Motion till riksdagen 2022/23:1646 av Kerstin Lundgren (C) Ny djurskötarutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över åtgärder för att möta behovet av att utöka och sprida djurskötarutbildningen t.ex. till Umeå och Skara och tillkännager detta för regeringen. Motivering Behovet av djursjukvård växer och bristerna vad gäller tillgång till såväl veterinärer som djurskötare är tydliga. Enligt en Novusundersökning 2017 finns cirka 881 000 hundar och 1 441 000 katter i landet, men enligt statistik hos Jordbruksverket uppgick antalet hundar till 971 000. Under 2021 hade antalet hundar ökat till 1 041 323. Undersökningen från Novus visade att ett av sju hushåll har hund och att våra hundar och katter lever allt längre. För många är djuren precis som en familjemedlem och man är beredd att göra allt för att vårda sina djur, vilket är välkommet. Vården finansieras via försäkringar. Det finns en växande marknad för omvårdnad och vård av hästar, hundar, katter och andra sällskapsdjur. Detta ökar dock behovet av utbildade och kompetensförsörjningen har blivit en utmaning. I Sverige antas årligen bara 100 veterinärstudenter och 80 djursjukskötarstudenter vid landets enda veterinärmedicinska fakultet, SLU i Uppsala. Utbildningarna är bland de mest eftertraktade av alla högskoleutbildningar och branschen har länge kämpat för fler utbildningsplatser och mer resurser till fakulteten. Fler utbildningsplatser ses just nu som den viktigaste frågan. Tyvärr håller regeringen tillbaka antalet platser. Den brist som finns visade sig även i sommar då många djur inte kunde få vård. Rekryterings ­ behovet har tidigare angivits till minst 365 veterinärer, 134 legitimerade djurskötare och 125 djurvårdare. Likväl som studenter söker utbildning utanför Sverige i brist på platser så söks arbetskraft också utanför landet. Men bristerna kvarstår. Den tidigare regeringen har pekat ut att utbildningen ska stärkas och då inte minst veterinärprogrammet som sagts ska öka med 45 %. Ett utvecklingsarbete har här påbörjats. Djursjukskötare arbetar främst på djursjukhus och djurkliniker med häst, hund, katt och andra sällskapsdjur. Att djuren mår bra är viktigt, för både djuren, djurägarna och samhället. Djurens positiva betydelse för folkhälsan poängteras i många sammanhang och detta kräver en väl utbyggd och modern djursjukvård. Djursjukskötarens kompetens inom djuromvårdnad säkerställer att djuren får den bästa vård och omsorg som finns att tillgå. En utökning av djurskötarutbildningen är angelägen för att möta en växande marknad. En utbildning skulle med fördel kunna etableras i söder och norr för att säkerställa tillgång i hela landet. Regeringen bör säkerställa att djurskötarutbildningen både utökas och förläggs till nya platser, t ex i Skara och Umeå. Detta är utbildningar som leder till jobb och bör prioriteras upp. Kerstin Lundgren (C)

Motion till riksdagen 2024/25:1020 av Kerstin Lundgren (C) Ny djurskötarutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över åtgärder för att möta behovet av att utöka och sprida djurskötarutbildningen t.ex. till Umeå och Skara och tillkännager detta för regeringen. Motivering Behovet av djursjukvård växer och bristerna vad gäller tillgång till såväl veterinärer som djurskötare är tydliga. Enligt en Novusundersökning 2017 finns cirka 881 000 hundar och 1 441 000 katter i landet, men enligt statistik hos Jordbruksverket uppgick antalet hundar till 971 000. Under 2021 hade antalet hundar ökat till 1 041 323. Undersökningen från Novus visade att ett av sju hushåll har hund och att våra hundar och katter lever allt längre. För många är djuren precis som en familjemedlem och man är beredd att göra allt för att vårda sina djur, vilket är välkommet. Vården finansieras via försäkringar. Det finns en växande marknad för omvårdnad och vård av hästar, hundar, katter och andra sällskapsdjur. Detta ökar dock behovet av utbildade och kompetensförsörjningen har blivit en utmaning. I Sverige antas årligen bara 100 veterinärstudenter och 80 djursjukskötarstudenter vid landets enda veterinärmedicinska fakultet, SLU i Uppsala. Utbildningarna är bland de mest eftertraktade av alla högskoleutbildningar och branschen har länge kämpat för fler utbildningsplatser och mer resurser till fakulteten. Fler utbildningsplatser ses just nu som den viktigaste frågan. Tyvärr har det visat sig svårt att öka antalet platser och SLU bedömer att det krävs en ökad utbildning av lärare de kommande 5–10 åren för att klara kompetensförsörjningen. Det är en allvarligt begränsande faktor för att utöka antalet utbildningsplatser. De brister som finns hotar många djur som inte kan få nödvändig vård. Självklart drabbar det särskilt lantbruket men också väldigt många andra. Rekryteringsbehovet har tidigare angivits till minst 365 veterinärer, 134 legitimerade djurskötare och 125 djur ­ vårdare. Likaväl som studenter söker utbildning utanför Sverige i brist på platser så söks arbetskraft också utanför landet. Men bristerna kvarstår. Den tidigare regeringen har pekat ut att utbildningen ska stärkas och då inte minst veterinärprogrammet som sagts ska öka med 45 %. Ett utvecklingsarbete har här påbörjats. Djursjukskötare arbetar främst på djursjukhus och djurkliniker med häst, hund, katt och andra sällskapsdjur. Att djuren mår bra är viktigt, för både djuren, djurägarna och samhället. Djurens positiva betydelse för folkhälsan poängteras i många sammanhang och detta kräver en väl utbyggd och modern djursjukvård. Djursjukskötarens kompetens inom djuromvårdnad säkerställer att djuren får den bästa vård och omsorg som finns att tillgå. En utökning av djurskötarutbildningen är angelägen för att möta en växande marknad. En utbildning skulle med fördel kunna etableras i söder och norr för att säkerställa tillgång i hela landet. Regeringen bör säkerställa att djurskötarutbildningen både utökas och förläggs till nya platser, t ex i Skara och Umeå. Detta är utbildningar som leder till jobb och bör prioriteras upp. Frågan om lärarkompetens måste självklart lösas genom ett aktivt arbete från alla berörda. Kerstin Lundgren (C)

Motion till riksdagen 2025/26:2066 av Kerstin Lundgren (C) Ny djurskötarutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över åtgärder för att möta behovet av att utöka och sprida djurskötarutbildningen t.ex. till Umeå och Skara och tillkännager detta för regeringen. Motivering Behovet av djursjukvård växer och bristerna vad gäller tillgång till såväl veterinärer som djurskötare är tydliga. Enligt en Novusundersökning 2017 finns cirka 881 000 hundar och 1 441 000 katter i landet, men enligt statistik hos Jordbruksverket uppgick antalet hundar till 971 000. Under 2021 hade antalet hundar ökat till 1 041 323. Undersökningen från Novus visade att ett av sju hushåll har hund och att våra hundar och katter lever allt längre. För många är djuren precis som en familjemedlem och man är beredd att göra allt för att vårda sina djur, vilket är välkommet. Vården finansieras via försäkringar. Det finns en växande marknad för omvårdnad och vård av hästar, hundar, katter och andra sällskapsdjur. Detta ökar dock behovet av utbildade och kompetensförsörjningen har blivit en utmaning. I Sverige antas årligen bara 100 veterinärstudenter och 80 djursjukskötarstudenter vid landets enda veterinärmedicinska fakultet, SLU i Uppsala. Utbildningarna är bland de mest eftertraktade av alla högskoleutbildningar och branschen har länge kämpat för fler utbildningsplatser och mer resurser till fakulteten. Fler utbildningsplatser ses just nu som den viktigaste frågan. Tyvärr har det visat sig svårt att öka antalet platser och SLU bedömer att det krävs en ökad utbildning av lärare de kommande 5–10 åren för att klara kompetensförsörjningen. Det är en allvarligt begränsande faktor för att utöka antalet utbildningsplatser. De brister som finns hotar många djur som inte kan få nödvändig vård. Självklart drabbar det särskilt lantbruket men också väldigt många andra. Rekryteringsbehovet har tidigare angivits till minst 365 veterinärer, 134 legitimerade djurskötare och 125 djurvårdare. Likaväl som studenter söker utbildning utanför Sverige i brist på platser så söks arbetskraft också utanför landet. Men bristerna kvarstår. Den tidigare regeringen har pekat ut att utbildningen ska stärkas och då inte minst veterinärprogrammet som sagts ska öka med 45 %. Ett utvecklingsarbete har här påbörjats. Djursjukskötare arbetar främst på djursjukhus och djurkliniker med häst, hund, katt och andra sällskapsdjur. Att djuren mår bra är viktigt, för både djuren, djurägarna och samhället. Djurens positiva betydelse för folkhälsan poängteras i många sammanhang och detta kräver en väl utbyggd och modern djursjukvård. Djursjukskötarens kompetens inom djuromvårdnad säkerställer att djuren får den bästa vård och omsorg som finns att tillgå. En utökning av djurskötarutbildningen är angelägen för att möta en växande marknad. En utbildning skulle med fördel kunna etableras i söder och norr för att säkerställa tillgång i hela landet. Det skulle även bidra till en bättre försörjning för landsbygden och lantbrukets behov. Regeringen bör säkerställa att djurskötarutbildningen både utökas och förläggs till nya platser, t ex i Skara och Umeå. Detta är utbildningar som leder till jobb och bör prioriteras upp. Frågan om lärarkompetens måste självklart lösas genom ett aktivt arbete från alla berörda. Kerstin Lundgren (C)