad i fråga om livsmedel i förhållande till många andra länder. Den nya livsmedelsstrategin skulle enligt regeringen ge svaren på hur vi ökar Sveriges självförsörjningsgrad och främjar svenskproducerade varor för att rusta oss inför kristider. I stället återanvänder man det gamla mål som togs fram i samband med propositionen 2017, som är alltför vagt för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion. Centerpartiet vill se en mycket ambitiösare livsmedelsstrategi. Framför allt saknar vi en målsättning för var svensk primärproduktion ska befinna sig om några år som kan bli en fungerande plan för att höja självförsörjningsgraden. Vårt mål är att Sveriges självförsörjningsgrad höjs till minst 80 procent för att stärka vår beredskap vid kris och krig. För att påbörja vägen mot detta mål vill Centerpartiet fördubbla de öronmärkta medlen för livsmedelsstrategin, vilket innebär ett tillskott om 80 miljoner kronor i vårändringsbudgeten som måste gå till konkreta åtgärder på gårds ­ nivå. Den snabbutredning som Centerpartiet föreslog för mer än ett år sedan om hur hela livsmedelskedjans kostnader kan sänkas, med fokus på skatter och avgifter, måste också nu genomföras. Vi ser också, konkret, hur regeringens bristfälliga resurser för en stark och motståndskraftig livsmedelsproduktion i Sverige skapar risker för bl.a. virus ­ sjukdomen blåtunga och mul- och klövsjuka. Smittorna sprider sig i Europa samtidigt som veterinärbristen för lantbrukets djur blivit alltmer akut i Sverige, vilket Centerpartiet särskilt uppmärksammade och sköt till extra resurser för att täcka upp för i budget ­ motionen för 2025. 3.4.5 Civilsamhällets infrastruktur Infrastruktur är inte bara vägar, räls och kablar, utan civilsamhällets infrastruktur är mötesplatser och platser för kultur, idrott och demokrati i praktiken. Byalag som fixar aktiviteter för sin bygd, idrottsföreningar som ordnar cuper för barn och ungdomar eller trygghetsmöten i bygdegårdar, som några exempel. Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemen ­ sam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader eller oberoende av funktionsnedsättning . Därför bör ett brett idrottsliv främjas i hela landet, där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler på ett jämlikt och jämställt sätt. Friluftslivet har en viktig roll för folkhälsan och närheten till naturen men också för stärkt beredskap hos var och en. Till följd av regeringens politik har mycket av denna infrastruktur börjat avvecklas sedan de tillträdde. I budgeten som i höstas klubbades för 2025 valde de i stället att bekosta en dyr och ineffektiv reform med ett s.k. fritidskort som riskerar att slå helt fel. Centerpartiet värnar i stället goda grundförutsättningar för civilsamhället. Centerpartiet föreslår därför särskilda satsningar på såväl samlingslokaler, bygdegårdar och idrotts ­ anläggningar som de folkrörelser som bär verksamheten, särskilt folkbildningen och idrottsrörelsen, i vårändringsbudgeten. Totalt avsätts 500 miljoner för detta i årets budget, och det består framför allt av medel direkt till idrottsrörelsen, inte minst för jämlik och jämställd idrott, och friluftslivet med totalt 250 miljoner och till folkbildningen med 200 miljoner samt stöd till organisationer som säkerställer samlingslokaler och andra delar av civilsamhällets fysiska infrastruktur med 50 miljoner. 3.5 Hela totalförsvaret grunden för stärkt beredskap Det säkerhetspolitiska läget är förändrat i grunden, och osäkerheten framåt är fortsatt stor. Det vi kan säga är att Sverige, europeiska länder i Nato och EU behöver stärka våra egna förmågor, så att vi kan stå starka nog för att värna vår egen säkerhet även om Europa åter går mot ett mer stormaktsorienterat geopolitiskt spel. För detta är hela totalförsvaret avgörande. I synnerhet måste upprustningen följas av ytterligare upprustning av det civila försvaret för att skapa ökad motståndskraft i samhället i stort. Detta har också Centerpartiet konstaterat, inte minst i samband med Försvarsberedningens förhandlingar för ett år sedan då vi förespråkade att 100 miljarder skulle särskilt tillägnas det civila försvaret fram till 2030. Sedan den 7 mars 2024 är Sverige fullvärdig medlem i Nato, och därför är alla länder i Norden gemensamt medlemmar i försvarsalliansen. I och med detta ställs exempelvis högre krav på den svenska infrastrukturen, och Försvarsmakten har pekat ut vissa vägar och järnvägar som behöver förbättras för att kunna transportera trupper och utrustning men även för att säkerställa den civila och militära rörligheten. Av detta skäl är det ännu viktigare att snabba på och utöka underhållet av järnvägen. Vi behöver säkerställa god transportinfrastruktur både inom landet och över landsgränser till våra grannländer, och med anledning av detta behöver det nordiska samarbetet om bl.a. infrastruktur stärkas. Centerpartiet har också föreslagit ett nordiskt ministerråd för infrastruktur och transporter för att tydliggöra vårt gemensamma ansvar för investeringar på området. Kriget i Ukraina har visat att behovet av tillgängliga och säkra skyddsrum är av stor vikt för att civilbefolkningen ska vara så trygg som det bara går också om bomberna faller. Kommunerna har en nyckelroll i den civila beredskapsplaneringen. För en ambitionshöjning och den upprustning av det civila försvaret som omvärlden kräver behöver de mer pengar för att anställa fler med beredskapskompetens och genomföra fler övningar och utbildningar. De gröna näringarna och Sveriges bönder är viktiga för totalförsvaret, varför bättre beredskapslager behöver byggas upp och självförsörjningen av livsmedel och biodrivmedel måste stärkas. Detta har Centerpartiet särskilt pekat på i budgetmotionen för 2025. Centerpartiet vill se en beredskapsmodell där näringslivet spelar en central roll utifrån en insikt om ett ömsesidigt beroende mellan det offentliga och näringslivet. Det kan exempelvis handla om att beredskapsåtgärder finansieras genom ersättning till näringslivet för att upprätthålla en tjänst eller en beredskap för vissa varor eller tjänster med utgångspunkt i avtal som beaktar försörjningstrygghet också vid höjd beredskap eller krig. Här finns det mer att göra. Sverige har en låg försörjningsgrad i fråga om livsmedel i förhållande till många andra länder. Den nya livsmedelsstrategin skulle enligt regeringen ge svaren på hur vi ökar Sveriges självförsörjningsgrad och främjar svenskproducerade varor för att rusta oss inför kristider. I stället återanvänder man det gamla mål som togs fram i samband med propositionen 2017, som är alltför vagt för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion. Centerpartiet vill se en mycket ambitiösare politik. V årt mål är att Sveriges självförsörj ­ ningsgrad höjs till minst 80 procent för att stärka vår beredskap vid kris och krig. Vi ser också att beredskapen i sjukvården måste stärkas i hela landet, men Försvars ­ beredningen har pekat ut att behoven är särskilt stora i Norrland och på Gotland, där robustheten i både primärvården och akutvården är otillräcklig för kris och krig. Initialt vill Centerpartiet därför påbörja en förstärkning som utgår från att hela vårdkedjan – med vårdcentraler, regionsjukhus och universitetssjukhus – ska fungera. Primärvården utgör grunden i vårdkedjan, men ur ett beredskapsperspektiv finns det även ett stort behov av att stärka akutsjukvården i hela landet. Såväl bemanning och kompetens som tid och resurser för övning är viktigt i det här sammanhanget. För att stärka beredskapen och robustheten inom vården avsätter vi inledningsvis 500 miljoner årligen. 3.5.1 Sveriges stöd till Ukraina måste öka Sverige har starka statsfinanser, en stark försvarsindustri, en opinion som står helhjärtat bakom Ukraina och starka säkerhetsintressen av att Ukraina och inte Ryssland står som vinnare i kriget. Därför borde vi som land stå längst fram i Europa när det gäller ekonom ­ iskt och militärt stöd. Det är Ukraina som kämpar vid frontlinjen och offrar sina liv för friheten och demokratin i Europa. Men vi måste göra vårt. Därför är stödet till den ukrainska kampen också en av Centerpartiets viktigaste prioriteringar. Ryssland ska ut ur Ukraina och också lämna tillbaka de sedan 2014 illegalt ockuperade områdena på Krim och i östra Ukraina. Faller Ukraina kan sannolikt fler europeiska länder stå på tur, och då riskerar kriget också direkt att komma till oss. Efter en överenskommelse i riksdagen ligger det militära stödet till Ukraina utanför det ordinarie reformutrymmet. Frågan om hur stort stödet ska vara är därför en fråga om hur mycket större statsskuld vi kan acceptera för att hjälpa till under de år som Ukraina måste försvara sig och få bort den ryska ockupationsmakten från sitt territorium. Reger ­ ingen satte budgetramen till 75 miljarder över de tre åren 2024–2026 – alltså drygt 0,3 procent av BNP per år, vilket Centerpartiet hela tiden har ansett är alldeles för lite. Det rimliga är att Sverige likt de länder som går före ger en procent av BNP i ekonomiskt och militärt stöd varje år. Nu har regeringen också uttalat att en del av ramen för 2026 ska fördelas till innevarande år. Ett sådant beslut får inte riskera det fortsatta stödet, och det är inte tillräckligt. Rysslands krig i Ukraina har skapat en humanitär katastrof och lämnat Ukrainas eko ­ nomi i ruiner. Många tiotusentals människor har dött, skändats, skadats, lämnats bostads ­ lösa och flytt. Människor svälter och fryser då Ryssland med precision gett sig på för ­ sörjningskedjorna och hindrat tillförsel av förnödenheter. Sverige, och EU, kommer att behöva göra mer för att öka både det humanitära stödet till Ukraina och det ekonomiska stödet för att både kort- och långsiktigt bygga upp landet på nytt. Hjälpen från EU och västvärlden är, trots EU-faciliteten som bygger på beslagtagna ryska tillgångar, inte i nivå med Ukrainas behov. Centerpartiet vill att ytterligare humanitärt och ekonomiskt bistånd, utöver det militära stödet, går till Ukraina. För att samtidigt värna enprocents ­ målet för biståndsbudgeten, som Centerpartiet menar bör nås stegvis åter genom en upptrappning till målnivån, bör 11 miljarder av Ukrainastöd under 2025 vara förenligt med OECD-Dacs biståndsdefinition. Centerpartiet anser av dessa skäl därför att ett beslut om att utöka den på förhand annonserade stödramen för Ukraina till minst en procent av BNP årligen bör fattas av riksdagen snarast. 3.5.2 Strategisk reserv av biodrivmedel För att möjliggöra omställningen av transportsektorn behöver förutom elektrifieringen också ett grönt alternativ till fossil bensin och diesel finnas för konsumenter, utan att det blir dyrare. Samtidigt behöver vi i en säkerhetspolitiskt oroligare tid stärka vår själv ­ försörjning av bränsle. I dag finns en reserv på 90 dagars nettoimport av råolja och oljeprodukter, men inget krav på hållande av lager eller beredskap för produktion av biobränsle. Därför bör staten beställa svenskt biobränsle av svensk råvara för att skapa en omfattande strategisk reserv. I nästa steg vill vi att staten upphandlar reserven och ställer krav på att den säljs billigt vid pump; det skulle innebära att vi sänker priset på biobränsle samtidigt som vi producerar mer av det. Det ska ske med ett krav på hur kostnaden för reserven tas ut på konsumentpriserna, så att bränslen med lägre andel fossilt innehåll ska vara billigare än det rent fossila drivmedlet. För ändamålet menar Centerpartiet att 250 miljoner ska skjutas till i vårändringsbudgeten för i år och att det kommer att innebära större anslag kommande år. 3.6 Trygghet 3.6.1 Tillräckliga och rätt resurser till polisen Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en grov organiserad brottslighet på fram ­ marsch. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta. De historiskt stora resurs ­ förstärkningar till rättsväsendet som görs är nödvändiga. Dessa ökade resurser går till att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten men även till att bekämpa våld mot kvinnor och barn och det stora antalet brott, mängdbrott och vardagsbrott, där ofta småföretagare är de mest utsatta. Resursökningarna har dock hittills inte gett de resultat som de borde ha gett. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten, så att grundupp ­ draget – inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn samt mängdbrotten och att det ska vara en närvarande polis i hela landet – kan genomföras. För detta avsätter vi särskilt 500 miljoner kronor. Nödvändigheten av detta är extra tydlig när stängning av för allmänheten öppna polisreceptioner sker i flera kommuner i landet. Med en politik för att bryta utanförskap och få fler i jobb, inte minst unga, kan mycket av den grova organiserade brottslighetens möjlighet att rekrytera unga motverkas. I regeringens skrivelse Barriärer mot brott – en socialpreventiv strategi mot kriminella nätverk slås det fast att av de mest angelägna åtgärdsområdena för det breda brotts ­ förebyggandet är nummer ett ”att motverka passivitet och utanförskap genom tydliga incitament för arbete och företagsamhet”. I stället har vi under nuvarande regering en låg tillväxt och en arbetslöshet som är historiskt hög. Regeringen har också under mandat ­ perioden gjort det dyrare att anställa unga, både i gruppen 15–18 år och i gruppen 19–23 år. Det är därför också nödvändigt att fullt ut säkerställa tillgången till och i större skala organisera avhopparprogram, där unga får hjälp att lämna gängkriminalitet. Här har regeringen missat att skjuta till tillräckliga resurser trots upprepad vädjan och varningar från kommunerna. Trots att antalet kommuner som ansökte om medel fortsätter att öka, till 52 under förra året, och att medlen tog helt slut även under 2024, precis som 2023, har regeringen inte ökat budgeten för avhopparprogram sedan de tillträdde. Centerpartiet vill i vårändringsbudgeten därför dubblera satsningen på avhopparprogram och skapa ett nytt nationellt program särskilt för unga. 3.6.2 Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organi ­ serade kriminaliteten. För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas mot just detta. En myndighet som har till uppdrag att bekämpa denna brottslighet måste ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal, som får de befogenheter som krävs för att själv ­ ständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten inom sitt område. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialist ­ kompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap till de myndigheter, kommuner och organisationer som riskerar att drabbas. Men även att peka på de riskfaktorer som ligger i hur en del lagstiftning i dag är utformad kan vara något som en specialistmyndighet har särskilt goda förutsättningar att kunna lyfta. För att genomföra allt detta föreslår Centerpartiet att ett ekokrim med spetskompetens som slår mot korruption, ekobrott och miljöbrott skapas fr.o.m. 2026 med resurser från dagens Ekobrottsmyndighet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten samt en viss ytterligare resursförstärkning. Detta beräknas preliminärt innebära ett anslag på 1 500 miljoner kronor. 3.6.3 Lämnaprogram Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Parallellt med skjutningarna och sprängningarna i Sverige pågår en annan våldsepidemi som under perioder skördar lika många offer som det som fyller rubriker och nyhets ­ sändningar: mäns våld mot kvinnor, ofta i hemmet. Det är årligen alltför många kvinnor som förlorar sitt liv på grund av detta våld. Mycket beror på svårigheter att hitta bostad och att ta sig ur ett ekonomiskt beroende. Detta medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. Centerpartiet vill därför tillföra 100 miljoner kronor till anslaget som gäller bidrag till brottsförebyggande arbete. Ett program med en lämnapeng ingår i det, som ska ge kvinnor som är utsatta för våld ett samordnat stöd och ekonomisk trygghet när de ska lämna en farlig relation, ett läge där kvinnor ofta blir inte bara fysiskt utan även eko ­ nomiskt utsatta av den våldsamma personen, vad gäller allt från boende till finansiella åtaganden. 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Centerpartiet delar vissa delar av den bedömning som regeringen gör i vårpropositionen vad gäller måluppfyllnad och den förda politikens förenlighet med ramverket. Det struk ­ turella sparandet bedöms av regeringen vara neutralt 2025 (räknat utan Ukrainastöd), samtidigt som vi visat i inledningen av kapitel 3 i denna motion att regeringens prognos för innevarande års BNP-tillväxt ligger högre än hos de flesta andra bedömare och med en ökande avvikelse. En något mer expansiv finanspolitik hade inte bara gått att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget, utan hade i Centerpartiets mening varit önskvärd för att öka aktiviteten i ekonomin, mildra osäkerheten och dämpa inflations ­ utvecklingen. Det är värt att notera att exempelvis Konjunkturinstitutet dessutom räknar med ett positivt strukturellt sparande på 0,5 procentenheter i år trots en sannolikt djupare lågkonjunktur. Centerpartiet ser därför att reformutrymmet för innevarande år bör förstärkas med knappt 0,2 procentenheter av BNP. 4.1 Inriktning för framtida finansiering Sverige står, vilket beskrivits tidigare i denna motion, inför stora utmaningar. Stora investeringar i klimatomställningen måste göras. Vår försvarsförmåga ska förstärkas. Kvaliteten och tillgängligheten inom välfärden ska förbättras. Samtidigt måste arbets ­ linjen värnas. Det leder till att svåra finanspolitiska avväganden måste göras. Reformer måste genomföras på ett sätt som inte riskerar att återuppväcka hög inflation, som bidrar till att förbättra den svenska ekonomins funktionssätt och som är förenligt med det finans ­ politiska ramverket. Centerpartiet ser ett antal principiellt riktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer. Det handlar om att trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra har ett stort jobbfokus och fungerar som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimatskatter bör också undanröjas. Sverige har en statsskuld som är historiskt låg och starka statsfinanser jämfört med liknande länder. Detta tack vare ett finanspolitiskt ramverk som Centerpartiet var med om att utforma och utveckla, som har tjänat oss väl för att ta oss ur 1990-talets ohållbara offentliga finanser och rusta oss för en kommande demografisk utveckling. I samband med övergången från överskottsmål till förmån för ett balansmål, som nu ska ske, hade Centerpartiet velat se att frigjorda resurser öronmärks för investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga och det vi särskilt pekat ut är infrastrukturen. Detta är också viktigt för att långsiktigt stärka totalförsvarsförmågan. Nu kommer sannolikt en större nivåhöjning av försvarsanslagen att genomföras inom kort och på mycket kort tid. Centerpartiet delar bilden av att denna snabba anslagsökning bör möjliggöras till del och under en övergångsperiod med ett utökat budgetutrymme. 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet bedömer att regeringens förslag om en nivå på utgiftstaket år 2028 på 2 077 miljarder kronor är begripligt. Mot bakgrund av en övergång till balansmål inom kort samt behovet av snabbt och kraftigt ökade försvarsanslag är det rimligt att det finns ett större avstånd än normalt mellan framskrivningen av takbegränsade utgifter och det föreslagna utgiftstaket. Det är dock värt i sammanhanget att understryka vikten av att klara att prioritera om när omvärlden, bokstavligen, förändras. Stora nya utgiftsökningar behöver finansieras snabbt, men inte enbart med lån. Martin Ådahl (C) Muharrem Demirok (C) Daniel Bäckström (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Jonny Cato (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] Enligt Teknikföretagen med en negativ effekt motsvarande hela den stärkta konkurrenskraft som svenska företag sett sedan pandemin (10 % lägre enhetsarbetskostnad jämfört med euroområdet sedan 2019). [2] Swedbank, 2025-04-07, tror på BNP-tillväxt på 1,5 procent för 2025. Handelsbanken, 2025-04-09: 1,4 procent för 2025. [3] IMF (2025). World Economic Outlook – April 2025. [4] OECD (2024). Taxing wages 2024. Hämtad 2025-04-18. [5] Baserat på faktiska lönesummor för 2023. Nedsättningen skalas linjärt från 20 000 till 35 600. [6] Canada Trade Commissioners hemsida. Hämtad 2025-04-18. [7] Skolverket (2024). Slutbetyg i grundskolan – Våren 2024. Publicerad 2024-09-26. Hämtad 2025-04-19. [8] Svenskt Näringsliv (2023). Vem ska göra jobbet? Företagens kompetenslarm och kommunernas roll i att komma till rätta med kompetensbristen. https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/5cfm15_vem_ska_ gora_jobbetpdf_1199322.html/Vem_ska_gora_jobbet.pdf. Hämtad 2025-04-19. [9] Naturvårdsverket (2025). Skrivelse: Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2025. 2025-04-11. [10] ibid. [11] ibid. [12] Trafikanalys. Fordon på väg (mars 2025). [13] European Commission (2025). Industrial Action Plan for the European automotive sector (COM(2025) 95). Hämtad 2025-04-17. [14] Centerpartiet (2025). Ny strategi för Sveriges elförsörjning. Publicerad 2025-03-19. [15] Westander, H. och Kaufmann, W. (2025). Kommunala vetot landbaserad vindkraft 2020–2024. [16] Skriftlig fråga 2024/25:725 besvarad 2025-02-05 av Ebba Busch (KD). Hämtad 2025-04-17. [17] Centerpartiet (2025). Ny strategi för Sveriges elförsörjning. Publicerad 2025-03-19. [18] Pm Fi2024/01008.

Motion till riksdagen 2025/26:4110 av Martin Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:100 2026 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet 1.1 Jobben ska bli fler 1.1.1 Fler jobb med växande företag 1.1.2 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan 1.2.2 Låt industrin ta ledningen i omställningen 1.3 Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet 2.3 Reformtabell 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget 3.2 Jobben ska bli fler 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent 3.2.2 Förenklade jobb 3.2.3 Skattefria sommarjobb 3.2.4 SAO-jobb 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.6 Studentmedarbetare 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar 3.2.8 Integration 3.3 Utsläppen ska ned 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna 3.3.6 Stärk Konkurrensverket 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 3.4.7 Rädda nattågen 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler 3.4.11 Lys upp landsbygden 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar 3.4.15 Kvinnors trygghet 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna 4.1 Inriktning för framtida finansiering 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Sammanfattning av Centerpartiets vårmotion för 2026: Jobben ska bli fler, utsläppen ska ned och välfärden ska fungera i hela landet Centerpartiets vårbudget möter de akuta problemen i svensk ekonomi, som nu förvärras av Irankrisen – arbetslösheten, fossilberoendet och köpkraften – men också åtgärder mot kriminalitet och psykisk ohälsa, samt för att stärka skolan, äldreomsorgen och föreningslivet. 1.1 Jobben ska bli fler Europas tredje högsta arbetslöshet. Förstärk företag genom jobb-boost inriktad på att möjliggöra jobb i växande företag och med kraftfull satsning på utbildning. 1.1.1 Fler jobb med växande företag Sänkta kostnader för att anställa med borttagen anställningsskatt: Ingen arbetsgivaravgift för de första tio anställda, för att anställa unga och långtidsarbetslösa. Sommarjobb ska bli skattefria för alla under 20 år. Förenklade jobb för långtidsarbetslösa: En särskild anställningsform på 20 000 kronor i månaden utan vare sig inkomstskatt eller arbetsgivaravgift för att bryta bidragsberoende. Skräddarsydd utbildning för alla svenskar En kraftig kunskapsväxel genomförs så att alla ska kunna studera mitt i livet och växla till ett bristyrke, genom förstärkning av omställningsstudiestödet med sikte på att öka antalet platser på universitet och högskola. Extra satsning på yrkesutbildning på alla nivåer med ökade resurser till yrkeslinjer på gymnasiet, yrkesvux, förlängning av kurser på yrkeshögskolan och handledare till lärlingar. Ny studentmedarbetarmodell införs för att alla som studerar ska kunna börja arbeta och akademikerarbetslösheten ska minska. Dessutom måste hushållens köpkraft värnas genom att minska kostnaderna för svenska matproducenter. 1.2 Utsläppen – och fossilberoendet – ska ned Sverige behöver påskynda både hushållens och industrins möjligheter att ställa om från fossilberoende. 1.2.1 Fler hushåll måste få råd att ta sig ur fossilfällan Alla ska kunna byta till miljöbil. En miljöleasing gör det möjligt för hushållen att leasa ny eller begagnad elbil eller laddhybrid för så lite som 1 500 kronor i månaden med en rabatt på 2 000 eller köpa bil under 100 000 med miljöbonus på 50 000 kronor. Förslaget är dubbelt så stort och når fem gånger fler än regeringens förslag. Låt industrin ta ledningen i omställningen Ny satsning på ellastbilar som får kraftigt förstärkt bonus och på utbyggd laddinfrastruktur för både tunga transporter, bostadsrätter och hyresfastigheter. För mer el i närtid måste hela fastighetsskatten på vindkraft tillbaka till kommuner där kraftverken byggs, kablarna byggas till havsvindkraft och konkurrensen stärkas. Välfärden och tryggheten ska fungera i hela landet Välfärdens kärna har blivit lidande när kärnverksamheter prioriterats bort av regeringen. Utöver kraftfulla sektorsbidrag som Centerpartiet lagt i ordinarie budget för 2026 presenteras nya satsningar. Storsatsning på civilsamhället med 1 miljard till föreningsliv, idrott och återställda medel till folkbildningen, för bildning, jobbmöjligheter, integration och kampen mot kriminalitet bland unga. Närvaro av synliga poliser i alla kommuner förstärks genom en särskild satsning på poliser i yttre tjänst. Psykisk ohälsa bland unga motverkas genom en satsning på ungdomsmottagningar. Stöd till frånvarande elever i skolan för att inte tappa undervisning och återkomma till klassrummet. Bättre mat i äldreomsorgen med en satsning på lagad mat med bättre kvalitet på äldreboenden. Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar. Lys upp landsbygden genom att säkerställa vägbelysning i hela landet. 2 Inledning: Jobben ska bli fler och utsläppen ska ned. Få fart på Sveriges ekonomi med en jobb-boost och bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Kriget i Mellanöstern driver upp energipriserna och många andra råvarupriser samtidigt som osäkerheten ökar, vilket slår direkt mot svenska hushåll och företag. Sverige gick in i Irankrisen med en försvagad ekonomi, arbetslösheten har under Tidöpolitikens tre första år ökat med 100 000 personer och Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshetstal, medan tillväxten i tre år legat under EU:s genomsnitt. Kostnaden för arbetslösheten har urholkat finansieringen av väl ­ färdens kärna, av skolan, vården och omsorgen, som lider i många delar av landet. Sverige har utvecklats sämre än omvärlden i brist på en kraftfull tillväxt- och företags ­ politik. I stället har politiken präglats av höjda kostnader för företag att anställa. Samtidigt har Sverige fastnat i fossilberoende som gör oss sårbara för just den typ av prischocker som nu drabbar västvärlden. Regeringen har tvärtom lagt ned många åtgärder för att minska Sveriges fossilberoende utan att ersätta dem med något, vilket gjort Sverige mer sårbart. Andelen nya fossilfria personbilar har stagnerat, och många familjer och företag har låsts fast i ett dyrt fossilberoende. Nu vaknar regeringen och varnar för att kriget i Mellanöstern kommer att få påtagliga konsekvenser för svensk ekonomi, med risk för ransonering av drivmedel och inflationsrisker. I vårt alternativ till vårbudget formar vi ett direkt svar på krisläget i svensk ekonomi som bryter med regeringens passivitet. Efter tre år av försämringar vill vi få till stånd en vändpunkt för arbetslösheten och säkra tillväxt efter många år av stillastående, samtidigt som vi gör en kraftfull insats här och nu för att hjälpa hushåll med små och medelstora inkomster att komma ur beroendet av fossila bränslen. Vi prioriterar bort felaktiga och meningslösa satsningar som återvandringsbidraget och prioriterar upp civilsamhället, samt kompletterar vår höstbudget med satsningar på viktiga eftersatta områden inom kärnan i samhällsuppdraget som frånvarande elever i skola, psykisk ohälsa, mat i äldreomsorgen och polisiär närvaro. Det är dags att byta en misslyckad politik mot en som fungerar. Centerpartiets vårbudget är en plan för att ta itu med de verkliga problemen: att få fler människor i arbete, att påbörja en verklig klimatomställning och att se till att hela Sverige fungerar. 2.1 Jobb-boost för att jobben ska bli fler Medan arbetslösheten i EU faller, stiger den i Sverige. Vi har i dag en arbetslöshet på närmare 10 procent och en ungdomsarbetslöshet på runt 30 procent [1] . Redan före Irankrisen hade arbetslöshetsnivån under Tidöregeringen (från årsskiftet 2022/23 till årsskiftet 2025/26) stigit med ca 1,5 procentenheter och ca 100 000 personer. Gapet mot EU-genomsnittet har ökat till 150 000 personer. Arbetslösheten har spridits till nya grupper, även akademiker. Arbetslösheten drabbar därmed i dag fler familjer och utgör en allt större kostnad för samhället. Regeringens svar har varit otillräckligt – i vårändringsbudgeten, ställda inför Irankrisens nya utmaning, har regeringen lagt motsvarande 65 kronor extra per arbets ­ lös [2] . När företagens kompetensbehov kraftigt stiger och när unga saknar framtidstro har regeringen valt att prioritera dyra och ineffektiva förslag som återvandringsbidrag framför investeringar i jobb, utbildning och integration. Medan regeringen har höjt skatterna på att anställa och försvårat för företag att växa, presenterar vi en kraftfull jobb-boost för Sverige som sänker trösklarna till arbets ­ marknaden och gör det lönsamt att gå från bidrag till arbete. Vi gör det möjligt för företag att anställa fler genom att lyfta bort anställningsskatten Vårt fokus är att göra det enklare och billigare att anställa. Vi föreslår i denna motion att arbetsgivaravgiften tas bort för de tio första anställda i ett växande småföretag och att den sänks permanent för lågavlönade, långtidsarbetslösa och unga. Vi prioriterar därför att ta bort anställningsskatten för de minsta företagen som skapar fyra av fem nya jobb, och för de grupper som minst förtjänar att bära straffskatten på anställningar. Vi lyfter också bort sjuklöneansvaret för småföretagen (som Alliansen tog bort och Tidö ­ regeringen återinfört) som gör det svårare för småföretagen att anställa. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga är en reform från januariavtalet som Tidöregeringen valde att stoppa, varefter ungdomsarbetslösheten steg kraftigt under deras tre första år vid makten. I april 2026 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga igen, men bara tillfälligt i 18 månader över valet, och sänkningen är lägre än den tidigare. Denna sänkning är därför för kortsiktig för att ha en tillräcklig effekt på företagens jobbskapande. I denna motion föreslås att arbetsgivaravgifterna sänks för unga permanent och ordentligt. Det är så vi skapar verkliga jobb och vänder utvecklingen. Dessutom vill Centerpartiet införa en nollskattemodell för alla under 20 år, med skattefria sommarjobb. Genom att slopa både inkomstskatt och arbetsgivaravgifter gör vi det billigare för företag att erbjuda det första sommarjobbet eller extrajobbet, vilket ger unga en viktig fot in i arbetslivet som visat sig avgörande för att avvärja risken att hamna i arbetslöshet som ung. Vi vill samtidigt fördubbla (och skattebefria) satsningen på SAO-jobb för unga (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Detta eftersom SAO-jobben visat sig så framgångsrika genom en kombination av insatser från civilsamhället, arbetsmarknadens parter och företag. Förenklade jobb för att de som är långt ifrån arbetsmarknaden till slut ska komma in Särskilt tufft är läget just nu för de som varit arbetslösa länge, där arbetslöshetstiden riskerar att förlängas ytterligare med den nya ekonomiska krisen. Med över 200 000 långtidsarbetslösa ligger Sverige i dag på en absolut rekordnivå sedan 1930-talet [3] . I dag finns för få möjligheter för långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden och lämna bidragsberoende. Den typen av jobb existerar inte i tillräckligt stor utsträckning på svensk arbetsmarknad jämfört med länder på samma inkomstnivå. En del av detta är skatter och avgifter som lägger sig mellan den lön du får och vad arbetsgivaren betalar. En annan del är att den stora mångfald av subventioner som finns för att anställa långtidsarbetslösa ofta är komplicerade att sätta sig in i, och svåra att söka. Därför gör Centerpartiet en satsning på att aktivt bryta långtidsarbetslösheten med en ny anställningsform, förenklade jobb, där en inkomst på 20 000 kronor är befriad från skatt på inkomst och från arbetsgivaravgifter i två år. Därmed kan arbetsgivaren anställa en person för 20 000 kronor i månaden, där kostnaden för att anställa annars hade varit över 32 000 kronor för arbetsgivaren för samma nettoinkomst för den arbetande (beroende på nivå på den kommunala inkomstskatten). Det skapar en snabb och värdig väg från utanförskap till egen försörjning. Utbildningar för fler och för fler jobb: kunskapsväxeln och storsatsning på yrkesutbildning Parallellt med satsningen på jobbskapande i växande företag gör vi en historisk satsning på utbildning. Det råder, trots den nya ekonomiska krisen, en fortsatt brist på arbetskraft i många yrken, på många platser i Sverige, där utbildning och vidareutbildning fort ­ farande är den trånga sektorn. Samtidigt pågår en snabb strukturomvandling i närings ­ livet med inte minst AI och grön ekonomi, som ställer krav på nya kompetenser. Därför vill Centerpartiet göra en kraftfull förstärkning av utbildning till bristyrken för att möta krisen: dels på möjligheten att vidareutbilda sig mitt i livet, kallad kunskapsväxeln, dels på yrkesutbildningar. I reformpaketet kunskapsväxeln föreslås en kraftfull förstärkning av det som i dag kallas omställningsstudiestödet, där vuxna mitt i livet i dag ges möjlighet att studera vidare minst ett år för att förstärka sina kunskaper. I den nya satsningen kunskapsväxeln ingår snabbspår för bristyrken, minskad administration samt mer resurser och fler platser på högskola och universitet. Med kunskapsväxeln ska det gå både att växla om till bristyrken och att växla upp i kompetens inom sitt yrke för att fylla nya behov i samhället, inte minst inom AI. Yrkesutbildningarna är samtidigt underdimensionerade i förhållande till behoven på nästan alla nivåer. Här vill vi möta den senaste krisen med förstärkning av yrkes ­ utbildningar på alla nivåer där det går: Lärlingsutbildningarna , med praktisk utbildning på arbetsplatsen, passar många elever som föredrar denna mer direkta yrkesutbildning. Här behöver stödet förstärkas till de personer som ansvarar för handledning och utbildning med ett särskilt handledaravdrag som sänker skatten för de som bidrar med sin arbetstid för lärlingar. Yrkeshögskolan har byggts ut med framgång och mycket goda jobbresultat, men det finns fortfarande behov av att förlänga utbildningar samt att förlänga projektbaserade utbildningar. Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Även här vill vi fortsätta förstärka resurserna. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Effektiv och resultatorienterad integration med jobbsvenska Arbete är den absolut viktigaste nyckeln till en fungerande integration. Därför säger vi nej till regeringens nedskärningar på integration och presenterar i stället en politik som ställer krav men också ger verkliga möjligheter. Som en del av vår jobb-boost lägger vi fram vårt förslag om obligatoriskt nystartsår för den som är utrikesfödd och stått utanför arbetsmarknaden länge, samt att omvandla sfi till en arbetsplatsförlagd jobbsvenska. Detta skapar en snabb och effektiv väg in i både språket och arbetslivet, till skillnad från regeringens passiva och verkningslösa integrationspolitik. 2.2 Bryt det dyra och skadliga fossilberoendet Sverige var länge ett klimatföredöme. Vi bevisade att det går att kombinera stark tillväxt med minskade utsläpp. Nu har den utvecklingen havererat. Under denna mandatperiod har Tidöregeringen förvärrat för klimatomställningen och elektrifieringen i Sverige. De viktigaste styrmedlen för att minska utsläppen har tagits bort, samtidigt som man storsatsat på att subventionera fossila bränslen. Resultatet är en katastrof för klimatet och en ekonomisk fälla för svenska hushåll och företag. Utsläppen ökar kraftigt och inget av Sveriges klimatmål ser ut att nås. Elektrifieringen av bilparken hade en positiv utveckling förra mandatperioden, men nu med Tidöpartiernas politik har den tvär ­ bromsat. Nya, gröna industrisatsningar som ska skapa framtidens jobb försenas eller läggs ned på grund av osäkra spelregler och brist på grön el. I detta allvarliga läge presenterar Centerpartiet en krisplan för att vända utveck ­ lingen. För att Sverige inte ska bli omsprunget krävs en politik som gör det möjligt och lönsamt rent ekonomiskt för vanliga hushåll och för företag att delta i omställningen och ökar tillgången på billig, ren el i hela landet. Samtidigt säkrar vi den avgörande svenska hemmamarknaden för grön teknik. Det är en politik som sänker kostnaderna, stärker konkurrenskraften och bryter det dyra och skadliga fossilberoendet. Miljöleasing för 1 500 kronor i månaden för minst 100 000 hushåll som kan lämna fossilberoende Regeringens politik har gjort det för dyrt för vanliga familjer att byta till en miljöbil. Deras elbilspremie är otillräcklig och krånglig och når bara ett fåtal. I april var det enbart 4 045 personer som ansökt om regeringens nya elbilspremie. Målet för regeringen är 20 000–25 000 hushåll som får premien i år, att jämföra med knappt 300 000 nya bilar som säljs varje år i Sverige. Det behövs krisåtgärder för att begränsa priseffekterna på hushåll, men dessa kan bara vara en kortsiktig lösning. För att ge många fler hushåll möjlighet att snabbt ta sig ur fossilfällan, med plötsligt rusande priser på drivmedel, föreslår Centerpartiet en miljöbilsbonus som är dubbelt så stor, till fem gånger fler. För 1 500 kronor i månaden ska varje hushåll få möjlighet att leasa en ny eller begagnad miljöbil genom en kraftig subvention på 2 000 kronor i månaden. Det är en nästan dubbelt så stor subvention jämfört med regeringens. På så sätt blir det omedel ­ bart billigare att köra på el än på diesel eller bensin. Vi föreslår även en bonus på 50 000 kronor för att köpa en ny eller begagnad elbil eller laddhybrid. Vår modell möjliggör för minst 100 000 hushåll att leasa en ny eller begagnad miljöbil, fem gånger fler än med regeringens förslag. I sin vårändringsbudget, efter det att oljepriserna och priset vid pump rusat för svenska konsumenter, satsar regeringen bara ytterligare 100 miljoner på elbilspremien, motsvarande något tusental bilar. Vår satsning för 2026 är 2 miljarder så att 100 000 hushåll kan få chansen att byta redan 2026. Med Centerpartiets förslag sänks trösklarna rejält och vi ser till att det inte bara är höginkomsttagare som kan lämna fossilberoendet bakom sig. Det är en rättvis politik som påskyndar omställningen på riktigt. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören så att företag slipper ligga ute med stora summor. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Strategisk satsning på svenska ellastbilar och laddinfrastruktur Vi presenterar även en storsatsning på ellastbilar. Sverige är världsledande på att tillverka lastbilar, men utvecklingen av eldrivna tunga transporter har tvärbromsat. Utan en stark hemmamarknad riskerar vi att bli omsprungna av bl.a. Kina, vilket hotar både klimatmålen och svenska jobb. Regeringens klimatpremie är ineffektiv med långa handläggningstider som slår hårdast mot små och medelstora företag och åkerier. Centerpartiet föreslår därför en storsatsning på klimatpremien för ellastbilar med 1 miljard kronor årligen. Vi reformerar systemet i grunden: premierna ska vara högre och enklare att söka och betalas ut direkt till leverantören. Det är en strategisk industripolitik som säkrar vår ledande position i den globala omställningen. Elektrifieringen stannar om det inte finns laddplatser. För personbilar är problemet störst för de som bor i lägenhet, medan den tunga trafiken lider av en alarmerande brist på snabbladdare längs våra vägar. Regeringens politik missar målet genom att fokusera på fel saker. Vi föreslår därför en kraftfull nationell strategi för laddinfrastruktur i hela landet. Vi riktar om stöden från breda subventioner till kraftfulla investeringar i snabbladdning med hög effekt för tung trafik och att underlätta för bostadsrätts ­ föreningar och hyreshus att installera laddboxar. Vår politik bygger bort räckvidds ­ ångesten och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Rättvis ersättning till kommuner som bygger ut vindkraften och bygger kablarna till vindkraften till havs För att klara industrins omställning och sänka hushållens elpriser behöver Sverige massivt mer ren el. Landbaserad vindkraft är det snabbaste och billigaste sättet att bygga ut produktionen, men projekt stoppas eftersom den lokala nyttan är för liten. Regeringens modell för ersättning är byråkratisk, osäker och otillräcklig. Centerpartiet vill i stället införa en fullständig och permanent återföring av fastighetsskatten från vindkraften direkt till kommunerna. Vår rättvisa modell säkerställer att de värden som skapas stannar lokalt. Det stärker det kommunala självstyret, snabbar på tillståndsprocesserna och accelererar klimatomställningen i hela landet. Samtidigt byggs inte de stora vindkraftsparkerna till havs, som i våra grannländer, som har potential att på kort tid tillföra mycket elkraft i både södra och norra Sverige. De stoppas i hög grad av Tidöavtalets förbud för Svenska kraftnät att finansiera anslutningar just till havsvind. Centerpartiet föreslår att förbudet upphävs och att anslutningarna finansieras för att öka tillgången på fossilfri el i närtid. Ett stärkt konkurrensverk för lägre priser och rättvis konkurrens En fungerande klimatomställning kräver fungerande marknader. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenter av högre priser och småföretag får svårare att utmana. För att säkerställa att hushåll och företag får ta del av fördelarna med den gröna omställningen, från lägre elnätspriser till rättvisa villkor för nya tekniker, presenterar vi i denna motion att vi vill förstärka Konkurrensverket. Genom att satsa 50 miljoner kronor på Konkurrensverket för utökad tillsyn och granskning ser vi till att spelreglerna följs. Att monopol inte får fri rätt att sätta överpriser på vanliga medborgare. Det är en investering i en starkare ekonomi, lägre kostnader för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. 2.3 Reformtabell miljoner kronor Reformer 2026 2027 Jobben ska bli fler Sänk kostnaderna att anställa, rejält och permanent Sänkta arbetsgivaravgifter 6 900 13 750 Förenklade jobb 1 500 1 500 Skattefria sommarjobb inkl. SAO-jobb 1 150 1 800 Skräddarsy utbildning för varje svensk Kunskapsväxeln 325 650 Storsatsning på yrkesutbildning (yrkeshögskolan, yrkesvux, yrkeslinjer och lärlingar med handledaravdrag) 275 500 Studentmedarbetare 25 50 Intensiv integration med jobbsvenska och ett nystartsår – nej till nedskärningar 367 500 Utsläppen ska ned Miljöleasing för 1 500/mån. och bonus 50 000 så att alla kan byta till miljöbilar 2 000 5 000 Storsatsning på klimatpremie på ellastbilar 400 1 000 Laddinfrastruktur i hela landet – nej till att skära ned på Klimatklivet 200 400 Bygg kablarna: teknikneutral ersättning för anslutning till ny elproduktion 900 1 600 Fullständig återföring av vindkraftsskatt till kommunerna 43 85 Säkra marknaden för konsumenter och företag i omställningen 50 Välfärden ska fungera i hela landet Skolfrånvaroteam enligt finsk modell 250 250 Satsa på ungas psykiska hälsa: förstärk ungdomsmottagningen 75 150 Ett matlyft för våra äldre 150 300 IVF även för syskonförsök 50 100 Säkra svensk mat i Irankrisen Krisstöd med anledning av kostnadsutvecklingen inom jordbruket 500 Jordbruksavdrag för att sänka kostnaden för svenska bönder 800 Innovationsstöd bränsle från jord och skog 250 700 Hela Sverige ska fungera Rädda nattågen 150 300 En svensk öpolitik för Gotlandstrafiken 250 500 Resurser till Migrationsverket för att stoppa tonårs- och kompetensutvisningar 76 151 Civilsamhället: Idrott, folkbildning och samlingslokaler 500 1 000 Lys upp landsbygden 25 50 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Polisen ska finnas på alla gator och torg – och i alla kommuner 250 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 25 50 Ekokrim som kan jaga gängens pengar 315 1 322 Kvinnors trygghet (lämna-program, exitprogram prostitution, skyddade boenden) 80 165 Finansiering 2026 2027 Ny modell för a-kassan 4 000 7 600 Skattereduktion a-kassa 850 1 700 Slopat ränteavdrag fossila billån 750 1 500 Omprioritering arbetsmarknad 1 000 1 000 Borttaget skatteundantag för fossil gas 100 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 400 800 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 528 1 490 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 100 125 Ekokrim från befintliga anslag 315 1 322 Avskaffat tvåbarnstillägg 650 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 550 1 100 CSN-medel som brinner inne 100 200 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 568 1 160 Integration i stället för höjt återvandringsbidrag 738 950 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 325 650 Folkräkning 103 225 Flaskhalsintäkter går in i teknikneutral ersättning för elanslutning 900 1 600 Aktier i Videberg AB 1 800 Strålsäkerhetsmyndigheten 183 Riktade och byråkratiska statsbidrag till skolan 152 Elektronisk fotboja till barn 35 Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år i stället för 10 000 300 900 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 250 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanent 3 175 5 890 Satsningar på föreningslivet i stället för byråkratiskt fritidskort 396 792 Regeringens satsning på drivmedelsreserv fördubblas med biodrivmedel 250 750 Regeringens satsning på Gotland som vi fördubblar 125 Regeringens mycket begränsade arbetsmarknadspaket 32,5 Sommarjobb enligt regeringen som byts mot sommarjobb enligt C 250 Ställ om hela fordonsflottan, inte bara myndigheters 500 Regeringen drar ned på klimatpremien för ellastbilar 2026 120 Utvärdera 11 84 Ersätta regeringens otillräckliga satsning på SAO-jobben 30 Omprioriterat för vår satsning på kvinnors trygghet 20 Netto jfr med regeringen 725,5 465 3 Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken 3.1 Det ekonomiska läget Den globala ekonomin befinner sig i en kritisk fas, präglad av ihållande geopolitiska spänningar, strukturella förändringar i världshandeln och en våg av osäkerhet på energi ­ marknaderna. Efter en period av framgångsrik inflationsbekämpning från Riksbanken har kriget i Mellanöstern och dess effekter på energipriserna skapat nya inflationsrisker. Samtidigt fortsätter trenden mot geoekonomisk fragmentering, med ökade handels ­ hinder och en omstöpning av globala leveranskedjor, vilket utgör ett hot mot tillväxt och produktivitet. Under de första månaderna av 2026 har finansmarknaderna varit exceptionellt volatila. De två huvudsakliga drivkrafterna bakom denna utveckling är eskaleringen av kriget i Mellanöstern som skapat en ny energi ­ prischock samt den oförutsägbara handelspolitiken från USA:s administration under president Trump. Efter en kraftig förstärkning 2025 har den svenska kronan stabiliserats på en starkare nivå än tidigare, vilket i sig utmanar svenska exportföretags konkurrens ­ kraft samtidigt som det bidragit till lägre inflation. Svensk ekonomi befinner sig i en period av försiktig återhämtning efter många år av låg tillväxt. Regeringens bedömning i vårpropositionen för 2026 är att BNP-tillväxten kommer att vara 2,8 procent 2026. BNP-gapet bedöms enligt samma bedömning vara fortsatt negativt på –0,8 procent. Regeringens tillväxtprognos utgår från att konsum ­ tionen ökar mot bakgrund av låg inflation och stigande reallöner, medan varuexporten återhämtar sig och inflationen förblir på låga nivåer. Regeringens prognoser har dock konsekvent visat sig för positiva och mycket talar för att så blir fallet även för 2026. Finanspolitiska rådet noterade i sin granskning av budgeten för 2026 att regeringens dåvarande prognoser var ovanligt optimistiska jämfört med andra bedömare. Internationella valutafonden prognostiserar en svensk BNP-tillväxt på 2,0 procent för år 2026. De bedömer att faktorer som det internationella säkerhetsläget, osäker handelspolitik och långsammare produktivitetstillväxt dämpar den potentiella tillväxten. Tillförsikten hos hushållen är fortsatt en nyckelfaktor. Efter att ha förbättrats under 2025 har hushållens konfidensindikator dämpats under inledningen av 2026, påverkad av den geopolitiska oron och högre energipriser. Arbetsmarknaden präglas fortsatt av allvarliga strukturella problem, vilket i sig tyder på ett mindre potentiellt resursutnyttjande. Medan gapet mellan utrikes och inrikes födda i arbetslöshet gradvis minskat under 2020-talet har arbetslösheten spridits till nya grupper, kanske mest märkbart till akademiker. Arbetslösheten förväntas enligt regeringens prognos i vårpropositionen ligga kvar på höga 8,4 procent under 2026, för att sedan sjunka till 7,8 procent 2027. Även om detta är en förbättring från toppen är det fortfarande mycket högt i en internationell jäm ­ förelse. Långtidsarbetslösheten växer och den strukturella arbetslösheten har stigit. Det kraftigt ökade antalet varsel i början på 2026 pekar dessutom på riskerna för att en redan svag arbetsmarknad försämras ytterligare i början av 2026. Inflationsbilden för 2026 är komplex. Dels pressas inflationen uppåt av de höjda energipriserna till följd av kriget i Mellanöstern, dels kommer den tillfälligt sänkta momsen på livsmedel att ha en dämpande effekt. Sammantaget prognostiserar regeringen en inflation på endast 1,2 procent för 2026. Riksbanken, som lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i mars, ser den låga inflationen som en temporär effekt av skatteförändringarna och bedömer att det underliggande inflationstrycket stabiliseras kring målet. Penningpolitiken förväntas därför vara avvaktande under året. Under mandatperioden har regeringens prognoser som regel varit för optimistiska och samtidigt har man fört en alltför expansiv och procyklisk konjunkturpolitik. Efter att regeringen presenterat sin vårändringsbudget och vårproposition för 2026, varnar de nu för att kriget i Mellanöstern kommer att få en påtaglig påverkan på svensk ekonomi med risk för en högre inflation och lägre BNP-tillväxt än vad de hade räknat med. I ett läge där det egentligen behövs långsiktiga strukturella åtgärder har i stället kortsiktiga efterfrågestimulanser genomförts. Finanspolitiska rådet har varnat för att den kraftiga expansionen, finansierad med underskott, utmanar det finanspolitiska ramverket. I avsnitt 5 av denna motion beskrivs mer ingående hur våra bedömningar kring det ekonomiska läget påverkar vår syn på lämplig finanspolitik och följdeffekter för vårändringsbudgeten. 3.2 Jobben ska bli fler Att skapa förutsättningar för fler jobb och en stark, växande ekonomi är bland de främsta av uppgifter för varje regering. Ändå är Tidöpartiernas facit dystert. Under denna mandatperiod har arbetslösheten tillåtits öka till rekordhöga nivåer. Arbetslösheten har ökat för alla grupper: unga, utrikes födda, inrikes födda, långtidsarbetslösa samt för högutbildade. Även akademikerarbetslösheten har ökat markant. För unga är mer än en fjärdedel arbetslösa och nu är ca 100 000 akademiker arbetslösa. [4] Källa: Eurostat. Samtidigt ser vi hur motorn i svensk ekonomi, småföretagen, hackar. Nyföretagandet har minskat och antalet konkurser har ökat. Detta är tydliga varningssignaler på ett företagsklimat som försämras. När företag inte vågar satsa, eller tvingas lägga ned, försvinner jobben och den framtida välfärden hotas. Sveriges tillväxt har under lång tid varit bland de svagaste i hela EU. Resultatet är en ovanligt seg och utdragen lågkonjunktur, där regeringen har misslyckats med att få fart på tillväxten. Regeringens passivitet och brist på reformer för att stärka konkurrens ­ kraften gör att svenska hushåll och företag får betala ett högt pris. Källa: World Development Indicators. Centerpartiet menar att nya jobb inte skapas genom politisk handlingsförlamning, utan genom ett dynamiskt företagsklimat där det lönar sig att driva företag, anställa och investera. Det är dags för en politik som på riktigt sätter jobben först och frigör den potential som finns hos Sveriges företagare och anställda. 3.2.1 Sänk kostnaderna för att anställa, rejält och permanent En tydlig effekt av regeringens politik är att trösklarna till arbetsmarknaden förblir oacceptabelt höga. Medan arbetslösheten biter sig fast, särskilt bland unga och utrikes födda, misslyckas regeringen med att ge Sveriges företagare de långsiktiga förutsätt ­ ningar som krävs för att de ska våga anställa och växa. Människor som kan och vill arbeta lämnas utanför och viktig tillväxtpotential går förlorad. Samtidigt som regeringen fastnar i kortsiktiga arbetsmarknadsprogram och tillfälliga subventioner, är dess politik ett svek mot alla de jobbskapare som vill expandera och mot de människor som längtar efter ett jobb att gå till. Att lappa och laga med byrå ­ kratiska stöd i stället för att genomföra permanenta reformer skapar en osäkerhet som aktivt håller tillbaka viljan att anställa. Ganska extremt i Sveriges arbetslöshetssituation är att Sverige fortfarande har en ren anställningsskatt på att anställa, den allmänna löneavgiften på i dag ca 40 procent av arbetsgivaravgiften, eller hela 12,6 procent av lönen, som även tas ut på att anställa de många grupper som nu har hög arbetslöshet, som unga och lågavlönade, och för att anställa långtidsarbetslösa. Nu behövs en kraftfull och tydlig reform för fler jobb. Centerpartiet föreslår därför permanent och rejält sänkta kostnader för att anställa. Vår reform är riktad mot de grupper som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden och mot de små, växande företagen som skapar flest nya jobb. Centerpartiet föreslår: Ingen arbetsgivaravgift för växande småföretag: ingen arbetsgivaravgift för de tio första anställda i två år. Permanent sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga och lågavlönade där anställningsskatten helt tas bort. Ingen arbetsgivaravgift för att anställa långtidsarbetslösa i minst två år. Dessa åtgärder är direkta investeringar i fler jobb och ett mer dynamiskt näringsliv. Det är en politik som flyttar fokus från bidrag till arbete och som frigör den enorma potential som finns hos Sveriges företagare. Regeringen ser på när arbetslösheten stiger. Vi väljer att agera med permanenta reformer som gör det lönsamt att anställa och ger fler chansen till ett eget arbete. I vårbudgeten för 2026 är Centerpartiets satsningar totalt 6,9 miljarder kronor för sänkta arbetsgivaravgifter. 3.2.2 Förenklade jobb Antalet långtidsarbetslösa har ökat dramatiskt under Tidöregeringen till över 200 000 personer, det högsta antalet någonsin. Situationen var allvarlig redan före Tidö ­ regeringen med en brist i Sverige på den typ av jobb utan utbildningskrav som finns i många andra länder och som ger bättre möjligheter att ta sig ur långtidsarbetslöshet. Avsaknaden av en offensiv tillväxt ‑ , företags- och utbildningspolitik har ytterligare förvärrat situationen. Nu har kriget i Mellanöstern skapat en ännu svårare arbets ­ marknadssituation för dem som varit borta från arbetsmarknaden länge. Samtidigt finns i Sverige många olika stöd för att få ut människor i arbete. Dagens system är en byråkratisk djungel av olika anställningsstöd, vilket höjer snarare än sänker trösklarna till arbetsmarknaden. Dessutom leder det till en enorm regelbörda både för arbetssökande och för företag. Därför vill Centerpartiet se över vilka anställningsstöd som är ineffektiva och bör göras om eller skrotas. Medan människor som kan och vill arbeta fastnar i bidragsberoende, misslyckas regeringen med att reformera ett system som är dyrt, krångligt och med risk för fusk. Regeringen talar om vikten av arbetslinjen, men deras passivitet är ett svek mot både de individer som står längst ifrån arbets ­ marknaden och de företag som är villiga att anställa. För dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden, långtidsarbetslösa, nyanlända och individer som uppbär försörjnings ­ stöd, måste trösklarna på arbetsmarknaden sänkas. För att många fler som varit arbetslösa länge ska få möjligheter att få ett första jobb krävs därför en ny form av anställning: förenklade jobb. Förslaget innebär att vi helt tar bort både arbetsgivaravgifter och inkomstskatt för den som anställs i två år motsvarande en inkomst på 20 000 kronor. Före skatt motsvarar det i dag en kostnad för en arbetsgivare om 32 500 kronor, som med vårt förslag i stället bara behöver betala 20 000 kronor netto. Målet är att skapa en enkel och snabb väg från bidrag till egen försörjning, utan onödigt krångel. Det garanterar en lön som det går att leva på, helt utan krångel, samtidigt som det skapar en snabb och enkel väg från bidrag till egen försörjning. På så sätt kan många jobb som i dag inte blir gjorda med förslaget bli av, och många fler personer få en väg in på arbetsmarknaden. Arbete ska alltid vara mer lönsamt än bidrag. Det är en politik som flyttar fokus från komplexa bidragssystem till enkla och kraftfulla incitament för arbete. Medan regeringen ser på när människor fastnar i utanförskap, väljer vi att agera med en konkret reform som gör det lönsamt att anställa och lönsamt att gå till jobbet. Målet är att skapa många fler jobb för långtidsarbetslösa och få ned bidragsberoendet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 1,5 miljarder kronor [5] . 3.2.3 Skattefria sommarjobb En tydlig effekt av regeringens politik är att det första, avgörande steget in på arbetsmarknaden har blivit både dyrare och krångligare för Sveriges unga. Genom att avskaffa den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifter har regeringen medvetet höjt kostnaden för att anställa unga, samtidigt som ungdomsarbetslösheten är alarmerande hög. Resultatet är att färre unga får chansen till sitt första sommarjobb eller extraknäck. Vi vet att det första jobbet är helt avgörande för risken att hamna i arbetslöshet senare, och för att få ett första jobb som vuxen. Samtidigt som regeringen talar om arbetslinjen, är dess politik ett svek mot både de ungdomar som vill tjäna sina första egna pengar och de småföretagare som vill ge dem chansen. Att ersätta enkla regler med ett byråkratiskt lapptäcke av jämkningslappar och risk för kvarskatt, kombinerat med ryckiga och tillfälliga stöd, skapar en osäkerhet som gör att färre jobb erbjuds och att färre unga orkar ta dem. Nu behövs en kraftfull, liberal jobbreform som på riktigt river trösklarna för unga. Centerpartiet föreslår därför en nollskattemodell för alla under 20 år. Vår dubbla jobbreform är enkel och träffsäker: Slopa inkomstskatten helt för alla upp till 20 år. Slopa arbetsgivaravgifterna helt för alla anställda upp till 20 år. Denna åtgärd är en direkt investering i ungas framtid och ett kraftfullt vaccin mot utanförskap och kriminalitet. Det är en politik som gör det enkelt och lönsamt att arbeta, samtidigt som den radikalt sänker kostnaden för att erbjuda det första, avgörande jobbet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 900 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 1,8 miljarder kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.4 SAO-jobb Unga i utsatta områden lämnas utan en verklig chans att få sitt första jobb. Medan kriminaliteten lockar med snabba pengar och en falsk gemenskap, misslyckas regeringen med att skala upp de initiativ som faktiskt fungerar för att erbjuda ett bättre alternativ. Resultatet är att talangfulla ungdomar förlorar framtidstron och dörren till arbetslivet stängs innan den ens hunnit öppnas. Samtidigt som regeringen talar om vikten av att bryta utanförskapet, är dess satsning på beprövade modeller otillräcklig, inte minst de framgångsrika SAO-jobben (studiemotiverande arbetslivsorientering) som är en betald prao för högstadieelever, med fokus på elever i utsatta områden som annars inte får kontakt med arbetslivet. Att erbjuda några få pilotplatser här och där skapar ingen systematisk förändring och sänder en signal om att man inte på allvar menar att ge alla unga samma chans. Nu behövs en kraftfull reform, som ger unga ett verkligt alternativ till gatan, nästan som en jobbvärnplikt. Centerpartiet föreslår därför en fördubbling av regeringens satsning på SAO-jobb. Jämfört med regeringen satsar vi stort på att bygga en hållbar bro mellan skola och näringsliv som skapar framtidens arbetskraft och bryter segregationen. Det är en åtgärd som flyttar fokus från symboliska åtgärder till verkliga jobb som gör skillnad. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor i vårbudgeten 2026. 3.2.5 Skräddarsydd utbildning för alla svenskar 3.2.5.1 Storsatsning på omställningsstudiestödet Centerpartiet förstår vikten av att satsa på en av Sveriges viktigaste framtidsreformer: möjligheten att vidareutbilda sig ett år mitt i livet med det s.k. omställningsstudiestödet. De tusentals människor som vill vidareutbilda sig får inte fastna i orimligt långa handläggningstider. Regeringen har inte gett myndigheterna de resurser och tydliga uppdrag som krävs. Resultatet är att individer som vill ställa om lämnas i ovisshet, och Sveriges konkurrenskraft hotas när kompetensväxlingen uteblir. Med de snabba globala ekonomiska skiften som pågår är behovet större än någonsin att kunna växla till nya kunskaper, inom nya yrken, men också inom sitt yrke. En osäkerhet skapas som gör att färre vågar ta steget att omskola sig och att den kompetens som arbetsgivare behöver inte kommer dem till hands. Nu behövs en kraftfull reform som räddar omställningsförmågan. Centerpartiet föreslår därför reformpaketet kunskapsväxeln, en konkret plan för att säkra, bredda och vässa omställningsstudiestödet. Vi vill införa ett snabbspår för bristyrken och öka flexibiliteten för kortare, snabba kurser. Vi vill även inkludera fler egenföretagare i stödet och undanröja de administrativa hindren hos CSN och Försäkringskassan. Målet är att antalet individer som får chansen att utbilda sig mitt i livet och fylla bristyrken fördubblas. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges konkurrenskraft och i varje individs möjlighet att växa genom hela arbetslivet. Det är en politik som flyttar fokus från byråkratiska hinder till snabba resultat och egenmakt. Regeringen låter en avgörande framtidsreform fastna i byråkrati. Vi väljer att agera med en konkret plan som säkrar individernas och Sveriges omställningsförmåga. Parallellt med att stärka omställningsmöjligheterna satsar Centerpartiet även på Sveriges universitet och högskolor i syfte att både öka träffsäkerheten och höja kvaliteten på utbildningar vid landets universitet och högskolor. Sverige står inför en akut kompetensbrist, inte minst inom välfärden och den gröna industrin. Vår satsning syftar till att både öka kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att fler får möjlighet att utbilda sig till de yrken där efterfrågan är som störst. Vi vill orientera dessa medel mot långsiktiga investeringar i kunskap inom strategiskt viktiga områden för Sverige. Det handlar dels om att höja takbeloppet på ingenjörsutbildningarna hos Chalmers och KTH så att fler kan studera till ingenjör, dels om att inom andra utbildningsområden höja ersättningen per student i syfte att öka kvaliteten och den lärarledda undervisningstiden. Det handlar om att stärka Sveriges konkurrenskraft och se till att högre utbildning av hög kvalitet finns tillgänglig i hela landet. Genom att kombinera ett flexibelt omställningsstöd med en utbyggd och tillgänglig högre utbildning skapar vi ett robust system för livslångt lärande som möter både individens och samhällets behov. För dessa ändamål satsar Centerpartiet 325 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026 och 650 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.6 Studentmedarbetare Sverige står inför en dubbel utmaning på arbetsmarknaden. Samtidigt som omkring 100 000 akademiker står utan arbete och många studenter upplever en alltmer osäker väg från studier till arbetsliv, rapporterar svenska företag om svårigheter att rekrytera rätt kompetens. Denna obalans är ett slöseri med både individuell potential och samhällets investeringar i högre utbildning. För att möta denna utmaning och stärka kopplingen mellan akademi och arbetsliv föreslår Centerpartiet att en ny modell för studentmedarbetare införs. Förslaget innebär en ny, särskild tidsbegränsad anställningsform för studenter vid universitet och högskola. Denna anställning ska vara knuten till den studerandes pågående utbildning och erbjuda en trygg och tydlig modell för kvalificerat deltidsarbete. Ett centralt villkor i modellen är att arbetsuppgifterna ska vara relevanta för studentens utbildningsinriktning. I dag tvingas många studenter ta extrajobb som saknar koppling till deras framtida yrkesliv, vilket försvårar etableringen efter examen. För att göra det enklare och mer attraktivt för företag att anställa studentmedarbetare föreslås en flexibel modell. Anställningsformen ska inte ge företrädesrätt till åter ­ anställning, vilket minskar risken för små och växande företag. Tydliga och enkla regler minskar den administrativa bördan, och för att ytterligare stimulera anställningar bör en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för denna anställningsform utredas. Sverige har inte råd att slösa bort den kompetens och drivkraft som finns hos våra studenter. Genom att införa en modell för studentmedarbetare skapar vi en vinn-vinn-situation där studenter får en tydligare väg in på arbetsmarknaden, samtidigt som företagen säkrar sin framtida kompetensförsörjning. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026. 3.2.7 Storsatsning på yrkesutbildningar En tydlig effekt av regeringens politik är att Sveriges yrkeslinjer och yrkeshögskolor inte får de verktyg som krävs för att utbilda för framtidens mest avancerade jobb. Medan industrin skriker efter spetskompetens, misslyckas regeringen med att anpassa utbildningssystemet efter de verkliga behoven. Resultatet är att unga som vill satsa på en teknisk karriär möter en återvändsgränd, och Sveriges konkurrenskraft bromsas när kompetensbristen växer. Samtidigt som regeringen talar om vikten av kompetensförsörjning, är dess passivitet ett svek mot både de unga som vill ha ett kvalificerat yrke och de innovativa företag som är beroende av deras kunskaper. 3.2.7.1 Förstärkning av yrkeslinjer på gymnasiet och av yrkesvux Yrkeslinjerna på gymnasiet är ett viktigt fokus för Centerpartiets skolpolitik för att minska utslagningen av elever i övergången till gymnasiet som är den i särklass högsta i Norden. Yrkesvux bör byggas ut ytterligare för att fånga upp de många, inte minst unga vuxna, som behöver fullborda yrkesutbildningar inom bristyrken. Här vill vi fortsätta förstärka resurserna. För detta ändamål satsar Centerpartiet 125 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 200 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.2 Förläng yrkeshögskolans utbildningar Att låta YH-systemet vara fast i en föråldrad struktur i stället för att ge det resurser att växa, skapar en osäkerhet som gör att färre vågar satsa på en yrkesutbildning och att företag tvingas se sig om efter kompetens utomlands. Nu behövs en kraftfull reform som höjer statusen och kvaliteten på yrkesutbildningarna. Centerpartiet föreslår därför en uppväxling av yrkeshögskolan. Vi vill möjliggöra längre, mer avancerade tekniska utbildningar som leder till spetskompetens ge yrkeshögskolorna bättre förutsättningar och resurser att utveckla utbildningar i nära samarbete med näringslivet skapa tydligare karriärvägar och höja statusen för en YH-examen. Dessa åtgärder är en direkt investering i svensk industri och i de unga som vill bygga sin framtid inom tekniska yrken. Det är en politik som flyttar fokus från otillräckliga ramverk till verklig kompetensförsörjning och framtidstro. Regeringen ser på när kompetensgapet växer. Vi väljer att agera med en konkret plan för att stärka yrkeshögskolan och säkra Sveriges plats som en ledande industrination. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.7.3 Stärk lärlingsutbildningen: inför ett handledaravdrag En tydlig effekt av regeringens politik är att en av de mest effektiva vägarna till jobb – lärlingsutbildningen – inte får det stöd som krävs för att växa. Medan företag tvekar att ta den ekonomiska risken det innebär att utbilda en lärling, misslyckas regeringen med att skapa de incitament som skulle göra det lönsamt. Resultatet är att unga som vill lära sig ett yrke i praktiken utestängs från arbetsmarknaden, och Sveriges kompetensbrist förvärras. Samtidigt som regeringen talar om vikten av arbetslinjen, är dess passivitet ett svek mot både de unga som behöver ett första jobb och de företag som vill bidra till kompetensförsörjningen. Att låta en bevisat effektiv utbildningsform stagnera på grund av bristande ekonomiska incitament, skapar en osäkerhet som gör att färre företag vågar ta steget att utbilda nästa generations arbetskraft. Nu behövs en kraftfull reform som gör det lönsamt att investera i ungas framtid. Centerpartiet föreslår därför ett handledaravdrag. Vi vill sänka tröskeln för företag att anställa lärlingar genom ett direkt ekonomiskt avdrag. Vi vill att statusen för handledar ­ skapet höjs för att säkra kvaliteten i utbildningen. På så vis vill vi skapa tusentals nya lärlingsplatser och ge fler en snabb och trygg väg in på arbetsmarknaden. Vi måste matcha ungas potential med näringslivets behov. Det är en politik som flyttar fokus från passiva bidrag till aktiva incitament för jobb och lärande. En konkret reform som gör det lönsamt för företag att satsa på framtidens arbetskraft. För detta ändamål satsar Centerpartiet 75 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 och 150 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.2.8 Integration Integrationen har under Tidöregeringen i princip helt satts på undantag. I stället för en politik som skapar jobb och integration har fokus legat på misstro, tonårs- och kompetensutvisningar och verkningslösa återvandringsbidrag. Regeringen skär ned på integrationssatsningar med 17 miljoner kronor för 2026. En väl fungerande integrations ­ politik är helt avgörande för att få ned arbetslösheten. En stor del av de arbetslösa är födda utomlands och kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser är ofta skillnaden mellan att få och inte få ett arbete. För Centerpartiet handlar integration om att ställa tydliga krav och samtidigt erbjuda en väg framåt. Den som anstränger sig, bidrar och gör rätt för sig ska också ges en trygg och tydlig väg in i samhället. Du ska kunna slita och studera, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. 3.2.8.1 Nystartsår En obligatorisk insats för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som bedöms ha arbetsförmåga. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv och kravfylld kombination av heltidsstudier i svenska och yrkeskunskaper. Utbildningen ska så långt som möjligt vara förlagd på en arbetsplats och kombineras med praktik, matchning och mentorskap. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande är ett krav för den som får sin försörjning från det offentliga, och den som vägrar delta kommer att få påtagligt lägre bidrag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor 2026. 3.2.8.2 Jobbsvenska Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots insatserna är det ca 70 procent som inte slutfört den sista kursen (kurs D) efter tre år. Centerpartiet vill göra om sfi till jobbsvenska med två tydliga spår: praktisk jobbsvenska och akademisk svenska. Den första för personer med kortare utbildningsbakgrund, i huvudsak förlagd på och anpassad till en arbetsplats, att lära sig språket på jobbet. Utbildningen kombineras med yrkesförberedelser och avslutas med ett certifikat som bevisar praktisk språkförmåga. Akademisk svenska är till för personer med längre utbildningsbakgrund, med fokus på fördjupad språkundervisning som förbereder för fortsatta studier eller högkvalificerade yrken. För detta ändamål satsar Centerpartiet 100 miljoner kronor 2026. 3.3 Utsläppen ska ned Regeringen påstår sig presentera en vårändringsbudget som sänker utsläppen, men i själva verket är det en nedmontering av svensk klimatpolitik. Tidöpartiernas agerande är ansvarslöst och hotar inte bara vårt internationella föredöme, som är avgörande för att avvärja klimathotet, utan även svenska jobb och vår framtida konkurrenskraft. Medan regeringen talar om att nå klimatmålen, visar deras handlingar på raka motsatsen. Konsekvenserna av regeringens politik är tydliga. Försäljningen av nya elbilar i Sverige ligger på låga nivåer omkring 30–40 procent, medan nyförsäljningen är drygt 80 procent i Danmark och nära 100 procent i Norge. [6] Vi tappar tempo i elektrifieringen av transportsektorn, vilket gör att vi fortsätter vara beroende av fossila bränslen. Regeringens oförmåga att införa en effektiv skrotningspremie för att få bort de äldsta bilarna från våra vägar är ett tydligt tecken på deras bristande ambition. Källa: Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken. Detta handlar inte bara om klimatet, det handlar om Sveriges framtida välstånd. Ett land som Sverige, som länge varit världsledande både i klimatomställning och i en tung industri som lastbilsbranschen, kan inte abdikera från ledartröjan. När vi tvekar satsar andra länder, som Kina, massivt på grön teknik, nya innovationer och elektrifiering. Vi riskerar att bli omsprungna, att våra svenska företag förlorar marknadsandelar och att jobben hamnar någon annanstans. Centerpartiet accepterar inte detta. För oss är det självklart: utsläppen ska ned, inte klimatambitionerna. 3.3.1 Dubbel miljöbilsbonus, till fem gånger fler Regeringens elbilspremie är otillräcklig för att på riktigt få fart på omställningen, särskilt för hushåll som vill ställa om men inte har råd med de höga kostnaderna för el- och biogasbilar. För att göra klimatsmarta val tillgängliga för fler vill Centerpartiet införa en kraftigt förstärkt miljöbilsbonus där hushåll kan leasa en miljöbil med en subvention på 2 000 kronor i månaden – nästan dubbelt så mycket som regeringens elbilspremie om 1 300 kronor. Syftet är att sänka trösklarna rejält och göra det möjligt för vanliga familjer, inte bara höginkomsttagare, att välja bort fossila alternativ. Genom att både ge hushållen en konkret ekonomisk lättnad och samtidigt driva på den gröna infrastrukturen vill vi skapa en snabbare, bredare och mer rättvis omställning där Sverige minskar sitt fossilberoende på riktigt. I april hade totalt 4 045 personer ansökt om den nya elbilspremien. Regeringens satsning omfattar 25 000–30 000 bilar under hela perioden 2026–2032. Centerpartiets bonus innefattar omkring 100 000–125 000 hushåll om året. Vårt förslag innebär nära en dubbelt så stor miljöbilsbonus, till fem gånger fler hushåll. 3.3.2 Storsatsning på klimatpremier för ellastbilar Sveriges gröna transportomställning befinner sig i ett kritiskt läge. Elektrifieringen av de tunga transporterna är helt avgörande för att nå våra klimatmål, men utvecklingen har tvärbromsat. Samtidigt som utsläppen från vägtransporterna fortsätter att vara en av våra största klimatutmaningar saknas i dag de tydliga och kraftfulla styrmedel som krävs för att företag ska kunna och vilja välja eldrivna lastbilar. Detta sker i ett läge där Sverige är ett av världens ledande länder inom lastbils ­ tillverkning. Våra företag har länge legat i framkant i utvecklingen av eldrivna tunga fordon, men nu riskerar vi att bli omsprungna av Kina som snabbt skalar upp både produktion och inhemsk efterfrågan. Utan en stark svensk hemmamarknad för ellastbilar blir det svårt för våra tillverkare att behålla sin position i den globala konkurrensen. Det är ett strategiskt misstag att låta denna marknad försvagas när den borde stärkas. En tydlig konsekvens av dagens politik är att efterfrågan på eldrivna lätta och tunga lastbilar är svagare än den borde vara. Regeringens klimatpremie för ellastbilar har varit otillräcklig och ineffektiv. Systemet har präglats av krångliga regler, långa hand ­ läggningstider och omfattande administration. Energimyndigheten har tvingats lägga stora resurser på att anställa fler handläggare, men trots detta har endast en liten andel av ansökningarna beviljats. Ett stort antal företag väntar fortfarande på besked. Därtill får en ellastbil inte beställas innan premien beviljats. Det innebär att särskilt små och medelstora företag tvingas ligga ute med stora summor eller helt avstå från att elektrifiera sin fordonsflotta. Det är en ordning som i praktiken försvårar omställningen för de aktörer som har minst ekonomiskt utrymme men störst behov av att minska sina driftskostnader och utsläpp. Nu krävs en kraftfull och sammanhållen strategi för att vända utvecklingen. Sverige behöver en politik som stärker vår hemmamarknad för produktion och användning av ellastbilar. För att företag ska kunna ta steget till elektrifierade transporter måste klimatpremien reformeras i grunden. Handläggningstiderna måste kortas avsevärt, informationen måste vara tydlig och ansökningsprocesserna måste förenklas. Premien bör höjas och dessutom kunna betalas ut direkt till lastbilsleverantören, så att företag slipper ligga ute med stora belopp och kan fatta investeringsbeslut snabbare. Med rätt styrmedel kan Sverige fortsätta vara en ledande kraft i den globala omställningen av tunga transporter. Utan dem riskerar vi att tappa både konkurrenskraft, innovationstakt och klimatnytta. Det är hög tid att stärka den svenska marknaden för ellastbilar och ge våra företag de förutsättningar de behöver för att leda utvecklingen. Centerpartiet satsar 1 miljard kronor årligen på klimatpremien för ellastbilar, varav 400 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.3 Laddinfrastruktur i hela landet Sveriges omställning till en fossilfri transportsektor står inför en avgörande utmaning, där fokus nu behöver läggas på den tunga trafiken. För att klara klimatmålen och säkra svensk konkurrenskraft måste vi elektrifiera de lastbilar som utgör en grundläggande del i vårt transportsystem. Utan en fungerande laddinfrastruktur för tung trafik stannar inte bara lastbilarna utan hela Sveriges gröna omställning. För personbilar är det största hindret i dag tillgången på laddning för de som har parkeringsplats i anslutning till lägenheter, i bostadsrättföreningar och hyreshus, medan de som bor i villa har stöd för laddboxar med det gröna avdraget, som dessutom skulle stärkas med Centerpartiets politik. För den tunga trafiken är situationen den rakt motsatta. Här finns en alarmerande brist på laddstationer med tillräckligt hög effekt, vilket skapar enorma vita fläckar på kartan längs våra viktigaste transportstråk och i anslutning till logistikcenter. Åkerier som vill investera i eldrivna lastbilar vågar inte, eftersom de inte kan garantera att transporterna kommer fram. Regeringens politik är beklagligt kortsiktig och missar målet. Genom att ensidigt fokusera på det totala antalet laddstolpar, och ignorera det akuta behovet av hög effekt för tunga fordon, skapar man en falsk bild av framgång. Man löser ett problem som marknaden redan börjat hantera, medan den verkliga, systemkritiska flaskhalsen förblir olöst. Den livsviktiga tunga trafiken som binder ihop hela vårt land lämnas därhän. Centerpartiet föreslår därför en kraftfull och framsynt nationell strategi för att bygga ut laddinfrastrukturen för tung trafik i hela landet. Vi vill skifta fokus i de statliga stöden från breda subventioner för personbilsladdning till kraftfulla, riktade invester ­ ingar i snabbladdning med hög effekt. Dessa ska prioriteras på platser där behoven är som störst: längs våra europavägar och riksvägar och vid de logistiknav som är avgörande för näringsliv och landsbygd. Vår politik bygger bort räckviddsångesten för svensk åkerinäring och skapar förutsättningar för en snabb elektrifiering av hela transportsektorn. Det är en politik som stärker svensk konkurrenskraft, minskar utsläppen på riktigt och ser till att hela Sverige kan vara med i omställningen. Därtill vill vi underlätta för bostadsrättsföreningar och hyreshus att erbjuda laddning på de parkeringsplatser som är knutna till boendet. Centerpartiet utökar därför stödet till Klimatklivet med 400 miljoner kronor årligen, varav 200 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.3.4 Säkra elförsörjningen – bygg kablarna till havsvindkraften Sverige har en enorm potential i havsbaserad vindkraft – en möjlighet att fördubbla vår elproduktion och säkra en fossilfri, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning för framtiden. Denna potential blockeras dock av regeringens kortsiktiga och ideologiskt drivna beslut. Genom ett direkt förbud mot att finansiera anslutningskablarna till havsbaserad vindkraft har regeringen effektivt satt stopp för en avgörande del av Sveriges gröna omställning. Konsekvenserna är kännbara. Som en direkt följd av regeringens beslut har Vatten ­ fall meddelat att man pausar projektet Kriegers flak – en vindkraftspark som ensam hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. För södra Sverige, som redan lider av effektbrist, är detta en ren förvärring. Nu hotas tusentals jobb, och hushåll och företag i södra Sverige står inför hotet om ännu högre elpriser, precis som Sydsvenska Handelskammaren varnat för. Det mest anmärkningsvärda är att regeringen är bakbunden av Tidöavtalets ideologiska låsningar. Man har förbjudit användningen av Svenska kraftnäts flaskhals ­ intäkter för detta ändamål. Detta trots att dessa intäkter, som uppgår till tiotals miljarder kronor, är specifikt avsedda för att bygga ut överföringskapacitet och minska just de regionala flaskhalsar som plågar södra Sverige. Centerpartiet kan inte acceptera denna handlingsförlamning. Vi vägrar att låta svenska jobb och hushållens ekonomi offras på grund av politiskt spel. Därför avsätter vi i vår vårbudget 900 miljoner kronor för att säkerställa att anslutningskablarna till havsvindkraften byggs. Detta gör vi i väntan på ett ändrat och mer ansvarsfullt beslut kring användningen av flaskhalsintäkterna, så att hushåll och företag i södra Sverige snabbt får tillgång till den nödvändiga elproduktionen. 3.3.5 Fullständig återföring av vindkraftsskatten till kommunerna Sveriges framtida konkurrenskraft och välfärd är beroende av en snabb och storskalig utbyggnad av fossilfri elproduktion. För att klara industrins gröna omställning, sänka elpriserna för hushållen och skapa en svensk energisuveränitet behöver vi mer ren, svensk el. Utbyggnaden behöver ske på ett rättvist sätt så att de som bor där värdena skapas får ta del av utveckling. Därför vill vi återföra fastighetsskatten från elproduktion kommunalt, i ett första skede med vindkraften. Landbaserad vindkraft är, tillsammans med solkraft, det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att möta det växande elbehovet. Samtidigt ser vi hur viktiga vindkraftsprojekt stoppas eller försenas av kommuner som använder sitt veto. En central anledning är att den lokala nyttan upplevs som för liten i förhållande till den påverkan som en etablering innebär för närmiljön. Regeringen har visserligen identifierat problemet och infört ett ekonomiskt stöd till vindkraftskommuner, men deras modell är otillräcklig och byråkratisk och skapar inte den långsiktiga förutsägbarhet som krävs. Regeringens system bygger på ett tids ­ begränsat anslag som kommunerna ska ansöka om via Energimyndigheten, vilket är något helt annat än en direkt och rättmätig del av skatteintäkterna. Dessutom har regeringen höjt fastighetsskatten för vindkraftverk från 0,2 till 0,5 procent med syftet att uppnå teknikneutralitet, men låter de ökade intäkterna gå rakt in i statskassan i stället för att direkt gynna de samhällen som möjliggör produktionen. Centerpartiet föreslår därför en mer rättvis modell. Vi vill att fastighetsskatten från vindkraft, fullt ut och permanent, ska återföras direkt till de kommuner där vindkraft ­ verken är belägna. Detta ska inte ske via ett osäkert och ansökningsbaserat bidrags ­ system, utan som en direkt och automatisk överföring som stärker det kommunala självstyret och skapar verklig förutsägbarhet. För 2026 avsätter vi därför 455 miljoner kronor för detta ändamål, vilket är en högre ambitionsnivå än regeringens anslag på 370 miljoner kronor. Centerpartiet säkerställer att en större del av de värden som skapas också stannar lokalt. Genom att göra det lönsamt för kommuner att bidra till Sveriges energiförsörj ­ ning stärker vi rättvisan och snabbar på tillståndsprocesserna, frigör investeringar och accelererar klimatomställningen i hela landet. 3.3.6 Stärk Konkurrensverket En välfungerande konkurrens är grunden för en dynamisk och innovativ ekonomi. Vi ser dock en oroväckande utveckling där marknader blir alltmer koncentrerade, priserna stiger och stora aktörer stärker sin makt på bekostnad av mindre. När konkurrensen försvagas drabbas konsumenterna av högre priser och färre valmöjligheter. Samtidigt hämmas innovationen och småföretag får svårare att etablera sig och utmana de etablerade jättarna. Regeringen talar ofta om vikten av fria marknader och starka konsumenter, men dess agerande speglar inte denna retorik. Det slår mot både de företag som vill konkurrera på rättvisa villkor och de hushåll som pressas av stigande levnadskostnader. Att låta en central tillsynsmyndighet som Konkurrensverket arbeta med otillräckliga resurser och ett otydligt mandat underminerar marknadens grundläggande spelregler. Det skapar en osäkerhet där överträdelser riskerar att gå oupptäckta och marknadsmissbruk kan fortsätta ostört. Centerpartiet anser att det är hög tid att agera. För att vända utvecklingen och säkerställa en sund konkurrens i hela ekonomin krävs ett kraftfullt och proaktivt konkurrensverk. Vi föreslår därför en betydande förstärkning av Konkurrensverkets resurser. Med ett utökat anslag kan myndigheten intensifiera sin tillsyn, snabbare identifiera och ingripa mot konkurrensbegränsande beteenden och marknadsmissbruk samt genomföra fler djuplodande marknadsundersökningar. En förstärkning av Konkurrensverket är en investering i en starkare ekonomi, lägre priser för konsumenterna och bättre villkor för Sveriges företag. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor 2026. 3.4 Välfärden ska fungera i hela landet En trygg och tillgänglig välfärd är grunden i vårt samhällskontrakt. Varje medborgare ska kunna lita på att få vård i tid, att barnen får en bra skola och att äldreomsorgen finns där när den behövs. Men just nu knakar välfärden i fogarna över hela Sverige. Vård ­ köerna växer, personalen går på knäna och allt fler kommuner och regioner tvingas till smärtsamma nedskärningar i skola, vård och omsorg. Regeringens svar på denna kris är helt otillräckligt. Resultatet av regeringens politik är skenande kostnader. Ansvaret vältras över på kommuner och regioner som tvingas välja mellan att höja skatten eller skära ned i kärnverksamheten. Centerpartiet accepterar inte denna nedmontering. Till skillnad från regeringen väljer vi att prioritera resurser där de gör verklig skillnad. Vi ser att det krävs kraftfulla satsningar på att ge skolan och äldreomsorgen de förutsättningar de behöver för att klara sitt uppdrag, för att korta vårdköerna och stärka primärvården. Våra satsningar krävs för att återupprätta förtroendet för välfärden. För oss är det en självklarhet att den service och trygghet som välfärden erbjuder måste finnas tillgänglig oavsett om du bor i en storstad, i en mindre tätort eller på landsbygden. 3.4.1 Skolfrånvaroteam efter finsk modell Problematisk skolfrånvaro är ett växande samhällsproblem som berövar unga deras framtidschanser. Forskningen är entydig: Frånvaro föder mer frånvaro och sänker en elevs framtidschanser. Varje missad lektion ökar tröskeln för att återvända, vilket inte bara leder till kunskapsförluster utan även till socialt utanförskap och psykisk ohälsa. När regeringen misslyckas med att presentera effektiva lösningar växer klyftorna och en hel generation riskerar att hamna efter. Regeringens passivitet är ett svek mot de elever som inte vill, men framför allt mot den bortglömda grupp som har det svårt i skolan på grund av otrygghet, psykisk ohälsa eller svåra hemförhållanden. Forskningen visar att konsekvenserna av långvarig frånvaro inte bara är sämre betyg utan en ökad risk för psykisk ohälsa, arbetslöshet och ett livslångt utanförskap. Att inte agera kraftfullt mot detta är att acceptera att barns livschanser avgörs av vilket stöd de råkar få, i stället för vilket stöd de har rätt till. Nu behövs en kraftfull reform som sätter stopp för detta. Centerpartiet föreslår därför att det införs en lagstiftning om skolfrånvaroteam, inspirerad av Finlands framgångsrika modell ”skolengagemang”. Teamen ska bestå av personal med kompetens från både skola och socialtjänst för att skapa en helhetssyn kring eleven. De ska arbeta upp ­ sökande när en elevs frånvaro når 10 procent, ha kontakt med och ge tydligt stöd till vårdnadshavarna samt ha dialog med barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att bryta negativa mönster innan frånvaron blir långvarig och befäst. Dessa åtgärder är en direkt investering i Sveriges framtid och i varje individs möjlighet att nå sin fulla potential. Det är en politik som flyttar fokus från att passivt konstatera problem till att aktivt lösa dem med metoder som har ett starkt forsknings ­ stöd. Medan regeringen väntar väljer vi att agera med en konkret, evidensbaserad plan som säkrar rätten till en fungerande skolgång och bryter det växande utanförskapet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 250 miljoner kronor årligen. 3.4.2 Satsa på ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa bland barn och unga är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och ett växande samhällsproblem som hotar en hel generations framtidstro och möjlighet att nå sin fulla potential. Andelen unga som rapporterar psykiska besvär som stress och ångest har ökat, och den psykiska hälsan är direkt kopplad till förmågan att klara skolan, skaffa ett jobb och forma sitt eget liv. När unga mår dåligt påverkas deras skolgång, vilket ökar risken för ofullständiga betyg och avhopp – en av de starkaste orsakerna till långtids ­ arbetslöshet och utanförskap. Att investera i tidiga och tillgängliga insatser för ungas psykiska hälsa är därför inte bara en fråga om vård utan en central del av en ansvarsfull ekonomisk politik och en förutsättning för att arbetslinjen ska fungera i praktiken. För Centerpartiet är det därför prioriterat att vända denna utveckling. Det handlar om att investera i våra unga och i Sveriges framtid, men framför allt är det en moralisk skyldighet. Varje barn som mår dåligt och varje liv som går förlorat är ett misslyckande för samhället. 3.4.2.1 Förstärk ungdomsmottagningen Att unga mår bra och får en trygg start i vuxenlivet är avgörande för Sveriges framtid. Ungdomsmottagningarna spelar här en ovärderlig roll som en låg tröskel in till vården för både fysisk och psykisk hälsa. Det är en populär och väletablerad vårdform som måste finnas tillgänglig för alla unga, oavsett var i landet de bor. I dag ser vi hur en ung persons tillgång till stöd och vård styrs av postnummer och plånbok. Åldersgränser, öppettider och patientavgifter skiljer sig åt mellan regionerna, vilket skapar en oacceptabel ojämlikhet. Många unga vuxna hamnar mellan stolarna när de blir för gamla för ungdomsmottagningen men ännu inte hittat in i den vanliga primärvården. Samtidigt som den psykiska ohälsan skenar tvingas unga avstå vård på grund av kostnader, avstånd eller långa köer. Regeringens svar på denna växande kris är splittrat och otillräckligt. I stället för den politiska handlingskraft som krävs här och nu, ägnar sig regeringen åt fler utredningar och strategier med oklara resultat. Deras politik misslyckas med att adressera de verkliga hinder som unga möter. Detta leder till att unga lämnas ensamma i en kritisk fas av livet, och den alarmerande psykiska ohälsan tillåts växa sig starkare. Centerpartiet ser vikten av att sänka trösklarna till vården för att garantera att alla unga, oavsett var de bor eller vilken ekonomi de har, får tillgång till ett tryggt och kostnadsfritt stöd. Vi vill skapa en sammanhållen vårdkedja som inte lämnar någon mellan stolarna. Genom att investera i ungas hälsa bygger vi ett starkare och mer välmående Sverige för framtiden. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och sammanhållen modell för att sänka trösklarna och öka tillgängligheten till vården. Vi vill höja åldersgränsen för ungdoms ­ mottagningar till 25 år i hela landet, säkerställa att besöken är helt kostnadsfria, garantera digital tillgänglighet dygnet runt och stärka första linjens psykiatri på mottagningarna. Även tillgängligheten ska förbättras, särskilt på landsbygden, med längre öppettider och mobila ungdomsmottagningar. För detta ändamål avsätter vi 150 miljoner kronor årligen, varav 75 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. 3.4.3 Ett matlyft för våra äldre Maten vi serverar våra äldre ska vara en källa till glädje och livskvalitet, inte bara bränsle. En god och näringsrik måltid, serverad i en trivsam miljö, är en fråga om värdighet och en grundläggande rättighet i ett välfärdsland som Sverige. Det är en investering i hälsa som förebygger sjukdomar och sparar resurser i vården. Verkligheten är tyvärr en helt annan. I dag lider alldeles för många äldre av undernäring. Uppskattningar visar att det kan röra sig om så många som varannan boende på våra äldreboenden. Detta leder till onödigt lidande, ökad risk för fallolyckor, infektioner och ett kraftigt försvagat immunförsvar. Kvaliteten på maten styrs i dag av var du bor, vilket skapar oacceptabla klyftor i hälsa och välmående mellan Sveriges äldre. Regeringen har inget tydligt svar på denna tysta kris. Trots medvetenheten om hur vanligt undernäring är bland våra äldre har man inte tagit nödvändiga initiativ för att ge kommunerna rätt verktyg och resurser. Resultatet är att äldre med hemtjänst blir hänvisade till att beställa mikromat från affärerna eller att söndagssteken blir indragen på äldreboendet av besparingsskäl. Dessutom har vissa äldreboenden behövt begränsa eller sätta stopp för alkoholservering vid gemensamma aktiviteter. Vissa kommuner går före och gör ett fantastiskt arbete medan regeringen inte har insett hur viktig matfrågan är. Centerpartiet föreslår därför ett matlyft för äldreomsorgen. För att ge kommunerna möjlighet att genomföra detta föreslår vi ökade generella statsbidrag med målet att våra äldre både ska må bra och känna livsglädje genom kvalitativ mat serverad i en trivsam miljö. För detta ändamål satsar Centerpartiet 150 miljoner kronor på halvårseffekt 2026. 3.4.4 IVF: ge fler möjlighet att få första barnet – och syskon En tydlig effekt av regeringens splittrade politik är att vägen till föräldraskap förblir en fråga om plånbok, bostadsort och stelbenta regler. För allt fler ofrivilligt barnlösa utgör dagens system en onödig och smärtsam osäkerhet, där tillgången till vård är ojämlik och möjligheterna begränsas av en politik som inte hängt med i människors verklighet. Regeringens satsning på att fördubbla antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex är ett välkommet och viktigt steg i rätt riktning, ett förslag Centerpartiet länge drivit. Men den är samtidigt ett typexempel på en politik som stannar halvvägs. Genom att exkludera behandling för dem som redan har ett barn skapar regeringen en orättvis och ologisk skiljelinje. Förslaget svarar inte alls upp mot den verklighet som många familjer möter, där drömmen om ett syskon antingen krossas eller tvingar fram privat ­ ekonomiska beslut som slår hårt mot hushållen. Nu behövs en kraftfull och sammanhållen strategi för att på allvar göra familje ­ bildning möjlig för fler. Centerpartiet föreslår därför en helhetslösning som gör fertilitetsvården mer tillgänglig och rättvis för alla. Vår politik går ut på att den utökade rätten till sex IVF-försök även ska omfatta dem som vill skaffa syskon, så att familjer kan växa på sina egna villkor. Vidare vill vi ersätta dagens stelbenta åldersgränser med individuella medicinska bedömningar och införa ett nationellt regelverk som säker ­ ställer en likvärdig fertilitetsvård av hög kvalitet i hela landet. Denna åtgärd är en investering i livskvalitet, jämlikhet och ett mer familjevänligt Sverige. Det är en politik som bygger ett samhälle där drömmen om familj inte krossas av ekonomiska eller byråkratiska hinder, utan där stödet finns där när människor behöver det – oavsett livssituation. För detta ändamål satsar Centerpartiet 50 miljoner kronor extra för 2026 och 100 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.5 Krisstöd – och stärkt konkurrenskraft med sänkt gårdsskatt för svenska matproducenter Sverige befinner sig i ett allvarligt läge. Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet har skapat en akut kostnadskris som slår med full kraft mot svensk livsmedelsproduktion. Priserna på avgörande insatsvaror som diesel och gödsel skenar, samtidigt som lönsamheten för våra bönder redan är pressad. Många bönder kommer att producera mat med förlust. Situationen är inte längre ett framtida hot, utan den hotar vår livsmedelsproduktion här och nu. Ökar kostnaderna för svenska mat ­ producenter är risken att det antingen drabbar svenska matpriser eller att svenska bönder slås ut av konkurrenter som får stöd för att sänka sina kostnader. Regeringens passivitet är oacceptabel. Medan de konstaterar att läget har ”påtaglig påverkan” på svensk ekonomi, upplever våra lantbrukare en fullskalig kris som riskerar att allvarligt påverka vår självförsörjning av livsmedel om inga politiska åtgärder vidtas. Kostnadsutvecklingen mellan februari och april 2026 har lett till kraftigt höjda priser på insatsvaror, enligt LRF. Sammantaget ökade kostnadsnivån på diesel, kväve och soja med över 1,5 miljarder kronor mellan februari och april 2026. En växtodlare förlorar i dagsläget pengar på varje hektar brödvete som odlas. Detta är en ohållbar ekvation som, om den inte hanteras omedelbart, kommer att leda till minskad produktion, stigande matpriser och ett farligt ökat importberoende. Att trygga den svenska matförsörjningen är en av våra viktigaste beredskapsfrågor. Centerpartiet har ett tydligt mål: Sverige ska producera minst 80 procent av den mat vi konsumerar. För att nå dit och för att säkra produktionen i detta akuta läge krävs politisk handlingskraft. Centerpartiet föreslår därför ett kraftfullt krisstöd till Sveriges lantbrukare i form av ett direkt ekonomiskt stöd för att kompensera för de höga kostnaderna för insatsvaror. Detta är nödvändigt för att säkra likviditeten på gårdarna och ge bönderna mod att våga så och fortsätta producera mat till det svenska folket. Dessutom vill Centerpartiet att den nuvarande återbetalningen av dieselskatt ska förlängas. För att kompensera för de skenande kostnaderna för insatsvaror satsar Centerpartiet som en första åtgärd 500 miljoner kronor i år. Om omvärldsläget visar sig kräva det är vi redo att öka krisstödet ytterligare, precis som under torkan 2018 och energikrisen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Utöver det omedelbara krisstödet krävs långsiktiga åtgärder som sänker kostnads ­ trycket och stärker konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. På sikt vill Centerpartiet därför se en permanent lösning genom ett teknikneutralt jordbruksavdrag. Detta är inte enbart en fråga för bönderna, det är en fråga för hela Sveriges trygghet. Utan lönsamhet finns inga bönder, och utan bönder finns ingen svensk mat. Att i detta läge tveka är att spela ett högt spel med vår nationella försörjningsförmåga. Center ­ partiet tar ansvar för att hela Sverige ska fungera, i vardag och i kris. Vi investerar i ett livskraftigt lantbruk som kan fortsätta leverera hållbar och säker mat till våra bord. Medan regeringen talar om stärkt livsmedelsberedskap och vikten av inhemsk produktion, blundar den för den orättvisa som straffar svenska bönder. Lantbrukare bär inte bara vanliga företagarskatter, utan också en särskilt tung kostnadsbörda genom höga energi- och kapitalkostnader samt ett omfattande regelkrångel som andra företagare inte möter på samma sätt. Samtidigt är regeringens passivitet ett svek mot både producenterna och konsumenterna. Sverige kan inte fortsätta beskatta matproduktionen som vilken annan näring som helst, utan att kompensera för unika kostnader som energi, kapitalbindning och en regelbörda som motsvarar uppemot 149 timmar per år. När regeringen underlåter att agera blir resultatet att lönsamheten urholkas och investeringar uteblir, vilket direkt hotar vår långsiktiga livsmedelsförsörjning. Nu behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför ett jordbruksavdrag som sänker den orättvisa gårdsskatten och gör det mer lönsamt att producera mat i Sverige. Det stärker lönsamheten för gårdar som bär höga kostnader, förbättrar villkoren för investeringar och generationsskiften samt gör det mer attraktivt att hålla produktionen i Sverige. För Centerpartiet är detta en nödvändig investering i en levande landsbygd, svensk konkurrenskraft och vår gemensamma trygghet. Genom att sänka den orättvisa gårds ­ skatten säkerställer vi inte bara bättre villkor för gårdarna, utan vi stärker också jobben, klimatet och Sveriges motståndskraft i kris. Det är en politik som går från ord till handling och som på allvar gör det mer attraktivt att odla, hålla djur och investera i svensk matproduktion. För detta ändamål satsar vi 800 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.6 Innovationsstöd bränsle från jord och skog Sveriges omställning till ett fossilfritt transportsystem kräver att vi tar tillvara hela landets potential. Vi har unika förutsättningar att producera hållbara och avancerade biodrivmedel från restprodukter från vårt jord- och skogsbruk. Detta är en strategisk tillgång som kan stärka vår konkurrenskraft, skapa nya gröna jobb på landsbygden och bygga en robust nationell försörjningsberedskap. Trots denna potential stannar investeringarna av. Att bygga nya produktions ­ anläggningar för avancerade biodrivmedel är kapitalintensivt och förknippat med stora ekonomiska risker och långa ledtider. När de politiska signalerna dessutom är otydliga och kortsiktiga blir osäkerheten för stor. Innovativa företag som vill satsa vågar inte, och den storskaliga svenska produktion vi behöver uteblir. Regeringens politik har aktivt förvärrat denna osäkerhet. Genom att inte ersätta reduktionsplikten med något annat system har regeringen ryckt undan mattan för marknaden och skickat en tydlig signal om att den inte prioriterar inhemska bio ­ drivmedel. Detta har skapat ett investeringsklimat präglat av oförutsägbarhet, där företag som är redo att investera i stället avvaktar. Konsekvensen är att vi går miste om arbetstillfällen, ökad självförsörjning och en viktig inkomstkälla för Sveriges lant- och skogsbrukare. Centerpartiet föreslår därför en mer kraftfull och långsiktig strategi. För att bryta stilleståndet krävs en politik som minskar riskerna och skapar den trygghet som krävs för att våga investera. Vi har tidigare föreslagit att staten bör agera som en stabil kund genom att upphandla stora volymer biodrivmedel. Utöver detta vill vi införa ett riktat innovationsstöd till de aktörer som utvecklar och producerar avancerade biodrivmedel från svenska restprodukter. För detta ändamål avsätter vi 700 miljoner kronor årligen, varav 250 miljoner kronor i vårbudgeten för 2026. Vår modell säkerställer att den ekonomiska risken för företagen minskar, att tiden från idé till färdig anläggning kortas och att vi bygger upp en stark hemmamarknad. Genom att stärka innovationskraften i hela värdekedjan, från råvara till färdigt bränsle, kan vi använda hela potentialen i våra skogar och åkrar, och låta Sverige leda omställningen. 3.4.7 Rädda nattågen När Trafikverket tvingas halvera antalet nattåg till övre Norrland är det ett direkt resultat av en Tidöpolitik som sviker hela landets behov. Detta sker trots att Trafik ­ verket i sitt eget budgetunderlag tydligt varnat för att det saknas 200–300 miljoner kronor för att upprätthålla trafiken. Samtidigt som tågen ställs in är regeringens enda svar att tillsätta en utredning som bekvämt nog ska presenteras först efter riksdagsvalet. Att skjuta problemen på fram ­ tiden samtidigt som avgångar ställs in här och nu är ett svek mot alla som är beroende av tåget för arbete, studier och familj. Nu behövs en kraftfull och omedelbar insats för att vända utvecklingen. Centerpartiet föreslår därför att Trafikverket ges de resurser de behöver för att trygga den samhälls ­ viktiga trafiken. Vi vill skjuta till de 300 miljoner kronor som krävs för att säkerställa att trafiken till norr kan återställas och upprätthållas, så att människor och företag i hela landet kan lita på tåget. Centerpartiet tror på ett Sverige som håller ihop, i klimatet och i Norrlands framtid. Det är en politik som säkerställer att hela landet kan leva och verka på likvärdiga villkor. Regeringen erbjuder senfärdiga utredningar medan tågen ställs in. Vi väljer att agera nu för att trygga Norrlands livsviktiga förbindelser och stärka hela Sveriges konkurrenskraft. I vårbudgeten för 2026 satsar vi 150 miljoner kronor för 2026 på detta ändamål, och 300 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.8 Sänkta färjepriser för gotlänningar Gotland är en unik och strategiskt viktig del av Sverige. Att säkerställa likvärdiga levnadsvillkor, en robust välfärd och goda kommunikationer för gotlänningarna är inte en lokal eller regional fråga, det är en nationell angelägenhet som rör hela Sveriges sammanhållning och säkerhet. Verkligheten är dock att de höga transportkostnaderna och ölägets unika förutsätt ­ ningar lägger en tung och orättvis börda på både hushållens ekonomi och regionens välfärd. När kostnaden för att resa till och från fastlandet skenar, och när det regionala ansvaret för skola, vård och omsorg måste bäras med ett mindre och mer sårbart befolkningsunderlag, skapas strukturella nackdelar som underminerar Gotlands utvecklingskraft. Regeringens svar på dessa grundläggande utmaningar är symtomatiskt för dess bristande förståelse för förutsättningarna utanför storstäderna. Man presenterar en otillräcklig och kortsiktig biljettprissänkning som dels är för liten och för tillfällig, dels samtidigt ska omfatta både färjetrafik och flyg. Vi föreslår en kraftfull och långsiktig Gotlandssatsning som möter öns verkliga behov. Vi vill gå före regeringen och anslå dubbelt så mycket som deras otillräckliga förslag innehåller, i linje med vad Region Gotland själva utrett. Vår satsning är en rejäl förstärkning av anslaget för att säkerställa konkurrenskraftiga och rättvisa biljettpriser. För detta ändamål satsar Centerpartiet dubbelt så mycket jämfört med regeringens 125 miljoner för 2026. Vår satsning på 250 miljoner gäller halvårsvis med 250 miljoner kronor 2026 och 500 miljoner kronor årligen 2027 och 2028. 3.4.9 Korta köerna på Migrationsverket Migrationspolitiken har under Tidöregeringen inte präglats av ordning utan oreda. Grova brottslingar har inte kunnat utvisas till länder där de är medborgare, medan svenska tonåringar som vuxit upp i Sverige och gått i skolan i Sverige, utvisas på sin 18-årsdag till länder som de i många fall inte varit i sedan de var mycket små och vars språk de inte talar, eftersom de anses ”sakna anknytning till Sverige”. Samtidigt utvisas personer som gjort rätt för sig, betalat skatt till välfärden och skaffat sig arbete, ofta inom viktiga bristyrken i vården, eftersom regeringen retroaktivt rivit upp spårbytes ­ möjligheten som dessa människor utgått från, och på det lagt ett orimligt lönekrav för att stanna i Sverige. Nu hävdar regeringen att man inlett en ”paus” i utvisningarna för tonåringar, men många utvisningsbeslut pågår likafullt. Det är en politik som är helt orimlig ekonomiskt, när svenska ungdomar som utbildats i Sverige och vill studera till bristyrken, kastas ut, när människor som betalar skatt och fyller viktiga samhällsroller kastas ut på godtyckliga grunder. Dessa direkta ekonomiska kostnader i form av skatte ­ bortfall borde på ett helt annat sätt synas och kostnadssättas när de illa genomtänkta reformerna genomförs i statsbudgeten i stället för att döljas som i dag. Dessutom skapar de illa genomtänkta åtgärderna stora kostnader för Migrationsverket, som varit tydligt med att de inte har resurserna att genomföra politiken, och att livsavgörande beslut kan bli lidande. En tydlig effekt av regeringens politik är de extrema handläggningstiderna hos Migrationsverket, vilka skapar en akut kris för både Sveriges konkurrenskraft och enskilda människors liv. Medan regeringen aviserar nödvändiga satsningar för sina egna nya förslag i höstbudgeten 2026, gör man ingenting i vårbudgeten för att avlasta myndigheten här och nu, trots att Migrationsverket tydligt har larmat om att de behöver 151 miljoner kronor för att förhindra en systemkollaps. Samtidigt som köerna växer är regeringens enda svar att höja avgifterna för den som söker tillstånd. Denna avgiftshöjning är en ineffektiv åtgärd som i praktiken blir en straffskatt på arbete och familjeåterförening. Den svarar inte alls upp mot den ekonomiska verklighet som svenska företag eller de familjer som hamnar i kläm möter. Att skjuta ansvaret på den enskilde i stället för att lösa den akuta resursbristen är ett svek mot både näringslivet och medmänskligheten. Nu behövs en kraftfull strategi för att vända utvecklingen. Vår satsning möter direkt det behov som Migrationsverket själva pekat ut och som regeringen ignorerar. Pengarna ska gå till att minska de orimliga väntetiderna så att företag snabbare kan anställa den kompetens de är i skriande behov av. Resurserna ska även säkerställa att de ungdomar som felaktigt utvisats till bl.a. Iran får sina ärenden prövade skyndsamt och inte tvingas vänta oproportionerligt länge på att kunna återvända till tryggheten i Sverige. Detta är av stor vikt för svensk konkurrenskraft och tillväxt. Genom att säkerställa en fungerande och rättssäker migrationsprocess ser vi till att människor inte hamnar i kläm helt i onödan, samtidigt som vi ger företagen de förutsättningar de behöver för att kunna växa och skapa jobb i hela landet. Centerpartiet föreslår därför en treårig satsning för att korta handläggningstiderna och stoppa tonårsutvisningarna, med 76 miljoner kronor för 2026 och 151 miljoner kronor för både 2027 och 2028. 3.4.10 Satsa på civilsamhället: på föreningsliv, idrott, friluftsliv, folkbildning och samlingslokaler Civilsamhället är inte något vid sidan av, utan själva grunden för ett välmående och tryggt samhälle. Det är där gemenskap byggs, där människor finner mening och där tillit växer underifrån. För Centerpartiet är ett starkt och oberoende civilsamhälle en avgörande förutsättning för en levande demokrati och ett av de mest effektiva sätten att minska kriminalitet. Varje krona som investeras i föreningsliv, mentorskap och lokala nätverk skapar trygghet, gemenskap och positiva förebilder. Civilsamhället bygger relationer där staten inte alltid når fram – i idrottsföreningar, kulturverksamheter, trossamfund och lokala initiativ som ger unga, och andra, ett sammanhang, ansvar och en meningsfull fritid. Detta är avgörande för att stärka alla människors nätverk och jobbmöjligheter och för att förebygga såväl kriminalitet som psykisk ohälsa. Dessutom är ett starkt civilsamhälle en central integrationsfråga. Vägen till ett jobb börjar ofta med en referens från en tränare, en ledare eller en annan vuxen som tror på en. Genom att stärka civilsamhället stärker vi de nätverk som hjälper människor att välja rätt väg, hitta sin plats och ta steget in i arbetslivet. Det fungerar som en skola i demokrati, främjar personlig utveckling och agerar som ett viktigt skyddsnät vid både personliga och samhälleliga kriser. En satsning på civilsamhället är därmed en investering som både förebygger brott och bygger ett mer sammanhållet samhälle. Folkbildningen, vars resurser hastigt nedmonterats av Tidöregeringen, måste skyndsamt återupprättas. Den spelar en central roll för kunskaper som ofta leder till jobb och företagsamhet, skapande och personlig bildning och frihet. Den nedvärdering av folkbildning som skett under Tidöregeringen är både djupt okunnig om hur verksamheterna fungerar runt om i Sverige och skadlig för samhället. För Centerpartiet är civilsamhället inget vid sidan av. Det är själva grunden. Det är där gemenskapen byggs, där människor hittar mening och där välmående och tillit växer underifrån. Det har en avgörande roll i att förebygga kriminalitet och psykisk ohälsa genom att ge unga och andra en meningsfull fritid, sammanhang och framtidstro. Centerpartiet föreslår därför en stor satsning på civilsamhället, på föreningslivet, på idrotten, på samlingslokaler och på att återupprätta resurserna till folkbildningen på 500 miljoner kronor för 2026 och 1 miljard kronor för både 2027 och 2028. 3.4.11 Lys upp landsbygden För Centerpartiet är det en självklarhet att hela Sverige ska leva och utvecklas. En fungerande infrastruktur är en förutsättning för detta. Det handlar om mer än bara vägar att köra på; det handlar om tryggheten att kunna röra sig i sitt närområde, oavsett om man är barn på väg till skolbussen, företagare på väg hem från jobbet eller motionär på kvällspromenad. Vi ser nu med stor oro hur regeringen, genom Trafikverket, nedmonterar lands ­ bygdens grundläggande service. Under förevändning att följa ett föråldrat regelverk, släcks by efter by ned. Trafikverkets argument är att belysningen inte tillför tillräckligt värde för trafiksäkerheten. Detta är ett underbetyg till regeringens landsbygdspolitik. Belysning handlar inte bara om bilars framkomlighet, utan även om människors trygghet. När regeringen talar om att hela Sverige ska leva, är det kontraproduktivt att dess egen myndighet aktivt släcker ned samma platser. Detta är en politik som överger landsbygden och vältrar över ansvaret och kostnaderna på kommuner och enskilda vägföreningar, som redan kämpar med en ansträngd ekonomi. Centerpartiet accepterar inte denna utveckling. Vi har tidigare agerat och avsatt medel för att säkra belysningen och vi är beredda att göra det igen. Det är dags att staten tar sitt långsiktiga ansvar. Därför krävs ett omedelbart stopp för nedmonteringen. All planerad nedmontering av befintlig vägbelysning på landsbygden ska pausas i väntan på en ny, långsiktig och hållbar nationell strategi. Staten måste ta sitt ansvar. Trafikverket bör få i uppdrag att erbjuda kontinuerlig ersättning till kommuner och enskilda vägföreningar för drift, underhåll och nödvändiga reinvesteringar i den belysning som Trafikverket i dag anser sig kunna avveckla. Där lokala aktörer inte klarar av ansvaret själva, måste staten garantera att ljuset inte släcks. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.12 Polisen ska finnas på gator och torg – i alla utsatta områden En tydlig effekt av regeringens politik är att samhällskontraktet urholkas på lands ­ bygden. Trots historiskt stora satsningar på polisen som vi stått bakom monteras den lokala närvaron ned i en alarmerande takt. I Dalarna, Blekinge och på flera andra platser i landet stänger polisen ned, vilket tvingar medborgare att resa allt längre för att uträtta grundläggande ärenden som att anmäla brott eller hämta ut ett pass. Samtidigt finns inte tillräckligt många poliser i yttre tjänst i utsatta områden där medborgarna kan känna sig hotade och förtryckta av organiserad kriminalitet, som däremot är ogenerat synlig på gator och torg. Sverige har en allvarlig situation med en organiserad brottslighet på frammarsch. Samtidigt fortsätter den organiserade brottsligheten, våld i relationer samt mängdbrott att drabba människor i hela vårt land. Regeringen och dess stödparti missar att värna tryggheten i människors vardag på landsbygden. Att hänvisa till digitala tjänster är ett svek mot de äldre, de resurssvaga och de som helt enkelt behöver möta en polis för att känna förtroende. Resultatet är ett samhälle där statens närvaro dras tillbaka precis där den behövs som mest, vilket slår hårdast mot dem som har svårast att göra sina röster hörda. Nu behövs en kraftfull och omedelbar satsning på synliga och närvarande poliser, vilken måste inkludera att nedmonteringen av poliskontor stoppas. För oss i Centerpartiet handlar det inte bara om hur många poliser vi har utan var de finns och vad de gör. Regeringens centraliseringspolitik leder till ett enormt resursslöseri. Varje nyutexaminerad polis som tvingas ägna timmar åt att pendla mellan allt färre stationeringsorter är en förlorad resurs för det brottsförebyggande arbetet. Den ovärderliga lokalkännedomen går förlorad när polisen blir en besökare i stället för en självklar del av lokalsamhället. Därför är vår satsning inte bara en investering i fler öppna poliskontor utan en direkt investering i fler effektiva timmar för poliser i yttre tjänst. Det säkerställer att skattebetalarnas pengar ger maximal trygghetseffekt där den behövs som mest. Vår politik handlar om att återupprätta den lokala polisnärvaron, förkorta avstånden för medborgarna och se till att polisen har resurser att agera mot alla brott, från våld mot barn och kvinnor, narkotikabrott och stölder till bedrägerier. Denna reform stärker samhällskontraktet och tryggheten i hela Sverige. Det är en politik som bygger förtroende mellan medborgare och stat och som säkerställer att alla, oavsett bostadsort och livssituation, kan lita på att polisen finns där när de behövs. Vi väljer att investera i en synlig och närvarande polis i hela landet. Omprioriteringen omfattar 500 miljoner kronor på helårsbasis och 250 miljoner kronor i vårbudgeten. 3.4.13 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor I den pågående expansionen av rättsväsendet är det avgörande med ett helhets ­ perspektiv. Centerpartiet vill se ett helhetsgrepp om trygghetsfrågorna – från ett kraft ­ fullt brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete till förstärkta stödinsatser för brottsoffer, men även effektiva åtgärder för att återanpassa individer som avtjänat sina straff. För att detta ska lyckas måste alla medarbetare i hela rättskedjan ges goda förutsättningar och de resurser som krävs för att hantera komplexa ärenden. För att förhindra återfall i brott måste samhället erbjuda ett starkt stöd till den som vill lämna ett kriminellt liv. Den grova organiserade brottsligheten kryper allt längre ned i åldrarna, vilket ställer nya krav på samhällets insatser. Barn och unga har specifika behov, rättigheter och skyldigheter som skiljer sig från vuxnas. Dagens metoder är inte alltid anpassade för minderåriga, och kunskapen om unga gängkriminella hos myndigheter och kommuner är otillräcklig. Därför vill Centerpartiet inrätta ett nationellt avhopparprogram för barn och unga. Vi vill även skapa ett särskilt avhopparprogram för kvinnor, vars roll i gängen ofta är komplex, där de kan vara både förövare och offer. Deras behov och hotbild skiljer sig från mäns, vilket kräver ett anpassat program för att de ska kunna lämna kriminaliteten på ett säkert sätt. För detta ändamål satsar Centerpartiet 25 miljoner kronor 2026 och 50 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.14 Inrätta ekokrim för att jaga gängens pengar Den organiserade brottsligheten utgör ett allt större hot mot vårt samhälle. Kriminella nätverk agerar i dag som koncerner med hjälp av s.k. möjliggörare som skapar en legitim fasad för brottslig verksamhet. Detta snedvrider konkurrensen och skadar hela näringslivet. Centerpartiet vill att Ekobrottsmyndigheten ombildas till ekokrim med ett tydligt uppdrag att bekämpa korruption och otillåten påverkan som är nödvändigt för att skydda våra seriösa företagare. Det krävs en samlad spetskompetens och en effektivare struktur för att strypa den ekonomiska motor som göder gängvåldet. För Centerpartiet är det en självklarhet att staten måste garantera tryggheten och upprätthålla en sund konkurrens där seriösa företagare kan verka och växa. I dag ser vi hur den kriminella ekonomin, med allt från avancerade bedrägerier till storskalig miljöbrottslighet, riskerar att slå ut laglydiga företag och urholka förtroendet för våra institutioner. Den nuvarande organisationen för att bekämpa dessa brott är inte tillräckligt vass. De kriminella har hittat nya lukrativa inkomstkällor i systematisk och grov miljö ­ brottslighet, inte minst kopplat till avfallshantering. Detta hotar inte bara vår miljö och hälsa, utan konkurrerar också ut de seriösa aktörerna i branschen som investerar i hållbara lösningar. I dag saknas en samlad nationell resurs för att utreda dessa komplexa brott. Ekokrim ska få ett uttryckligt uppdrag och de resurser som krävs för att kraftfullt bekämpa miljöbrott. För att framgångsrikt utreda avancerad ekonomisk brottslighet krävs djup specialistkompetens inom ekonomi, juridik och näringslivsförhållanden. Dagens modell skapar ineffektivitet och resurskonflikter. Ekokrim ska självständigt kunna anställa och utbilda de utredare, jurister och revisorer som krävs. Detta gör det möjligt att bygga starka, tvärfunktionella team och attrahera den bästa kompetensen för att bekämpa den systemhotande brottsligheten. Myndigheten ska ha ett breddat uppdrag som omfattar korruption och grov miljö ­ brottslighet samt full befogenhet att hantera sin egen personal och utredningsresurser. Detta är ett avgörande steg för att försvara den sunda konkurrensen, skydda vår miljö och säkra ett tryggt och rättssäkert företagsklimat i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 315 miljoner kronor 2026 och 1 322 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.15 Kvinnors trygghet Alltför många kvinnor förlorar varje år sitt liv till följd av våld i nära relation. För att bryta denna utveckling och stärka skyddet för våldsutsatta anser Centerpartiet att det krävs kraftfulla och riktade insatser. Vi föreslår därför reformer inom flera centrala områden. I dag lever cirka 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Enligt Skatteverkets undersökning från 2022 har över 40 procent av dessa skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation. Att tvingas leva gömd innebär en extrem inskränkning i livsutrymme och frihet, där vardagliga situationer medför stora säkerhetsrisker. Det är därför synnerligen allvarligt att skyddade uppgifter vid upprepade tillfällen röjs av myndigheter och rättsväsendet. Riksrevisionen har i en rapport från 2024 konstaterat att statens skydd för hotade personer är bristfälligt. Konsekvenserna för den enskilde är förödande. För att skärpa ansvaret och ge de drabbade upprättelse föreslår Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska utgå till personer med skyddade personuppgifter som får sin identitet röjd av en myndighet. 3.4.15.1 Nationellt lämnaprogram och exitprogram från prostitution Ekonomiskt beroende och svårigheter att finna en ny bostad är några av de avgörande hindren för kvinnor som vill lämna en våldsam relation. Våldsutsatta kvinnor behöver ett samordnat stöd och en ekonomisk trygghet i den kritiska lämnandefasen. Center ­ partiet vill inrätta ett nationellt lämnaprogram och en lämnapeng, som säkerställer att ekonomin inte blir ett hinder för att undkomma våld. Vi vill också starta ett nationellt exitprogram för personer i prostitution. De som utnyttjas i sexuell exploatering tillhör de mest utsatta individerna i samhället och måste erbjudas en trygg och pålitlig väg ut. 3.4.15.2 Skyddade boenden Reformen om skyddat boende hade till syfte att stärka rättigheterna för våldsutsatta. Trots goda intentioner är indikationerna tydliga: Sedan reformen trädde i kraft har färre medföljande barn fått plats och flera skyddade boenden tvingats stänga. Tillgången på skyddsplatser har minskat, vilket är en oacceptabel utveckling. Även om Statskontoret har i uppdrag att följa upp tillämpningen av lagstiftningen, kan tillgången på skydd för våldsutsatta inte vänta på en utvärdering. Vi anser därför att staten måste ta ett större och mer aktivt ansvar för att säkra tillgången på ändamåls ­ enliga skyddade boenden i hela landet. För detta ändamål satsar Centerpartiet 80 miljoner kronor 2026 och 165 miljoner kronor 2027 och 2028. 3.4.16 Ännu inget beslut att flytta civila underrättelsemyndigheten och inrätta en civil underrättelsetjänst I budgeten görs en särskild överföring av 1,1 miljarder kronor i resurser från försvarets finansiering (utg.omr. 6) till internationell samverkan (utg.omr. 5) för inrättandet av en civil underrättelsetjänst. Utan beslut att detta ska genomföras och utan att någon proposition prövats av riksdagen, ska inte beslut föregripas i en vårändringsbudget. Det är omöjligt att göra en sådan stor överföring av resurser i statsbudgeten innan man över huvud taget vet hur utformningen av den nya underrättelsetjänsten ser ut. Centerpartiet föreslår därför att resurserna återförs till utgiftsområde 6. Ställningstagande i frågan görs före budgetanslag. Centerpartiet avvaktar med beslut tills propositionen lagts på riksdagens bord. 4 Det finanspolitiska ramverket och de offentliga finanserna Sverige befinner sig i ett mycket osäkert läge med krig i vårt närområde, stridigheter i Mellanöstern, med stor påverkan på energipriserna, och en arbetslöshet bland de högsta i EU. Samtidigt står landet inför omfattande investeringsbehov för att klara klimat ­ omställningen, stärka den nationella försvarsförmågan och säkra kvaliteten och tillgängligheten i välfärden. Samtidigt måste arbetslinjen värnas. Centerpartiets analys av finanspolitiken utgår från att dessa utmaningar kräver en aktiv och reforminriktad politik som förenar ansvarstagande för de offentliga finanserna med kraftfulla åtgärder för tillväxt och sysselsättning. Centerpartiet står för en ekonomisk politik som förenar ansvar med framåtrörelse. Sverige behöver en ekonomisk politik som får fler i arbete och fler företag att växa, inte en politik som passivt väntar på bättre tider. Vi accepterar delar av regeringens bedömning av de offentliga finanserna, men vi drar en annan slutsats. I ett svagt konjunkturläge med extrem osäkerhet krävs mer, inte mindre, handlingskraft. Centerpartiet argumenterar för strukturreformer som sänker kostnaderna för att anställa och investera, snarare än passivitet eller konsumtionsdrivande bidrag. En mer aktiv finanspolitik behövs samtidigt som vi värnar det finanspolitiska ramverket som säkrar långsiktig stabilitet. 4.1 Inriktning för framtida finansiering I en tid av stor osäkerhet behövs investeringar i det som bygger Sverige starkt genom arbete, företagande och framtidsinvesteringar. Den ekonomiska politiken måste i högre grad inriktas på att lösa Sveriges strukturella problem, såsom den höga arbetslösheten och det svaga företagsklimatet, snarare än att enbart förlita sig på generella stimulanser. Det strukturella sparandet bedöms av regeringen vara neutralt 2025 (räknat utan Ukrainastöd), men samtidigt ligger regeringens prognos för BNP-tillväxten under kommande år högre än hos de flesta andra bedömare. En något mer expansiv finans ­ politik behövs och går att motivera mot bakgrund av det svaga konjunkturläget för att öka sysselsättning och produktion i svensk ekonomi och bidra till att dämpa oron bland hushåll och företag. Viktiga åtgärder för att bidra med finansiering för prioriterade reformer, men också för att öka arbetsutbudet, handlar om att få människor i arbete. Trygghetssystem som riktas till människor som är arbetsföra måste ha ett ökat jobbfokus och fungera som omställningsförsäkringar. Ett ökat inslag av kvalificering in i välfärdssystemen kan också bidra med reformutrymme. Därtill bör antalet riktade statsbidrag minska, till förmån för ökade generella statsbidrag. Ineffektiva undantag från miljö- och klimat ­ skatter bör också undanröjas. Centerpartiet vill också se att resurser ska öronmärkas för investeringar som ökar Sveriges framtida produktionsförmåga, och det vi särskilt pekat ut är infrastrukturen. 4.2 En första bedömning av utgiftstakets nivå för 2028 Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget och beslutas för tre år framåt. För att utgiftstaket ska främja en kontrollerad utgiftsutveckling, och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser, är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normalfallet inte ändras. Centerpartiet anser att regeringens förslag i 2026 års vårproposition, med ett utgiftstak på 2 105 miljarder kronor för 2029, utgör en acceptabel utgångspunkt. Behovet av en snabb och kraftig förstärkning av försvaret, i kombination med övergången till ett balansmål, motiverar en större marginal än brukligt mellan de prognostiserade utgifterna och det föreslagna taket. Detta får dock inte leda till en ansvarslös utgiftstillväxt; det understryker tvärtom behovet av ständiga omprövningar och en insikt om att nya, stora åtaganden i huvudsak måste finansieras genom omprioriteringar snarare än enbart genom lån. Martin Ådahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Daniel Bäckström (C) Stina Larsson (C) Anders Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Madeleine Atlas (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Helena Vilhelmsson (C) [1] SCB AKU, mars 2026. [2] Regeringens arbetsmarknadspaket på 32,5 miljoner kronor. [3] SCB AKU, mars 2026. [4] Saco (2026), SCB (2026). [5] Summan är beräknad på det försiktiga antagandet att hela utflödet ur gruppen långtidsarbetslösa går till förenklade jobb i stället för ordinarie jobb och subventionerade anställningar som nystartsjobb, vilket ger ett spann på 1–2 miljarder kronor med ett värde på 1,5 miljarder. Utgångspunkten för reformen är självklart att många fler ska gå från långtidsarbetslöshet till arbete och reformen innebära en kraftfull besparing i form av minskat bidragsberoende, men denna form av dynamiska effekter brukar inte användas för statsfinansiella beräkningar. [6] Mobility Sweden, Mobility Denmark och Opplysningsrådet for veitrafikken.