Motion till riksdagen 2022/23:1608 av Stina Larsson (C) Krafttag mot näthat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för krafttag mot näthat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Internets och sociala mediers betydelse som informationskälla och kommunikations ­ plattform har ökat markant de senaste åren. Det är bra med en arena för politiskt engagemang och en fantastisk möjlighet att påverka förtroendevalda och skapa opinion för olika frågor. Samtidigt har risken för att utsättas för hat och hot ökat. Bland Sveriges förtroendevalda uppger 26 % att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt visar en studie från Internetstiftelsen att var fjärde person inte vågar uttrycka sina åsikter i sociala medier av rädsla för at utsättas för hatfulla kommentarer. Siffror visar att det är fler kvinnor än män som blir utsatta och dessutom är kvinnor mer drabbade av grova personangrepp med sexuell inriktning. Det är också ett problem bland barn och unga som blir utsatta för förolämpningar och förtal via plattformar och sociala medier. Att människor vågar uttrycka och engagera sig politiskt är grundläggande i en demo ­ krati. Att förtroendevalda censurerar sina inlägg av oro för kränkande kommentarer riskerar att försvaga demokratin. Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Detta måste förändras och mycket kan göras av det civila samhället. Det behöver informeras i skolorna om vad som är otillåtet på nätet och om hur man går tillväga om något händer. Polisen behöver ha ökad kunskap och prioritera dessa brott. Internet ­ leverantörer och de företag som ligger bakom sociala plattformar borde ta ett större ansvar och inte gynna mobbning och näthat. Det offentliga borde stötta de föreningar och organisationer som jobbar aktivt mot kränkningar och mobbning på nätet. Sammantaget behövs en utredning som föreslår hur vi på ett strategiskt och med ett samlat grepp kan jobba med olika åtgärder för att komma till rätta med hot och hat på nätet. Stina Larsson (C)

Motion till riksdagen 2023/24:1238 av Stina Larsson (C) Krafttag mot näthat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för krafttag mot näthat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Internets och sociala mediers betydelse som informationskälla och kommunikations ­ plattform har ökat markant de senaste åren. Det är bra med en arena för politiskt engage ­ mang och en fantastisk möjlighet att påverka förtroendevalda och skapa opinion för olika frågor. Samtidigt har risken för att utsättas för hat och hot ökat. Bland Sveriges förtroendevalda uppger 26 % att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt visar en studie från Internetstiftelsen att var fjärde person inte vågar uttrycka sina åsikter i sociala medier av rädsla för att utsättas för hatfulla kommentarer. Siffror visar att det är fler kvinnor än män som blir utsatta, och dessutom är kvinnor mer drabbade av grova personangrepp med sexuell inriktning. Det är också ett problem bland barn och unga som blir utsatta för förolämpningar och förtal via plattformar och sociala medier. Att människor vågar uttrycka och engagera sig politiskt är grundläggande i en demo ­ krati. Att förtroendevalda censurerar sina inlägg av oro för kränkande kommentarer riskerar att försvaga demokratin. Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Detta måste förändras och mycket kan göras av det civila samhället. Det behöver informeras i skolorna om vad som otillåtet på nätet och om hur man går tillväga om något händer. Polisen behöver ha ökad kunskap och prioritera dessa brott. Internet ­ leveran ­ törer och de företag som ligger bakom sociala plattformar borde ta ett större ansvar och inte gynna mobbning och näthat. Det offentliga borde stötta de föreningar och organisationer som jobbar aktivt mot kränkningar och mobbning på nätet. Samman ­ taget behövs en utredning som föreslår hur vi på ett strategiskt sätt och med ett samlat grepp kan jobba med olika åtgärder för att komma till rätta med hot och hat på nätet. Stina Larsson (C)

Motion till riksdagen 2024/25:38 av Stina Larsson (C) Krafttag mot näthat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för krafttag mot näthat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Internets och sociala mediers betydelse som informationskälla och kommunikations ­ plattform har ökat markant de senaste åren. Det är bra med en arena för politiskt engagemang och en fantastisk möjlighet att påverka förtroendevalda och skapa opinion för olika frågor. Samtidigt har risken för att utsättas för hat och hot ökat. Bland Sveriges förtroendevalda uppger 26 % att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt visar en studie från Internetstiftelsen att var fjärde person inte vågar uttrycka sina åsikter i sociala medier av rädsla för att utsättas för hatfulla kommentarer. Siffror visar att det är fler kvinnor än män som blir utsatta, och dessutom är kvinnor mer drabbade av grova personangrepp med sexuell inriktning. Det är också ett problem bland barn och unga som blir utsatta för förolämpningar och förtal via plattformar och sociala medier. Att människor vågar uttrycka och engagera sig politiskt är grundläggande i en demokrati. Att förtroendevalda censurerar sina inlägg av oro för kränkande kommentarer riskerar att försvaga demokratin. Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Detta måste förändras och mycket kan göras av det civila samhället. Det behöver informeras i skolorna om vad som är otillåtet på nätet och om hur man går tillväga om något händer. Polisen behöver ha ökad kunskap och prioritera dessa brott. Internet ­ leverantörer och de företag som ligger bakom sociala plattformar borde ta ett större ansvar och inte gynna mobbning och näthat. Det offentliga borde stötta de föreningar och organisationer som jobbar aktivt mot kränkningar och mobbning på nätet. Samman ­ taget behövs en utredning som föreslår hur vi på ett strategiskt sätt och med ett samlat grepp kan jobba med olika åtgärder för att komma till rätta med hot och hat på nätet. Stina Larsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:432 av Stina Larsson (C) Krafttag mot näthat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning för krafttag mot näthat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Internets och sociala mediers betydelse som informationskälla och kommunikations ­ plattform har ökat markant de senaste åren. Det är bra med en arena för politiskt enga ­ gemang och en fantastisk möjlighet att påverka förtroendevalda och skapa opinion för olika frågor. Samtidigt har risken för att utsättas för hat och hot ökat. Bland Sveriges förtroendevalda uppgav 26 % att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under 2020. Det visar en studie från Brottsförebyggande rådet. Samtidigt visar en studie från Internetstiftelsen att var fjärde person inte vågar uttrycka sina åsikter i sociala medier av rädsla för att utsättas för hatfulla kommentarer. Siffror visar att det är fler kvinnor än män som blir utsatta, och dessutom är kvinnor mer drabbade av grova personangrepp med sexuell inriktning. Det är också ett problem bland barn och unga som blir utsatta för förolämpningar och förtal via plattformar och sociala medier. Att människor vågar uttrycka och engagera sig politiskt är grundläggande i en demo ­ krati. Att förtroendevalda censurerar sina inlägg av oro för kränkande kommentarer riskerar att försvaga demokratin. Då det inte finns någon särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet kan näthat exempelvis utredas som olaga hot, ofredande, kränkande fotografering, förtal och brott mot personuppgiftslagen. Det speciella med näthat är att det snabbt kan få väldigt stor spridning. Av de kränkningar på nätet som polisanmäls idag leder ytterst få till åtal. Detta måste förändras och mycket kan göras av det civila samhället. Det behöver infor ­ meras i skolorna om vad som är otillåtet på nätet och om hur man går tillväga om något händer. Polisen behöver ha ökad kunskap och prioritera dessa brott. Internetleverantörer och de företag som ligger bakom sociala plattformar borde ta ett större ansvar och inte gynna mobbning och näthat. Det offentliga borde stötta de föreningar och organisationer som jobbar aktivt mot kränkningar och mobbning på nätet. Sammantaget behövs en utredning som föreslår hur vi på ett strategiskt sätt och med ett samlat grepp kan jobba med olika åtgärder för att komma till rätta med hot och hat på nätet. Stina Larsson (C)