Motion till riksdagen 2022/23:580 av Helena Storckenfeldt (M) En säkrare myndighetsutövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att tillåta myndighetspersoner att skriva under beslut med tjänstgöringsnummer i stället för namn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När en myndighetsperson i Sverige fattar ett beslut måste personen alltid stå med sitt namn. Detta i kombination med att det mesta i Sverige är offentligt gör det väldigt enkelt för en person att ta reda på var den myndighetsanställde bor, var personens familjemedlemmar bor och var personens barn går i skolan. En myndighetsperson är alltid skyldig att fatta beslut och utföra åtgärder även om det är mot personens egen vilja och åsikt eftersom personen ägnar sig åt myndighetsutövning. Det är en del av arbetet som myndighetsanställd. Myndighetspersoner bör aldrig fatta beslut baserade på privata åsikter och tankar. Konsekvenserna av besluten måste man dock stå för som privatperson eftersom de skrivs under med myndighetspersonens namn. Vill man på allvar sätta press på kriminella individer måste man även ha myndig ­ hetsföreträdare som vågar fatta offensiva beslut som myndigheterna står bakom. Det är av yttersta vikt att myndighetspersoner inte blir utlämnade på grund av att de har utfört sitt arbete. Här krävs att myndigheterna står bakom och har möjlighet att skydda sina anställda. Myndighetspersoner bör ha möjligheten att, i stället för med namn, skriva under sina beslut med ett tjänstgöringsnummer. Rättssäkerheten värnas eftersom man som myndig ­ hetsperson har möjligheten och skyddet att fatta samma beslut vem det än gäller. Hot och våld får aldrig bli en anledning för myndighetspersoner att inte utföra sitt arbete under säkra förhållanden. I dag är det vanligt att poliser inte anmäler hot och våld mot sig som begås av gängkriminella eftersom de är medvetna om att gängkriminella har en väl inarbetad metod för att tysta vittnen och hota målsägande. Det kan handla om att de står utanför polisstationen i samband med att polisen slutar sitt pass. De kan även söka upp polisen på dennes fritid utan att direkt uttala hot men i ett hotfullt syfte. Att skriva en anmälan om hot eller våld fast begånget av en missbrukare är sällan eller aldrig något problem då man inte bedömer att risken att drabbas privat är lika stor. Men när det kommer till gängkriminella är verkligheten något helt annat. I de fall då en polis blivit hotad av en gängkriminell väljer många att inte anmäla då detta skulle inne ­ bära en risk för polisens och polisens familjs säkerhet. Eftersom alla myndighetsbeslut fattas på lagstadgad grund utan någon som helst möjlighet att påverka beslutet med privata åsikter ska inte heller myndighetsutövare själva stå för besluten med sitt namn. I de fall ett beslut fattats felaktigt och den drabbade personen anmäler en myndig ­ hetsperson är det även enklare att efterforska då flera personer inom samma myndighet kan ha samma namn men två personer aldrig kan ha samma tjänstgöringsnummer. Helena Storckenfeldt (M)

Motion till riksdagen 2023/24:2170 av Helena Storckenfeldt (M) En säkrare myndighetsutövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att tillåta myndighetspersoner att skriva under beslut med tjänstgöringsnummer i stället för namn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När en myndighetsperson i Sverige fattar ett beslut måste personen alltid stå med sitt namn. Detta i kombination med att det mesta i Sverige är offentligt gör det väldigt enkelt för en person att ta reda på var den myndighetsanställde bor, var personens familjemedlemmar bor och var personens barn går i skolan. En myndighetsperson är alltid skyldig att fatta beslut och utföra åtgärder även om det är mot personens egen vilja och åsikt eftersom personen ägnar sig åt myndighetsutövning. Det är en del av arbetet som myndighetsanställd. Myndighetspersoner bör aldrig fatta beslut baserade på privata åsikter och tankar. Konsekvenserna av besluten måste man dock stå för som privat ­ person eftersom de skrivs under med myndighetspersonens namn. Vill man på allvar sätta press på kriminella individer måste man även ha myndig ­ hetsföreträdare som vågar fatta offensiva beslut som myndigheterna står bakom. Det är av yttersta vikt att myndighetspersoner inte blir utlämnade på grund av att de har utfört sitt arbete. Här krävs att myndigheterna står bakom och har möjlighet att skydda sina anställda. Myndighetspersoner bör ha möjligheten att, i stället för med namn, skriva under sina beslut med ett tjänstgöringsnummer. Rättssäkerheten värnas eftersom man som myndig ­ hetsperson har möjligheten och skyddet att fatta samma beslut vem det än gäller. Hot och våld får aldrig bli en anledning för myndighetspersoner att inte utföra sitt arbete under säkra förhållanden. I dag är det vanligt att poliser inte anmäler hot och våld mot sig som begås av gängkriminella eftersom de är medvetna om att gängkriminella har en väl inarbetad metod för att tysta vittnen och hota målsägande. Det kan handla om att de står utanför polisstationen i samband med att polisen slutar sitt pass. De kan även söka upp polisen på dennes fritid utan att direkt uttala hot men i ett hotfullt syfte. Att skriva en anmälan om hot eller våld fast begånget av en missbrukare är sällan eller aldrig något problem då man inte bedömer att risken att drabbas privat är lika stor. Men när det kommer till gängkriminella är verkligheten något helt annat. I de fall då en polis blivit hotad av en gängkriminell väljer många att inte anmäla då detta skulle inne ­ bära en risk för polisens och polisens familjs säkerhet. Eftersom alla myndighetsbeslut fattas på lagstadgad grund utan någon som helst möjlighet att påverka beslutet med privata åsikter ska inte heller myndighetsutövare själva stå för besluten med sitt namn. I de fall ett beslut fattats felaktigt och den drabbade personen anmäler en myndig ­ hetsperson är det även enklare att efterforska då flera personer inom samma myndighet kan ha samma namn men två personer aldrig kan ha samma tjänstgöringsnummer. Helena Storckenfeldt (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1101 av Helena Storckenfeldt (M) En säkrare myndighetsutövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda möjligheten att tillåta myndighetspersoner att skriva under beslut med tjänstgöringsnummer i stället för namn och tillkännager detta för regeringen. Motivering När en myndighetsperson i Sverige fattar ett beslut måste personen alltid stå med sitt namn. Detta i kombination med att det mesta i Sverige är offentligt gör det väldigt enkelt för en person att ta reda på var den myndighetsanställde bor, var personens familjemedlemmar bor och var personens barn går i skolan. En myndighetsperson är alltid skyldig att fatta beslut och utföra åtgärder även om det är mot personens egen vilja och åsikt eftersom personen ägnar sig åt myndighetsutövning. Det är en del av arbetet som myndighetsanställd. Myndighetspersoner bör aldrig fatta beslut baserade på privata åsikter och tankar. Konsekvenserna av besluten måste man dock stå för som privat ­ person eftersom de skrivs under med myndighetspersonens namn. Vill man på allvar sätta press på kriminella individer måste man även ha myndighets ­ företrädare som vågar fatta offensiva beslut som myndigheterna står bakom. Det är av yttersta vikt att myndighetspersoner inte blir utlämnade på grund av att de har utfört sitt arbete. Här krävs att myndigheterna står bakom och har möjlighet att skydda sina anställda. Myndighetspersoner bör ha möjligheten att, i stället för med namn, skriva under sina beslut med ett tjänstgöringsnummer. Rättssäkerheten värnas eftersom man som myndighetsperson har möjligheten och skyddet att fatta samma beslut vem det än gäller. Hot och våld får aldrig bli en anledning för myndighetspersoner att inte utföra sitt arbete under säkra förhållanden. I dag är det vanligt att poliser inte anmäler hot och våld mot sig som begås av gäng ­ kriminella eftersom de är medvetna om att gängkriminella har en väl inarbetad metod för att tysta vittnen och hota målsägande. Det kan handla om att de står utanför polis ­ stationen i samband med att polisen slutar sitt pass. De kan även söka upp polisen på dennes fritid utan att direkt uttala hot men i ett hotfullt syfte. Att skriva en anmälan om hot eller våld fast begånget av en missbrukare är sällan eller aldrig något problem då man inte bedömer att risken att drabbas privat är lika stor. Men när det kommer till gängkriminella är verkligheten något helt annat. I de fall då en polis blivit hotad av en gängkriminell väljer många att inte anmäla då detta skulle innebära en risk för polisens och polisens familjs säkerhet. Eftersom alla myndighets ­ beslut fattas på lagstadgad grund utan någon som helst möjlighet att påverka beslutet med privata åsikter ska inte heller myndighetsutövare själva stå för besluten med sitt namn. I de fall ett beslut fattats felaktigt och den drabbade personen anmäler en myndighets ­ person är det även enklare att efterforska då flera personer inom samma myndighet kan ha samma namn men två personer aldrig kan ha samma tjänstgöringsnummer. Helena Storckenfeldt (M)