Motion till riksdagen 2023/24:1957 av Isak From och Serkan Köse (båda S) Inlandsbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om statliga garantier för att rusta upp Inlandsbanan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inlandsbanan sträcker sig från Kristinehamn i söder till Gällivare i norr och har sedan sin tillkomst varit en vital kommunikationsled, ursprungligen skapad för att minska Sveriges sårbarhet i krig och för att stödja invånare och företag i landets inre delar. Den har också varit en nyckelspelare för tunga transporter, särskilt i Sveriges nordligaste inlandsregioner. Inlandsbanan går genom ett mycket rikt råvarulandskap där gruv ‑ , metall- och skogsbaserade näringar dominerar. Tillgången till stabil transportkapacitet på järnväg är viktig för konkurrenskraften samtidigt som klimatförändringarna är vår tids största utmaning och det ställs allt högre krav på transportsektorn. På EU-nivå och på nationell och lokal nivå har transportmål satts upp, men även samhället i stort efterfrågar i dag nytänkande och hållbara transportlösningar. Inom järnväg undersöks möjligheterna att ställa om dieseldrivna godståg till vätgasdrift och använda vätgasdrivna tåg för transport av vätgas från produktionsanläggningar till slutanvändare inom industrin. Vätgasteknologin är ett alternativ till de dieseldrivna tågen. Vätgasdrivna bränsleceller är en möjlig hållbar och långsiktig lösning för drift på Inlandsbanan, som saknar möjlighet till trådbunden elektrisk drift. Genom att använda vätgasdrivna bränsleceller som energibärare till den elektriska driften, där vätgas framställs som elektrolys med överskottsenergi från grön el, avges inga koldioxid ­ utsläpp, bara vattenånga. Inlandsbanan har nu ambitionen att skapa en prioriterad helt grön godskorridor genom halva Sverige utan koldioxidutsläpp och är därmed ett viktigt steg för att förse industriaktörer med hållbara och effektiva transporter. Under tidigt 1990-tal överfördes förvaltningen och nyttjanderätten av Inlandsbanan till Inlandsbanan AB. Även om banan primärt har använts för turism och lokal kollektivtrafik sedan dess, står det klart att en återuppbyggnad nu är mer relevant än någonsin, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen och investeringarna som pågår i norra Sverige och de växande behoven inom gruv ‑ , skogs- och fiskindustrin. Det finns flera starka anledningar till varför upprustning av Inlandsbanan borde vara en prioriterad åtgärd: En grön godskorridor till gagn för industrin: Inlandsbanan passerar genom ett rikt råvarulandskap och har potential att bli en grön korridor för godstransporter. Detta är särskilt relevant för skogsnäringen och gruvindustrin. En vätgasdriven godskorridor på Inlandsbanan skulle kunna transportera laster helt koldioxidfritt, vilket är av högsta prioritet i ljuset av klimatkrisen. Skapar arbetstillfällen: En renoverad och moderniserad inlandsbana skulle öppna upp för nya jobbmöjligheter och bidra till kompetensförsörjning i inlandet. Detta skulle i sin tur förbättra välfärden i de kommuner som Inlandsbanan passerar genom. Bidrar med efterfrågad järnvägskapacitet: En upprustning av Inlandsbanan skulle vara en kostnadseffektiv och snabbt genomförbar lösning som kan öka den totala järnvägskapaciteten i Sverige avsevärt. Utöver detta finns ett akut behov av en mekanism för snabba statliga beslut kring infrastrukturinvesteringar, som inte är bundna av den trögrörliga processen inom den nationella infrastrukturplanen. Detta kan innebära finansiering genom exempelvis lån. En snabb politisk process är avgörande för att upprustning av Inlandsbanan ska kunna genomföras utan onödiga förseningar. Till följd av detta utreder Inlandsbanan möjligheten att rusta upp Inlandsbanan och bygga om tågen som går på icke elektrifierad järnväg till vätgasdrift. Nu är Jokkmokk Iron i full gång med sin ansökan till mark- och miljödomstolen för att få öppna en järn ­ malmsgruva i Kallak, cirka fyra mil utanför Jokkmokk. För att frakta ut malmen ser bolaget järnvägssträckan Inlandsbanan, som passerar genom Jokkmokk, som en lång ­ siktigt hållbar lösning. Vi noterade att Moderaterna i valrörelsen 2022 lovade att Inlandsbanan skulle rustas upp, genom att statliga lånegarantier skulle ges till Inlandsbanan AB. Vi ser nu att det är viktigt att ta konkreta steg för att prioritera och finansiera dess upprustning. Detta bör göras i linje med Inlandsbanans potential som en grön godskorridor, en källa till nya arbetstillfällen och en kostnadseffektiv lösning för att öka Sveriges järnvägskapacitet. Isak From (S) Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1583 av Isak From och Björn Wiechel (båda S) Inlandsbanan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Inlandsbanans betydelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inlandsbanan byggdes mellan 1907 och 1937 och sträcker sig mellan Gällivare och Kristinehamn. Anledningen till att den byggdes var att möjliggöra transporter av råvaror och persontrafik genom Norrlands och norra Svealands inland men samtidigt att den i krigstid skulle vara en viktig militär avlastningslinje för Norra stambanan. Järnvägen har en nyckelroll i ett grönt och hållbart transportsystem. Det gäller både för person- och godstransporter. Trots detta har underhållet av befintlig järnväg länge varit alltför bristfälligt och tillräckliga insatser har inte gjorts för att utveckla järnvägen. För att förändra detta behöver vi se järnvägens potential i hela Sverige och bättre ta vara på befintliga anläggningar. Det gäller inte minst Inlandsbanan. Redan idag så fyller Inlandsbanan en viktig funktion i det svenska järnvägsnätet för framförallt godstransporter men också för en växande hållbar turismnäring. Banan har dock stor potential att utvecklas och blir allt viktigare även ur ett nationellt perspektiv. Det skärpta säkerhetsläget, upprustningen av försvaret och Natoanslutningen kan få stor betydelse för lokalsamhällen och infrastruktur. Plötsligt verkar upprustning av Inlandsbanan och fast förbindelse över Kvarken inte längre som osannolika önske ­ drömmar. Det är välkommet och glädjande. Att driva på för nödvändiga järnvägsinvesteringar i inlandet är att hålla ihop landet och värna en större helhet. Att binda ihop kust och inland och att rusta upp befintlig järnväg, är också centralt. Inte minst ur klimatsynpunkt. Omlastningscentralen i Storuman är redan byggd och skogsindustrin satsar vid kusten. Starka skäl för upprustning kvarstår. År 2026 ska den nationella planen revideras och inför det beslutet gäller det att alla delar tas med. Trafikverket har signalerat att det fattas 150 miljarder för att kunna bibehålla infrastrukturens funktionalitet och genomföra de befintliga investeringarna i planerad takt. Tvärbanan finns i dag inte med i den planen överhuvud taget och som det nu framstår finns det inga garantier om att ens Norrbotniabanan kommer att kunna färdigställas. I ett sådant sammanhang finns det en uppförsbacke för inlandet, men desto större anledning att påtala behoven. En upprustning av Inlandsbanan skulle ge ett extra tredje spår som underlättar transporterna och underlätta för gränsöverskridande transporter i östvästlig riktning. Samtidigt kan sårbarheten vid eventuella störningar på stambanan minska och den skulle till och med skapa möjligheter att helt avlasta stambanan så att den kunde upprustas effektivt. Även om inlandsbanan formellt ägs av staten så förvaltas den och drivs av 19 kommuner längs sträckningen. De tillsammans tar stort ansvar för banan ur ett regionalt perspektiv men nu växer även det nationella intresset för banan. Både de växande industrisatsningarna i norra Sverige samt det kommande Nato ­ inträdet gör banan högst relevant när framtida järnvägssatsningar diskuteras. Det argument som gällde vid byggandet av Inlandsbanan där banan utpekades som en viktig militär avlastningslinje för Norra stambanan har åter ökat i aktualitet i och med den ökade oron i omvärlden. Ökade godstransporter och persontransporter ger den därutöver ökad redundans för näringslivets transporter. Banan behöver dock rustas upp för att möta de nya behoven. Banan har potential att bidra till mer klimatsmarta transporter för gods och personer, men har en särskild betydelse för skogsindustrin. Ett arbete med detta behöver inledas som involverar såväl Trafikverket, Försvarsmakten, näringslivet och Inlandsbanan AB. Då banan drivs i bolagsform finns möjligheter till finansiering utanför nationell plan och i annan form än traditionell anslagsfinansiering. Möjligheterna att söka EU-medel för en upprustning och utveckling av banan bör också undersökas. Att investera i infrastruktur är en viktig del för att skapa en hållbar utveckling och det är även en förutsättning för att skapa tillgängliga, säkra och hållbara transporter. En normalstandard innebär effektivare trafik på hela banan och skapar möjligheter att lyfta över trafik från väg till järnväg vilket är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. Det möjliggör också en omfördelning av kapacitet från övrigt järnvägsnät som bidrar till att exempelvis stambanan kan avlastas. I Sverige, liksom i övriga Europa. Vi lever i en ny tid där säkerhetsfrågor hamnat högt upp på allas agendor. Östvästliga transportstråk är viktigt för att möjliggöra fler alternativa transportstråk, både för försvarets del men också för godstransporter. Försvarsberedningen arbetar nu även med infrastrukturfrågan. Inlandsbanan är betydelsefull då den knyter ihop olika tvärstråk vilket ger fler alternativ för transporter i Sverige. En upprustning av Inlandsbanan och en höjning av bärigheten till 22,5 ton skulle möjliggöra effektiv godstrafik på hela banan. Höjningen skulle också underlätta integreringen till det nationella järnvägsnätet. Isak From (S) Björn Wiechel (S)