Motion till riksdagen 2023/24:944 av Dzenan Cisija (S) Statligt försäkringsskydd till utsatta trossamfund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att utreda ett statligt försäkringsskydd till utsatta trossamfund när försäkringsbolag nekar att försäkra deras egendom och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige upplever vissa trossamfund ökande svårigheter med att säkra försäkringar för sin egendom, då hatet och hotet mot dem har intensifierats. Detta har resulterat i att försäkringsbolagen ofta nekar att försäkra deras egendom, vilket lämnar dessa samfund i en utsatt och sårbar situation. Denna situation riskerar att begränsa deras möjlighet att fritt praktisera sin religion och upprätthålla sina verksamheter, vilket strider mot principerna om religiös frihet och likabehandling. Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara ett land där alla trossamfund, oavsett storlek eller bakgrund, kan utöva sin religion i trygghet och utan rädsla för förföljelse eller materiella förluster. Det bör vara statens ansvar att säkerställa att dessa samfund inte lämnas utan skyddsnät på grund av deras utsatta position. För att stötta och möjliggöra säkerhetsåtgärder för trossamfund som utsätts för hat och hot infördes år 2018 ett särskilt statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i civil ­ samhället. Om stödet inte är tillräckligt för att minska trossamfundens risk i den utsträckning att det går att försäkra deras egendom bör staten vidta ytterligare åtgärder. Genom att staten erbjuder försäkringsskydd till de trossamfund som får avslag från försäkringsbolagen, visas ett konkret engagemang för religionsfrihet. Detta skulle fungera som en trygghetsskapande åtgärd och säkerställa att dessa samfunds rättigheter och friheter fortsätter att skyddas. För att Sverige ska kunna fortsätta att vara en förebild när det gäller mänskliga rättigheter och friheter är det av yttersta vikt att vi aktivt arbetar för att skydda de mest utsatta och marginaliserade grupperna i vårt samhälle, inklusive utsatta trossamfund. Därför är det av stor vikt att regeringen överväger möjligheten att utreda ett statligt försäkringsskydd för dessa samfund. Dzenan Cisija (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1301 av Dzenan Cisija (S) Statligt försäkringsskydd till utsatta trossamfund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten till ett statligt försäkringsskydd för trossamfund som nekas försäkring av privata bolag på grund av hotbild eller annan säkerhetsrisk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I Sverige har hot och angrepp mot religiösa samfund ökat under senare år. Brotts ­ förebyggande rådet och andra källor har visat att attacker mot moskéer, synagogor och andra religiösa lokaler är återkommande, med anlagda bränder och skadegörelse som följd. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) presenterade i april 2025 en nationell kartläggning som bekräftar att flera olika trossamfund upplever svårigheter att teckna egendomsförsäkring eftersom försäkringsbolagen räknar med en förhöjd hotbild mot deras byggnader och verksamheter. Kartläggningen visar att försäkringspremier höjs kraftigt eller att försäkring helt nekas när lokaler tidigare utsatts för hot eller skade ­ görelse, vilket i sin tur leder till att en del församlingar tvekar att polisanmäla incidenter av rädsla för att ytterligare försvåra sina försäkringsvillkor. Diskrimineringsombudsmannen har i sina rapporter också lyft fram återkommande vittnesmål från religiösa företrädare om nekade försäkringar och nämner att moské ­ byggen i vissa fall tvingats avbrytas när ingen försäkring har kunnat tecknas. Redan tidigare har enskilda fall, som moskébygget i Umeå, uppmärksammats där alla större svenska försäkringsbolag avböjt att försäkra byggnaden med hänvisning till risk för attentat. Även judiska församlingar har beskrivit svårigheter att teckna försäkring för synagogor och andra lokaler, trots långvariga säkerhetsåtgärder och hög hotnivå. För att möta den ökade hotbilden infördes särskilda statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder i civilsamhället, riktat bland annat till trossamfund som utsätts för hat och hot. Statskontorets utvärdering har dock visat att nuvarande bidragsmodell inte alltid når de mest utsatta grupperna och att stödet ofta inte är tillräckligt för att sänka försäkrings ­ bolagens riskbedömningar. Därmed kvarstår problemet att vissa församlingar, trots genomförda säkerhetsåtgärder, står utan ett fungerande försäkringsskydd. Att lämna trossamfund utan möjlighet att skydda sin egendom riskerar att inskränka deras rätt att fritt utöva sin religion och att upprätthålla sin verksamhet. Religions ­ friheten är grundlagsskyddad och Sverige har åtaganden enligt internationella konven ­ tioner att värna de mänskliga rättigheterna. När marknadens ordinarie försäkrings ­ lösningar inte fungerar för vissa utsatta grupper har staten ett ansvar att säkerställa ett grundläggande skyddsnät. Ett statligt försäkringsskydd, eller annan jämförbar lösning, för de trossamfund som efter dokumenterad hotbild nekas försäkring skulle vara en tydlig markering att Sverige står upp för religionsfrihet och likabehandling och att ingen församling ska riskera sin existens på grund av en orimlig säkerhetssituation. Dzenan Cisija (S)