Motion till riksdagen 2024/25:260 av Josef Fransson (SD) Fokus på att lyfta pojkars skolresultat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att adressera pojkars sviktande skolresultat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Pojkar släpar efter jämnåriga flickor vad gäller skolresultat i samtliga ämnen. Skillnad ­ erna mellan pojkar och flickor tycks också öka i majoriteten av grundskolans ämnen. Flickorna har ungefär 12 % högre genomsnittspoäng och runt dubbelt så många A vid grundskolans slut. Detta speglas senare i gymnasiet, och vid antagning till högskolor och universitet är över 60 % kvinnor. Så här har det inte alltid varit, utan traditionellt har pojkar som grupp varit något bättre i ämnen som matematik, naturvetenskap och teknik, medan flickor som grupp varit något bättre i ämnen som kretsar kring språk. Insatser som lagts på att höja flickor i de traditionella pojkämnena har givit resultat. Motsvarande insatser för att höja pojkar i traditionella flickämnen tycks dock i stort ha uteblivit. Det finns skäl att dra slutsatsen att skolan succesivt anpassats för att passa flickor på bekostnad av pojkars pedagogiska behov. Frågan om pojkars sviktande skolresultat behöver nu på allvar adresseras av personer som har pojkarnas bästa för ögonen. Den behöver behandlas av andra än genusforskare som med deras maktteorier mest intresserar sig för pojkars maskulinitet i skolmiljön. Josef Fransson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:38 av Josef Fransson (SD) Fokus på att lyfta pojkars skolresultat Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att adressera pojkars sviktande skolresultat och tillkännager detta för regeringen. Motivering Pojkar släpar efter jämnåriga flickor vad gäller skolresultat i samtliga ämnen. Skillnaderna mellan pojkar och flickor tycks också öka i majoriteten av grundskolans ämnen. Flickorna har ungefär 12 % högre genomsnittspoäng och runt dubbelt så många A vid grundskolans slut. Detta speglas senare i gymnasiet, och vid antagning till hög ­ skolor och universitet är över 60 % kvinnor. Så här har det inte alltid varit, utan traditionellt har pojkar som grupp varit något bättre på ämnen såsom matematik, naturvetenskap och teknik, medan flickor som grupp varit något bättre på ämnen som kretsar kring språk. Insatser som lagts på att höja flickor i de traditionella pojkämnena har givit resultat. Motsvarande insatser för att höja pojkar i traditionella flickämnen tycks dock i stort ha uteblivit. Det finns skäl att dra slutsatsen att skolan succesivt anpassats för att passa flickor på bekostnad av pojkars pedagogiska behov. Frågan om pojkars sviktande skolresultat behöver nu på allvar adresseras av personer som har pojkarnas bästa för ögonen. Den behöver behandlas av andra än genusforskare som med sina maktteorier mest intresserar sig för pojkars maskulinitet i skolmiljön. Josef Fransson (SD)