Motion till riksdagen 2022/23:2212 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Hälso- och sjukvårdspolitik Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. För många får vänta för länge på vård eller får inte alls den vård som de behöver. Tillgänglighet och kvalitet skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är eftersatt i fråga om digitalisering jämfört med våra grannländer och myndigheter har begränsade möjligheter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till inflytande, inblick och medbestämmande i deras egen vård är för små. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Medarbetarna, människorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och närvarande chefer. Detta märks genom att många inte orkar med att arbeta heltid och alltför få väljer att söka sig till en karriär inom vård och omsorg. Därför vill Center ­ partiet se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgspersonal. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en mindre andel förvärvsarbetande i befolkningen kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser och en större andel av de offentliga utgifterna behöver gå till vård och omsorg, men pengar räcker inte. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner, kommuner och ideella och privata vård- och omsorgsgivare som har mött problem som är gemensamma för många fler och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård. Folkhälsopolitik Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. Till exempel upplever alltför många unga lättare psykiska åkommor, depression, nedstämdhet och utmattning. Alltför många äldre upplever ensamhet eller otrygghet. Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds ­ reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag. Det viktigaste folkhälsoarbetet bedrivs dock i Sveriges kommuner och regioner. För Center ­ partiet är det viktigt att stärka kommunernas och regionernas ekonomiska förutsättningar också vad gäller folkhälsoarbete. Centerpartiet kommer att fortsätta att jobba för en stärkt elev- och studenthälsa, pulshöjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk mat- och måltidsuppföljning inom äldreomsorgen. Funktionshinderspolitik Samhället ska vara tillgängligt för alla och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för människor i vardagen. Personer med funktionsnedsättningar är inte en homogen grupp i samhället. På samma sätt kan inte politiken utformas på ett sådant sätt att den utgår från en generaliserande analys av funktionsnedsatthet. Centerpartiet vill se en integrering av funktionshindersperspektivet inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktionshindersperspektiv. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv och då också över sitt stöd. Funktionsnedsättningspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionsnedsättningspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättningar får delta i samhället på lika villkor som sina jämnåriga. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av interaktionen mellan medborgarna och det offentliga. Centerpartiet vill därför att regeringen ser över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever konventionen i praktiken. Ett utredningsuppdrag bör ges till en lämplig myndighet. I Centerpartiets kommittémotion Ett friare Sverige för människor med funktions ­ nedsättning ges en samlad överblick över våra politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar. Politik för sociala tjänster De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. Inom individ- och familje ­ omsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer och att stärka skyddet för utsatta barn. Målen ska ligga fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse för den som det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika människor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Centerpartiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör riskbedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn ­ rättspolitiken är sektorsövergripande. Det innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet. Arbetet för att hjälpa de barn som far illa måste också förbättras. Det behövs en ökad kunskap och stärkt kompetens kring barnets rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha kännedom om sina rättigheter, och kunskapen om hur man har rättssäkra samtal med barn behöver öka. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rättsväsendet. Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt när det gäller både utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom socialtjänsten. Med den typen av kunskap kan man förbättra barns förutsättningar för att bli delaktiga och komma till tals. Det skulle även göra socialtjänstens beslut mer rättssäkra. Forskningspolitik Covid-19-pandemin och det osäkra omvärldsläget har på ett mycket tydligt sätt visat hur beroende vi är av forskning och innovation för att hantera samhällsutmaningar som handlar om hälsa, social utsatthet och hälso- och sjukvårdens beredskap. Vi behöver stärka satsningarna på forskning för att kunna stärka folkhälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokal ­ samhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs även mer kunskap om hur faktorer såsom geografi och kön påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande. För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att yrkesverksamma har möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete i välfärden. Tillräckliga forskningsanslag behövs för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten men också för att upprätthålla kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompetens i alla delar av vården och socialtjänsten. Centerpartiet har drivit på för primärvårdsreformen som ska öka tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Reformen innebär att vården i allt större utsträckning kommer att flyttas ut från de större sjukhusen till mottagningar utanför dessa miljöer, till exempel vårdcentraler. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgondagens hälsa och välfärd. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 815 421 12 577 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 92 070 −246 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 161 782 −433 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 000 100 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 −3 335 100 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 092 643 ±0 1:9 Läkemedelsverket 162 922 −326 1:10 E-hälsomyndigheten 122 129 −591 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 ±0 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 799 791 −2 035 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 054 −6 587 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 125 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 143 304 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 −50 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000 −145 000 3:1 Myndigheten för delaktighet 65 808 −218 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 614 −170 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 395 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 590 527 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 490 −700 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 934 179 −491 152 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 −440 000 4:8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 060 −290 5:1 Barnombudsmannen 27 181 −73 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 54 988 −116 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 Summa 110 429 732 −5 059 760 Centerpartiet föreslår i budgetmotionen för 2023 att en rad riktade statsbidrag, bland annat inom utgiftsområde 9, ska avvisas. Anledningen är att kommuner och regioner som regel bör ges ökad makt att själva välja hur de prioriterar bland sina behov och använder sina resurser. Utvärderingar har också visat att små landsbygdskommuner tenderar att missgynnas av riktade statsbidrag. För att stärka kommunsektorns ekonomi, möjliggöra investeringar i en bättre välfärd och undvika att missgynna mindre lands ­ bygdskommuner föreslår Centerpartiet i stället substantiella förstärkningar av de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Centerpartiet anser att det behövs ökade satsningar på kompetenshöjande insatser för yrkesverksamma som möter barn. Ett sådant stöd bör kanaliseras via Socialstyrelsen och därför föreslås anslag 1:1 öka med 15 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 10 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet har länge arbetat för att fler så kallade särläkemedel ska inkluderas i läkemedelsförmånerna. Vi välkomnar de besked som nu kommer om att till exempel medicin mot cystisk fibros ska inkluderas i systemet med högkostnadsskydd. Av denna anledning föreslås anslag 1:5 öka med 100 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år från och med år 2024. Centerpartiet välkomnar regeringens förslag om en förlängning av satsningen på vård på landsbygden. För att ytterligare förstärka denna satsning, med särskilt fokus på primärvården, föreslås att anslag 1:6 ökas med 200 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet välkomnar också att regeringen valt att förlänga den satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa som Centerpartiet varit med och förhandlat fram. Centerpartiet föreslår en satsning på en jämförelsetjänst för väntetider, tillgänglighet och kvalitet och att denna kanaliseras via tjänsten 1177. Av denna anledning föreslås anslaget öka med 30 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 30 miljoner kronor per år från och med år 2024. För att finansiera andra prioriterade reformer, inte minst en ökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn, föreslås att den så kallade återhämtningsbonusen avskaffas. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 350 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 350 miljoner kronor per år från och med år 2024. För att finansiera andra prioriterade satsningar, bland annat på höjda generella statsbidrag till kommunsektorn, föreslås anslag 1:6 minska med 1 000 miljoner, till följd av att en av regeringen föreslagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Anslaget föreslås minska med 3,1 miljoner kronor år 2023 till följd av att en föreslagen satsning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 4,8 miljoner kronor år 2024 och med 5,6 miljoner kronor år 2025. Anslaget föreslås minska med 12 miljoner kronor till följd av att förslaget om ökad kontroll av tandvården avvisas till förmån för att finansiera andra prioriterade reformer. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 8 miljoner kronor år 2024. För att finansiera andra prioriterade satsningar avvisas reger ­ ingens förslag om fysisk aktivitet på recept. Till följd av detta föreslås anslaget minska med 50 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 75 miljoner kronor år 2024 och med 100 miljoner kronor år 2025. Centerpartiet avvisar förslaget om en nationell vårdförmedling till förmån för en satsning på en jämförelse ­ tjänst för väntetider, tillgänglighet och kvalitet. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 100 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion en substantiell förstärkning av de generella statsbidragen till kommun ­ sektorn. För att finansiera detta föreslås att riktade satsningar kring vårdplatser avvisas. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 2 000 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med samma belopp såväl 2024 som 2025. För att finansiera andra prioriterade satsningar föreslås att satsningen kring hembesök avvisas. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 50 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor år 2024 och med 200 miljoner kronor år 2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, inte minst ökade generella statsbidrag, föreslås att den av regeringen föreslagna förstärkningen av anslag 2:1 på 5 miljoner kronor år 2023 avvisas. Av denna anledning föreslås anslaget minska med 5 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 25 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om att införa ett så kallat fritidskort. I en tid av stigande arbetslöshet, en pressad vårdpersonal och svåra ekonomiska förhållanden för Sveriges kommuner och regioner är detta inte en rimlig prioritering. Av denna anledning föreslås anslag 2:6 minska med 50 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 731 miljoner kronor år 2024 och med 792 miljoner kronor år 2025. För att finansiera andra prioriterade reformer föreslås att anslag 2:7 minskas med 145 miljoner kronor år 2023, till följd av att en föreslagen förstärkning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 100 miljoner kronor per år 2024–2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, inte minst en ökning av de generella statsbidragen till kommunsektorn, föreslås att den så kallade återhämtningsbonusen avskaffas. Av denna anledning föreslås anslag 4:5 minska med 650 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 650 miljoner kronor per år från och med år 2024. Anslaget föreslås därutöver minska med 50 miljoner kronor år 2023 till följd av att en av regeringen föreslagen ökning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 50 miljoner kronor per år 2024–2025. För att finansiera andra prioriterade reformer, däribland förstärkningar av kommuner ­ nas ekonomi, avvisar Centerpartiet regeringens förslag om tillfälligt subventionerade LVU-placeringar. Av denna anledning föreslås anslag 4:6 minska med 484 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 532 miljoner kronor år 2024. Anslag 4:7 föreslås minska med 400 miljoner kronor år 2023 till följd av att en av regeringen föreslagen förstärkning och utökning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 400 miljoner kronor per år 2024–2025. Anslaget föreslås minska med 40 miljoner kronor till följd av att regeringens föreslagna satsning på motsvarande belopp avvisas. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 40 miljoner kronor per år 2024–2025. Dessa avvisningar används bland annat för att förstärka kommunsektorns ekonomi genom höjda generella statsbidrag. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Anders W Jonsson (C) Christofer Bergenblock (C) Martina Johansson (C)

Motion till riksdagen 2024/25:2142 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Centerpartiet strävar efter en vård och omsorg som finns tillgänglig för alla – oavsett ålder, kön eller bostadsort – och som utgår från den enskilda människans behov. Rätten till självbestämmande och inflytande över den vård och omsorg som ges måste gälla såväl unga som gamla, såväl friska som sjuka. Välfärdens huvudsyfte är att garantera trygghet och likvärdiga förutsättningar för alla, vilket bygger på insikten om att människors behov kan se olika ut. Vården, omsorgen och sociala tjänster ska hålla hög kvalitet i hela landet. Med en åldrande befolkning är det också viktigt med insatser för en stärkt trygghet för äldre. Centerpartiet har därför föreslagit en äldreboendegaranti. Hälso- och sjukvårdspolitik Den svenska sjukvården står trots sin goda medicinska kvalitet inför flera stora utmaningar. Alltför många får vänta för länge på vård, eller får inte alls den vård de behöver. Tillgänglighet och kvalitet skiljer sig alltför ofta åt beroende på kön, inkomst, etnisk bakgrund och bostadsort. Svensk sjukvård är, jämfört med våra grannländers, eftersatt när det gäller digitalisering, och myndigheterna har begränsade möjligheter att arbeta proaktivt tillsammans med vårdens huvudmän. Patienternas möjligheter till del ­ aktighet och medbestämmande är för dåliga. Den befintliga modellen för prissättning av läkemedel fungerar inte för nya och effektiva mediciner som kan vara livsavgörande för små patientgrupper. Medarbetarna, människorna som är kärnan i välfärden, har både för få kollegor och närvarande chefer. Detta märks genom att många inte orkar med att arbeta heltid, och alltför få väljer att söka en karriär inom vård och omsorg, särskilt på landsbygden. Ledare och chefer i vård och omsorg ska få bättre utbildningar i ledning och styrning, och genom detta ska vi ge förutsättningar för att skapa vårdkulturer och organisationer som byggs utifrån patienters behov. Centerpartiet vill se satsningar på karriärtjänster och utreda en rätt till fortbildning för vård- och omsorgspersonal. Vi vill att äldre ­ omsorgslyftet utökas till att innefatta ett obligatoriskt utbildningsprogram för chefer inom äldreomsorgen. Samtidigt ställer den demografiska utvecklingen och den förändrade åldersstrukturen i befolkningen helt nya krav på hälso- och sjukvården. När fler äldre och multisjuka ska få sin hälso- och sjukvård försörjd av en krympande andel förvärvsarbetande kommer utformningen av sjukvården att behöva förändras. Vi måste satsa mer på förebyggande och rehabiliterande insatser, och en större andel av offentliga utgifter behöver gå till vård och omsorg – men enbart pengar räcker inte. Sjukvården och äldreomsorgen behöver organiseras och samordnas bättre. Runt om i Sverige finns många exempel på regioner och kommuner, ideella och privata vård- och omsorgsgivare som mött problem och löst dem. Sverige har alla möjligheter att skapa en bättre vård. Centerpartiet tror inte att den gigantiska omorganisering och centraliseringsreform som regeringen nu vill utreda kan lösa de problem som finns i vården i dag. Det blir inte bättre för att den närmare halva miljonen anställda som finns inom hälso- och sjuk ­ vården förs samman i en gigantisk byråkratisk koloss som ska styras från Stockholm. Ett departement kan aldrig skaffa sig samma kännedom om verkligheten som en distriktsläkare har. Det behövs dock mer nationell styrning och samverkan för att nå en god och nära vård, med hög och jämlik tillgång till vård. Centerpartiet gör därför en satsning på en nära vård i hela landet. Tillskottet ska användas för att minska vårdköer, öka tillgängligheten och hejda kompetensflykten, inte minst på landsbygden där problemen är särskilt utbredda. I Centerpartiets förslag fördelas sektorsbidraget så att varje region får 50 miljoner var och resterande medel fördelas enligt regeringens modell. Det betyder att små regioner får två till tre gånger mer än i regeringens budget och samtidigt får de stora regionerna också större tillskott. För att bidra till en jämlik vård och stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelsetjänst, med information om väntetider, till ­ gänglighet och kvalitet. Folkhälsopolitik Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god, och i många avseenden har hälsan i befolkningen utvecklats positivt. Inom ett antal områden är dock skillnaderna mellan olika grupper i samhället fortfarande stora och ibland även ökande. För kvinnor med låg socioekonomisk status så har livslängden till och med sjunkit. Många barn och unga lider av psykisk ohälsa och många äldre upplever ensamhet eller otrygghet. Vården ska inte bara finnas till hands när vi väl har blivit dåliga. Den ska också ge oss hjälp och råd för att vi inte ska bli sjuka. Inom ramen för den pågående primärvårds ­ reformen har förebyggande insatser blivit en del av primärvårdens grunduppdrag. Det viktigaste folkhälsoarbetet drivs dock i Sveriges kommuner och regioner. För Centerpartiet är det viktigt att stärka kommunernas och regionernas förutsättningar också vad gäller folkhälsoarbete. Centerpartiet kommer fortsätta att jobba för en stärkt elev- och studenthälsa, pulshöjande aktiviteter på skolschemat varje dag och systematisk mat- och måltidsuppföljning i äldreomsorgen. Vi gör en satsning för att motverka barn och ungas psykiska ohälsa. Funktionshinderpolitik Samhället ska vara tillgängligt för alla, och en funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för någon människa. Funktionshinderspolitiken ska utgå från individens behov av assistans och stödinsatser och aldrig en generaliserande analys av funktionsned ­ satthet. Centerpartiet vill se en integrering av funktionshindersperspektivet inom alla politikområden och en ambitionshöjning som innebär att samtliga politiska beslut måste reflekteras av ett funktionshinderperspektiv. Det handlar om individens frihet och den egna möjligheten att styra över sitt liv, och samhällets stöd måste också utformas där ­ efter. Funktionshindersorganisationerna behöver som ett led i detta få goda förut ­ sättningar att verka. Funktionsnedsättningspolitik handlar om medborgerliga fri- och rättigheter. Insatser måste få kosta, men det handlar inte bara om pengar utan även om kompetens, synsätt och vilja. Svensk funktionsnedsättningspolitik utgår från ett rättighetsperspektiv, men det saknas ett fokus på möjligheter: alla människors förmåga och vilja att bidra, oavsett funktionsförmåga. Inte minst är det viktigt att barn och unga med funktionsnedsättning får delta i samhället på lika villkor som sina jämnåriga. I praktiken är det kommuner och regioner som ansvarar för en stor del av interak ­ tionen mellan medborgaren och det offentliga. Centerpartiet vill därför att regeringen ser över hur staten kan stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att bidra till att Sverige efterlever konventionen i praktiken. Ett utredningsuppdrag bör ges till lämplig myndighet. I motion 2022/23:882 Ett friare Sverige för människor med funktionsnedsättning ges en samlad överblick över Centerpartiets politiska förslag som kan förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättningar. Centerpartiet ser också behov av att skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar kring den personliga assistansen. Riksdagen har i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att ta fram en modell för hur schablonersättningen ska räknas upp framöver. Redan nu tar vi helt bort schablonen för föräldraavdraget, vilket kommer ge fler barn möjligheten att få personlig assistans. Politik för sociala tjänster De övergripande målen för socialtjänsten är beslutade av riksdagen. Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, bemötas med respekt, ha tillgång till god vård och omsorg samt erbjudas en jämställd och jämlik vård och omsorg. I individ- och familjeomsorgen är målet att stärka förmågan och möjligheten till social delaktighet för människor i ekonomiskt och socialt utsatta situationer, och att stärka skyddet för utsatta barn. Målen ska ligga fast, men måluppfyllelsen behöver förbättras. Utmaningarna är mycket stora för en socialtjänst som redan i dag är pressad. Många kommuner vittnar om stora utmaningar till följd av personalbrist och ett allt hårdare klimat med hot om våld och trakasserier. Socialtjänstens utredningar, bemötande och stöd till individer har ofta stor betydelse för den det gäller. Det är helt avgörande att personalen besitter den kompetens som krävs för att kunna göra rättvisande utredningar och bedömningar och ge olika människor ett bra och jämlikt bemötande med avstamp i de övergripande målen. Därför vill Centerpartiet se en reformerad och stärkt socionomutbildning. Det krävs också att man har tillgång till evidensbaserade och enhetliga metoder när man gör risk ­ bedömningar och att kravbilden blir tydlig för när en insats sätts in eller avslutas. Kommunerna behöver förutsättningar för att erbjuda välfärdstjänster som håller samma höga kvalitet i hela landet. Rejäla satsningar till kommunerna krävs för att kunna genomföra ett kompetenslyft för medarbetare i socialtjänsten och göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats som medarbetare trivs och vill stanna kvar på. Äldreomsorg Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och kunna åldras i trygghet, med stora möjligheter att kunna delta i samhället. Vården och omsorgen ska präglas av medbestämmande, jämlik ­ het och jämställdhet. När allt fler blir äldre behöver samhället stärka rätten till en trygg och ändamålsenlig bostad. Otillgängliga bostäder riskerar att isolera både äldre kvinnor och män i sina hem, vilket bidrar till ofrihet och ofrivillig ensamhet. Många upplever också otrygghet, särskilt kvinnor. Centerpartiet vill därför införa en äldreboendegaranti som innebär en rätt att flytta in på ett trygghetsboende utan biståndsprövning från och med 85 års ålder. Samtidigt behöver valfriheten för äldre stärkas, både när det gäller val av boendeform och val av hemtjänst. Oavsett boendeform behöver vården finnas till hands när behovet finns. För att avancerad hemsjukvård ska kunna bedrivas i alla delar av landet vill Centerpartiet utreda vilka åtgärder som behöver vidtas för att stärka möjlig ­ heten och förutsättningarna för den avancerade hemsjukvården. Med ett längre liv ökar behovet av såväl generell hälsovård som specifik hälsovård kopplad till åldrandet. Idag är över två miljoner svenskar 65 år eller äldre. Centerpartiet vill inrätta ett nationellt äldrehälsovårdsprogram, där ett nationellt vaccinationsprogram för äldre ska vara en hörnsten. Genom att införa en obligatorisk utbildning för chefer inom ramen för äldreomsorgslyftet kan vi också höja kompetensen och kvaliteten inom vården och omsorgen. Barnrättspolitik Målet för barnrättspolitiken har legat fast sedan 2008: Barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Barn ­ rättspolitiken är sektorsövergripande. Det innebär att barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik, liksom alla verksamheter som berör barn. Samhället måste bli bättre på att förebygga att barn hamnar i utsatthet och jobba aktivt med att identifiera barn som far illa eller behöver stöd och hjälp, även genom uppsökande verksamhet. Det behövs ökad kunskap och stärkt kompetens kring barnets rättigheter hos statliga myndigheter, regioner och kommuner. Insatserna på området behöver stärkas inom flera sektorer, som skolan, kulturlivet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och rätts ­ väsendet. För att barn ska ha möjligheter till delaktighet och inflytande behöver de ha känne ­ dom om sina rättigheter. Det finns barn som faller mellan systemen och inte får hjälp. Alla barn som far illa och inte har stöd i sin närhet måste kunna vända sig till en oberoende vuxen, det gäller särskilt barn som är placerade i samhällsvården. Centerpartiet vill se mer forskning på området socialt arbete med fokus på metoder och arbetssätt, både när det gäller utredningar, riskbedömningar och samtalsmetodik inom socialtjänsten. Med mer kunskap kan man förbättra förutsättningarna för att barn att bli delaktiga och komma till tals. Det skulle även göra socialtjänstens beslut mer rättssäkra. Förebyggare som skyddar barn från att bli kriminella Kriminella nätverk i Sverige har under de senaste åren använt allt grövre metoder och särskilt riktat sig in på att rekrytera barn. Barnen rekryteras på sociala medier, i barnens bostadsområden och till och med på fotbollsplanen, ibland med hot om att familjen kommer till skada om barnen inte utför brott. Barn som rekryteras av kriminella blir på så sätt både förövare och brottsoffer. Att samhället inte lyckas skydda barn från att hamna i kriminalitet är ett miss ­ lyckande. Barnen ska känna sig trygga i skolan, i området där de bor och på sina fritidsaktiviteter. Vi kan inte fortsätta låta kriminella sätta klorna i våra barn och förstöra deras liv och framtid. Så länge barn fortsätter rekryteras är det som görs av samhället inte tillräckligt. Det förebyggande arbetet måste förstärkas. I alla sammanhang där kommuner eller myndigheter möter barn och unga i riskgrupp måste det finns förebyggare som kan fånga upp och hjälpa barnen eller se till att samverkan sker. På fotbollsplanen eller i centrum där man hänger efter skolan ska socialtjänstens medarbete finnas på plats och kunna fånga upp barn i riskzon och ge dem det individuellt an ­ passade stöd och hjälp som behövs för att få dem på rätt väg igen. Socialtjänsten har redan i dag ett brett uppdrag att hjälpa barn och unga som far illa – ett uppdrag som de inte alltid lyckats med då de inte haft rätt förutsättningar och resurser. Därför behöver socialtjänsten förstärkas. Ge barn i riskgrupp hjälp tidigt Barn med antisociala beteenden är en särskild riskgrupp. Om dessa barn inte tidigt får den hjälp och det stöd de behöver är risken större, jämfört med andra barn, att de hamnar fel senare i livet. Dessa barn har också större risk att rekryteras av kriminella. För att ge barnen rätt hjälp behöver socialtjänstens medarbetare få en mer omfattande utbildning i de evidensbaserade metoder som finns i hur man bryter normbrytande beteende, så att socialtjänsten i nästa steg kan stödja föräldrarna och hjälpa barnet att bryta sitt beteende. Forskningspolitik Forskning, innovation och utveckling är avgörande för lyckas hantera samhälls ­ utmaningarna som rör hälsa, omsorg, social utsatthet och hälso- och sjukvårdens beredskap. Vi behöver stärka förutsättningarna för forskning för att kunna stärka folk ­ hälsan och möta framtida pandemier och samhällskriser på ett bättre sätt, men även för mer hållbara lokalsamhällen och minskande social utsatthet i hela landet. För att säkerställa en jämlik och jämställd vård behövs mer kunskap om hur faktorer såsom geografi, kön och socioekonomi påverkar hälsoutfall, tillgänglighet och vårdkvalitet. Hälsodata måste användas på ett mer systematiskt sätt och kvalitetsbrister och ojämställdhet i vård och omsorg bör bevakas och följas upp löpande. För att ny kunskap ska spridas och användas i välfärden är det av stor vikt att kommunerna har en hållbar ekonomi och att yrkesverksamma får möjlighet att delta i FoU-projekt inom ramen för sitt arbete. Tillräckliga forskningsanslag behövs både för att utveckla ny kunskap som kan användas i verksamheten och för att upprätthålla kvaliteten och relevansen i högskolans utbildningar och de yrkesverksammas kompe ­ tens i alla delar av vården och socialtjänsten. Centerpartiet har drivit på för en god och nära vård som ska öka tillgängligheten, delaktigheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i hela landet. Vården måste i större utsträckning flyttas ut från sjukhusen till vårdcentraler, lokala mottagningar eller till hemmet, med fler digifysiska vård- och omsorgskontakter. Forskning och utbildning behöver följa med. Att bygga upp och utveckla forskningskompetens i primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är helt avgörande investeringar i morgon ­ dagens hälsa och välfärd. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 880 788 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 97 461 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 199 704 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 479 684 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986 899 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 779 592 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 393 50 000 1:9 Läkemedelsverket 203 110 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 264 925 50 000 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 000 ±0 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 904 853 ±0 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 44 404 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 732 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 561 718 −2 000 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 127 502 3 000 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 92 796 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 000 −792 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 −100 000 3:1 Myndigheten för delaktighet 71 441 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 41 891 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 819 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 922 874 100 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 623 990 100 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 439 3 000 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 043 801 ±0 5:1 Barnombudsmannen 28 460 ±0 5:2 Barnets rättigheter 82 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 57 938 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 881 503 ±0 Summa 120 254 872 311 000 I en svår tid för regionernas ekonomi vill Centerpartiet underlätta för mindre regioner med stora avstånd att klara och förbättra tillgängligheten till vården och avsätter därför 1,05 miljarder mer än regeringen på sektorsbidraget till vården och fördelar dem annor ­ lunda. Det innebär att varje region får ett grundbelopp på 50 miljoner kronor och att resten av sektorsbidraget fördelas enligt regeringens modell. Centerpartiet avvisar ytterligare resurser till en nationell vårdförmedling, vilket minskar anslag 1:6 med 150 miljoner kronor för 2025 och därefter 50 miljoner årligen. I stället vill Centerpartiet se en jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet och kvalitet i vården, vilket innebär ökade resurser under 1:10 med 50 miljoner kronor årligen 2025–2027. Kommuners satsningar på trygghetsboenden är en viktig länk i boendekedjan och en betydelsefull ansats för ett värdigt åldrande. Centerpartiet satsar på en Äldreboende ­ garanti för 85+. 2025 avsätts 100 miljoner till 4:5, 2026 avsätts 250 miljoner och 2027 avsätts 500 miljoner. Regeringens satsning på ofrivillig ensamhet avvisas motsvarande 100 miljoner kronor per år. Centerpartiet vill nolla schablonen för föräldraavdraget och anslår därför 100 miljoner årligen på 4:4, under 2025. För att säkerställa tillgången på oberoende barnombud för placerade på SiS skjuter Centerpartiet till 3 miljoner kronor per år till SiS (anslag 4:6). För att stödja arbetet för bättre psykisk hälsa för barn satsas på anslag 1:8 50 miljoner årligen 2025–2027. Centerpartiet omprioriterar medel för att stärka insatserna mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Vi stärker därför 2:4 med 3 miljoner kronor extra under 2025, 5 miljoner 2026 och 7 miljoner 2027 och minskar i stället anslagen för hälsosamma levnadsvanor i 1:6 och 2:1 Under anslag 4:7 skjuts 350 miljoner till under 2025 och därefter i syfte att snabba på och utöka rekryteringen av medarbetare till socialtjänsten här och nu, bland annat för fler förebyggare, eftersom regeringens satsning på socialtjänsten är missriktad och för sen. För att finansiera detta justeras 4:7 med 350 miljoner som riskerar gå till dokumenta ­ tion och fastna i administrativt arbete. Vidare anser Centerpartiet att regeringens satsning på s.k. Fritidskort är missriktad och prioriterar om medlen till generella stöd för att stärka civilsamhället och ge unga bättre möjligheter till en meningsfull fritid. Anders W Jonsson (C) Christofer Bergenblock (C) Martina Johansson (C)