Motion till riksdagen 2023/24:2174 av Maria Stockhaus m.fl. (M) Taiwans deltagande i internationella organisationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Taiwan ska inkluderas i fler internationella samarbeten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Republiken Kina grundades 1911 efter att den sista kejsardynastin störtats. Efter det kinesiska inbördeskriget och att Folkrepubliken Kina utropats 1949 flydde ledningen för Republiken Kina till ön Taiwan där staden Taipei utropades till tillfällig huvudstad i republiken. Spänningarna i Taiwansundet har de gångna 72 åren varit påtagliga. Inte sällan har både tungt vapenskrammel och en hårdför retorik hörts från den kommunistiska regimen på fastlandet. Hot om invasion eller andra militära aktioner har varit vanliga. Men Republiken Kina på Taiwan har kunnat bestå. Taiwan, vars formella namn är Republiken Kina, har cirka 23,5 miljoner invånare. Dess industri är en betydande aktör inom världsekonomin och en viktig handelspartner för EU och Sverige. IMF (International Monetary Fund) är en av många organisationer som Taiwan inte tillåts vara medlem i. Republiken Kina (Taiwan) behöll sin plats i Förenta nationerna fram till 1971 då de uteslöts efter en omstridd omröstning i generalförsamlingen. Anledningen till detta var att den nya staten Folkrepubliken Kina istället gavs representation i generalför ­ samlingen. Beslutet var långt ifrån enhälligt och flera stora länder röstade emot att Republiken Kina (Taiwan) skulle mista sin representation i FN, däribland exempelvis USA och Australien. Sedan dess har alla försök till representation och inflytande från taiwanesiskt håll i FN med underorganisationer eller i andra internationella samman ­ hang blockerats av Folkrepubliken Kina. Antalet länder med formella diplomatiska förbindelser till Republiken Kina (Taiwan) har efter uteslutningen ur FN minskat kraftigt; i dag utgör de endast ett 20-tal. Många andra stater som funnit det nödvändigt att istället ha diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina har dock valt att samtidigt ha välutvecklade och goda men inofficiella förbindelser med Republiken Kina. Detta gäller även Sverige som är ett av många länder där Taipei Mission är verksamma som den taiwanesiska representationen. I Taipei har Business Sweden i sin tur en påtagligt stor närvaro. Republikens unika internationella politiska ställning har lett till en del udda lösningar genom åren och så även i förbindelserna till Sverige. När Sverige och Republiken Kina (Taiwan) exempelvis skulle upprätta ett skatteavtal träffades avtalet mellan Business Sweden och Taipeis delegation i Sverige – detta då Sverige saknar diplomatiska för ­ bindelser och andra lösningar till synes skulle medfört diplomatiska problem i Sveriges relationer till Folkrepubliken Kina på fastlandet. Den rådande situationen till trots har Taiwan utvecklats väl. Marknadsekonomin är välutvecklad och till skillnad från Folkrepubliken Kina på fastlandet så finns på Taiwan i dag en fungerande flerpartidemokrati och pressfrihet. Men avsaknaden av ett meningsfullt deltagande i FN och andra internationella forum och organisationer är problematisk för Taiwan. Internationellt samarbete kring gräns ­ överskridande frågor såsom konflikthantering, fredsförebyggande, handel, katastrofin ­ satser, klimatförändringar, pandemier, organiserad brottslighet, internationell terrorism med mera försvåras avsevärt. Taiwan bör få observatörsstatus i WHO. Övriga organisationer där Taiwan inte har möjlighet att deltaga är Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol). Det bör vara Sveriges linje i internationella sammanhang att Taiwan ska vara inkluderade i fler internationella sam ­ arbeten och från svensk sida bör vi verka för att detta också blir EU:s gemensamma målsättning. Sveriges regering bör därutöver också verka för att republiken bereds möjlighet att i högre utsträckning än i dag få delta i andra internationella sammanhang. Maria Stockhaus (M) Alexandra Anstrell (M) Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2522 av Maria Stockhaus m.fl. (M) Taiwans deltagande i internationella sammanhang Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Taiwan ska inkluderas i flera internationella samarbeten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Republiken Kina grundades 1911 efter att den sista kejsardynastin störtats. Efter det kinesiska inbördeskriget och att Folkrepubliken Kina utropats 1949 flydde ledningen för Republiken Kina till ön Taiwan där staden Taipei utropades till tillfällig huvudstad i republiken. Spänningarna i Taiwansundet har de gångna 72 åren varit påtagliga. Inte sällan har både tungt vapenskrammel och en hårdför retorik hörts från den kommunistiska regimen på fastlandet. Hot om invasion eller andra militära aktioner har varit vanliga. Men Republiken Kina på Taiwan har kunnat bestå. I dag omnämns landet ofta som Taiwan, men Republiken Kina är alltjämt det formella namnet på detta land som har cirka 23,5 miljoner invånare. Landet och dess industri är en betydande aktör inom världsekonomin och en viktig handelspartner för EU och Sverige . IMF (International Monetary Fund) är en av många organisationer som landet inte tillåts vara medlem i. Republiken Kina (Taiwan) behöll sin plats i Förenta nationerna fram till 1971 då landet uteslöts efter en omstridd omröstning i generalförsamlingen. Anledningen till detta var att den nya staten Folkrepubliken Kina istället gavs representation i generalförsamlingen . Beslutet var långt ifrån enhälligt och flera stora länder röstade emot att Republiken Kina (Taiwan) skulle mista sin representation i FN, däribland exempelvis USA och Australien. Sedan dess har alla försök till representation och inflytande från taiwanesiskt håll i FN med underorganisationer eller i andra internationella sammanhang blockerats av Folk ­ republiken Kina. Antalet länder med formella diplomatiska förbindelser till Republiken Kina (Taiwan) har efter uteslutningen ur FN minskat kraftigt; i dag utgör de endast ett 20-tal. Många andra stater som funnit det nödvändigt att istället ha diplomatiska förbindelser med Folk ­ republiken Kina har dock valt att samtidigt ha välutvecklade och goda men inofficiella förbindelser med Republiken Kina. Detta gäller även Sverige som är ett av många länder där Taipei Mission är verksamma som den taiwanesiska representationen. I Taipei har Business Sweden i sin tur en påtagligt stor närvaro. Republikens unika internationella politiska ställning har lett till en del udda lösningar genom åren och så även i förbindelserna till Sverige. När Sverige och Republiken Kina (Taiwan) exempelvis skulle upprätta ett skatteavtal träffades avtalet mellan Business Sweden och Taipeis delegation i Sverige – detta då Sverige saknar diplomatiska för ­ bindelser och andra lösningar till synes skulle medfört diplomatiska problem i Sveriges relationer till Folkrepubliken Kina på fastlandet. Den rådande situationen till trots har Taiwan utvecklats väl. Marknadsekonomin är välutvecklad och till skillnad från Folkrepubliken Kina på fastlandet så finns på Taiwan i dag en fungerande flerpartidemokrati och pressfrihet. Men avsaknaden av ett meningsfullt deltagande i FN och andra internationella forum och organisationer är problematisk för landet. Internationellt samarbete kring gränsöver ­ skridande frågor såsom konflikthantering, fredsförebyggande, handel, katastrofinsatser, klimatförändringar, pandemier, organiserad brottslighet, internationell terrorism med mera försvåras avsevärt. Taiwan bör få observatörsstatus i WHO. Övriga organisationer där Taiwan inte har möjlighet att deltaga är Internationell civil luftfartsorganisation (ICAO), Internationell polisorganisation (Interpol). Detta bör vara Sveriges linje internationella sammanhang att Taiwan ska vara inkluderade i flera internationella samarbeten och från svensk sida bör vi verka för att detta också blir EU:s gemensamma målsättning. Sveriges regering bör därutöver också verka för att republiken bereds möjlighet att i högre utsträckning än i dag få delta i andra internationella sammanhang. Maria Stockhaus (M) Alexandra Anstrell (M) Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2225 av Maria Stockhaus m.fl. (M) Taiwans deltagande i internationella sammanhang Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Taiwan ska inkluderas i flera internationella samarbeten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Republiken Kina grundades 1911 efter att den sista kejsardynastin störtats. Efter det kinesiska inbördeskriget och att Folkrepubliken Kina utropats 1949 flydde ledningen för Republiken Kina till ön Taiwan där staden Taipei utropades till tillfällig huvudstad i republiken. Spänningarna i Taiwansundet har de gångna 76 åren varit påtagliga. Inte sällan har både tungt vapenskrammel och en hårdför retorik hörts från den kommunis ­ tiska regimen på fastlandet. Hot om invasion eller andra militära aktioner har varit vanliga. Men Republiken Kina på Taiwan har kunnat bestå. I dag omnämns landet ofta som Taiwan, men Republiken Kina är alltjämt det formella namnet på detta land som har cirka 23,5 miljoner invånare. Landet och dess industri är en betydande aktör inom världsekonomin och en viktig handelspartner för EU och Sverige. IMF (International Monetary Fund) är en av många organisationer som landet inte tillåts vara medlem i. Republiken Kina (Taiwan) behöll sin plats i Förenta nationerna fram till 1971 då landet uteslöts efter en omstridd omröstning i generalförsamlingen. Anledningen till detta var att den nya staten Folkrepubliken Kina istället gavs representation i general ­ församlingen. Beslutet var långt ifrån enhälligt och flera stora länder röstade emot att Republiken Kina (Taiwan) skulle mista sin representation i FN, däribland exempelvis USA och Australien. Sedan dess har alla försök till representation och inflytande från taiwanesiskt håll i FN med underorganisationer eller i andra internationella samman ­ hang blockerats av Folkrepubliken Kina. Antalet länder med formella diplomatiska förbindelser till Republiken Kina (Taiwan) har efter uteslutningen ur FN minskat kraftigt; i dag utgör de endast ett tjugotal. Många andra stater som funnit det nödvändigt att istället ha diplomatiska förbindelser med Folk ­ republiken Kina har dock valt att samtidigt ha välutvecklade och goda men inofficiella förbindelser med Republiken Kina. Detta gäller även Sverige som är ett av många länder där Taipei Mission är verksamma som den taiwanesiska representationen. I Taipei har Business Sweden i sin tur en påtagligt stor närvaro. Republikens unika internationella politiska ställning har lett till en del udda lösningar genom åren och så även i förbindelserna till Sverige. När Sverige och Republiken Kina (Taiwan) exempelvis skulle upprätta ett skatteavtal träffades avtalet mellan Business Sweden och Taipeis delegation i Sverige – detta då Sverige saknar diplomatiska förbin ­ delser och andra lösningar till synes skulle medfört diplomatiska problem i Sveriges relationer till Folkrepubliken Kina på fastlandet. Den rådande situationen till trots har Taiwan utvecklats väl. Marknadsekonomin är väl ­ utvecklad och till skillnad från i Folkrepubliken Kina på fastlandet så finns på Taiwan i dag en fungerande flerpartidemokrati och pressfrihet. Men avsaknaden av ett meningsfullt deltagande i FN och andra internationella forum och organisationer är problematisk för landet. Internationellt samarbete kring gräns ­ över ­ skridande frågor såsom konflikthantering, fredsförebyggande, handel, katastrof ­ insatser, klimatförändringar, pandemier, organiserad brottslighet, internationell terrorism med mera försvåras avsevärt. Taiwan bör få observatörsstatus i WHO. Övriga organisationer där Taiwan inte har möjlighet att deltaga är Internationell civil luftfartsorganisation (ICAO), Internationell polisorganisation (Interpol). Det bör vara Sveriges linje i internationella sammanhang att Taiwan ska vara inkluderat i fler internationella samarbeten, och från svensk sida bör vi verka för att detta också blir EU:s gemensamma målsättning. Sveriges regering bör därutöver också verka för att republiken bereds möjlighet att i högre utsträckning än i dag få delta i andra internationella sammanhang. Maria Stockhaus (M) Ann-Sofie Lifvenhage (M) Alexandra Anstrell (M)