Motion till riksdagen 2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Det svenska stålet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera svensk basindustri vid utformning av energipolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera forskning och utveckling inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Exporten av förädlade metaller är betydande för svensk ekonomi. Den totala exporten för malm, stål och andra metaller uppgick till 187 miljarder år 2021. Den viktigaste varugruppen i detta sammanhang är alltjämt stålprodukter där svensk industri nischat sig genom att specialisera sig på produktion av högpresterande stål. Sverige importerar och exporterar ungefär lika mycket mätt i vikt, men då vi producerar och exporterar det högpresterande stålet och importerar mer av standardprodukter är exportvärdet uppemot 40 procent högre. Genom satsningar på mer högteknologiska produkter står sig Sverige därmed relativt väl i konkurrensen och kan fortsätta generera såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. För att även fortsatt vara konkurrenskraftiga gäller dock att ligga i framkant vad gäller utbildning, forskning, marknadsföring och innovation, vilket i stor utsträckning måste ske i symbios mellan det offentliga och industrin. De mineralrelaterade näringarna är centrala för Sverige och genererar arbetstillfällen och välstånd i glesbygd där brytningen oftast sker. Därför blir det ibland svårsmält när vissa, om än indirekt, vill grusa förutsättningarna för en stark svensk basindustri genom exempelvis en verklighetsfrånvänd energipolitik, felprioriteringar inom infrastrukturen, skattepålagor och andra administrativa hinder. Den svenska stålindustrin har utveck ­ lingspotential. Exempel på detta är de satsningar och framsteg som gjorts inom utvecklingen av tekniker för framställning av fossilfritt stål. Energipolitiken Svensk basindustri i allmänhet och stålindustrin i synnerhet är starkt beroende av en stabil och säker tillgång till el. Därför är det ett stort orosmoln för stålföretagen när man ser hur svensk politik riktas in på att byta ut det som fungerat i decennier mot kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion. Svensk stålindustris produkter går till övervägande del på export och är därmed starkt beroende av goda villkor relativt konkurrerande företag på världsmarknaden. En verklighetsförankrad och välfärdsinriktad energipolitik bygger vidare på den energimix med huvudsakligen vatten- och kärnkraft som historiskt tjänat landet mycket väl. Subventioner och skattelättnader till exempelvis väderberoende energislag som snedvrider energimarknaden och grusar möjligheterna till ett robust energisystem. Stålindustrins villkor gynnas av en sund och genomtänkt energipolitik. En verklighets ­ frånvänd energipolitik som resulterar i en kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion utgör ett direkt och påtagligt hot gentemot Sveriges tunga industri. Infrastrukturen Stålindustrin är en bransch som i hög grad är beroende av stabila och tillförlitliga så kallade ”just in time”-leveranser av råvara, järnmalm, för att kostsamma produktions ­ stopp skall undvikas. Detta samtidigt som behovet av ett robust och välfungerande transportsystem för de färdiga stålprodukterna ut till kund är lika fundamentalt för värdekedjornas upprätthållande. Stålindustrin förlitar sig i mycket stor utsträckning på järnvägstransporter, varför ett underhållet järnvägsnät är erforderligt. Järnvägsnäten har varit eftersatta under många decennier. Vidare behöver flaskhalsar i systemet byggas bort för att underlätta för godstransporter och standarden behöver höjas för att medge transporter med högre hastigheter än idag. Ett större fokus behöver därför riktas mot industrins villkor i infrastrukturplaneringen. Utbildning Stålindustrin i Sverige är högteknologisk och i hög grad beroende av att utbildnings ­ väsendet förser industrin med personer med för näringen relevanta kompetenser. Utbildningssatsningar med relevans för stålindustrin är därför nödvändiga. För att detta ska bli möjligt måste skolväsendet förmå att förmedla kunskaper till våra barn och unga och rusta dem kunskapsmässigt för de krav som kommer att ställas på dem i ett modernt arbetsliv och eventuella fortsatta studier. Gällande högre studier ger utvecklingen inom informationsteknologin ökade möjligheter att bedriva utbildningar på distans. På så sätt skapas möjlighet att knyta samman akademi och produktion på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi menar att detta skapar förutsättningar för att utforma för näringen relevanta utbildningar och bedriva dem på ett sätt där studenterna kan bo och studera nära produktionsorterna. En sådan utveckling skulle dessutom kunna ge upphov till regionpolitiska fördelar. Metallurgi Svensk stålindustri står inför ett paradigmskifte. Nya tekniker, såsom framställning av fossilfritt stål, bygger på kunskaper och framsteg inom inte minst metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras på såväl utbildningsnivå som forskningsnivå för att möta framtidens behov. Vi menar att sådana satsningar bör prioriteras när utbildnings- och forsknings ­ anslagen fördelas. Målet ska vara både att garantera industrins kompetensbehov och att göra Sverige till en världsledande nation inom området. Forskning och utveckling Svensk stålindustri har en hög innovationskraft vilket inte minst Hybritprojektet utgör ett exempel på. Projektet syftar till att framställa så kallat fossilfritt stål och därmed drastiskt minska stålindustrins utsläpp av koldioxid. En fullskalig svensk stålproduktion med den teknik som idag sker i experimentell skala skulle kunna reducera svenska koldioxidutsläpp med uppemot tio procent och har potential att reducera utsläppen globalt med ungefär sju procent om tekniken implementeras världen runt. Genom att prioritera forskning och utveckling, FoU, kopplat till stålindustrin, kan inhemska tekniska landvinningar bli en viktig exportvara jämte stålet. Målet ska vara att Sverige innehar en världsledande position på området. Tobias Andersson (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) Jessica Stegrud (SD) Eric Palmqvist (SD) Anette Rangdag (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:421 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Det svenska stålet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande budgetar överväga att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande budgetar borde överväga att stärka utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att stärka forskning och utveckling inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Industrin är motorn i svensk ekonomi och det är tack vare framgångsrika industriföretag som Sverige under 1900-talet gick från att vara relativt fattigt till att bli ett av världens mest utvecklade och välmående länder. I detta sammanhang kan betydelsen av vår inhemska stålproduktion och de värdekedjor den ger upphov till inte nog betonas. Exporten av förädlade metaller är betydande för svensk ekonomi då det totala export ­ värdet för malm, stål och andra metaller uppgår till hundratals miljarder årligen. Den viktigaste varugruppen i detta sammanhang är stålprodukter där svensk industri nischat sig genom att specialisera sig på produktion av högpresterande stål. Sverige importerar och exporterar ungefär lika mycket stål mätt i vikt, men då vi producerar och exporterar det högpresterande stålet och importerar mer av standardprodukter är exportvärdet väsentligt högre. Genom satsningar på mer högteknologiska produkter står sig Sverige därmed relativt väl i konkurrensen och kan fortsätta generera såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. För att även fortsatt vara konkurrenskraftiga gäller dock att ligga i framkant vad gäller utbildning, forskning, marknadsföring och innovation, vilket i stor utsträckning måste ske i symbios mellan det offentliga och industrin. De mineralrelaterade näringarna är centrala för Sverige och genererar arbetstillfällen och välstånd i glesbygd där brytningen oftast sker. Dessa delar av basindustrin är konkurrensutsatta på en global marknad och starkt beroende av en robust energipolitik som garanterar billig, ren och leveranssäker el jämte en välfungerande infrastruktur. Det är också viktigt att sträva efter att den administrativa bördan och det samlade skatte ­ trycket hålls på en konkurrenskraftig nivå. Den svenska stålindustrin har historiskt sett hävdat sig väl i en internationell kontext tack vare forskning och framsteg. Vi ser att branschen som sådan har utvecklingspotential och välkomnar innovationer och en utveckling av industrin som stärker såväl näringens som industrilandet Sveriges konkurrenskraft. Energipolitiken Svensk basindustri i allmänhet och stålindustrin i synnerhet är starkt beroende av en stabil och säker tillgång till el. Tidigare regeringars beslut om att avveckla svensk kärnkraft till förmån för investeringar i kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion har därför utgjort ett orosmoln för stålföretagen. Givet att svensk stål ­ industris produkter till övervägande del går på export är den starkt beroende av goda villkor relativt konkurrerande företag på världsmarknaden och här spelar såväl priset som leveranssäkerheten i fråga om el en viktig roll. En verklighetsförankrad och välfärdsinriktad energipolitik bygger vidare på den energimix med huvudsakligen vatten- och kärnkraft som historiskt tjänat landet mycket väl. Vi menar därför att de satsningar som behöver göras för att stärka den svenska elproduktionen ska riktas mot dessa kraftslag snarare än till subventioner för väder ­ beroende energislag som snedvrider energimarknaden. Sveriges tunga industri, inte minst då stålindustrin, gynnas av en sund och genomtänkt energipolitik och vår upp ­ fattning är att vår syn på energipolitiken var bidragande till att vi vann valet 2022. Infrastrukturen Stålindustrin är en bransch som i hög grad är beroende av stabila och tillförlitliga så kallade just in time-leveranser av råvara, järnmalm, för att kostsamma produktionsstopp skall undvikas. Detta samtidigt som behovet av ett robust och välfungerande transport ­ system för de färdiga stålprodukterna ut till kund är lika fundamentalt för värdekedjornas upprätthållande. Stålindustrin förlitar sig i mycket stor utsträckning på järnvägs ­ trans ­ porter, varför ett underhållet järnvägsnät är erforderligt. Järnvägsnäten har varit efter ­ satta under många decennier. Vidare behöver flaskhalsar i systemet byggas bort för att underlätta för godstransporter och standarden behöver höjas för att medge transporter med högre hastigheter än idag. Ett större fokus behöver därför riktas mot industrins villkor i infrastrukturplaneringen. Utbildning Stålindustrin i Sverige är högteknologisk och i hög grad beroende av att utbildnings ­ väsendet förser industrin med personer med för näringen relevanta kompetenser. Utbildningssatsningar med relevans för stålindustrin är därför nödvändiga. För att detta ska bli möjligt måste skolväsendet förmå att förmedla kunskaper till våra barn och unga och rusta dem kunskapsmässigt för de krav som kommer att ställas på dem i ett modernt arbetsliv och eventuella fortsatta studier. Gällande högre studier ger utvecklingen inom informationsteknologin ökade möjlig ­ heter att bedriva utbildningar på distans. På så sätt skapas möjlighet att knyta samman akademi och produktion på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi menar att detta skapar förutsättningar för att utforma för näringen relevanta utbildningar och bedriva dem på ett sätt där studenterna kan bo och studera nära produktionsorterna. En sådan utveckling skulle dessutom kunna ge upphov till regionpolitiska fördelar. Metallurgi Svensk stålindustri står inför ett paradigmskifte. Nya tekniker, däribland framställning av fossilfritt stål, bygger på kunskaper och framsteg inom inte minst metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras på såväl utbildningsnivå som forskningsnivå för att möta framtidens behov. Vi menar att regeringen i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av utbildnings- och forskningsresurserna i syfte att möta dessa behov. Målsättningen ska vara att Sverige innehar en världsledande position inom området och att detta möjliggörs genom att möta industrins kompetensbehov. Forskning och utveckling Svensk stålindustri har en hög innovationskraft. Vi välkomnar tekniska landvinningar och tekniska framsteg som gör svensk industri relevant och konkurrenskraftig. Konkur ­ renskraften bör primärt uppnås genom att de nya produkterna har ett ökat förädlings ­ värde, är mer efterfrågade på marknaden och möter morgondagens krav och således garanterar tillverkaren ökade och långsiktiga intäkter utan att vara beroende av exempelvis skyddstullar och liknande. Vår uppfattning är också att staten bör iaktta en teknikneutral hållning där ingen produkt eller produktionsmetod åtnjuter oskäliga fördelar framför någon annan. Vi menar att forskning och utveckling, FoU, kopplat till stålindustrin, bör stärkas i syfte att stimulera till inhemska tekniska landvinningar som har potential att bli en viktig exportvara jämte stålet. Målet ska vara att Sverige innehar en världsledande position på området. Det gröna stålet Stålframställning sker traditionellt sett med metoder som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Samtidigt som världen är beroende av stål finns det en politisk önskan om att kraftigt minska dessa utsläpp. En rad olika beslut om incitament för att stimulera industrin till att minska sitt CO 2 -avtryck har fattats såväl nationellt som internationellt. Detta har gett upphov till att världens stålproducenter har satsat på såväl utveckling av helt nya tekniker som anpassningar av äldre beprövade metoder med varierande potential att sänka koldioxidutsläppen. Minst två av varandra oberoende industriprojekt som syftar till framtida storskalig fossilfri ståltillverkning pågår nu i Sverige – varav båda på olika sätt drivs på av offentliga medel. Projekten är intressanta och placerar Sverige på kartan som innova ­ tionsland. Samtidigt utgör de exempel på hur industriella landvinningar kan bli svåra att genomföra i industriell skala då industrins behov och samhällets tillgångar av fossilfri el inte harmonierar. Här är vår bestämda uppfattning att forskning och utveckling bör beakta samhällets behov, och resurser, i stort. Om inte annat så är det statens uppgift att göra detta. Vi ser positivt på en industri med framtidstro med offensiva tidsplaner och produk ­ tions ­ mål, men dessa visioner och mål får inte ske på bekostnad av annat företagande eller människors privatekonomi. Satsningarna ska vila på affärsmässig grund och inte vara politiskt drivna eller vara starkt beroende av offentligt kapital. De får heller inte vara beroende av eller ge upphov till handelshinder och annan snedvridning av mark ­ naden – utan reell förankring i verkligheten. Mot bakgrund av detta har Sverigedemo ­ kraterna i olika sammanhang ställt kritiska frågor rörande de pågående projektens finansiering och elförsörjning. Dessa frågor avser vi att fortsätta ställa i akt och mening att undvika förslösade skattemedel och marknadsmisslyckanden. Den så kallade gröna omställningen, inom vilken det gröna stålet är en del, blir endast samhälleligt positiv om den sker i en takt så att hela samhället – utbildning, omsorg, bostäder med mera – hänger med. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1468 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Det svenska stålet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande budgetar överväga att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande budgetar borde överväga att stärka utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att stärka forskning inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Industrin är motorn i svensk ekonomi och det är tack vare framgångsrika industriföretag som Sverige under 1900-talet gick från att vara relativt fattigt till att bli ett av världens mest utvecklade och välmående länder. I detta sammanhang kan betydelsen av vår inhemska stålproduktion och de värdekedjor den ger upphov till inte nog betonas. Exporten av förädlade metaller är betydande för svensk ekonomi då det totala export ­ värdet för malm, stål och andra metaller uppgår till hundratals miljarder årligen. Den viktigaste varugruppen i detta sammanhang är stålprodukter där svensk industri nischat sig genom att specialisera sig på produktion av högpresterande stål. Sverige importerar och exporterar ungefär lika mycket stål mätt i vikt. Exportvärdet av de svenskproducerade högprestandastålen överstiger emellertid med god marginal värdet på de stålprodukter som importeras. Genom satsningar på mer högteknologiska produkter står sig Sverige därmed relativt väl i konkurrensen och kan fortsätta att generera såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. För att även fortsatt vara konkurrenskraftiga gäller det dock att ligga i framkant vad gäller utbildning, forskning, marknadsföring och innovation, vilket i stor utsträckning måste ske i symbios mellan det offentliga och industrin. De mineralrelaterade näringarna är centrala för Sverige och genererar arbetstillfällen och välstånd i glesbygd där brytningen oftast sker. Dessa delar av basindustrin är konkurrensutsatta på en global marknad och starkt beroende av en robust energipolitik som garanterar billig, ren och leveranssäker el jämte en välfungerande infrastruktur. Det är också viktigt att sträva efter att den administrativa bördan och det samlade skatte ­ trycket hålls på en konkurrenskraftig nivå. Den svenska stålindustrin har historiskt sett hävdat sig väl i en internationell kontext tack vare forskning och framsteg. Vi ser att branschen som sådan har utvecklingspotential och välkomnar innovationer och en utveckling av industrin som stärker såväl näringens som industrilandet Sveriges konkurrenskraft. Energipolitiken Svensk basindustri i allmänhet och stålindustrin i synnerhet är starkt beroende av en stabil och säker tillgång till el. Tidigare regeringars beslut om att avveckla svensk kärnkraft till förmån för investeringar i kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion har därför utgjort ett orosmoln för stålföretagen. Givet att svensk stål ­ industris produkter till övervägande del går på export är den starkt beroende av goda villkor relativt konkurrerande företag på världsmarknaden och här spelar såväl priset som leveranssäkerheten för el en viktig roll. En verklighetsförankrad och välfärdsinriktad energipolitik bygger vidare på den energimix med huvudsakligen vatten- och kärnkraft som historiskt tjänat landet mycket väl. Vi menar därför att de satsningar som behöver göras för att stärka den svenska elproduktionen ska riktas mot dessa kraftslag snarare än mot subventioner för väder ­ beroende energislag som snedvrider energimarknaden. Sveriges tunga industri, inte minst då stålindustrin, gynnas av en sund och genomtänkt energipolitik och vår uppfattning är att vår syn på energipolitiken var bidragande till att vi vann valet 2022. Infrastruktur Stålindustrin är i starkt behov av säkra och tillförlitliga vägtransporter för att behovet av exempelvis maskindelar, förbrukningsmateriel och kompetensförsörjning ska kunna säkerställas. Branschen är också i hög grad beroende av stabila och tillförlitliga så kallade ”just in time”-leveranser av råvara, järnmalm, för att kostsamma produktions ­ stopp ska undvikas. Detta samtidigt som behovet av ett robust och välfungerande transportsystem för de färdiga stålprodukterna ut till kund är lika fundamentalt för värdekedjornas upprätthållande. Stålindustrin förlitar sig även i stor utsträckning på järnvägstransporter, varför ett underhållet järnvägsnät är erforderligt. Järnvägsnäten har varit eftersatta under många decennier. Inte minst har de mycket omfattande och allvarliga incidenterna på Malmbanan mellan Luleå och Narvik påvisat detta. Vidare behöver flaskhalsar i systemet byggas bort för att underlätta för godstransporter och standarden behöver höjas i hela landet för att medge transporter med högre hastigheter än i dag. Ett större fokus behöver därför riktas mot industrins villkor i infrastruktur ­ planeringen. Utbildning Stålindustrin i Sverige är högteknologisk och i hög grad beroende av att utbildnings ­ väsendet förser industrin med personer med för näringen relevanta kompetenser. Utbildningssatsningar med relevans för stålindustrin är därför nödvändiga. För att detta ska bli möjligt måste skolväsendet förmå att förmedla kunskaper till våra barn och unga och rusta dem kunskapsmässigt för de krav som kommer att ställas på dem i ett modernt arbetsliv och eventuella fortsatta studier. Gällande högre studier ger utvecklingen inom informationsteknologin ökade möjligheter att bedriva utbildningar på distans. På så sätt skapas möjlighet att knyta samman akademi och produktion på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi menar att detta skapar förutsättningar för att utforma för näringen relevanta utbildningar och bedriva dem på ett sätt där studenterna kan bo och studera nära produktionsorterna. En sådan utveckling skulle dessutom kunna ge upphov till regionpolitiska fördelar. Metallurgi Svensk stålindustri befinner sig i ständig utveckling. Nya stålkvaliteter och produktions ­ metoder, exempelvis framställningen av så kallat fossilfritt stål, bygger på kunskaper och framsteg inom inte minst metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras på såväl utbildnings ­ nivå som forskningsnivå för att möta framtidens behov. Vi menar att regeringen i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av utbildnings- och forsknings ­ resurserna i syfte att möta dessa behov. Målsättningen ska vara att Sverige innehar en världsledande position inom området och att detta möjliggörs genom att man möter industrins kompetensbehov. Forskning och utveckling Svensk stålindustri har en hög innovationskraft. Vi välkomnar tekniska landvinningar och tekniska framsteg som gör svensk industri relevant och konkurrenskraftig. Konkurrenskraften bör primärt uppnås genom att de nya produkterna har ett ökat förädlingsvärde, är mer efterfrågade på marknaden och möter morgondagens krav och således garanterar tillverkaren ökade och långsiktiga intäkter utan att vara beroende av exempelvis skyddstullar och liknande. Vår uppfattning är också att staten bör iaktta en teknikneutral hållning där ingen produkt eller produktionsmetod åtnjuter oskäliga fördelar framför någon annan. Vi menar att forskning och utveckling, FoU, kopplat till stålindustrins behov, bör stärkas i syfte att stimulera till inhemska tekniska landvinningar som har potential att bli en viktig exportvara jämte stålet. Målet ska vara att Sverige innehar världsledande positioner inom såväl grundforskning som tillämpad forskning på området. Det gröna stålet Stålframställning sker traditionellt sett med metoder som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Samtidigt som världen är beroende av stål finns det en politisk önskan om att kraftigt minska dessa utsläpp. En rad olika beslut om incitament för att stimulera industrin till att minska sitt CO 2 -avtryck har fattats såväl nationellt som internationellt. Detta har gett upphov till att världens stålproducenter har satsat på såväl utveckling av helt nya tekniker som anpassningar av äldre beprövade metoder med varierande potential att sänka koldioxidutsläppen. Minst två av varandra oberoende industriprojekt som syftar till framtida storskalig fossilfri ståltillverkning pågår nu i Sverige – varav båda på olika sätt drivs på, helt eller delvis, av offentliga medel. Projekten är intressanta och placerar Sverige på kartan som innovationsland. Samtidigt utgör de exempel på hur industriella landvinningar kan bli svåra att genomföra i industriell skala då industrins behov och samhällets tillgång till el inte harmonierar. Här är vår bestämda uppfattning att forskning och utveckling bör beakta samhällets behov och resurser i stort och inte bidra till en utveckling som gör svensk industri beroende av skyddstullar och liknande för att säkra sin långsiktiga lönsamhet. Om inte annat så är det statens uppgift att göra detta. Vi ser positivt på en industri med framtidstro med offensiva tidsplaner och produktionsmål men dessa visioner och mål får inte ske på bekostnad av annat företagande eller människors privatekonomi. Satsningarna måste, inte minst ur ett effekttilldelningsperspektiv, ske på ett sätt som inte ger upphov till oönskade undan ­ trängningseffekter på andra verksamheter. Vidare ska satsningarna vila på affärsmässig grund och inte vara politiskt drivna eller vara starkt beroende av offentligt kapital. De får heller inte vara beroende av eller ge upphov till handelshinder och annan sned ­ vridning av marknaden – utan reell förankring i verkligheten. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna i olika sammanhang ställt kritiska frågor rörande de pågående projektens finansiering, elförsörjning och förmåga att stå på egna ben utan införande av tullar och fortsatta statsstöd. Dessa frågor avser vi att fortsätta att ställa i akt och mening att undvika förslösade skattemedel och marknadsmisslyckanden. Den så kallade gröna omställningen, inom vilken det gröna stålet är en del, blir endast samhälleligt positiv om den sker i en takt så att hela samhället – utbildning, omsorg, bostäder med mera – hänger med. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)