Motion till riksdagen 2023/24:1463 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Proportionella bötesbelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dagsböter , som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1 000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brottets skada. Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får för ­ hållandevis låga böter, trots att kostnaden för såväl skadan för drabbade som rättegångs ­ kostnader varit betydligt högre. Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge sedan dömdes att betala sammanlagt 3 000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av förseningar, oro och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Landvetters flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240 000 kronor. Med andra ord var den faktiska kostnaden för brottet 80 gånger högre än vad den dömde ålades att betala, sam ­ tidigt som förlusten i form av tid och eventuella andra problem för alla de drabbade inte alls räknades in. Det finns en låg rad andra exempel som är lika bisarra, varför regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen i syfte att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:2974 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Proportionella bötesbelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dags ­ böter, som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1 000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjnings ­ skyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brottets skada. Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får förhållandevis låga böter, trots att kostnaden för såväl skadan för drabbade som rättegångskostnader varit betydligt högre. Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge sedan dömdes att betala sammanlagt 3 000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av förseningar, oro och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Landvetters flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240 000 kronor. Med andra ord var den faktiska kostnaden för brottet 80 gånger högre än vad den dömde ålades att betala, samtidigt som förlusten i form av tid och eventuella andra problem för alla de drabbade inte alls räknades in. Det finns en låg rad andra exempel som är lika bisarra, varför regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen i syfte att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:2838 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) Proportionella bötesbelopp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagstiftningen i syfte att få mer proportionella bötesbelopp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Böter är en summa pengar som en dömd person ska betala som straff för att ha begått ett brott. De vanligaste typerna av böter är penningbot, som är ett fast belopp, och dags ­ böter, som är proportionella mot den taxerade inkomsten. En dagsbot fastställs till ett visst belopp, från och med 50 till och med 1 000 kronor, och bedöms efter vad som anses vara skäligt med hänsyn till den dömdes inkomst, förmögenhet, försörjnings ­ skyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Utöver detta kan böter utskrivas av en polisman, exempelvis vid olika trafikbrott. Vad vi dock har sett är att bötesbelopp ofta inte alls är proportionerliga avseende brottets skada. Att exempelvis köra för fort på en tom raksträcka kan innebära tusentals kronor i böter, trots att ingen skada skett. Det finns också exempel där dömda personer får för ­ hållandevis låga böter, trots att såväl kostnaden för skadan för drabbade som rättegångs ­ kostnader varit betydligt högre. Ett exempel är den unga aktivisten som för inte så länge sedan dömdes att betala sammanlagt 3 000 kronor i böter efter att ha stoppat utvisningen av en 52-årig afghan. Utöver faktumet att passagerare på det aktuella planet drabbats av förseningar, oro och allmän olust beräknade Kriminalvården att händelsen på Land ­ vetters flygplats orsakade en merkostnad på omkring 240 000 kronor. Med andra ord var den faktiska kostnaden för brottet 80 gånger högre än vad den dömde ålades att betala, samtidigt som förlusten i form av tid och eventuella andra problem för alla de drabbade inte alls räknades in. Det finns en låg rad andra exempel som är lika bisarra, varför regeringen bör göra en översyn av lagstiftningen i syfte att möjliggöra bötesbelopp som i större utsträckning än i dag står i proportion till den skada som en dömd brottsling har orsakat. Markus Wiechel (SD) Alexander Christiansson (SD)