Motion till riksdagen 2023/24:2804 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2023/24:47 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2022 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga tvångsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Befogenheterna för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att använda hemliga tvångsmedel har ökat, vilket riksdagens partier har varit eniga om i hög utsträckning. Under hösten 2023 infördes en lag om att preventivt användande av tvångsmedel tillåts i vissa fall, när det handlar om allvarlig brottslighet. Miljöpartiet har i allt väsentligt stått bakom detta. Det är dock angeläget att bibehålla ett fokus på rättssäkerheten. Den skrivelse som regeringen årligen skickar till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel blir därför alltmer viktig. Miljöpartiet menar att det finns skäl att utveckla skrivelsen och förbättra statistiken. Det finns statistik över hur många som på grund av sekretess inte underrättas om att de varit föremål för hemliga tvångsmedel, uppgifter som ges till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. En uppgift som inte finns med i regeringens skrivelse är hur många underrättelser som Åklagarmyndigheten ger till personer som varit föremål för hemliga tvångsmedel. Detta bör finnas med, inte minst för att det ska gå att se hur vanligt förekommande det är att personer inte underrättas på grund av sekretess. I de fall då uppgifter omfattas av sekretess finns det idag en tidsgräns på ett år från det att förundersökningen är avslutad, när underrättelse inte längre behöver ges. Miljöpartiet menar att det är ett stort värde för personer att få reda på att hemliga tvångsmedel har använts, även om betydligt längre tid har gått. Tidsgränsen borde därför höjas till åtminstone 10 år. När hemliga tvångsmedel används i allt högre utsträckning bör också kraven på att det sker på ett korrekt sätt öka. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i syfte att minska utrymmet för vilka tjänstefel som kan anses ringa, och därmed straffria, när det är fråga om hemliga tvångsmedel. Rasmus Ling (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3304 av Rasmus Ling m.fl. (MP) med anledning av skr. 2024/25:64 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram statistik på hur många som underrättats om att de utsatts för hemliga tvångsmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en samlad översyn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga redovisningen av hur överskottsinformationen ser ut och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och förbättra tillsynen av användandet av hemliga tvångsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Befogenheterna för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten att använda hemliga tvångsmedel har ökat, vilket riksdagens partier har varit eniga om i hög utsträckning. Under hösten 2023 infördes en lag om att preventivt användande av tvångsmedel tillåts i vissa fall, när det handlar om allvarlig brottslighet. Propositionen om en permanent lagstiftning för hemlig dataavläsning är lämnad till riksdagen. Miljöpartiet har i allt väsentligt stått bakom detta. Det är dock angeläget att bibehålla ett fokus på rättssäkerheten. Den skrivelse som regeringen årligen skickar till riksdagen om användningen av hemliga tvångsmedel blir därför alltmer viktig. Miljöpartiet menar att det finns skäl att utveckla skrivelsen och förbättra statistiken. En samlad översyn, som regeringen i propositionen om hemlig dataavläsning har meddelat ska göras, måste sättas igång så fort som möjligt. Det finns statistik över hur många som på grund av sekretess inte underrättas om att de varit föremål för hemliga tvångsmedel, uppgifter som ges till Säkerhets- och inte ­ gritetsskyddsnämnden. En uppgift som inte finns med i regeringens skrivelse är hur många underrättelser som Åklagarmyndigheten ger till personer som varit föremål för hemliga tvångsmedel. Detta bör finnas med, inte minst för att det ska gå att se hur vanligt förekommande det är att personer inte underrättas på grund av sekretess. Reger ­ ingen bör även överväga en reglering kring användandet av överskottsinformation så att redovisningen av hur överskottsinformation används förtydligas. Det är också angeläget att tillsynen av hur hemliga tvångsmedel används förstärks. Som en följd av att trösklarna sänkts för användande av hemliga tvångsmedel, och att det nu också sker i preventivt syfte, har arbetsbelastningen för tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ökat kraftigt de senaste åren. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden behöver förstärkas, såväl resursmässigt som befogenhets ­ mässigt, så att det inte sker tvångsmedelsanvändning på felaktiga grunder. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att detta bör ske. Rasmus Ling (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)