Motion till riksdagen 2022/23:702 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Utbildning och omställning för fler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i regler om sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag att stödja omställning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbildningsnivå är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Den som inte har en utbildning på minst gymnasienivå löper mångdubbelt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Andelen jobb som inte kräver någon formell utbildning minskar. De som står långt ifrån arbetsmarknaden, lågutbildade och personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, behöver ofta olika utbildningsinsatser för att kunna komma helt eller delvis i arbete. Men de reella möjligheterna att delta i utbildning är många gånger små. Utbildning på högskola lönar sig i stor utsträckning även om du tar studielån under utbildningstiden. Men att som vuxen ta studielån för att genomgå en yrkesutbildning på gymnasienivå upplevs många gånger som en alltför stor kostnad för individen, som heller inte motiveras av lönenivåerna i utgångsyrkena. Sverige har ett av världens bästa och mest utbyggda studiemedelssystem, som nyligen förstärkts ytterligare genom omställningsstudiestödet. Detta stöd ger fler som idag arbetar möjlighet att omskola sig eller vidareutbilda sig inom sitt nuvarande yrke. Det är bra, gör det enklare att studera mitt i livet och kommer att stärka Sveriges om ­ ställningsförmåga och individers möjligheter att byta yrke. Men många av de som idag står utanför nås inte av denna förbättring. Studiestartsstödet är en viktig satsning som skapat nya vägar till utbildning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Allt fler har med detta stöd tagit steget att påbörja en utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Av samtliga som fick studiestartsstöd studerade 55 procent på en yrkesutbildning under 2021. Studiestartsstödet spelar en viktig roll för att få fler arbetslösa att påbörja en utbildning. Men behovet av förändringar finns även i flera av våra trygghetssystem. Alla system bör ha i uppdrag att stödja omställning för individen. Särskilt viktigt är det att låg ­ utbildade och långtidsarbetslösa ges reella möjligheter att fortbilda sig. Att skapa möjlighet till studier med bibehållet försörjningsstöd, aktivitetsstöd och sjuk- eller aktivitetsersättning för studier på grundläggande eller gymnasial nivå är exempel på hur man skulle kunna få fler att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Övergångar mellan de olika ersättningssystemen och studiestöd behöver förenklas, för att inte ställa den försäkrade utan ersättning och därmed risk för avbrutna eller icke påbörjade studier. Sjuk- och aktivitetsersättningen har setts över mot bakgrund av att allt färre beviljas förmånerna samt för att ersättningen ska bli enklare att kombinera med rehabilitering. Utredningen har även tittat på hur förutsättningarna ska bli bättre för att de med viss arbetsförmåga enklare ska kunna återgå till arbete eller annan sysselsättning såsom studier på deltid. Det är avgörande att personer med sjuk- och aktivitetsersättning ges möjlighet att studera, för att ta individen närmare arbetsmarknaden och för att ta vara på dennes arbetsförmåga. Möjligheten att studera på gymnasienivå med aktivitetsersättning finns idag, men det är få som i realiteten får det beviljat. De förslag som presenterats i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:26) kan bidra till att ge fler möjlighet till ersättning samt öppna upp för enklare regler vid visst arbete och studier. Regeringen bör därför överväga att förändra reglerna i enlighet med utredningens förslag. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1176 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Omställning och utbildning för fler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i regler om sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag att stödja omställning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbildningsnivå är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Den som inte har en utbildning på minst gymnasienivå löper mångdubbelt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Andelen jobb som inte kräver någon formell utbildning minskar. De som står långt ifrån arbetsmarknaden, lågutbildade och personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, behöver ofta olika utbildningsinsatser för att kunna komma helt eller delvis i arbete. Men de reella möjligheterna att delta i utbildning är många gånger små. Utbildning på högskola lönar sig i stor utsträckning även om du tar studielån under utbildningstiden. Men att som vuxen ta studielån för att genomgå en yrkesutbildning på gymnasienivå upplevs många gånger som en alltför stor kostnad för individen, som heller inte motiveras av lönenivåerna i utgångsyrkena. Sverige har ett av världens bästa och mest utbyggda studiemedelssystem, som nyligen förstärkts ytterligare genom omställningsstudiestödet. Detta stöd ger fler som idag arbetar möjlighet att omskola sig eller vidareutbilda sig inom sitt nuvarande yrke. Det är bra, gör det enklare att studera mitt i livet och kommer att stärka Sveriges omställningsförmåga och individers möjligheter att byta yrke. Men många av de som idag är arbetslösa uppfyller inte kraven för att kunna söka omställningsstudiestöd. Studiestartsstödet är en annan viktig satsning som skapar nya vägar till utbildning för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Allt fler har med detta stöd tagit steget att påbörja en utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Av samtliga som fick studiestartsstöd studerade 55 procent på en yrkesutbildning under 2021. Studie ­ starts ­ stödet spelar en viktig roll för att få fler arbetslösa att påbörja en utbildning. Men behovet av förändringar finns i flera av våra trygghetssystem. Regler i våra olika ersättningssystem bör förändras och relevanta myndigheter bör ha i uppdrag att stödja omställning för individen. Särskilt viktigt är det att lågutbildade och långtids ­ arbetslösa ges reella möjligheter att fortbilda sig. Att skapa möjlighet till studier med bibehållet försörjningsstöd, aktivitetsstöd och sjuk- eller aktivitetsersättning för studier på grundläggande eller gymnasial nivå är exempel på hur man skulle kunna få fler att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Övergångar mellan de olika ersättnings ­ systemen och studiestöd behöver förenklas, för att inte ställa den försäkrade utan ersättning och därmed risk för avbrutna eller icke påbörjade studier. Sjuk- och aktivitetsersättningen har setts över mot bakgrund av att allt färre beviljas ersättningen samt att den ska bli enklare att kombinera med rehabilitering. Utredningen har även tittat på hur förutsättningarna ska bli bättre för att de med viss arbetsförmåga enklare ska kunna återgå till arbete eller annan sysselsättning såsom studier på deltid. Det är avgörande att personer med sjuk- och aktivitetsersättning ges möjlighet att studera, för att ta individen närmare arbetsmarknaden och för att ta vara på dennes arbetsförmåga. Möjligheten att studera på gymnasienivå med aktivitetsersättning finns idag, men det är få som i realiteten får det beviljat. De förslag som presenterats i utredningen ”En sjuk ­ försäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:26) kan bidra till att ge fler möjlighet till ersättning samt öppna upp för enklare regler vid visst arbete och studier. Regeringen bör därför överväga att förändra reglerna i enlighet med utredningens förslag. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1706 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Förbättrad rehabilitering och större möjligheter till studier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter uppdrag att stödja omställning och rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Motivering Utbildningsnivån är en vattendelare på svensk arbetsmarknad. Den som saknar minst gymnasieutbildning löper betydligt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Samtidigt minskar andelen jobb som inte kräver någon formell utbildning. För de som står långt ifrån arbetsmarknaden, såsom lågutbildade och personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom, är möjligheten till utbildning avgörande för att komma i arbete. Men dessa möjligheter är ofta begränsade. Sverige har ett av världens mest omfattande studiemedelssystem, som nyligen har förstärkts genom omställningsstudiestödet. Detta stöd underlättar för de som arbetar att omskola eller vidareutbilda sig mitt i livet, vilket stärker både Sveriges omställnings ­ förmåga och individers möjligheter att byta yrke. Men många arbetslösa uppfyller inte kraven för att kunna söka detta stöd. Studiestartsstödet är en annan viktig satsning som skapar vägar till utbildning för dem som står längst från arbetsmarknaden. Trots detta finns behov av ytterligare förändringar i våra trygghetssystem för att stödja omställning och utbildning för lågutbildade och långtidsarbetslösa. Aktivitetsersättning kan beviljas från det år en person fyller 19 om en sjukdom eller funktionsnedsättning gör att hen inte kan arbeta inom det närmaste året. Ersättningen ges i perioder om ett till tre år och omprövas av Försäkringskassan. Efter 30 års ålder kan sjukersättning sökas om arbetsförmågan fortsatt är nedsatt. Trots detta får färre beviljad sjukersättning, ofta med motiveringen att all rehabilitering inte är uttömd. Detta lämnar individer utan inkomst och tvingar dem att söka försörjningsstöd eller förlita sig på stöd från närstående. Ofta får individer med aktivitetsersättning ingen adekvat hjälp med rehabilitering eller andra insatser för att närma sig egen försörjning. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:26) har lämnat flera förslag för att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Bland dessa förslag är kravet på att Försäkringskassan inom 60 dagar ska klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering av särskild vikt. Att genomföra dessa förslag är avgörande för att öka tryggheten och möjligheten till rehabilitering för personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Regler i våra olika ersättningssystem bör förändras, och relevanta myndigheter bör få i uppdrag att stödja omställning för individen. Det är avgörande att lågutbildade och långtidsarbetslösa får reella möjligheter till fortbildning. Ett sätt att uppnå detta är att skapa möjligheter för studier med bibehållet försörjningsstöd och aktivitetsstöd och bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning för utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå. Övergångar mellan olika ersättningssystem och studiestöd behöver förenklas för att undvika att den försäkrade står utan ersättning, vilket riskerar att leda till avbrutna eller ej påbörjade studier. För att möta utmaningarna på arbetsmarknaden och för att ge fler möjlighet att stärka sin ställning krävs förändringar i våra trygghetssystem och ett ökat fokus på rehabili ­ tering. Genom att göra det enklare att studera med bibehållen ersättning och förbättra stödet för långtidssjuka kan vi skapa bättre förutsättningar för omställning och återgång till arbete. Regeringen bör därför överväga att förändra reglerna för sjuk- och aktivitets ­ ersättning samt förbättra rehabiliteringen för långtidssjuka enligt utredningens förslag. Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1832 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Utbildning, omställning och trygghet på arbetsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bättre rehabilitering för långtidssjuka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge relevanta myndigheter uppdrag att stödja omställning och rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rekrytering och ändamålsenliga studiestöd för personer som står långt från arbetsmarknaden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Utbildningsnivån är en avgörande skiljelinje på den svenska arbetsmarknaden. Den som saknar gymnasieutbildning löper betydligt större risk att hamna i långvarig arbetslöshet. Samtidigt minskar antalet arbeten som inte kräver någon formell utbildning. För dem som står långt ifrån arbetsmarknaden – exempelvis lågutbildade eller personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning – är möjligheten till utbildning ofta avgörande för att komma i arbete. Trots detta är utbildningsmöjligheterna för målgruppen alltför begränsade. Sverige har ett av världens mest omfattande studiemedelssystem, som har stärkts ytterligare genom omställningsstudiestödet. Det underlättar för yrkesverksamma att vidareutbilda sig eller ställa om mitt i livet, vilket stärker både individens möjligheter och Sveriges konkurrenskraft. Men många arbetslösa uppfyller inte kraven för att ta del av detta stöd. Studiestartsstödet har därför fyllt en viktig funktion för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Trots detta har Tidöregeringen beslutat att fasa ut stödet och helt avskaffa det från januari 2026 – utan att ersätta det med något nytt. Det riskerar att lämna många människor utan möjlighet till utbildning. Det glapp som nu uppstår måste fyllas med nya rekryterande insatser och studiestöd som gör det möjligt för lång ­ tidsarbetslösa att ta steget in i studier. Även trygghetssystemen måste bättre stödja omställning. Aktivitetsersättning kan i dag beviljas från 19 års ålder om en sjukdom eller funktionsnedsättning gör att arbets ­ förmågan är nedsatt minst ett år. Efter 30 års ålder kan sjukersättning sökas om arbets ­ förmågan fortsatt är nedsatt. Trots detta får allt färre sin sjukersättning beviljad, ofta med motiveringen att rehabiliteringsmöjligheterna inte är uttömda. Många lämnas därför utan inkomst och hänvisas till försörjningsstöd eller närstående. Samtidigt får de som beviljats aktivitetsersättning alltför sällan tillgång till den rehabilitering eller de insatser som skulle kunna leda till egen försörjning. Utredningen En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:26) föreslog flera åtgärder för att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen. Bland annat att Försäkringskassan inom 60 dagar ska klarlägga den försäkrades behov av rehabilitering – en åtgärd som är central för att människor inte ska fastna i passivitet och otrygghet. Dessa förslag behöver genomföras. För att fler ska kunna ställa om och närma sig arbetsmarknaden krävs förändringar i reglerna för våra ersättningssystem. Relevanta myndigheter bör få i uppdrag att aktivt stödja individers omställning. Lågutbildade och långtidsarbetslösa måste ges reella möjligheter till fortbildning. Ett viktigt steg är att möjliggöra studier på grundläggande och gymnasial nivå med bibehållet försörjningsstöd, aktivitetsstöd eller sjuk- och aktivitetsersättning. Övergångar mellan olika ersättningssystem och studiestöd behöver förenklas så att människor inte riskerar att stå utan ersättning – något som i dag ofta leder till avbrutna eller aldrig påbörjade studier. För att möta arbetsmarknadens utmaningar och ge fler chansen att stärka sin ställning krävs ett trygghetssystem som verkligen stödjer utbildning, rehabilitering och om ­ ställning. Genom att göra det enklare att studera med bibehållen ersättning och förbättra stödet till långtidssjuka kan fler ges möjlighet till återgång i arbete. Regeringen bör därför förändra reglerna för sjuk- och aktivitetsersättningen och genomföra utredningens för ­ slag om förbättrad rehabilitering. Johanna Haraldsson (S) Markus Kauppinen (S) Niklas Sigvardsson (S) Carina Ödebrink (S)