Motion till riksdagen 2023/24:1085 av Azra Muranovic m.fl. (S) Stärkt kvinno- och tjejjour Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi kan försvara, förstärka och utveckla ideella kvinnojourers verksamhet och arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur kvinno- och tjejjourers skyddade boenden kan undantas från lagen om offentlig upphandling och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges kvinno- och tjejjourer bedriver ett livsviktigt arbete som bygger på decenniers tradition av målmedvetet engagemang och ideellt arbete. Organisationerna började som en reaktion på samhällets avsaknad av förmåga att ta hand om kvinnor som utsätts för våld och övergrepp av män i sin närhet. Det stöd som kvinno- och tjejjourerna erbjuder räddar liv. Det gör att kvinnojourerna genom sitt långvariga arbete besitter unik kunskap och erfarenhet i den brännande frågan rörande mäns våld mot barn och kvinnor. Sam ­ tidigt är organisationerna starkt förknippade med skyddat boende trots att alla kvinno- och tjejjourer inte har egna skyddade boenden. Sverige har en lång väg att gå för att uppnå ett jämställt samhälle fritt från våld. Enligt Brå anmäldes 29 200 misshandelsbrott mot kvinnor, varav 80 % skett av en bekant gärningsman, och 10 kvinnor har dödats av en man i en relation. Mörkertalet befaras vara stort. Mäns våld mot kvinnor och barn påverkar inte bara den enskilda kvinnan och familjen utan även samhället i stort. Det är en tydlig välfärdsfråga som samhället måste slå ned. Kvinno- och tjejjourernas vision är ett jämställt samhälle fritt från våld, en vision som stödjer sig på att frihet från våld är en mänsklig rättighet som slås fast i den nationella lagstiftningen, FN:s konvention om mänskliga rättigheter samt i kvinno ­ konventionen. Kvinno- och tjejjourernas verksamhet finansieras av både stat och kommun och på flera olika sätt. Bidragsfinansieringen är normalt riktad till civilsamhället och de vanligaste formerna av statliga bidrag till civilsamhället är organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Dock är inte detta tillräckligt för att kvinno- och tjejjourer ska kunna konkurrera i upphandlingen av skyddade boenden. Sveriges Kommuner och Regioner har länge begärt att kvinno- och tjejjourers skyddade boenden ska undantas från lagen om offentlig upphandling (LOU). De ideella kvinnojourerna har länge drivit skyddade boenden och har lång erfarenhet av stöd till våldsutsatta och SKR anser att det är viktigt att deras kompetens värnas. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) kan avtalas med kvinno- och tjejjourer för viss verksamhet. Flera utredningar har under de senaste åren berört IOP, dock utan skarpa lagförslag som möjliggör finansiering av skyddat boende. Snarare pekar utredarna på att samverkansmodeller som IOP ligger i gränszonen mellan upphandling och verksam ­ hetsbidrag. Därför behöver även IOP för skyddat boende utredas och klargöras. Det är inte rimligt att en så pass viktig aktör som kvinnojouren ska utsättas för privatisering med ohållbara boenden, och marknadsmässiga priser och principer som helt enkelt konkurrerar ut kvinnojourens viktiga verksamhet. Då fler privata företag startar skyddade boenden som köps in av kommunerna så minskar efterfrågan på kvinnojourernas platser. Kvinnojourens unika erfarenhet och kunskap marginaliseras till fördel för privata lösningar som oftast innebär sämre kvalitet, mindre erfarenhet och en flack kunskap vad gäller bemötandet av våldsutsatta kvinnor och barn. Den här utvecklingen är oroande och behöver ses över, då det pågår en utveckling som gör marknad av kvinnors och barns utsatthet. Från den 1 februari 2022 gäller en direktupphandlingsgräns, då en kommun kan ingå avtal om skyddat boende enligt LOU utan föregående annonsering, om 7,7 miljoner kronor. 2 juni 2022 beslutade riksdagen om en ändring i LOU för att underlätta för idéburna organisationer. Det innebär att ett särskilt frivilligt register upprättas för idéburna organisationer, och att upphandlande myndigheter kan reservera rätten för dessa organisationer att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster. För att det ska vara möjligt ska de idéburna organisationernas allmännyttiga syfte bidra till att uppfylla ändamålet med den tjänst som upphandlas. Om en kommun till exempel vill reservera kontrakt för att upphandla skyddat boende måste den ideella organisationen ha ett syfte som kan kopplas till den tjänsten. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2023. Idag finns det inte några reglerade kriterier på kvalitet för skyddat boende men det är viktigt att besittande av kompetens om våld medverkar vid en upphandlingsprocess. Därför bör det vara reglerat att processen sker i dialog med lokala kvinnojourer, och tar utgångspunkt i gemensamma intressen och behov. Kvinnojourerna med sin unika roll, erfarenhet, metoder och kunskap behöver värnas. Långsiktighet, tydlighet och mer resurser till landets kvinno- och tjejjourer är vägen framåt. Kvinnors säkerhet och mänskliga rättigheter ska vara en del av Välfärdssverige och därför behöver vi också från statligt håll stötta, värna och utveckla de ideella kvinnojourerna och arbeta för att motverka oseriösa aktörer som nu ser en möjlighet att profitera på kvinnors lidande. Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S) Niklas Sigvardsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1698 av Azra Muranovic m.fl. (S) Kvinnojourers roll i kampen mot våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets kvinnojourer ska garanteras långsiktig och tillräcklig finansiering som bidrar till att höja kvaliteten i skyddat boende och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att utveckla kvinnojourers verksamhet och arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta riktlinjer för samarbete mellan kommunerna och kvinnojourerna som tydligt beskriver vilken typ av stöd som ska erbjudas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kvinno- och tjejjourerna i Sverige utför ett livsnödvändigt arbete som grundar sig på över 50 års erfarenhet och ideellt arbete. Deras insatser kom som svar på samhällets oförmåga att ge stöd åt kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. Den hjälp som erbjuds av dessa organisationer kan i många fall rädda liv och de har därmed fått en unik och värdefull erfarenhet och kunskap över tid, speciellt gällande problemen med mäns våld mot kvinnor och barn. Skyddat boende är en grundbult i kvinnojoursrörelsen som i många årtionden har arbetat med att hjälpa kvinnor ur våldsamma relationer. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid fanns det 2023 omkring 280 skyddade boenden i landet. Omkring 54 procent av dessa uppskattas bedrivas ideellt, och ofta är det kvinnojourer som driver den verksamheten. Mäns våld påverkar inte bara de drabbade individerna utan hela samhället, vilket gör det till en central välfärdsfråga. Kvinno- och tjejjourernas vision är att skapa ett jäm ­ ställt samhälle fritt från våld, där rätten till frihet från sådana handlingar erkänns som en mänsklig rättighet, enligt både nationell lagstiftning och internationella konventioner. Sverige har fortfarande en lång väg kvar för att åstadkomma ett samhälle fritt från våld och ojämlikhet. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) registrerades 30 599 miss ­ handelsbrott mot kvinnor, där 81 % begicks av bekanta gärningspersoner. Det är en ökning från år 2022. Dessutom har tio personer blivit mördade i en parrelation, varav samtliga var kvinnor eller flickor. Enligt Brå visar resultaten att de som drabbas av olika former av misshandel oftare söker olika typer av stöd eller hjälp snarare än att anmäla händelserna till polisen. En vanlig orsak till att en polisanmälan inte görs är att de utsatta inte ser händelsen som tillräckligt allvarlig. Samtidigt är det många som upplever det som inträffat som betydelsefullt nog för att söka hjälp. Detta kan tyda på att de drabbade behöver stöd från andra instanser, utöver den hjälp som polisen erbjuder. Den 1 april 2024 trädde lagen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende i kraft. Lagen syftar till att förbättra för den som är i behov av skydd, särskilt barn. Den nya lagen innebär också att socialtjänstlagen ska reglera skyddat boende vilket innebär att alla privata aktörer måste ansöka om tillstånd för att få driva sådan verksamhet. Det är en positiv utveckling som får bort oseriösa vinstdrivande aktörer, men lagen har mötts av omfattande kritik, inte minst gällande dess negativa påverkan på kvinno ­ jourernas verksamheter. Kvinnojourerna har redan fått stänga flera skyddade boende runt om i landet samtidigt som de under lång tid varit en grundpelare i arbetet för att hjälpa kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer. Deras arbete bygger på ett unikt engagemang och en djup förståelse för de utsattas behov, vilket är centralt för att ge långsiktigt stöd och skydd. Men lagen tar inte hänsyn till hur jour- och stöd ­ verksamheten, som bedrivs av ideella organisationer, ser ut idag. Tidigare forskning (bl.a. från Mittuniversitetet) visar att vinstdrivande (privata) företag ofta arbetar med en bredare målgrupp och därför sannolikt har betydligt mindre kunskap kring mäns våld mot kvinnor jämfört med kvinno- och tjejjourerna. Det är orimligt att så centrala ideella aktörer som kvinnojourer ska utsättas för samma villkor som vinstdrivande företag som riskerar att skapa boenden av sämre kvalitet. Med en ökad mängd privata aktörer som erbjuder skyddade boenden minskar efterfrågan på kvinnojourernas platser, vilket hotar deras unika kompetens och erfarenhet i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn. För att den nya lagändringen ska få de effekter som lagstiftaren vill, nämligen att höja kvaliteten på skyddat boende, så behövs det också extra resurser till kvinno- och tjejjourer som är ideella organisationer och därmed inte vinstdrivande. De nya kraven innebär en kostnadshöjning och kan leda till att kommuner blir hårdare i sin bedömning av vem som är i behov av skydd. För att lagen verkligen ska förbättra läget för vålds ­ utsatta kvinnor och barn måste kommuner bevilja dem skydd i större utsträckning. Den nuvarande lagstiftningen riskerar att marginalisera de mindre, ideellt drivna kvinnojourerna genom att fokusera på större institutioner och kommunala boenden. Detta kan leda till att dessa viktiga stödaktörer kan få svårare att överleva och att de insatser som erbjuds inte längre blir tillgängliga för alla som behöver hjälp. Därför behövs tydliga riktlinjer, långsiktiga insatser och ökade resurser. Vi måste se till att kvinnojourerna får det verksamhetsstöd och erkännande de förtjänar i det svenska samhället och kampen mot mäns våld mot kvinnor. Genom att skapa förutsättningar för en stark och hållbar struktur kring kvinnojourerna kan vi tillsammans arbeta för att alla som lider under mäns våld mot kvinnor får det stöd och den trygghet de behöver. Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Niklas Sigvardsson (S) Johanna Haraldsson (S)