Motion till riksdagen 2022/23:1136 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot muslimska friskolor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hårdare granskning av de konfessionella friskolorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot muslimska friskolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering När folkskolan infördes 1842 var den helt underställd kyrkan samtidigt som katekes ­ undervisning var ett centralt inslag i undervisningen. Skolans huvuduppdrag var att fostra eleverna till kristna samhällsmedborgare och katekesen var den svenska folk ­ skolans viktigaste lärobok. Med 1919 års undervisningsplan tog staten över folkskolans undervisning från kyrkan. Katekesen inom kristendomsundervisningen avskaffades. Därmed började den process där den svenska skolan blivit alltmer icke-konfessionell. Alltsedan dess har vårt samhälle blivit alltmer sekulariserat och under 1900-talets senare del har vi tagit för givet att skolan ska stå för en i allt väsentligt icke-konfessionell utbildning. Med friskolereformen 1992 och en övergång till ett nytt finansieringssystem med ”skolpeng” tog en utveckling vid där friskolorna blev allt fler. Även de konfessionella friskolorna blev fler, där de kristna och muslimska friskolorna dominerar utvecklingen. Undervisningen ska dock enligt lagar, regler och styrdokument fortfarande vara icke-konfessionell. Dessutom ska grundläggande demokratiska värderingar fortfarande styra både skolorna och undervisningen. Utöver det finns krav på allsidighet och saklighet i själva undervisningen. Dessa krav stipuleras i en regeringspromemoria (2007-10-12), i skollagen (1 kap. 6 och 7 §§) samt i Lgr 11 (sidan 7). Rapporter om missförhållanden på konfessionella friskolor har avlöst varandra genom åren. Även om vissa missförhållanden tidigare har uppmärksammats på några enskilda kristna friskolor, är det på de muslimska friskolorna som problematiken bevisligen är som störst. Redan 2003 gjorde journalisten Evin Rubar ett uppmärksammat undersökande reportage kallat I skolans våld, där mycket grova missförhållanden på tio muslimska friskolor lades i dagen. Det framkom bland annat att skolor underlät att anmäla så pass grovt våld att det närmast kan jämföras med tortyr av skolbarn och att skolor underlät att rapportera om uppenbart tvångsgifte. 2016 rapporterade Lärarnas Nyheter om Al-Azharskolan i Vällingby, där könsupp ­ delad idrottsundervisning är en del av skolans muslimska profil. Enligt Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, innebär en sådan uppdelning att ”eleverna inte får möjlighet att lära sig att behandla medmänniskor som individer utan i första hand som könsvarelser”. Larsson menar dessutom att reaktionen från Skol ­ inspektionen hade varit en helt annan om det hade rört sig om en icke-muslimsk skola, vilket i så fall tyder på att Skolinspektionen inte behandlar alla skolor lika samt att man är undfallande gentemot islams utbredda kvinnoförtryck. 2017 avslöjade programmet Kalla fakta dessutom att Al-Azharskolan delade upp flickor och pojkar på skolbussen. Det visade sig att flickorna tvingades använda de bakre dörrarna på skolbussen och sitta längst bak i bussen medan pojkarna använde de främre dörrarna och fick sitta längst fram. Även under skolans bönestunder delades eleverna upp efter kön, där flickorna fick sitta i ett rum och pojkarna i ett annat. Ett år senare rapporterades det att ägarna till friskolekoncernen hade häktats misstänkta för ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Vidare har vi de senaste åren tagit del av uppgifter som exempelvis gör gällande att beslöjade småflickor tvingas sitta bakom pojkarna längst bak i klassrummet (Växjö islamiska skola) och att flickor med menstruation varit ovälkomna till delar av under ­ visningen (Römosseskolorna i Göteborg). Andra skolor har kritiserats för bristande trygghet och studiero samt en rad brister i undervisning och uppföljning (muslimska Jasminskolan i Norrköping), men också brister vad gäller utbildning, individuella utvecklingsplaner och särskilt stöd (Centralskolan Al-Huda i Stockholm). En lång rad islamistkopplingar har dessutom avslöjats. 2018 avslöjade Svenska Dagbladet att Alsalamskolan i Örebro hade mottagit miljonbelopp av Saudiarabien. Pengarna hade inkommit via stiftelsen Al-Risalah som dessutom driver av Saudiarabien finansierade moskéer. Hur många friskolor i Sverige som finansieras via utländska medel kan Skolinspektionen dock inte svara på. Detta eftersom de drivs som stiftelser, vilket gör det svårt att granska. Alsalamskolan har tidigare dessutom mottagit skarp kritik av Skolinspektionen, inte minst för sin könsuppdelade undervisning och oförmåga att följa kursplanerna. 2019 kunde vi läsa i Expressen att islamister kan kopplas till förskolor och familje ­ daghem runt om i Sverige. Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshög ­ skolan, handlar det om att man vill sluta sig gentemot det övriga samhället och att det ”börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet”. I slutet på maj månad 2020 rapporterade Säpo att flera individer med direkta kopp ­ lingar till så kallade ”våldsbejakande extremistmiljöer” driver förskolor och skolor i Sverige. Det rör sig om ett tiotal skolor med kopplingar till vad man kallar vålds ­ bejakande islamistisk extremism. Johan Olsson, operativ chef hos Säpo, berättade i Sveriges Radio att skolorna används för att sprida det han kallar ett ”ideologiskt budskap”. Dessa islamister använder alltså det svenska skolsystemet till att nå ut och till att skapa förutsättningar för att radikalisera och rekrytera. Totalt berör det skolgången för hundratals barn och Säpo tror att det kan bidra till tillväxten i de så kallade ”extremistmiljöerna”. Nu senast har vi inte minst kunnat läsa om Römosseskolorna i Göteborg. Kammar ­ rätten går nu på Skolinspektionens linje och stänger skolan. Detta efter bristande kontroll och tillsyn över verksamheten samt allvarlig ekonomisk misskötsamhet – man har bland annat använt sig av bluffakturor för att slussa vidare mångmiljonbelopp till islamister i Somalia. Det ska även ha förts över flera miljoner till ett företag som bland annat har kopplingar till en individ som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Trots flera avslöjanden har vi med stor sannolikhet endast skrapat på ytan vad gäller problematiken med de konfessionella friskolorna i allmänhet och de muslimska fri ­ skolorna i synnerhet. Det är naturligtvis oacceptabelt att sådant förekommer i ett modernt land som säger sig vila på en humanistisk och demokratisk värdegrund. Därför bör regeringen snarast säkerställa att styrdokument och lagstiftning efterlevs i praktiken. Skolinspektionen behöver utöka sitt tillsynsansvar till en trovärdig nivå, samtidigt som man oftare än i dag stänger de friskolor som inte lever upp till ställda krav. Det är av största vikt att vi gör allt som står i vår makt för att motverka den på ­ gående islamiseringen av Sverige. Detta oavsett om den drivs på av krafter inom landets gränser eller av islamistiska stater i den muslimska världen. Därför måste vi med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige samt verka för att så snart det är möjligt stänga ned de muslimska friskolor som redan existerar och därmed införa ett förbud mot alla former av muslimska friskolor i Sverige. Först då kan vi säkerställa att dessa elever ges en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället. Richard Jomshof (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:2290 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot muslimska friskolor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hårdare granskning av de konfessionella friskolorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot muslimska friskolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering När folkskolan infördes 1842 var den helt underställd kyrkan samtidigt som katekes ­ undervisning var ett centralt inslag i undervisningen. Skolans huvuduppdrag var att fostra eleverna till kristna samhällsmedborgare och katekesen var den svenska folk ­ skolans viktigaste lärobok. Med 1919 års undervisningsplan tog staten över folkskolans undervisning från kyrkan. Katekesen inom kristendomsundervisningen avskaffades. Därmed började den process där den svenska skolan blivit alltmer icke-konfessionell. Alltsedan dess har vårt samhälle blivit alltmer sekulariserat och under 1900-talets senare del har vi tagit för givet att skolan ska stå för en i allt väsentligt icke-konfessionell utbildning. Med friskolereformen 1992 och en övergång till ett nytt finansieringssystem med ”skolpeng” tog en utveckling vid där friskolorna blev allt fler. Även de konfessionella friskolorna blev fler, där de kristna och muslimska friskolorna dominerar utvecklingen. Undervisningen ska dock enligt lagar, regler och styrdokument fortfarande vara icke-konfessionell. Dessutom ska grundläggande demokratiska värderingar fortfarande styra både skolorna och undervisningen. Utöver det finns krav på allsidighet och saklig ­ het i själva undervisningen. Dessa krav stipuleras i en regeringspromemoria (2007-10-12), i skollagen (1 kap. 6 och 7 §§) samt i Lgr 11 (sidan 7). Rapporter om missförhållanden på konfessionella friskolor har avlöst varandra genom åren. Även om vissa missförhållanden tidigare har uppmärksammats på några enskilda kristna friskolor, är det på de muslimska friskolorna som problematiken bevisligen är som störst. Redan 2003 gjorde journalisten Evin Rubar ett uppmärksammat undersökande reportage kallat I skolans våld, där mycket grova missförhållanden på tio muslimska friskolor lades i dagen. Det framkom bland annat att skolor underlät att anmäla så pass grovt våld att det närmast kan jämföras med tortyr av skolbarn och att skolor underlät att rapportera om uppenbart tvångsgifte. 2016 rapporterade Lärarnas Nyheter om Al-Azharskolan i Vällingby, där könsupp ­ delad idrottsundervisning är en del av skolans muslimska profil. Enligt Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, innebär en sådan uppdelning att ”eleverna inte får möjlighet att lära sig att behandla medmänniskor som individer utan i första hand som könsvarelser”. Larsson menar dessutom att reaktionen från Skolinspek ­ tionen hade varit en helt annan om det hade rört sig om en icke-muslimsk skola, vilket i så fall tyder på att Skolinspektionen inte behandlar alla skolor lika samt att man är undfallande gentemot islams utbredda kvinnoförtryck. 2017 avslöjade programmet Kalla Fakta dessutom att Al-Azharskolan delade upp flickor och pojkar på skolbussen. Det visade sig att flickorna tvingades använda de bakre dörrarna på skolbussen och sitta längst bak i bussen medan pojkarna använde de främre dörrarna och fick sitta längst fram. Även under skolans bönestunder delades eleverna upp efter kön, där flickorna fick sitta i ett rum och pojkarna i ett annat. Ett år senare rapporterades det att ägarna till friskolekoncernen hade häktats misstänkta för ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Vidare har vi de senaste åren tagit del av uppgifter som exempelvis gör gällande att beslöjade småflickor tvingas sitta bakom pojkarna längst bak i klassrummet (Växjö islamiska skola) och att flickor med menstruation varit ovälkomna till delar av undervis ­ ningen (Römosseskolorna i Göteborg). Andra skolor har kritiserats för bristande trygg ­ het och studiero samt en rad brister i undervisning och uppföljning (muslimska Jasmin ­ skolan i Norrköping), men också brister vad gäller utbildning, individuella utvecklings ­ planer och särskilt stöd (Centralskolan Al-Huda i Stockholm). En lång rad islamistkopplingar har dessutom avslöjats. 2018 avslöjade Svenska Dagbladet att Alsalamskolan i Örebro hade mottagit miljonbelopp av Saudiarabien. Pengarna hade inkommit via stiftelsen Al-Risalah som dessutom driver av Saudiarabien finansierade moskéer. Hur många friskolor i Sverige som finansieras via utländska medel kan Skolinspektionen dock inte svara på. Detta eftersom de drivs som stiftelser, vilket gör det svårt att granska. Alsalamskolan har tidigare dessutom mottagit skarp kritik av Skolinspektionen, inte minst för sin könsuppdelade undervisning och oförmåga att följa kursplanerna. 2019 kunde vi läsa i Expressen att islamister kan kopplas till förskolor och familje ­ daghem runt om i Sverige. Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvars ­ högskolan, handlar det om att man vill sluta sig gentemot det övriga samhället och att det ”börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet”. I slutet på maj månad 2020 rapporterade Säpo att flera individer med direkta kopplingar till så kallade våldsbejakande extremistmiljöer driver förskolor och skolor i Sverige. Det rör sig om ett tiotal skolor med kopplingar till vad man kallar våldsbejak ­ ande islamistisk extremism. Johan Olsson, dåvarande operativ chef hos Säpo, berättade i Sveriges Radio att skolorna används för att sprida det han kallar ett ”ideologiskt budskap”. Dessa islamister använder alltså det svenska skolsystemet till att nå ut och till att skapa förutsättningar för att radikalisera och rekrytera. Totalt berör det skolgången för hundratals barn och Säpo tror att det kan bidra till tillväxten i de så kallade extremistmiljöerna. Nu senast har vi inte minst kunnat läsa om Römosseskolorna i Göteborg. Kammar ­ rätten går nu på Skolinspektionens linje och stänger skolan. Detta efter bristande kontroll och tillsyn över verksamheten samt allvarlig ekonomisk misskötsamhet – man har bland annat använt sig av bluffakturor för att slussa vidare mångmiljonbelopp till islamister i Somalia. Det ska även ha förts över flera miljoner till ett företag som bland annat har kopplingar till en individ som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Trots flera avslöjanden har vi med stor sannolikhet endast skrapat på ytan vad gäller problematiken med de konfessionella friskolorna i allmänhet och de muslimska friskolorna i synnerhet. Det är naturligtvis oacceptabelt att sådant förekommer i ett modernt land som säger sig vila på en humanistisk och demokratisk värdegrund. Därför bör regeringen snarast säkerställa att styrdokument och lagstiftning efterlevs i praktiken. Skolinspektionen behöver utöka sitt tillsynsansvar till en trovärdig nivå, samtidigt som man oftare än i dag stänger de friskolor som inte lever upp till ställda krav. Det är av största vikt att vi gör allt som står i vår makt för att motverka den pågående islamiseringen av Sverige. Detta oavsett om den drivs på av krafter inom landets gränser eller av islamistiska stater i den muslimska världen. Därför måste vi med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige samt verka för att så snart det är möjligt stänga ned de muslimska friskolor som redan existerar och därmed införa ett förbud mot alla former av muslimska friskolor i Sverige. Först då kan vi säkerställa att dessa elever ges en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället. Richard Jomshof (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:236 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot muslimska friskolor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hårdare granskning av de konfessionella friskolorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett förbud mot muslimska friskolor och tillkännager detta för regeringen. Motivering När folkskolan infördes 1842 var den helt underställd kyrkan samtidigt som katekes ­ undervisning var ett centralt inslag i undervisningen. Skolans huvuduppdrag var att fostra eleverna till kristna samhällsmedborgare och katekesen var den svenska folk ­ skolans viktigaste lärobok. Med 1919 års undervisningsplan tog staten över folkskolans undervisning från kyrkan. Katekesen inom kristendomsundervisningen avskaffades. Därmed började den process där den svenska skolan blivit alltmer icke-konfessionell. Alltsedan dess har vårt samhälle blivit alltmer sekulariserat och under 1900-talets senare del har vi tagit för givet att skolan ska stå för en i allt väsentligt icke-konfessionell utbildning. Med friskolereformen 1992 och en övergång till ett nytt finansieringssystem med ”skolpeng”, tog en utveckling vid där friskolorna blev allt fler. Även de konfessionella friskolorna blev fler, där de kristna och muslimska friskolorna dominerar utvecklingen. Undervisningen ska dock enligt lagar, regler och styrdokument fortfarande vara icke-konfessionell. Dessutom ska grundläggande demokratiska värderingar fortfarande styra både skolorna och undervisningen. Utöver det finns krav på allsidighet och saklighet i själva undervisningen. Dessa krav stipuleras i en regeringspromemoria (2007-10-12), i skollagen (1 kap. 6 §, 7 §) samt i Lgr 11 (sidan 7). Rapporter om missförhållanden på konfessionella friskolor har avlöst varandra genom åren. Även om vissa missförhållanden tidigare har uppmärksammats på några enskilda kristna friskolor, är det på de muslimska friskolorna som problematiken bevisligen är som störst. Redan 2003 gjorde journalisten Evin Rubar ett uppmärksammat undersökande repor ­ tage kallat I skolans våld, där mycket grova missförhållanden på tio muslimska friskolor lades i dagen. Det framkom bland annat att skolor underlät att anmäla så pass grovt våld att det närmast kan jämföras med tortyr av skolbarn och att skolor underlät att rapportera om uppenbart tvångsgifte. 2016 rapporterade Lärarnas Nyheter om Al-Azharskolan i Vällingby, där könsuppdelad idrottsundervisning är en del av skolans muslimska profil. Enligt Håkan Larsson, pro ­ fessor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, innebär en sådan uppdelning att ”eleverna inte får möjlighet att lära sig att behandla medmänniskor som individer utan i första hand som könsvarelser”. Larsson menar dessutom att reaktionen från Skolinspektionen hade varit en helt annan om det hade rört sig om en icke-muslimsk skola, vilket i så fall tyder på att Skolinspektionen inte behandlar alla skolor lika samt att man är undfallande gentemot islams utbredda kvinnoförtryck. 2017 avslöjade programmet Kalla Fakta dess ­ utom att Al-Azharskolan delade upp flickor och pojkar på skolbussen. Det visade sig att flickorna tvingades använda de bakre dörrarna på skolbussen och sitta längst bak i bussen medan pojkarna använde de främre dörrarna och fick sitta längst fram. Även under skolans bönestunder delades eleverna upp efter kön, där flickorna fick sitta i ett rum och pojkarna i ett annat. Ett år senare rapporterades det att ägarna till friskolekoncernen hade häktats misstänkta för ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Vidare har vi de senaste åren tagit del av uppgifter som exempelvis gör gällande att beslöjade småflickor tvingas sitta bakom pojkarna längst bak i klassrummet (Växjö islamiska skola) och att flickor med menstruation varit ovälkomna till delar av under ­ visningen (Römosseskolorna i Göteborg). Andra skolor har kritiserats för bristande trygghet och studiero samt en rad brister i undervisning och uppföljning (muslimska Jasminskolan i Norrköping), men också brister vad gäller utbildning, individuella utvecklingsplaner och särskilt stöd (Centralskolan Al-Huda i Stockholm). En lång rad islamistkopplingar har dessutom avslöjats. 2018 avslöjade Svenska Dagbladet att Alsalamskolan i Örebro hade mottagit miljonbelopp av Saudiarabien. Pengarna hade inkommit via stiftelsen Al-Risalah som dessutom driver av Saudiarabien finansierade moskéer. Hur många friskolor i Sverige som finansieras via utländska medel kan Skolinspektionen dock inte svara på. Detta eftersom de drivs som stiftelser, vilket gör det svårt att granska. Alsalamskolan har tidigare dessutom mottagit skarp kritik av Skolinspektionen, inte minst för sin könsdelade undervisning och oförmåga att följa kursplanerna. 2019 kunde vi läsa i Expressen att islamister kan kopplas till förskolor och familje ­ daghem runt om i Sverige. Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan , handlar det om att man vill sluta sig gentemot det övriga samhället och att det ”börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet”. I slutet på maj månad 2020 rapporterade Säpo att flera individer med direkta kopplingar till så kallade ”våldsbejakande extremistmiljöer” driver förskolor och skolor i Sverige. Det rör sig om ett tiotal skolor med kopplingar till vad man kallar våldsbejakande islamistisk extremism. Johan Olsson, dåvarande operativ chef hos Säpo, berättade i Sveriges Radio att skolorna används för att sprida det han kallar ett ”ideologiskt bud ­ skap”. Dessa islamister använder alltså det svenska skolsystemet till att nå ut och till att skapa förutsättningar för att radikalisera och rekrytera. Totalt berör det skolgången för hundratals barn och Säpo tror att det kan bidra till tillväxten i de så kallade ”extremist ­ miljöerna”. Nu senast har vi inte minst kunnat läsa om Römosseskolorna i Göteborg. Kammarrätten går nu på Skolinspektionens linje och stänger skolan. Detta efter bristande kontroll och tillsyn över verksamheten samt allvarlig ekonomisk misskötsamhet – man har bland annat använt sig av bluffakturor för att slussa vidare mångmiljonbelopp till islamister i Somalia. Det ska även ha förts över flera miljoner till ett företag som bland annat har kopplingar till en individ som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Trots flera avslöjanden har vi med stor sannolikhet endast skrapat på ytan vad gäller problematiken med de konfessionella friskolorna i allmänhet och de muslimska friskolorna i synnerhet. Det är naturligtvis oacceptabelt att sådant förekommer i ett modernt land som säger sig vila på en humanistisk och demokratisk värdegrund. Därför bör regeringen snarast säkerställa att styrdokument och lagstiftning efterlevs i praktiken. Skolinspektionen behöver utöka sitt tillsynsansvar till en trovärdig nivå, samtidigt som man oftare än i dag stänger de friskolor som inte lever upp till ställda krav. Det är av största vikt att vi gör allt som står i vår makt för att motverka den pågående islamiseringen av Sverige. Detta oavsett om den drivs på av krafter inom landets gränser eller av islamistiska stater i den muslimska världen. Därför måste vi med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av muslimska friskolor i Sverige samt verka för att så snart det är möjligt stänga ned de muslimska friskolor som redan existerar och därmed införa ett förbud mot alla former av muslimska friskolor i Sverige. Först då kan vi säkerställa att dessa elever ges en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället. Richard Jomshof (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:571 av Richard Jomshof (SD) Förbud mot muslimska friskolor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med omedelbar verkan införa ett stopp för nyetablering av friskolor med muslimsk profil och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stänga ned de friskolor med muslimsk profil som redan existerar och tillkännager detta för regeringen. Motivering När folkskolan infördes 1842 var den helt underställd kyrkan samtidigt som katekes ­ undervisning var ett centralt inslag i undervisningen. Skolans huvuduppdrag var att fostra eleverna till kristna samhällsmedborgare och katekesen var den svenska folk ­ skolans viktigaste lärobok. Med 1919 års undervisningsplan tog staten över folkskolans undervisning från kyrkan. Katekesen inom kristendomsundervisningen avskaffades. Därmed började den process där den svenska skolan blivit alltmer icke-konfessionell. Alltsedan dess har vårt samhälle blivit alltmer sekulariserat och under 1900-talets senare del har vi tagit för givet att skolan ska stå för en i allt väsentligt icke-konfessionell utbildning. Med friskolereformen 1992 och en övergång till ett nytt finansieringssystem med ”skolpeng”, tog en utveckling vid där friskolorna blev allt fler. Även de konfessionella friskolorna blev fler, där de kristna och muslimska friskolorna dominerar utvecklingen. Undervisningen ska dock enligt lagar, regler och styrdokument fortfarande vara icke-konfessionell. Dessutom ska grundläggande demokratiska värderingar fortfarande styra både skolorna och undervisningen. Utöver det finns krav på allsidighet och saklighet i själva undervisningen. Dessa krav stipuleras i en regeringspromemoria (2007-10-12), i skollagen (1 kap. 6 §, 7 §) samt i LGR 11 (sidan 7). Rapporter om missförhållanden på konfessionella friskolor har avlöst varandra genom åren. Även om vissa missförhållanden tidigare har uppmärksammats på några enskilda kristna friskolor, är det på de muslimska friskolorna som problematiken bevisligen har varit som störst. Redan 2003 gjorde journalisten Evin Rubar ett uppmärksammat undersökande reportage kallat I skolans våld, där mycket grova missförhållanden på tio muslimska friskolor lades i dagen. Det framkom bland annat att skolor underlät att anmäla så pass grovt våld att det närmast kan jämföras med tortyr av skolbarn och att skolor underlät att rapportera om uppenbart tvångsgifte. 2016 rapporterade Lärarnas Nyheter om Al-Azharskolan i Vällingby, där köns ­ uppdelad idrottsundervisning är en del av skolans muslimska profil. Enligt Håkan Larsson, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan, innebär en sådan uppdelning att ”eleverna inte får möjlighet att lära sig att behandla medmänniskor som individer utan i första hand som könsvarelser”. Larsson menar dessutom att reaktionen från Skolinspektionen hade varit en helt annan om det hade rört sig om en icke-muslimsk skola, vilket i så fall tyder på att Skolinspektionen inte behandlar alla skolor lika samt att man är undfallande gentemot islams utbredda kvinnoförtryck. 2017 avslöjade programmet Kalla Fakta dessutom att Al-Azharskolan delade upp flickor och pojkar på skolbussen. Det visade sig att flickorna tvingades använda de bakre dörrarna på skol ­ bussen och sitta längst bak i bussen medan pojkarna använde de främre dörrarna och fick sitta längst fram. Även under skolans bönestunder delades eleverna upp efter kön, där flickorna fick sitta i ett rum och pojkarna i ett annat. Ett år senare rapporterades det att ägarna till friskolekoncernen hade häktats misstänkta för ekonomisk brottslighet och penningtvätt. Vidare har vi de senaste åren tagit del av uppgifter som exempelvis gör gällande att beslöjade småflickor tvingas sitta bakom pojkarna längst bak i klassrummet (Växjö islamiska skola) och att flickor med menstruation varit ovälkomna till delar av under ­ visningen (Römosseskolorna i Göteborg). Andra skolor har kritiserats för bristande trygghet och studiero samt en rad brister i undervisning och uppföljning (muslimska Jasminskolan i Norrköping), men också brister vad gäller utbildning, individuella utvecklingsplaner och särskilt stöd (Centralskolan Al-Huda i Stockholm). En lång rad islamistkopplingar har dessutom avslöjats. 2018 avslöjade Svenska Dagbladet att Alsalamskolan i Örebro hade mottagit miljonbelopp av Saudiarabien. Pengarna hade inkommit via stiftelsen Al-Risalah som dessutom driver av Saudiarabien finansierade moskéer. Hur många friskolor i Sverige som finansieras via utländska medel kunde Skolinspektionen dock inte svara på. Detta eftersom de drivs som stiftelser, vilket gör det svårt att granska. Alsalamskolan har tidigare dessutom mottagit skarp kritik av Skolinspektionen, inte minst för sin könsdelade undervisning och oförmåga att följa kursplanerna. 2019 kunde vi läsa i Expressen att islamister kan kopplas till förskolor och familje ­ daghem runt om i Sverige. Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvars ­ högskolan, handlar det om att man vill sluta sig gentemot det övriga samhället och att det ”börjar med förskolor och går ända upp till gymnasiet”. I slutet på maj månad 2020 rapporterade Säpo att flera individer med direkta kopplingar till så kallade våldsbejakande extremistmiljöer driver förskolor och skolor i Sverige. Det rör sig om ett tiotal skolor med kopplingar till vad man kallar vålds ­ bejakande islamistisk extremism. Johan Olsson, dåvarande operativ chef hos Säpo, berättade i Sveriges Radio att skolorna används för att sprida det han kallar ett ”ideologiskt budskap”. Dessa islamister använder alltså det svenska skolsystemet till att nå ut och till att skapa förutsättningar för att radikalisera och rekrytera. Totalt berör det skolgången för hundratals barn och Säpo tror att det kan bidra till tillväxten i de så kallade extremistmiljöerna. Hösten 2022 rapporterade Göteborgs-Posten att kammarrätten valde att gå på Skol ­ inspektionens linje och stänga de tre Römosseskolorna i Göteborg. Detta efter bristande kontroll och tillsyn över verksamheten samt allvarlig ekonomisk misskötsamhet; man hade bland annat använt sig av bluffakturor för att slussa vidare mångmiljonbelopp till islamister i Somalia. Det ska även ha förts över flera miljoner till ett företag som bland annat har kopplingar till en individ som enligt Säpo utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det är naturligtvis oacceptabelt att sådant förekommer i ett modernt land som säger sig vila på en humanistisk och demokratisk värdegrund. Det är av största vikt att vi gör allt som står i vår makt för att motverka den pågående islamiseringen av Sverige. Detta oavsett om den drivs på av krafter inom landets gränser eller av islamistiska stater i den muslimska världen. I december 2023 rapporterade Svenska Dagbladet att bland de 63 skolor som angett att de har konfessionell inriktning, fanns det endast en skola med ”muslimsk profil” kvar. Detta som en direkt följd av att regelverket kring religiösa friskolor har skärpts de senaste åren, vilket har lett till att en lång rad skolor har fått sina tillstånd återkallade. Det verkar således finnas en hög grad av självsanering bland de muslimska friskolorna. Det räcker dock inte. För att undvika att nya friskolor med muslimsk profil startas, är det dags att införa ett förbud mot nyetablering av sådana. Detta samtidigt som de friskolor med muslimsk profil som redan existerar stängs ned. Först då kan vi säkerställa att dessa elever ges en rimlig möjlighet att bli en integrerad del av det svenska samhället. Richard Jomshof (SD)