Motion till riksdagen 2023/24:1661 av Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S) Om överskuldsättning och kreditupplysning i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverk för betalningsanmärkningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dagens svenska samhälle utgör skuldsättning och framförallt överskuldsättning en brännande fråga. Nästan 400 000 svenskar (privatpersoner) registrerades med skulder hos Kronofogdemyndigheten vid årsskiftet, och dessa skulders samlade värde uppmättes till tiotals miljarder – en summa som ständigt växer. Det är av yttersta vikt att denna trend vänds. Central i debatten om överskuldsättning är funktionen av kreditupplysning och betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning visar att en person inte har fullgjort en betalningsskyldighet vid en viss tidpunkt. Anmärkningen visar således inte i första hand att det föreligger en skuld utan snarare att det har förelegat en skuld eller en oförmåga hos personen i fråga att betala i tid. Betalningsanmärkningen ligger generellt kvar även efter det att skulden har betalats. Vanligtvis raderas en betalningsanmärkning efter tre år, medan uppgifter om kredit ­ förfrågningar tas bort efter 12 månader. Trots att kreditupplysningarna och hanteringen av betalningsanmärkningar till stor del sker på en fri marknad, har deras konsekvenser djupgående inverkan på individers liv, vilket gör att deras påverkan kan uppfattas som nästan likvärdig med myndighetsutövning. En betalningsanmärkning kan påverka möjligheterna att få jobb, lån och bostad. Internationellt sett varierar regelverken. År 2022 införde Finland en lag där kredit ­ upplysningsföretag endast får behålla personers uppgifter i en månad efter att skulden är reglerad, vilket skiljer sig markant från den svenska modellen. Även Norge rensar uppgifter snabbare än Sverige. Kredituppgiftslagen tillkom 1973, men har vid flera tillfällen ändrats och justerats. Lagen (1973:1173) innehåller regler för kreditupplysningsverksamhet som bedrivs yrkes ­ mässigt. I grunden hanterar lagen den avvägning som finns mellan att kreditupplysningar inte ska medföra ett orimligt intrång i enskildas personliga integritet. Samtidigt är den avsedd att bidra till en effektivt fungerande kreditupplysnings ­ verksamhet. Exempelvis banker är enligt lag ålagda att pröva låntagares kreditvärdighet vid utlåning. Kredit ­ upplysningsverksamhet som omfattas av lagen får som regel bedrivas endast efter tillstånd av Datainspektionen. Datainspektionen utövar också tillsyn över efterlevnaden av kreditupplysningslagen. Konsumtionskrediter är en viktig bidragande faktor till varför så många svenskar hamnar i överskuldsättning. Det finns indikationer på att en skärpning av kraven på kreditgivarna skulle kunna stävja den kraftiga ökningen av dessa krediter. Finlands nya lag visade sig ha stor inverkan. Över 1,5 miljoner betalnings ­ anmärk ­ ningar raderades i samband med dess införande. Detta lyfte fram hur många finländare som hade betalningsanmärkningar men inte längre några faktiska skuldsättningsproblem. Mot bakgrund av detta skulle det vara av stort intresse att under ­ söka hur en liknande lagändring skulle fungera i en svensk kontext. I Finland skapades även en reglering som innebär att en individs krediter samlas hos en positiv kreditupplysningsmyndighet. Detta borde reducera ohållbar överskuldsättning och underlätta för skärpta krav på kreditgivare. För många individer leder betalningsanmärkningar, även de för redan reglerade skulder, till hinder i livets alla skeden, från bostadssökande till arbetsmarknad. Finlands proaktiva agerande pekar på möjliga lösningar även för Sverige, där behovet av förändring blir alltmer påtagligt. Mathias Tegnér (S) Alexandra Völker (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2749 av Mathias Tegnér och Alexandra Völker (båda S) Om kortare tid för betalningsanmärkningar efter betald skuld Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en reglering av kreditupplysningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kreditgivarens ansvar och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dagens svenska samhälle utgör skuldsättning och framför allt överskuldsättning en brännande fråga. Vid årsskiftet var nästan 450 000 svenskar registrerade med skulder hos Kronofogdemyndigheten, och dessa skulders samlade värde uppgick till 138 miljarder kronor – en summa som ständigt växer. Det är av yttersta vikt att denna trend bryts. Centralt i debatten om överskuldsättning är funktionen av kreditupplysning och betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning markerar att en person inte fullgjort en betalningsskyldighet vid en viss tidpunkt. Det innebär inte nödvändigtvis att personen har kvar en skuld, utan endast att det har förelegat en oförmåga eller försening i betalningen. Trots detta ligger en betalningsanmärkning kvar även efter att skulden är reglerad, normalt i tre år. Konsekvenserna av detta är långtgående. En betalningsanmärkning kan påverka möjligheten att få bostad, arbete eller lån. På så sätt fungerar systemet som ett slags långvarigt straff, trots att skulden är reglerad. För många innebär det att vägen tillbaka till ekonomisk och social stabilitet blir onödigt lång och svår. Internationellt sett finns mer progressiva modeller. År 2022 införde Finland en lag där kreditupplysningsföretag endast får behålla betalningsanmärkningar i en månad efter att skulden betalats. Detta ledde till att över 1,5 miljoner betalningsanmärkningar raderades. Reformen visade tydligt att många människor inte längre hade några faktiska skuldsättningsproblem men ändå bar på en betalningsanmärkning som begränsade deras livsmöjligheter. Även Norge har en snabbare rensning än Sverige. Finlands reform innehöll också en reglering som samlar individers krediter i en positiv kreditupplysningsdatabas. Detta minskar risken för ohållbar överskuldsättning och underlättar skärpta krav på kreditgivarna. Konsumtionskrediter har identifierats som en central faktor bakom den kraftiga ökningen av skuldsättning i Sverige, och en stärkt reglering av kreditgivarnas ansvar vore därför ett viktigt komplement. Kreditupplysningslagen (1973:1173) reglerar kreditupplysningsverksamhet. Den syftar till att balansera behovet av kreditprövningar mot skyddet för individens integritet. Men lagstiftningen bygger på ett samhälle som såg helt annorlunda ut än dagens, med betydligt mindre konsumtionskrediter och digitala marknader. Den nuvarande ordningen gör att kreditupplysningarnas konsekvenser nästan kan uppfattas som myndighetsutövning, eftersom de påverkar så grundläggande delar av människors liv. Mot bakgrund av den finska reformen vore det av stor betydelse att utreda hur en liknande lagändring skulle kunna införas i Sverige. En kortare tid för betalningsanmärk ­ ningar, särskilt när skulden redan är betald, skulle kunna minska utanförskapet, under ­ lätta återgången till arbets- och bostadsmarknaden och bidra till en mer rättvis balans mellan kreditgivarnas behov och individens rätt till en ny chans. Sverige behöver därför se över både reglerna kring betalningsanmärkningar och kreditgivarnas ansvar, i syfte att minska överskuldsättningen och underlätta för människor att ta sig vidare efter en ekonomisk kris. Mathias Tegnér (S) Alexandra Völker (S)