Motion till riksdagen 2022/23:983 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) Matchfixning och straffskärpningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta frågan på allvar och utreda möjligheten att höja straffsatserna för mutbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta ett större helhetsgrepp om matchfixning genom att tillsätta en kompletterande utredning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska skriva under Europarådets Macolinkonvention och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda myndigheter eller organisationer bör bistå Riksidrottsförbundet i att utbilda idrottsföreningar samt idrottsledare i matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett Wada för matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har uppgifter kring att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottssammanhang avlöst varandra. En hel del har gjorts och Riksidrottsförbundet har satsat stora resurser på att upplysa om problemet, samt tagit krafttag kring den problematik som finns. Riksidrottsmötet fattade i maj 2015 beslut om ett särskilt reglemente där maxstraffet är upp till tio års avstängning från all organiserad idrottsverksamhet för en person som medverkat i vadhållning eller manipulation. En förening ska kunna dömas till böter på upp till 500 000 kronor. Straffskärpning Matchfixning förekommer i många sporter och har framförallt uppdagats bland fotbollens lägre divisioner. Problemet har även spridit sig till andra sporter, som tennis och basket. Eftersom man utsätter ett helt lag för en kriminell handling anser vi inte att dagens straffskala är tillräcklig. När man utför en kriminell handling har man sig själv att ta ansvar för, men den här kriminella handlingen påverkar hela laget samtidigt som det undergräver förtroendet för idrotten som helhet. Matchfixningsproblematiken är även ofta kopplad till tyngre kriminalitet. På grund av att straffvärdet för mutbrott är för lågt saknar polisen möjlighet och befogenheter att använda sig av telefonavlyssning, en metod som använts för att få fram avgörande bevis i flera stora internationella härvor. Sverigedemokraterna föreslår därför att regeringen ser över möjligheten att höja straffvärdet på mutbrott. Regeringen måste ta tag i frågan om matchfixning och råda bot på problematiken innan den blir en alltför stor del av de kriminella nätverkens verksamhet. Nordiskt samarbete Under sommaren 2018 höll de nordiska riksidrottsförbunden ett gemensamt möte på Färöarna där bland annat frågan om matchfixning togs upp och där det beslutades om att man ska tillsätta en grupp som ska arbeta med att inrätta en nordisk antimatch ­ fixningsorganisation. Samtliga nordiska förbund kom överens om att till nästa år komma fram till en gemensam handlingsplan om hur man motverkar matchfixning och även hur man arbetar förebyggande. En grupp ska återkomma med förslag på beslut om hur det ska kunna implementeras, både i Sverige, i Norden och framöver även i Europa och övriga världen. Det är bra om man på nordiskt plan kan samarbeta för att belysa och informera om problematiken bakom matchfixning, men även för att försöka förebygga och ändra beteende för att sporten aldrig ska hamna i kriminellas händer. Då kanaliseringen inte räcker till är det viktigt för idrottens framtid att den är fri från kriminella handlingar och att de som idrottar känner glädje, inspiration och inte hot vid utövandet. Vi Sverigedemokrater ser därför glädjande på att idrottsförbundet tar frågan på allvar och föregår med gått exempel och går steget före regeringens arbete samt stöttar deras engagemang. Tanken är att vi ska ha en handlingsplan redo för de nordiska länderna. Svenska staten bör tydligare och mer aktivt delta och stötta det nordiska samarbetet på området. Helhetsgrepp om matchfixning Det stora problemet med dagens lagstiftning är att myndigheter inte får dela information mellan varandra som hade varit av stor betydelse för att motverka och föranleda matchfixning. Branschen har under flera år väntat på att regeringen ska presentera en lösning på problemet. Regeringen har initierat en utredning som ska presentera förslag på åtgärder, men i ett alltför sent skede. Tyvärr är utredningen försenad med 6 månader, vilket innebär att de åtgärder som behöver komma på plats redan nu kommer att komma på plats än senare. Det behövs ett helhetsgrepp kring matchfixning. Det går inte att bara prata om idrottens del, utan man måste även titta på de kriminella nätverken samt pengatvätt. Denna övergripande helhetssyn saknar regeringens utredning och därför bör en större utredning komplettera nuvarande, en utredning som utreder helheten kring match ­ fixning. Europakonventionen om matchfixning Europarådet upprättade redan 2014 en konvention mot korruption och matchfixning, även kallad Macolinkonventionen, som flera länder skrivit under, dock inte Sverige. Bakgrunden till konventionen är att det ska bli lättare att tillsammans med andra länder arbeta för att motverka matchfixning, exempelvis genom informationsdelning över gränserna. I dag försvårar det Sveriges arbete mot matchfixning att stå utanför, därför bör Sverige delta i den internationella samverkan på området. Regeringen säger sig invänta Europeiska unionens avgörande i frågan innan de är beredda att delta i samarbetet. Europeiska unionens process tycks dock stå i stiltje, samtidigt breder korruptionen område för område ut sig i Sverige. Regeringen bör därför skrida till handling och agera så att Sverige skriver under Macolinkonventionen. Utbilda idrottsföreningar och idrottsledare i matchfixning Eftersom matchfixningen breder ut sig i allt fler och lägre divisioner bör en större utbildningsinsats genomföras mot idrottsföreningar och idrottsledare för att motverka matchfixning. I dagsläget finns det ett flertal aktörer som besitter stor kunskap om matchfixning och denna kunskap behöver nå ut till de föreningsaktiva. Förtroendet för idrotten är högt och tagandet av mutor är i Sverige generellt sett mycket lågt. Men med tanke på de krafter som vill utnyttja vår idrottsrörelse behöver insatser sättas in omgående. Vi anser därför att berörda myndigheter eller organisationer bör bistå Riksidrottsförbundet i att utbilda idrottsföreningar samt idrottsledare i matchfixning. WADA för matchfixning När dopingen inom idrotten blev allt mer utbredd och mer frekvent förekommande, bildades World Anti Doping Agency. WADA är en internationell organisation som aktivt arbetar för en dopingfri idrott genom att bland annat genomföra antidopingtester på aktiva idrottare. Eftersom matchfixning inte har några landsgränser vore det rimligt om lämplig aktör tar initiativet till att driva frågan om att instifta ett liknande organ som WADA, fast för matchfixning. En utredning bör utreda möjligheten att införa ett sådant förslag samt vilken aktör som lämpligen driver frågan. Angelika Bengtsson (SD) Bo Broman (SD) Jonas Andersson (SD) Leonid Yurkovskiy (SD) Runar Filper (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:354 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) Matchfixning och straffskärpningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta frågan på allvar och utreda möjligheten att höja straffsatserna för mutbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera ett nordiskt samarbete i förebyggande syfte för att motverka matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska skriva under Europarådets Macolinkonvention och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att berörda myndigheter eller organisationer bör bistå Riksidrottsförbundet i att utbilda idrottsföreningar samt idrottsledare i matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ett Wada för matchfixning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra en enhet inom Polismyndigheten som arbetar mot matchfixning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om spelstopp och tillkännager detta för regeringen. Motivering De senaste åren har uppgifter kring att matchfixning förekommer i Sverige i samband med idrottssammanhang avlöpt varandra. En hel del har gjorts och Riksidrottsförbundet har satsat stora resurser på att upplysa om problemet, samt tagit krafttag kring den problematik som finns. Riksidrottsmötet fattade i maj 2015 beslut om ett särskilt reglemente där maxstraffet är upp till tio års avstängning från all organiserad idrottsverksamhet för en person som medverkat i vadhållning eller manipulation. En förening ska kunna dömas till böter på upp till 500 000 kronor. I Tidöavtalet har vi varit pådrivande i frågan om sekretessen mellan myndigheter – en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen: all relevant infor ­ mation ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Denna lagändring kommer att underlätta för de brottsbekämpande myndigheterna i arbetet mot matchfixning. Det behövs ett helhetsgrepp kring matchfixning. Det går inte att bara prata om idrottens del, utan man måste även titta på de kriminella nätverken samt penningtvätt. Denna övergripande helhetssyn saknar regeringens utredning, och därför bör en större utredning komplettera den nuvarande utredningen, en utredning som utreder helheten kring matchfixning. Regeringens proposition 2022/33:33 är ett första steg på vägen för att ta ett helhets ­ grepp mot problemet med matchfixning. Vi sverigedemokrater står bakom de förslag i propositionen som berör matchfixning, även om vi gärna hade gått längre och sett ett spelstopp på matcher där misstanke om matchfixning finns. Även om vi ser positivt på regeringens nya lagar för att stoppa matchfixning kommer vi att bevaka frågan noggrant och är öppna för dialog med regeringen för att ta fram nya verktyg för att stoppa matchfixning. Straffskärpning Matchfixning förekommer i många sporter och framförallt i fotbollens lägre divisioner. Problemet har även spridit sig till andra sporter, som tennis och basket. Eftersom man utsätter ett helt lag för en kriminell handling anser vi inte att dagens straffskala är tillräcklig. Att delta i matchfixning som elitidrottare är allvarligt, inte bara förstör denne individ för sitt lag, men sätter även sporten och ligans integritet på spel. Matchfixning är oftast kopplad till grov organiserad brottslighet, nationellt som internationellt, och är en metod som kriminella använder för att tvätta pengar. På grund av att mutbrott har ett så lågt straffvärde saknar polisen möjlighet och befogenheter att använda sig av telefonavlyssning, en metod som använts för att få fram avgörande bevis i flera stora internationella härvor. Sverigedemokraterna föreslår därför att regeringen ser över möjligheten att höja straffvärdet på mutbrott. Regeringen bör ta tag i frågan om matchfixning och att råda bot på problematiken innan den blir en alltför stor del av de kriminella nätverkens verksamhet. Nordiskt samarbete Under sommaren 2018 höll de nordiska riksidrottsförbunden ett gemensamt möte på Färöarna där bland annat frågan om matchfixning togs upp och där det beslutades om att man ska tillsätta en grupp som ska arbeta med att inrätta en nordisk antimatchfixnings ­ organisation . Samtliga nordiska förbund kom överens om att till nästa år komma fram till en gemensam handlingsplan om hur man motverkar matchfixning. En grupp ska återkomma med förslag på beslut om hur den ska kunna implementeras, i samtliga nordiska länder. Projektets långsiktiga mål är att denna organisation till slut ska vara av internationell karaktär. Det är bra om man på nordiskt plan kan samarbeta för att dels belysa och informera om problematiken med matchfixning, men även försöka förebygga och ändra beteende för att sporten aldrig ska hamna i kriminellas händer. Då kanaliseringen inte räcker till är det viktigt för idrottens framtid att den är fri från kriminalitet och att de som idrottar känner glädje, inspiration och inte hot vid utövandet. Därför är det bra att Riksidrottsförbundet tar frågan på allvar och föregår med gott exempel och går steget före regeringens arbete. Med anledning av ovanstående bör svenska staten tydligare och mer aktivt delta i och stötta det nordiska samarbetet på området. Europakonventionen om matchfixning The Macolin Convention, även känd som Convention on the Manipulation of Sports Competitions, är en internationell konvention som antogs av Europarådet 2014. Syftet med konventionen är att bekämpa manipulation av sporttävlingar, inklusive match ­ fixning, och att främja samarbete mellan länder för att uppnå detta mål. Konventionen innehåller ett antal åtgärder som länderna kan anta för att förhindra manipulation av sporttävlingar. Till exempel kräver konventionen att länderna ska stärka sin lagstiftning för att göra det olagligt att manipulera sporttävlingar. Detta kan innebära att införa straffrättsliga påföljder för de som är inblandade i manipulationen, samt administrativa sanktioner för de som inte rapporterar misstänkt manipulation. Konventionen uppmanar också länderna att samarbeta för att förhindra manipulation av sporttävlingar. Detta kan inkludera att utbyta information om misstänkta fall av manipulation och att samarbeta med sportorganisationer och andra myndigheter för att förhindra manipulation. En annan viktig del av konventionen är skyddet för visselblåsare. Konventionen kräver att länderna ska anta åtgärder för att skydda personer som rapporterar misstänkta fall av manipulation, inklusive visselblåsare inom sporten. Detta kan innebära att införa straffrättsliga påföljder för dem som trakasserar eller hotar visselblåsare. Slutligen innehåller konventionen bestämmelser om övervakning och genomförande. Konventionen kräver att länderna ska utse en nationell myndighet som ansvarar för att genomföra konventionen och rapportera om dess framsteg. Det kräver också att länderna ska samarbeta med Europarådets grupp mot korruption (GRECO) för att utvärdera hur väl konventionen genomförs. Det är tydligt från idrottens håll att man önskar att regeringen skriver under Macolinkonventionen för att fortsätta bekämpa och ta ytterligare framsteg i arbetet mot matchfixning som genererar internationellt som nationellt resultat. Framförallt eftersom en stor del av matchfixningen sker genom internationella nätverk. Av den anledningen borde regeringen skriva under Macolinkonventionen. Utbilda idrottsföreningar och idrottsledare i matchfixning Eftersom matchfixningen breder ut sig i allt fler och lägre divisioner bör en större utbildningsinsats genomföras mot idrottsföreningar och idrottsledare för att motverka matchfixning. I dagsläget finns det ett flertal aktörer som besitter stor kunskap om matchfixning och denna kunskap behöver nå ut till de föreningsaktiva. Förtroendet för idrotten är högt och mutbrott är en ovanlig brottstyp i en svensk kontext. Men med tanke på att kriminella nätverk ser idrottsrörelsen som ett verktyg för penningtvätt behöver det offentliga agera skyndsamt. Vi anser därför att berörda myndigheter eller organisationer bör bistå Riksidrottsförbundet med att utbilda idrottsföreningar samt idrottsledare om matchfixning. WADA för matchfixning När dopningen inom idrotten blev allt mer utbredd och mer frekvent förekommande, bildades World Anti Doping Agency. WADA är en internationell organisation som aktivt arbetar för att idrotten ska vara fri från dopning genom att bland annat genomföra antidopningtester på aktiva idrottare. Eftersom matchfixning inte har några landsgränser vore det rimligt om lämplig aktör tar initiativet till att driva frågan om att instifta ett liknande organ som WADA, fast för matchfixning. Därför bör en utredning tillsättas i syfte att införa ett sådant förslag samt vilken aktör som är bäst lämpad att driva frågan. Enhet inom polismyndigheten mot matchfixning Arbetet mot matchfixning fick ett abrupt slut när polismyndigheten valde att lägga ner enheten som arbetade mot matchfixning. Den personliga kontakten som hade utvecklats mellan idrotten och polismyndigheten är nu ett minne blott. Detta är beklagligt eftersom det har lett till att arbetet med att bekämpa matchfixning har gått bakåt, vilket är en oroande utveckling. Vi har nu mycket kunskap om matchfixning. Spelbolag, idrotts ­ organisationer och polisen har tillsammans samlat in information om matchfixning och vi vet nu att det är organiserad brottslighet som oftast ligger bakom matchfixning i Sverige. Vi vet också att den asiatiska spelmarknaden är en stor faktor i problematiken kring den svenska matchfixningen. Mot bakgrund av detta bör enheten som arbetade mot matchfixning återinföras inom polismyndigheten. Spelstopp på matcher I regeringens proposition 2022/23:33 gjordes bedömningen att spelinspektionen inte ska få möjligheten att stoppa spel på matcher där misstanke om matchfixning finns. Enligt regeringen skulle en möjlighet för Spelinspektionen att meddela förbud att tillhanda ­ hålla spel på ett visst spelobjekt vara förenat med liknande problem som den möjlighet att använda sig av beslut om villkorsändringar som finns redan i dag. Ett beslut om förbud att tillhandahålla spel på ett visst spelobjekt som riktas till alla nuvarande och eventuellt tillkommande licenshavare skulle utgöra ett normbeslut – ett beslut om föreskrifter enligt 8 kap. regeringsformen. Normbeslut karaktäriseras av att de i princip är bindande för myndigheter och enskilda och av att de inte avser bara ett konkret fall utan har generell tillämpbarhet. Även om regeringens övervägande är förståeligt finns det skäl att utreda frågan ytterligare. Frågan om matchfixning är komplex, exempelvis kan spelare känna sig tvungna att delta på grund av hot eller våld från kriminella aktörer som ofta är inblandade i match ­ fixning. För att bekämpa denna typ av brottslighet behövs inte bara utbildning och polisiära resurser utan också praktiska verktyg för att förhindra att kriminella tjänar pengar eller tvättar pengar genom spel. Ett sätt att försvåra för kriminella att använda sporten och vadslagning som ett verktyg för sin kriminalitet är att införa spelstopp på matcher där det finns misstankar om matchfixning. Genom att stoppa spel på dessa matcher kan det bli svårare för kriminella att göra vinster, och spelare eller andra som känner till misstankar kan vara mer benägna att rapportera dem, eftersom de vet att åtgärder kan vidtas för att stoppa spelandet på den aktuella matchen. Därför bör regeringen utreda möjligheten att införa spelstopp på matcher där det finns misstankar om matchfixning och att se över vem som ska ha befogenhet att utlysa spelstoppet, exempelvis spelinspektionen eller annan myndighet. Angelika Bengtsson (SD) Alexander Christiansson (SD) Jonas Andersson (SD) Runar Filper (SD) Anna-Lena Blomkvist (SD)