Motion till riksdagen 2023/24:1054 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Könsneutral föräldrabalk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör bereda förslagen från utredningen SOU 2022:38 och återkomma med en proposition till riksdagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bestämmelser som reglerar samma situation bör föras samman i gemensamma paragrafer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska föräldraskapsrättsliga regleringen är innehållsmässigt en av de mest moderna i världen. Reglerna innebär bland annat att samma förutsättningar för föräldraskap gäller för samkönade par som för olikkönade par och detta oberoende av om någon av föräldrarna har ändrat könstillhörighet. Trots det har det funnits, och finns fortfarande, anledningar att se över hur lagen kan moderniseras ytterligare. 2020 tillsatte den dåvarande S ‑ ledda regeringen en utredning med namnet ”Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv” (SOU 2022:38) där ett av utredningens uppdrag var att ta ställning till hur föräldrabalkens regler om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa. Anledningen till att utredningen tillsattes var att skapa en lagstiftning som tog hänsyn till alla familjekonstellationer i Sverige. När lagen skrevs (1949) var Sverige ett helt annat land där hbtqi-personer ansågs vara sjuka och därför inte hade någon laglig rätt att bilda familj. Men i takt med att samhället blivit öppnare, friare och mer tolerant behöver lagstiftningens språkbruk uppdateras för att spegla nuvarande samhälle snarare än ett samhälle vi har lämnat bakom oss. Utredningen slår fast att nuvarande lagstiftning har ett språkbruk som bygger på att föräldrar är en kvinna och en man som fått barn genom samlag vilket skapar rättsliga svårigheter för hbtqi-familjer. Vidare har föräldrabalken tre typer av rättsliga föräldrar, ”mor”, ”far” och ”förälder”, något som gör att lagstiftningen blir svår att överblicka och exkluderar de som har barn men som inte går under de könsspecifika kategorierna av föräldraskap, ”mor” och ”far”. För att skapa en lagstiftning som bättre stämmer överens med verkligheten och tar hänsyn till olika familjekonstellationer och människors olika könsidentitet och köns ­ uttryck föreslog utredningen att bl.a. byta ut ”mor” och ”far” till enbart ”förälder” och att i övrigt specificera vem det är som fött barnet. Regeringen måste nu bereda utredningens förslag och skicka en proposition till riksdagen. Normativa lagar och regler som utgör hinder för människor att kunna leva ut sina liv som de vill bör ses över för att skapa ett samhälle där alla kan ta plats. Ett stort steg vore att se över skrivningarna i föräldrabalken. Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1072 av Daniel Vencu Velasquez Castro (S) Barns rätt till sina föräldrar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förändringar i föräldrabalken för att stärka barns rätt till sociala föräldrar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska föräldraskapsrättsliga regleringen är innehållsmässigt en av de mest moderna i världen. Reglerna innebär bland annat att samma förutsättningar för föräldraskap gäller för samkönade par som för olikkönade par och detta oberoende av om någon av föräldrarna har ändrat könstillhörighet. Trots det har det funnits, och finns fortfarande, anledningar att se över hur lagen kan moderniseras ytterligare. 2020 tillsatte den dåvarande S-ledda regeringen en utredning med namnet ”Alla tiders föräldraskap – ett stärkt skydd för barns familjeliv” (SOU 2022:38) där ett av utredningens uppdrag var att ta ställning till hur föräldrabalkens regler om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa. Anledningen till att utredningen tillsattes var att man ville skapa en lagstift ­ ning som tog hänsyn till alla familjekonstellationer i Sverige. När lagen skrevs (1949) var Sverige ett helt annat land där hbtqi-personer ansågs vara sjuka och därför inte hade någon laglig rätt att bilda familj. Men i takt med att samhället blivit öppnare, friare och mer tolerant behöver lagstiftningen uppdateras för att spegla nuvarande samhälle snarare än ett samhälle vi har lämnat bakom oss. Utredningen pekade på att barns rätt till sociala föräldrar behöver stärkas. I många familjer är det fler vuxna än de juridiska vårdnadshavarna som agerar förälder, som en styvförälder eller i regnbågsfamiljer med ett samkönat par och ytterligare en förälder. När vuxna separerar, t.ex. en biologisk förälder och den sociala föräldern, kan det uppstå situationer där barnet inte längre har formell laglig rätt till umgänge med den sociala föräldern och fråntas en trygg vuxen. Vidare kan en biologisk förälders dödsfall leda till att barnet tappar en social förälder och konsekvensen blir att barnet förlorar en stor del av sin trygghet. I Sverige lever tusentals barn med fler vuxna än två som bidrar till uppfostran och föräldraansvar, t.ex. i blandade familjekonstellationer, ensamstående som lever med nya partners, partners till biologiska föräldrar som funnits med länge osv. Mot bakgrund av detta bör det ses över hur föräldrabalken kan förändras för att barn ska ha rätt till alla sina föräldrar. Daniel Vencu Velasquez Castro (S)