Original hos Riksdagen ↗Utskottets förslag och kammarens beslut
Per Söderlund (SD); Eric Westroth (SD); Yasmine Eriksson (SD); David Lång (SD)
Motion till riksdagen
2022/23:1022
av Per Söderlund m.fl. (SD)
Sverigevänlig skatte- och indrivningspolitik för välfärd, trygghet och företagande
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Inledning
Inkomstbeskattning
Skattesystemet
1 Konkurrenskraftig inkomstbeskattning
2 Inkonsekventa skatteskillnader
3 Beskattning av svenska sjömän
Avdrag
4 Flerbarnsavdrag
5 Sparande och överskuldsättning
6 Rut och rot
7 Kontroll av reseavdragen
Mervärdesskatt
8 Momssatser
9 Välfärden
10 Näringslivet
11 Kultursektorn
Punktskatt
Energi
12 Konkurrenskraftig energibeskattning
Transport
13 Flygskatt
Bonus malus
Bränsleskatteindexering
14 Trängselskatt
15 Stämpelskatt för sjöfarten
Jordbruk
Bränsleskatter i jord- och skogsbruk
Miljö och klimat
16 Kemikalieskatt
Avfallsförbränningsskatt
17 Skatt på plastbärkassar
Schablonbeskattning
18 Tonnageskatt
Socialt
19 Flerbostadshus hyresrätter
Kultur
20 Kulturhistoriska byggnader
Kapital
Personaloptioner
Avkastningsskatten
Ränteavdrag
Fastigheter
21 Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning
22 Social bostadsbeskattning
Näringsfastigheter
23 Bostadshus vid jordbruk
24 Industri- och energifastigheter
25 Fastighetsskatt på vindkraft
Skatteförfarande
Transparens
Skatteutgifter
26 Skattetransparens
Skatterätt
27 Personalliggare
28 Folkräkning och folkbokföring
29 Samordningsnummer
30 Skatterättsliga processer
31 Skydd för folkbokföringsuppgifter
32 Ersättningsreglerna i skattemål
33 Id-kapning bolag
Näringsliv
34 Deklaration
35 Delningsekonomi
36 Hämmande och obsoleta skatteregelverk
Tullförfarande
37 Särskilda varor
38 Tullpersonalens befogenheter
Handel
39 Bilaterala skatteavtal
40 Importskatter
41 Tulldeklarationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur inkomstbeskattningen ska kunna bli mer konkurrenskraftig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga åtgärder med innebörden att inkonsekventa skatteskillnader jämnas ut och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda och reformera beskattningen av svenska sjömän och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda ett inkomstskatteavdrag som alternativ till flerbarnstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda åtgärder för att stimulera sparande och motverka överskuldsättning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda vilka tjänster som ska berättiga till rut och rot samt förebygga missbruk av dessa och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde systematisera och förstärka kontrollen av reseavdragen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av momssatserna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en översyn av förutsättningarna för en konkurrensneutral moms inom vården oavsett driftsform och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda förutsättningarna för frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler samt harmonisering av momssatser som berör näringslivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda en breddad kulturmoms för en högre grad av likvärdighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en översyn för rättvisa skattevillkor på energimarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avskaffad flygskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda en utfasning av trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förändring av punktbeskattningen för svenskflaggade fartyg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en avveckling av kemikalieskatten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att avveckla skatten på plastbärkassar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur fler svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering av flerbostadshus och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förbättring av skattevillkoren för renovering och underhåll av kulturhistoriska byggnader och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att höja schablonavdraget vid uthyrning av privatbostad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över bostadsbeskattningen ur ett socialt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över beskattningen av bostadshus i anslutning till jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att regionalisera beskattningen av industri- och energifastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att öka skattetransparensen på lönebesked och konsumentkvitton och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda systemet för personalliggare med dess effektivitet när det gäller att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en total översyn av folkbokföringen för att minimera folkbokföringsfelet och effektivare kunna stävja brottslighet samt att initiera en folkräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en total översyn av systemet med samordningsnummer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över regelverket för skyddade folkbokföringsuppgifter för att förhindra brott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att se över regelverket för skattemål så att rättegångskostnader betalas in efter att dom blivit klarlagd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda om enskilda firmor ska ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkarens personnummer i syfte att motverka id-kapning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga en förenklad digital deklaration för företag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattevillkoren för delningsekonomin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda skattesystemet och föreslå åtgärder avseende de för företagen hämmande och obsoleta skattereglerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor för att förhindra brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utöka tullpersonalens befogenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att förstärka arbetet med de bilaterala skatteavtalen för svensk exportindustri och för motpartsländers beskattningskapacitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur systemet för importskatter kan bli smidigare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde överväga att utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas och tillkännager detta för regeringen.
Inledning
Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott i statens budget är grundförutsättningar för att långsiktigt kunna bevara en hög nivå av välfärd. Sverigedemokraterna betraktar äganderätten som en nödvändig förutsättning för en lyckosam samhällsutveckling. En ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi, byggd på långsiktigt tänkande, är för oss självklar. Tillväxt är nödvändig för att kunna upprätthålla vår välfärd, men måste balanseras mot viktiga samhällsvärden såsom folkhälsa, kulturarv, miljö, socialt kapital och nationellt självbestämmande.
Skatteuttaget får inte vara så lågt att det äventyrar statens möjligheter att värna utsatta grupper, hålla ihop samhället eller att erbjuda alla medborgare en hög grund
läggande välfärdsnivå. Skatteuttaget får dock inte heller utformas på ett sådant sätt att det allvarligt begränsar den enskildes förmåga att klara sin egen försörjning, undanröjer incitamenten att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten eller påtagligt hämmar näringslivets konkurrenskraft. Vi ser arbete som det enda säkra medlet att åstadkomma ett varaktigt, enskilt och allmänt, välstånd. Därför krävs goda villkor för företagande och entreprenörskap.
Sverigedemokraterna ser stora ekonomiska och politiska fördelar med att bevara vårt lands självständiga, nationella valuta. Penningpolitiken ska hanteras av en självständig riksbank. Vi erkänner och respekterar att Sverige i hög grad är beroende av sin omvärld och att internationellt samarbete på det ekonomiska området därför ligger i nationens intresse. I likhet med vår hållning inom andra områden menar vi dock att det är av yttersta vikt att dessa samarbeten präglas av mellanstatlighet och respekt för de olika staternas suveränitet.
Sverigedemokraterna är i grunden positiva till frihandel, men menar samtidigt att begränsade möjligheter att göra avsteg från denna princip måste finnas. Som ett exempel på vad som avses kan nämnas vår önskan om att införa restriktioner för import av varor som framställts genom att utsätta djur för stort och onödigt lidande.
En nödvändig insikt för att långsiktigt kunna slå vakt om en stabil och tillväxt
skapande ekonomi är att ekonomin och den ekonomiska politiken inte är ett område som existerar för sig självt, avskilt från andra samhällsområden. Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation. Stora kulturella och befolkningsmässiga förändringar inom en stat påverkar således alla aspekter av ekonomin och förmågan att skapa tillväxt. Det sociala kapitalet är både ekonomins bas och dess smörjmedel. En ansvarsfull ekonomisk politik måste således vara inriktad på att långsiktigt bevara och stärka en hög nivå av socialt kapital.
Inkomstbeskattning
Skattesystemet
1 Konkurrenskraftig inkomstbeskattning
Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och trygghet men även investeringar i sådant som kan bidra till fortsatt ekonomisk utveckling. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Det blir en balanserad avvägning. Omkring två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från inkomstbeskattningen och den är relativt hög i en internationell jämförelse. Sveriges förmåga att attrahera särskild spetskompetens beror delvis på de skattevillkor som gäller. Inkomstbeskattningen behöver därför ses över och en reform av skattesystemet utredas för att på sikt inte urholka den svenska konkurrenskraften.
2 Inkonsekventa skatteskillnader
På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som är oskäliga. Bland annat gäller inte samma skatt för lön jämfört med pension och skatten skiljer sig nästan en månadslön per år för en löntagare i en högskattekommun jämfört med en löntagare med exakt samma inkomst i en lågskattekommun. Vi värnar det kommunala själv
bestämmandet, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Dessvärre har kommuner med ett mindre beskattningsunderlag tvingats hålla relativt högre kommunalskattesatser än andra kommuner, vilket kan vara ett problem för deras möjlighet att attrahera kompetens. Olika bolagsformer, kapitalinvesteringar och fastighetstyper har olika former av beskattning, vilket i sig är ytterligare exempel på hur orättvisa regler är för näringsverksamheter.
Ännu ett exempel är att det i dag erbjuds så kallade pedagogiska måltider för vårdanställda på de avdelningar i kommunernas äldreomsorg som är demensboenden för att stimulera och motivera brukare med demenssjukdomar med risk för undernäring. Personal med tillsynsansvar för demenssjuka inom äldreomsorgen samt personer med psykiska funktionshinder är undantagna skattepliktig kostförmån. Samtidigt är personal på somatiska avdelningar som tillämpar samma typ av pedagogiska måltider inte befriade från skattepliktig kostförmån, vilket är ännu en orättvisa som är svår att motivera. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet blir en indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnader som kommer med att utföra de justeringar av ändrad fastighetsägare, låntagare med mera. Det är ett av flera exempel på inkonsekvent och oproportionell beskattning, och det kan finnas andra skatteliknande avgifter som inte korrelerar med relaterade kostnader, det vill säga specifika regler där överbeskattning förekommer och där skatten eller avgiften är flera gånger så stor som den verkliga kostnaden. Orättvisor i beskattningen spär på ett missnöje hos befolk
ningen och minskar förtroendet för skattesystemet i allmänhet. Vi vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär en inkonsekvent och ologisk beskattning. En utredning som föreslår konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. En reform av de ologiska skatteskillnaderna bör inte leda till ett höjt skatteuttag totalt sett utan snarare utgå ifrån möjliga besparingar som i stället kan öppna för ett sänkt skatteuttag. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader.
3 Beskattning av svenska sjömän
Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på vilken flagg som fartyget man jobbar på har, utan även på vilken trafiktyp fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. Det finns även en 183-dagarsregel som har visat sig vara svårtolkad och stundom ologisk. Detta leder inte bara till en stor administrativ börda för rederierna utan även till att den enskilde sjömannen inte på förhand kan räkna med hur mycket skatt som ska betalas och därmed inte heller vilken nettolön denne kommer att få förrän efter att lönen utbetalats. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.
Avdrag
4 Flerbarnsavdrag
Sverige har ett välfärdssystem som bygger på att ge stöd till familjer i Sverige när de får barn. Flerbarnstillägget är ett bidrag som kan erhållas oavsett om föräldrarna i familjen arbetar eller inte. Flerbarnstillägget är också anpassat efter hur barnafödandet sett ut förr i tiden i Sverige. När demografin har förändrats på senare tid finns därför en anledning att se över systemet så att det inte skapar inlåsningseffekter på arbetsmarknaden för kvinnor och blir en primär inkomstkälla för familjer. Därför behöver vi utreda möjligheten att koppla ihop stödet till barnfamiljer med förvärvsinkomster för att ersätta bidraget med ett avdrag. Ett skatteavdrag på inkomst av tjänst för arbetande föräldrar.
5 Sparande och överskuldsättning
Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Riksbanken, IMF och OECD har varnat för specifikt svenska hushålls skuldsättning. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till ett sparande och bromsa riskerna för överskuldsättning. En skattemässigt enkel och fördelaktig beskattning är att föredra för att uppmuntra till privat sparande. Vi vill utreda hur inkomstskatteavdragen och ränteavdrag behöver se ut för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör innefatta en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet, synliggörande av alla skulder samt ett smart gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området. Detta för alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investeringssparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton.
Till detta behöver också ett privat pensionssparande motsvarande privat pensions
försäkring med schablonmässig inkomstbeskattning återinföras som ger incitament för alla att spara privat till pensionen. De som i dag har privata pensionsförsäkringar bör kunna nyttja dem igen för sparande till förmånliga skattevillkor, och banker och försäkringsbolag ska kunna erbjuda denna produkt igen.
6 Rut och
rot
I dag gäller olika procentsatser 30 procent på rot och 50 procent på rut. Beloppet 50
000 kronor för rot och 75
000 kronor för rut, dock totalt 75
000 kronor för både rot och rut per år. I allmänhet uppfattas systemet något förvirrande och inkonsekvent. Därför bör regelverket ses över för enhetlighet och förenkling.
Det är också av intresse att lägga till fler tjänster i rutavdraget så som läxläsning eftersom att kunskap kan vara en nyckel till sysselsättning.
Det har vidare visat sig att rut- och rotavdragen inte alltid enbart används i Sverige så som det är avsett. Det finns även oklarheter ifall systemet med avdraget har missbrukats. Därför är det angeläget att utreda omfattningen av ett missbruk samt presentera åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Vi förespråkar en utredning av rut och rot med betoning på enkelhet, ökad sysselsättning och minskad brottslighet.
7 Kontroll av reseavdragen
Systemet med reseavdragen medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte nyttjas på ett korrekt sätt. Därför behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag som görs på deklarationen. Tillsätt en utredning på Skatteverket som tar fram åtgärder för hur systemet för kontroll av reseavdrag effektiviseras. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk, men det ska samtidigt inte försämra möjlig
heterna att bo och verka på olika platser i landet. Att förstärka kontrollen av det nuvarande reseavdraget ska inte heller försämra möjligheterna för dem som bor i glesbygd och på landsbygd, på det sätt som regeringen har indikerat genom de förslag som framställts av Reseavdragskommittén.
Mervärdesskatt
8 Momssatser
Sverige tillämpar nedsättningar av momssatser samt fullständiga undantag där momsen helt utgår för vissa varor och tjänster, vilket har sin grund i EU:s skattepolitik, som Sverige sedan tidigare valt att anpassa sin mervärdeslagstiftning efter.
Det medför dock vissa komplikationer för näringsliv och för offentlig sektor där både investeringar och välfärdstjänster kan komma att utebli – trots att avsikten att utföra dessa funnits. Följden kan bli lägre ekonomisk utveckling än vad som annars hade kunnat vara fallet, vilket i förlängningen leder till uteblivna arbetstillfällen och sannolikt sämre internationell konkurrenskraft. Därför behövs en översyn av systemet för en ökad grad av harmonisering. Vi ser emellertid frågan om mervärdesskatt som komplex och att det fortsättningsvis ändå kan finnas några få områden med behov av nedsättning av moms, men att omfattningen av normalmoms behöver utvärderas.
9 Välfärden
Sjukvården är en av de mest centrala delarna av välfärdssystemet. Sverige har en till innehållet bra sjukvård, men den är högt belastad, inte minst under senare år, då pandemin ytterligare belastat vårdtillgängligheten. Vi behöver alla resurser vi kan få tillgång till när sjukvården går på bristningsgränsen. Att vi har företag som vill hyra ut personal till sjukvården är därför någonting vi borde vara tacksamma för. Skatteverkets omtolkning beträffande moms på inhyrd personal har inneburit kraftiga fördyringar av sådan verksamhet. I ett läge där sjukvården behöver öka kapaciteten under en period har vårdmomsen kommit att bli ett problematiskt hinder. Det finns också problem med förslaget om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar. Att genom beskattning strama åt det redan begränsade resursutrymmet leder till ett högre vårdtryck än nödvändigt.
Vi kan även se hur mervärdesskattelagstiftningen för med sig vissa andra typer av praktiska problem. När företag som vaccinerar personer under pandemin ska hyra lokaler för att göra detta, kan inte ingående och utgående momssatser dras av emot varandra, eftersom att uthyrning av lokalerna inte beläggs med moms. Det leder ibland till att etablering fördröjs där momslagstiftning alltså står i vägen och skapar ett visst hinder.
Vi menar att det behöver genomföras en översyn av momslagstiftningen som ger svenska vårdgivare samma förutsättningar som i bland annat Finland och Danmark, där tolkningen av EU:s momslagstiftning ser annorlunda ut än vad den gör i Sverige och påverkar välfärd och sjukvård positivt och konkurrensneutralt.
10 Näringslivet
Då Sverige tillämpar en rad undantag från moms uppstår vissa situationer där en investerare vill kvitta ingående och utgående moms emot varandra men inte har möjlighet att göra detta. Det leder till att nya verksamheter inte växer fram på ett naturligt sätt, vilket bromsar tillväxten i ekonomin. Det kan gälla fastighetsföretag som vill hyra ut lokaler där olika typer av verksamheter inte finner det möjligt varför uthyrning och därmed investeringar uteblir.
Vi ser därför ett behov av att utreda möjligheten till frivillig skattskyldighet för verksamhetslokaler.
Systemet med differentierade momssatser medför vissa problematiska gräns
dragningar och definitionsfrågor som i vissa fall kan upplevas som ologiska eller djupt orättvisa.
Turist- och besöksnäringen har flera exempel på ologiska skillnader i moms. Det är hög tid för en rättvis beskattning och harmonisering av de momssatser som är kopplade till turist- och besöksnäringen och vi vill se en utredning rörande förutsättningarna för att ytterligare harmonisera momssatserna för olika turistattraktioner där likvärdiga verksamheter ska beskattas mer enhetligt.
11 Kultursektorn
Sverigedemokraterna värnar kulturen och ser ett värde i att tills vidare behålla nedsättningen av kulturmomsen för folkets aktiva deltagande i kulturen, särskilt eftersom kulturkonsumenter ibland har små marginaler i sin hushållsekonomi och att dessa påverkas av höga kostnader för detta. Inom kulturområdet finns dock en rad märkliga avgränsningar när det gäller nedsatt moms.
Medan exempelvis brädspel och digitala spel, ofta svenskutvecklade, som bär på kulturella uttryck, erläggs med normalmoms beskattas i stället e
‑
böcker med nedsatt moms på kultur. På ett liknande sätt gäller normal momssats för den som vill gå och dansa till ett dansband, medan kulturmoms gäller för den som deltar i annan form av dans. Detta är några exempel på den typ av oförklarbara skillnader i momslagstiftningen som behöver utredas.
Punktskatt
Energi
12 Konkurrenskraftig energibeskattning
Sverige är ett nordligt beläget land med ett kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk industri och energisektor behöver också villkor som är jämlika och gynnsamma. Därför förespråkar vi att energibeskatt
ningen ses över ur ett internationellt perspektiv så att svensk industri kan ges optimala förutsättningar och verka på en konkurrensutsatt marknad.
För att energimarknaden ska fungera behöver rättvisa villkor gälla. Det innebär att sådana inslag som särskilda skattereduktioner för vissa aktörer på energimarknaden, eller särskilda straffskatter för andra aktörer, skapar en särskild obalans och orättvisa villkor. Det innebär att vissa aktörer kan erbjuda andra prisnivåer och det sätter marknadsmekanismen ur spel. Sverigedemokraterna förespråkar därför en översyn av subventioner och reduktioner på energimarknaden för att skapa stabilitet, rättvisa och effektivitet.
Transport
13 Flygskatt
Många företagare och privatpersoner är beroende av att kunna flyga inom Sverige och utomlands. De svenska företagen har också stor nytta av de mindre flygplatserna i Sverige. Flygskatten innebär dock att mindre flygplatser kan få problem med sin överlevnad om antalet flygresor minskar. Skatten kan också missgynna svenska flygplatser till förmån för utländska. Detta kan innebära att viktiga företagsetableringar i gles- och landsbygd inte blir av utan går till andra länder i stället. Därför är flygskatten ett hinder för näringslivet, särskilt småföretagandet. Flygskatten är därutöver felriktad då den träffar flygkonsumenten och inte de negativa miljöeffekter som den avser motverka.
Flyget har liksom alla andra trafikslag en viss miljöpåverkan och målet är att minska denna. Nyttan med flygskatten står inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Flygsektorn ingår även i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms därmed maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Därtill är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD.
Flygskatten är negativ för svensk ekonomi och behöver avvecklas.
Bonus malus
Systemet för att straffbeskatta vissa fordon och ge gynnsamma skattevillkor för andra fordon är en ordning som träffar fel. Det är ett orättvist skattesystem som mest av allt gynnar personer i städer med höga inkomster och en väl utvecklad kollektivtrafik, medan det slår hårt mot inte minst barnfamiljer i glesbygd med lägre inkomster. Det är också principiellt sett felaktigt att beskatta fordonen när fordon i sig inte nödvändigtvis leder till negativ miljöpåverkan. Att malus tas ut på nya fossilmedelsdrivna fordon under de tre första åren efter att bilen nyregistrerats, leder, förutom stigande priser på begagnatmarknaden, till att de individer och familjer som inte har möjlighet att köpa eller använda en elbil i högre utsträckning kommer att vänta med att byta ut sitt gamla fossilmedelsdrivna fordon. Då nya fossilmedelsdrivna fordon är renare än äldre, kommer detta att bidra till att föråldra den svenska fordonsflottan snarare än förnya densamma, om än med nya och renare fossilmedelsdrivna fordon.
Bonus malus-effekten på såväl lätta lastbilar som husbilar blir dessutom extra påtaglig, då det många gånger för dessa fordonstyper saknas en variant som är kvalificerad för att vara bonusberättigad. Detta slår hårt mot såväl klimatsmarta semestrande svenskar som småföretag inom Sverige. Bonus malus har därför på många sätt mycket negativa följdverkningar och behöver därför avvecklas i sin helhet.
Bränsleskatteindexering
Sverige är ett avlångt och till delar glesbebyggt land, jämfört med vissa andra länder. Införandet av indexering av skatten på bränslen har drabbat landsbygden. Vi menar att detta blir kontraproduktivt sett till att Sverige tillämpar ett reseavdrag. Ställer man indexering mot reseavdrag blir det två system med motverkande logik. Vi behöver snarare ha ett helhetligt glesbygdsperspektiv i denna fråga, att se till att punktskatter och avdrag verkligen ger bästa möjliga förutsättningar för småföretag och hushåll utanför de större städerna. Vi kan inte se att överindexeringen av bränslebeskattningen påtagligt har bidragit till de miljöpolitiska målsättningarna om minskade koldioxidutsläpp eftersom de som behöver köra sin bil i vardagen kommer att göra det ändå. Det innebär att överindexeringen i praktiken inte leder till att uppfylla de förväntade målsättningarna utan enbart blir en överbeskattning av människor i gles- och landsbygd som arbetar och driver småföretag, samt hushåll som också är helt beroende av sina fordon för att få sin vardag att gå ihop. Boende i gles- och landsbygd, jord- och skogsbrukare, småföretagare och transporter för vårt näringsliv i allmänhet, är uppenbara förlorare på regeringens politik. Redan i dag är de svenska bränsleskatterna höga, vilket har kommit till av både höga nominella skattebelopp och till detta även överindexering. Sverige har i en internationell jämförelse höga skatter på drivmedel, samtidigt som Sverige är ett land med stora avstånd. De höga drivmedelsskatterna har en negativ inverkan på svensk konkurrenskraft såväl internationellt som inhemskt. Att tillämpa en automatisk uppräkning av skatter utan att det föregås av ett riksdagsbeslut är inte rätt besluts
ordning.
Vi behöver se till att bränsleskatterna ligger på en rimlig nivå, och ett led i detta vore att påbörja en omvändning av skattepolitiken på detta område. För att ge bättre förutsättningar för hushåll och företag, för fler jobb och en ekonomisk utveckling i hela Sverige, menar vi att skatten på bensin och diesel därför behöver sänkas. Vi förespråkar därför ett avskaffande av BNP-indexeringen och KPI-indexeringen på bränsle.
14 Trängselskatt
Höjda trängselskatter har begränsad effekt på trängseln eftersom att de som verkligen behöver sitt fordon och ser det som enda alternativet kommer att köra oavsett trängselskatt eller inte. Effekten är även negativ ur fördelningspolitisk synvinkel då den drabbar bilister med lägre inkomster förhållandevis hårt. Skattens införande är därför att ifrågasätta. Den har dessutom införts på sträckor som ursprungligen var befriade, och i vissa fall införs de där de inte påverkar trängseln över huvud taget. Vid tunneln i Marieholm nära Göteborg betalas trängselskatt, trots att trafikledens funktion är att undvika trängsel. Folkomröstning om trängselskatten i Göteborg har också visat att det folkliga stödet är lågt. Höjda avgifter för trängselskatten i Stockholm har också bidragit till att det folkliga stödet har minskat för trängselskatten. Vi menar därför att skatten bör fasas ut.
15 Stämpelskatt för sjöfarten
Transporter sjövägen är ett miljövänligt alternativ. Svenska rederier ligger redan i dag långt framme avseende användandet av miljöteknik. Men investeringar i miljöteknik på fartyg är ofta kostsamma. När finansieringen sker med lån krävs en säkerhet vilken medför upptagande av pantbrev. På pantbrevet utfaller dock en särskild stämpelskatt på inteckningsbeloppet. Sverige beskattar dessa investeringar högre än många konkurrerande länder. På pantbrevet utfaller en stämpelskatt på 0,4 procent på inteckningsbeloppet. Det behövs en översyn av punktbeskattningen på investeringar i sjöfarten, förslagsvis genom att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift.
Jordbruk
Sverige är ett nordligt beläget land med sämre förutsättningar för jordbruk jämfört med andra länder söderut. Dessvärre är våra skatter på jordbruket i jämförelse med andra länders skatter till nackdel i konkurrensen med dem. Det handlar bland annat om bränsle för maskiner och fordon som används i det svenska jord- och skogsbruket. Vi menar att det är en av flera metoder för att utarma vårt eget jordbruk när vi låter andra länders jordbrukare konkurrera med våra jordbrukare på bättre villkor än de vi har.
I dag är Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel lägre än 50 procent, till skillnad från närmare 100 procent under 1980-talet. Detta innebär att våra livsmedelsbehov är beroende av fungerande handel över gränserna. Coronapandemin har påmint om hur sårbart Sverige är i händelse av utebliven handel med omvärlden. Sverige behöver därför en stärkt beredskap för kommande kriser, pandemier, oroligheter eller andra stora samhällspåverkande faktorer som kan innebära störningar i den gränsöverskridande handeln. Med anledning av detta behövs återupprättade beredskapslager av bland annat livsmedel samt en betydligt höjd självförsörjningsgrad. Skattepolitiken måste därför utformas så att svensk livsmedelsförsörjning blir mer livskraftig igen.
Bränsleskatter i jord- och skogsbruk
Det svenska jord-, skogs- och vattenbruket har små vinstmarginaler och får det allt tuffare att konkurrera på den internationella marknaden. Dieselpriserna i Sverige är bland de högsta i världen. Regeringen har tillfälligt minskat skatten för dessa näringar så att vi har den lägsta tillåtna skattenivån enligt EU-regelverket. Detta tycker vi borde permanentas. Detta är en relativt billig men viktig reform som kommer att leda till att fler svenska lantbruk kan fortsätta vara verksamma och utvecklas. I förlängningen behövs också en utvärdering av skattenivåerna som påverkar jord- och skogsbruket i Sverige. Vi behöver se över på vilken nivå skattesatser behöver ligga för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i förhållande till jämförbara länder. Lägre bränslekostnad underlättar även övergång från användning av kemiska preparat till mekaniska jordbruksåtgärder, till exempel vid ogräsbekämpning och blastdödning i potatisodlingar.
Miljö och klimat
16 Kemikalieskatt
Grundläggande för ekonomiska styrmedel är att de måste utformas på ett sådant sätt att de medför en tydlig miljönytta och inte på ett orimligt sätt slår mot svenska företag eller svenska konsumenter. Kemikalieskatten är exempel på en skatt som är svår att motivera utifrån ett miljöperspektiv och fungerar framför allt som en straffskatt på hemelektronik, utan att i någon större utsträckning bidra till att minska förekomsten av farliga kemikalier. Den svenska marknaden är i ett globalt perspektiv en liten marknad för elektronikjättarna, vilket gör att en isolerad svensk straffbeskattning på elektronik
produkter har en begränsad inverkan på deras sortiment. Kemikalieskatten uppfyller därmed inte sitt syfte och behöver därför avvecklas. Det behöver utredas hur förekomsten av farliga kemikalier i människans närmiljö i stället bättre kan reduceras genom lagstiftning eller genom teknisk utveckling.
Avfallsförbränningsskatt
Sverigedemokraterna motsätter sig regeringens införda skatt på avfallsförbränning, främst eftersom den inte utgör ett styrmedel mot bättre avfallshantering utan i första hand leder till överföring av pengar till staten.
I tidigare offentliga utredningar (2009:12 och 2017:83) anses ”att skatter som styrmedel styr emot de mål som motiverar dess införande” och ”att miljöpolitiska styrmedel bör sättas in så nära källan som möjligt”. En skatt på förbränning av avfall innebär att en skatt införs i slutet av avfallsströmmen, långt ifrån de aktörer som skapar problemen, dvs. de som tillför farliga kemikalier som riskerar att hamna i naturen och som bidrar till förbrukningen av naturresurser. En skatt på förbränning av avfall skulle därför inte påverka beslut om produktdesign eller materialval för att underlätta materialåtervinning, ansträngningar för att sortera ut vissa material etc. Ett annat problem är att allt avfall skulle beskattas lika hårt oavsett avfallets miljöpåverkan och möjlighet till annan behandling än förbränning där det är lämpligare.
Nettoresultatet av den föreslagna skatten blir en omfördelning av pengar från kommunalt ägda eller kommunalt upphandlade verksamheter till statens kassa, vilket knappast är i samklang med strävan att stödja kommunerna.
En skatt på avfallsförbränning kommer att resultera i dyrare fjärrvärme, höjda mottagningsavgifter för leverans av avfall till svenska anläggningar eller sämre nettoresultat för de företag som sköter avfallsförbränning.
Högre avgifter på fjärrvärme skulle drabba konsumenterna men kan även innebära att fjärrvärmen tappar marknadsandelar. Höjda mottagningsavgifter kan innebära att färre utländska kunder väljer att exportera avfall till Sverige, vilket kan medföra högre andel deponi. Ett sämre nettoresultat för företagen innebär ett mer begränsat utrymme för att exempelvis investera i miljövänlig teknik.
Sverigedemokraterna vill därför avveckla skatten på avfallsförbränning.
17 Skatt på plastbärkassar
Införandet av plastpåseskatten är ett resultat av regeringens gröna politik, vilket tar sin utgångspunkt ifrån EU:s gemensamma målsättningar för antal plastbärkassar per hushåll. Den går ut på att minska användandet av plastbärkassar i Sverige ner till EU:s angivna nivåer. Redan vid införandet av plastpåseskatten var dock Sverige på de nivåer som EU hade satt upp. När andra delar av världen släpper ut mångdubbelt mer plaster i naturen än vad Sverige gör, blir det samtidigt märkligt att svenska hushåll ska straffbeskattas för den nedskräpning i haven som de inte bidrar till. När plastpåseskatten inte gör miljönytta i ett globalt perspektiv är det angeläget att ifrågasätta dess existensberättigande. Det finns även exempel på bärkassar som ser ut som plast men som inte innehåller någon plast i praktiken. Dessa beskattas dock i dag som om de vore plastbärkassar. Vår hållning är att plastbeskattningen är ohållbar och ineffektiv ur ett miljöhänseende. Därför är vår uppfattning att skatten på plastbärskassar behöver avvecklas.
Schablonbeskattning
18 Tonnageskatt
Svensk sjöfart har fått större tillväxtmöjligheter genom förenklade skatteregler i och med den införda tonnageskatten. Sjöfarten är dock fortsatt hårt konkurrensutsatt och behöver mer likvärdiga villkor i förhållande till andra nationer.
Skattelättnaderna avser att behålla fartyg under svensk flagg och öka antalet fartyg i det svenska registret. Fler svenskflaggade fartyg bidrar inte bara till ökad sysselsättning utan ger även Sverige transportresurser i tider av kris och ofred. Detta då svensk
flaggade fartyg, till skillnad från utlandsflaggade, kan ställas till förfogande för transporter som är nödvändiga för exempelvis försvaret eller annan transport som är viktig för Sverige. Den svenskflaggade fartygsflottan skulle därmed kunna anses vara en del av det svenska totalförsvaret och det blir då ett större nationellt intresse att få fler fartyg som är svenskflaggade. Vi ser därför ett behov av att en utredning tillsätts för att utreda hur ytterligare svenska fartyg ska kunna omfattas av tonnageskatten.
S
ocialt
19 Flerbostadshus hyresrätter
Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är i dag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda hyreslägenheter med rimliga hyror. Skattevillkoren för att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över där ett rotavdrag bör ingå i översynen.
Kultur
20 Kulturhistoriska byggnader
Det svenska kulturarvet utgörs bland annat till stor del av de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. Det har betydelse att äldre byggnader inte förfaller och tvingas rivas utan i stället underhålls så att deras tidstypiska identitet bevaras. Därför förespråkar vi att tillsätta en utredning av ett särskilt rotavdrag för renoveringsarbeten på och underhåll av byggnader av kulturhistoriskt värde.
Kapital
Personaloptioner
Personaloptioner har under en tid beskattats mycket högt, inte sällan med de högsta marginalskattesatserna eftersom att de beskattats inom ramen för inkomst av tjänst. Nya villkor för personaloptioner har dock utvecklats de senaste åren, men det finns olika typer av personaloptioner som leder till olika beskattningsvillkor. Detta behöver utredas för att se över hur systemet kan harmoniseras, förenklas och optimeras ur ett skatte
perspektiv. Syftet vore att stärka företagens möjligheter till utveckling.
Avkastningsskatten
När kapitalförsäkringar infördes gjordes detta med en modell för långsiktig schablon
mässig avkastningsskatt utifrån schablonintäkt och kapitalskatt vilken belastar kontots totala värde. Senare har även investeringssparkonton tillkommit med beskattningen av kapitalförsäkringar som förebild. Men regeringen har förändrat skattereglerna för dessa genom att göra ett avsteg från marknadsräntorna som grund för skatten. Det kan på sikt med högre räntor innebära i genomsnitt en högre beskattning än normal kapitalskatt. Det kan betraktas som en indirekt höjning av kapitalskatten eller som ett fördolt sätt att återinföra förmögenhetsbeskattning. Men det är också en extra straffskatt på sparande i allmänhet som också kommer drabba människor som sparar extra till exempelvis pensionen. Därför ska den senaste höjningen av avkastningsskatten reverseras.
Ränteavdrag
Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränteavdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt med en procentenhet per år under fem års tid.
Fastighet
er
21 Schablonavdrag vid andrahandsuthyrning
När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket kan stimuleras genom att göra det skattemässigt mer attraktivt.
Ersättningar vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder eller delar av sådana beskattas som inkomst av kapital. Den som hyr ut har rätt att göra ett schablonavdrag. Sverigedemokraterna föreslår att det schablonavdraget ökas från 40
000 kronor per år till 60
000 kronor per år för att stärka utbudet av tillgängliga lägenheter.
22 Social bostadsbeskattning
I samhället finns flera grupper som har en ekonomiskt utsatt situation. Det gäller förstås låginkomsttagare i allmänhet, men däribland särskilt studenter, sjukskrivna, sjuk
pensionärer samt fattigpensionärer. Redan i dag finns vissa stödsystem och gynnsamma skattevillkor för dessa grupper. Men fastighetsbeskattningen skulle kunna utvecklas så att dessa grupper ges ännu bättre villkor. Det avser fastighetsavgift på småhus, fastighetsskatt på flerbostadshus av typen studentbostäder samt skatter på underhålls
fonder för vanliga hyresrättsbostäder.
Det är också angeläget i en sådan översyn att utreda hur en sänkning av fastighets
avgiften på de lägst taxerade husen särskilt på landsbygden, i mindre tätorter samt i ekonomiskt svagare bostadsområden, skulle kunna genomföras exempelvis genom ett grundavdrag på taxeringsvärden för småhus. Detta utan att höja taket på den kommu
nala fastighetsavgiften.
En översyn behöver göras om hur fastighetsbeskattningen bättre kan gynna dessa grupper genom sänkta fastighetsavgifter och sänkta fastighetsskatter. Utöver detta behövs en utredning om glesbygden kan gynnas genom skattebefrielser i samband med renovering av ödehus.
Näringsfastigheter
23 Bostadshus vid jordbruk
Många jordbrukare är fullt upptagna både tidsmässigt och ekonomiskt med att arbeta i sina verksamheter. De som har lantbruksfastigheter har ofta ett bostadshus på fastigheten som ibland inte får det underhåll det behöver. I andra situationer kan det vara så att den som äger lantbruksfastigheten bor på annat ställe och arrenderar ut marken till annan person och därmed står bostadsbyggnaden tom. Dessa byggnader kan i vissa fall stå och förfalla till följd av detta. Därför vill vi utreda ett införande av ett avdrag för reparationer av bostadshus och ekonomibyggnader som finns på lantbruksenheter och före detta lantbruksenheter. Detta för att vackra svenska lantliga bostadsmiljöer ska kunna upprätthållas som en del av kulturarvet och dessutom möjliggöra att outnyttjade bostäder blir tillgängliga som del i bostadsutbudet.
24 Industri- och energifastigheter
Sveriges regioner har de senaste åren dragits med ett allt tuffare ekonomiskt läge. Det har inte minst visat sig under coronapandemin och det innebär att staten kan behöva skjuta till medel. I stället för att kommunsektorn har behov och får tillskjutna medel från staten så bör de kunna behålla en del av de värden de själva förfogar över inte minst inom det lokala näringslivet. Vi föreslår därför en reform av fastighetsbeskattningen i form av att skatteintäkterna från industri- och energifastigheter i stället för att gå in till staten tillfaller den region i vilken fastigheten är belägen. Fastighetsskattesatserna på industri- och energifastigheter ska dock fortsättningsvis bestämmas om på nationell nivå så att en harmoniserad nivå gäller över hela landet och därmed inte skapar snedvridande skatteeffekter för samhällsekonomin.
Förslaget förväntas ge regionsektorn, inte minst hos de mer glesbefolkade region
erna, bättre förutsättningar att kunna hantera den rådande ekonomiska situationen och dess möjlighet att ge likvärdiga förutsättningar oavsett i vilken del av landet man bor.
25 Fastighetsskatt på vindkraft
Vindkraft har en viktig del i energimixen. För fastigheter där vindkraftverk står gäller en reducerad fastighetsskatt jämfört med vanliga industrienheter. Sverige behöver en neutral och rättvis industri och energibeskattning för att skapa en stabil marknad. Sverige har valt fel väg i fråga om att bygga ut antalet vindkraftverk eftersom att de inte ger stabil energi dygnets alla timmar. Kärnkraft och vattenkraft tenderar i stället att vara de stabila energikällorna, men de har missgynnats av skattepolitiken.
Därför behöver den särskilt sänkta fastighetsskatten på vindkraftverk återställas till en nivå som harmonierar med de övriga energislagen.
Skatteförfarande
Transparens
Skatteutgifter
I den årliga redovisningen av skatteutgifter framställs inte syftet med skatteutgifterna, vilket belopp de innebär i minskade skatteintäkter. Dessutom presenteras bland annat låga räntor som en del i skatteutgifter när schablonbeskattat sparande har samma procentuella skattesats som kapitalvinstbeskattat sparande. Det ger en sakligt sett felaktig bild, även om de låga räntorna innebär lägre skatt på de schablonmässiga sparandena. Därför förespråkar vi tydligare syftesbeskrivning, kostnadseffekt samt en mer rättvisande redovisning.
Redovisningen av skatteutgifter är en jämförelse mellan faktiska skattesatser och respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och problem de avser bekämpa i samhällsekonomin. Den har även ett pedagogiskt syfte att visa hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra. Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgift
ernas effekter och ändamål. Detta är utgångspunkten, men vi menar att redovisningen kan förbättras avseende samhällsekonomiska effekter i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar, men även för inkomst- och mervärdesbeskattning.
I regeringens skrivelse 2017/18:98 bekräftas att ”riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt”.
Det är därför positivt att den årliga skrivelsen om skatteutgifter väntas utvecklas i detta avseende. Sverigedemokraterna vill i detta se en kvantifierad sammanställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. I detta bör även sammanställas hur många entiteter summan för skatteutgiften har renderat. Exempelvis antal jobb som tillkommit tack vare en skatteutgift om sänkt arbetsgivaravgift antaget att denna har just detta syfte. Detta för att beslutsfattare och allmänhet ska kunna bilda sig en klar och tydlig uppfattning om kostnadseffektiviteten för varje skatteutgift.
Sammantaget vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatteutgifter utvecklas så att den kompletteras med fullständiga uppgifter avseende arbetsmarknads
åtgärder, inkomst- och mervärdesskatt i syfte att skapa maximal transparens.
26 Skattetransparens
De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar, hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har kännedom om vilka offentliga resurser som de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför ett behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in på det årliga slutskattebeskedet, i form av diagram och pedagogisk förklaring. Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar alltså om ökad information med motivering av skattebeslut som del i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta avseende punktskatters del av slutpriset.
Skatterätt
27 Personalliggare
Personalliggare infördes för att motverka illegal arbetskraft, men också som verktyg mot lönedumpning. Den har införts i många branscher såsom bygg, fordonsservice, frisör, kropps- och skönhetsvård, livsmedel och tobaksgrossister, restaurang och tvätteri. Alla som arbetar i dessa lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatte
verket gör oannonserade kontroller och de kontrollavgifter som Skatteverket kan kräva vid upptäckt av felaktigheter i personalliggaren, uppfattas som stelbenta och tar ofta inte hänsyn till ofrivilliga fel eller uppsåtliga fel. Många i de olika branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid i anspråk. Små och medelstora företag som lyckas växa skapar de allra flesta nya arbetstillfällena i Sverige i dag, och en sund politik måste utgå från att möjliggöra tillväxt i dessa företag. Vi behöver därför utreda systemet och dess effektivitet att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas till ett minimum.
28 Folkräkning och folkbokföring
Ett arbete ska genomföras för att förbereda en storskalig nationell folkräkning. Det råder stor oklarhet om hur många som faktiskt bor i Sverige. Vart tionde år är FN:s rekommendationer att göra en folkräkning. Sverige gjorde en folkräkning senast 1990. Hur många som uppehåller sig i Sverige vet inte myndigheterna; ett betydande antal individer uppehåller sig i Sverige utan att ha folkbokfört sig. Omkring 200
000 personer som finns i registren är dessutom folkbokförda på fel adress och det är svårt att kontrollera antalet utan att dessa har giltiga handlingar där myndigheter kan lagra biometriska data. På grund av sekretesslagstiftning kan man dessutom inte dela relevant information om individer mellan myndigheter vilket öppnar upp för bidragsfusk. Insamling, lagring och i vissa fall delning av biometriska data mellan myndigheter är nödvändig.
29 Samordningsnummer
Den senaste tidens migrationspolitik har inneburit en stor oreda i fråga om vilka som uppehåller sig i Sverige; därtill har man haft en administrativ oordning vad gäller utgivande av samordningsnummer för personer som kommit till Sverige. Flera myndigheter har haft möjligheten att ge ut samordningsnummer. Vi är kritiska till den oreda som skapats genom detta förfarande och menar att samordningsnummer endast ska kunna erhållas vid personlig inställelse hos en och samma myndighet, förslagsvis Skatteverket, och mot uppvisande av godkänd legitimation och registrering av vederbörandes biometriska uppgifter. Detta för att förhindra att en person kan ha flera samordningsnummer eller att annan oordning i systemet uppstår, t
ex att personer som fått ett samordningsnummer försvinner ur databasen. Samordningsnumren bör ha en tidsbegränsning så att de som inte längre används för det ändamål som de ställdes ut för, ska kunna gallras bort. För att erhålla ett samordningsnummer ska det krävas personlig inställelse och registrering av biometriska uppgifter.
Samverkan med andra myndigheter och informationsutbyte mellan olika avdelningar på Skatteverket är en förutsättning för att få ordning på samordningsnumren. För att beivra skatte- och bidragsbrott är det av väsentlig vikt att myndigheten kan samarbeta och samverka med relevant information både inom Skatteverkets egna avdelningar och med andra myndigheter. Ett mer intensivt informationsutbyte mellan dessa hade på ett effektivt sätt i högre grad kunnat säkerställa att de resurser som utbetalas från våra välfärdssystem kommer till de som har rätt till dessa.
Det behövs därför en total översyn av systemet med samordningsnummer.
30 Skatterättsliga processer
Rättssäkerheten i skattebrottsmål och företagare i skattetillägg har ibland en tendens att inte vara fullgod. Det kan drabba enskilda näringsidkare på ett orimligt sätt. Ur ett perspektiv om rättsstatens förtroende är det viktigt att hitta vägar för att sådana situationer inte ska behöva uppstå, vilket handlar om gränsdragning i lagstiftningen. De villkor som gäller ska också uppfattas som legitima av medborgare och företagare. Vi vill tillsätta en utredning för att se över hur rättssäkerheten i skatterättsliga processer kan förbättras. I detta ska inkluderas en utvärdering av om det skatterättsliga företrädaransvaret fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utvärderingen behöver också belysa om gränsdragningen i lagstiftningen är rätt avvägd mellan seriösa och oseriösa företagare.
31 Skydd för folkbokföringsuppgifter
Arbeten på vissa typer av myndigheter kan bli särskilt känsliga i fråga om var dessa personer är folkbokförda. Det handlar om myndigheter så som exempelvis sjukvården, polisen, Skatteverket, socialtjänsten och Migrationsverket. Inte sällan sker hot mot kommunernas socialsekreterare eller handläggare på Migrationsverket. Andra personer som lever under hot från en tidigare partner eller från ett hedersförtryck lever ofta i riskzonen att bli utsatta för våldsamma handlingar. Alla dessa personer och situationer kräver en ökad grad av skydd för personens identitet. Regelverket för skyddade folkbokföringsuppgifter bör ses över för att förbättra dess förutsättningar att förhindra brott.
32 Ersättningsreglerna i skattemål
I samband med skattemål erläggs vanligen företag rättegångskostnader för de skattemål de är delaktiga i. Detta kan vara betungande och ibland förödande för ett helt företag och följden kan bli att anställda förlorar sina arbeten. Företaget åläggs att betala in beloppet initialt i väntan på dom. Vi menar att regelverket behöver ses över så att ersättning kan utges för dessa rättegångskostnader under en tillfällig tidsperiod till att dom förkunnats, eller omvänt att rättegångskostnaderna betalas in efter att dom blivit klarlagd.
En utredning får i uppdrag att ta fram ett väl avvägt förslag om ersättningens storlek och lämplig tidslängd samt hur utformningen ska göras för att systemet inte ska kunna missbrukas.
33 Id-kapning bolag
Kapningar av identiteter är ett samhällsproblem som vuxit sig allt större. När företagare driver företag inom ramen för bolagsformen enskild firma så syns deras personnummer i bolagets organisationsnummer enligt hur regelverket ser ut i dag. Vi menar att det innebär en risk för företagaren att få sitt personnummer kapat på grund av detta. Därför bör enskilda firmor ges ett organisationsnummer som ej är identiskt med näringsidkar
ens personnummer utan som påminner om organisationsnummer för aktiebolag. Detta i syfte att skydda företagare från identitetsstölder.
Näringsliv
34 Deklaration
Många företagare är fullt fokuserade på att utveckla, marknadsföra och utföra sitt företags erbjudande till sina kunder. Enskild firma är en lämplig form för ensamföre
tagare, men med bolagsformen kommer en hel del administrativa sysslor som tar tid i anspråk ifrån kärnverksamheten i företaget. Därför vill vi se att Skatteverket erbjuder förnyade, förenklade och automatiserade digitala tjänster för enskilda företagares redovisning och deklaration av skatter.
35 Delningsekonomi
Delningsekonomin är ett faktum i dag som inte var känt för bara något decennium sedan. Den digitala utvecklingen i samhället har möjliggjort ny form av handel och utbyten som tidigare inte togs i beaktande när skattesystemen utformades. Det kan därför finnas hål i lagstiftningen som möjliggör att skatt inte betalas in på ett korrekt sätt. Ibland kan också regelverket som berör delningssituationer uppfattas som att det har bristfällig anpassning efter de nya förutsättningarna.
För att möta utvecklingen behöver en utredning ta fasta på hur skattereglerna för delningsekonomin ska kunna förbättras med ledord som förtydligande och förenkling.
36 Hämmande och obsoleta skatteregelverk
I många avseenden finns hos företagen snåriga regelverk inom beskattningen som uppfattas hämmande och ibland är dess avsikter rent obsoleta sett till tillämpning.
En utredning behöver ta fasta på regelverk som spelat ut sin roll och som i dag mer sätter krokben för företagen än de gör nytta. Utredningen behöver presentera samtliga obsoleta regelverk och föreslå åtgärder som frigör företagen från skatteregler som hindrar dem från utvecklingsmöjligheter.
Tullförfarande
37 Särskilda varor
I stor utsträckning är brottsligheten relaterad till bruk av alkohol och narkotika samt att vapen i princip alltid finns med i bilden. Import av denna typ av varor omgärdas av så kallade importrestriktioner där det krävs licenser och tillstånd. Dessa kategorier av varor är tobak, alkohol, läkemedel, narkotika samt vapen.
Vid sidan om detta finns också en rad produkter som omfattas av tullfrihet, exempel
vis dokument, farmaceutiska produkter, gåvor, skyddshjälpmedel, särskilda jordbruks
produkter, kapitalvaror, litteratur, luftfartsutrustning, trycksaker, gödningsmedel, varor för olika ändamål och organisationer, varuprover med mera. Det finns en överhängande risk att dessa tullfria varor skulle kunna utnyttjas av kriminella som paketerar in exempelvis vapendelar och narkotika i till synes vanliga legala varor.
Vi vill se över regelverket för importrestriktioner och tullfria varor så att det inte finns luckor som kriminella kan utnyttja för att smuggla in exempelvis vapen och narkotika. Vi vill strama åt regelverket för att bromsa tillförseln av redskap som har kriminella syften.
38 Tullpersonalens befogenheter
Tullpersonalens befogenheter är under utredning. Både allmänheten och tullpersonalen upplever frustration då de inte har befogenhet att stoppa fordon eller personer som lämnar landet. Det är bara polisen som har den befogenheten. Diskussion har förts av regeringen huruvida det skulle vara bättre att stärka polisen eller att ge tullen behörighet att stoppa transporter och personer som lämnar landet. För att ge befogenhet till Tullverkets personal att genomsöka fordon på väg att lämna landet, behöver transport av stöldgods klassificeras som ett smugglingsbrott. Det har lämnats ett tillkännagivande om detta tillsammans med ett utökat uppdrag att även mer aktivt kontrollera utgående trafik.
Handel
39 Bilaterala skatteavtal
Skatteavtal tecknas multilateralt eller bilateralt. Löpande har Sverige tecknat skatteavtal med många länder, och OECD har tagit fram multilaterala skatteavtal för skatteundandragande som Sverige är delaktigt i. De internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process som innebär att om Sverige blir passivt i den här frågan kan vi hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen genomföra en översyn av skatteavtalen som Sverige tecknat för att se vilka behov som finns av förnyelse.
Sverige har i flera decennier arbetat med genomförandet av globala partnerskap i syfte att stärka utvecklingsländers skattekapacitet. Sverige har lagt resurser på att bygga upp utvecklingsländers möjligheter att beskatta den egna ekonomin. När det nu gått en tid kan det vara lämpligt att utvärdera hur arbetet med skattekapacitet har utvecklats. Vilka länder är i dag självständiga med en fungerande marknadsekonomi och egen offentlig sektor som finansieras av skatter som landet självt klarar av att driva in? Med utgångspunkt ifrån detta behöver Sverige i framtiden lägga en större vikt vid förhandlingar i internationella skatteavtal med utvecklingsländer i syfte att undvika dubbelbeskattning där vi tydligare ställer krav på en viss standard på skattemyndig
hetens funktionsduglighet i fråga om indrivande av skatter för att avtalet ska undertecknas.
Sveriges politik för skatteavtal behöver både stärka exportindustrins konkurrenskraft och ställa krav på att utvecklingsländer ökar sin självständighet i fråga om den egna beskattningskapaciteten.
40 Importskatter
Vid inbetalning av importskatter så som moms och punktskatter kan betalningen ske till både Skatteverket och till Tullverket beroende på om personen/företaget i fråga är momsregistrerat. Systemet med att anmäla och betala moms till Tullverket innebär en extra myndighetskanal i skatte- och redovisningshänseende. I förenklings- och enhetlighetssyfte bör skatt vid import, liksom all annan skattehantering, skötas via Skatteverket.
Vi anser att det behöver vara enkelt att inbetala importrelaterade skatter. Vi vill därför se till att utreda frågan om hur systemet för importskatter kan göras så att företagen upplever det smidigt.
41 Tulldeklarationer
Svenska företag är viktiga och det är självklart också viktigt att de betalar in skatter och avgifter enligt vad lagstiftningen anger. För att minimera misstag och fel är det viktigt att alltför krångliga regelverk inte är huvudorsak till att fel inbetalningar genomförs. Innebörden kan bli att fullt fungerande företag utan avsikt att göra fel ändå missar i förfarandet av tulldeklarationer och således straffas med tulltillägg i onödan. Det är vår uppfattning att vi inte i onödan bör bestraffa våra export- och importföretag som är så viktiga för att finansiera trygghet och välfärd i Sverige. Därför vill vi utreda hur regelverket för tulltillägg och deklarationer kan förenklas både formellt och tekniskt.
Per Söderlund (SD)
Eric Westroth (SD)
Yasmine Eriksson (SD)
David Lång (SD)