Motion till riksdagen 2023/24:1004 av Louise Thunström (S) Orättvisan i karensavdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att avskaffa orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns ett system med karensavdrag för den som behöver sjukskriva sig från sitt arbete. Karens vid sjukdom har funnits i Sverige i 30 år och infördes av regeringen Bildt 1993 som en åtgärd i spåren av finanskrisen. Trots att Riksrevisionsverket påvisade att den inte hade effekt så behölls den. Karensens införande innebar en förskjutning av arbetsmarknaden där arbetstagarna fick stå tillbaka. Sverige är det enda landet i Norden som har ett karensavdrag. 1 januari 2019 ersattes den tidigare karensdagen med ett karensavdrag. Det kan ses som ett steg i rätt riktning men mer måste göras. Karensavdraget är djupt orättvist och drabbar de yrkesgrupper som tjänar minst, framförallt de som arbetar i välfärden och framförallt kvinnor. Inom flera tjänstemannayrken finns möjligheten att jobba hemifrån vid lättare sjukdom, något som inte är möjligt i yrken som t ex undersköterska eller barnskötare. Undersökningar visar att ungefär hälften av svenskarna ibland går till jobbet trots att man är sjuk. Undersköterskor och ensamstående mammor är över ­ representerade. Dessutom så uppger kvinnor i arbetaryrken att de tvingas prioritera att vara hemma när barnen i sjuka i stället för att vara hemma när de själva är sjuka. Den påverkan på ekonomin som idag uppstår för yrkesgrupper som inte kan jobba hemma är orättvis. Sverige behöver en modell som minskar ojämlikheten, minskar smittspridningen och förbättrar folkhälsan. Orättvisan i karensavdraget bör avskaffas och sjuklön utgå redan från första arbetsdagen. Louise Thunström (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1508 av Louise Thunström (S) Orättvisan i karensavdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör agera för att avskaffa orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns ett system med karensavdrag för den som behöver sjukskriva sig från sitt arbete. Karens vid sjukdom har funnits i Sverige i drygt 30 år och infördes av den moderatledda regeringen 1993 som en åtgärd i spåren av finanskrisen. Trots att Riks ­ revisionsverket påvisade att den inte hade effekt så behölls den. Karensens införande innebar en förskjutning av arbetsmarknaden där arbetstagarna fick stå tillbaka. Sverige är det enda landet i Norden som har ett karensavdrag. 1 januari 2019 ersattes den tidigare karensdagen med ett karensavdrag. Det kan ses som ett steg i rätt riktning men mer måste göras. Karensavdraget är djupt orättvist och drabbar de yrkesgrupper som tjänar minst, framförallt de som arbetar i välfärden och framförallt kvinnor. Inom flera tjänstemannayrken finns möjligheten att jobba hemifrån vid lättare sjukdom, något som inte är möjligt i yrken som tex undersköterska eller barnskötare. Undersökningar visar att ungefär hälften av svenskarna ibland går till jobbet trots att man är sjuk. Undersköterskor och ensamstående mammor är över ­ representerade. Dessutom så uppger kvinnor i arbetaryrken att de tvingas prioritera att vara hemma när barnen i sjuka i stället för att vara hemma när de själva är sjuka. Den påverkan på ekonomin som idag uppstår för yrkesgrupper som inte kan jobba hemma är orättvis. Sverige behöver en modell som minskar ojämlikheten, minskar smittspridningen och förbättrar folkhälsan. Karensavdraget bör avskaffas och sjuklön utgå redan från första arbetsdagen. Louise Thunström (S)