Motion till riksdagen 2023/24:2487 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C) Förbättring av förhållandena för det kustnära fisket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder med målsättningen att behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det småskaliga kustnära fisket drabbas av konkurrens, från olika djurarter. Det betyder att de fiskare som i generationer har fiskat efter kusterna i Norduppland ser sin försörj ­ ning minska radikalt. Möjligheten att bo och leva i bygden försvåras då de inte har en trygg försörjning. Ingen kan leva på fritidsfiske. SLU och Stockholms universitet visade i en studie som publicerades för några år sedan att det råder konkurrens om fisket i Östersjön mellan människor och djur. Enligt rapporten framgår att de mest fiskätande däggdjuren är sälar. Men då fåglarna är betydligt fler så äter de tillsammans mer fisk än sälarna. Dessa fakta är viktiga då debatten dittills oftast bara har varit antaganden. Det fiske som kustfiskarna lever av är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja. Mellanskarv och sälar äter ungefär lika mycket fisk som fiskarna fångar. Med andra ord konkurrerar man bokstavligt om fisken. Ålen som också fiskas i samma omfattning som skarven konsumerar är nu en hotad fiskart. Det finns så få ålar att den är akut hotad, och Sverige drev i EU:s fiskeriförhandlingar ett totalförbud av ålfiske. Med dessa fakta kan det inte vara ett minskat kustfiske som ska införas. I stället måste det bli en minskning av djurarter som genom framgångsrik miljövård och okända anledningar ökat. Det måste bli tillåtet att jaga dessa djurarter i större omfattning. Fisk är ett nyttigt livsmedel som inbjuder till härligt naturnära fritidsfiske och nyttig rekreation samt, och inte minst och framförallt, till en företagsform som innebär att det småskaliga fisket kan fortsätta och landsbygden kan erbjuda arbetstillfällen som innebär att lands ­ bygden kan leva. Ett annat känt bekymmer för det kustnära fisket är trålfisket som innebär att det kommer stora trålare och dammsuger Östersjön vilket innebär att man fiskar slut på torsken. I dag är torskarna för små; de större tas upp av trålningen. Nu är det dags att medverka till och vidta åtgärder för att vi ska få behålla det kust ­ nära fisket. Det innebär inte att vänta tills det är för sent; det gäller att handla snabbt och i nutid. Beslut måste fattas på många nivåer i samhället och utifrån olika åtgärder, och målsättningen ska vara tydlig: behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på. Catarina Deremar (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2024/25:597 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C) Förbättring av förhållandena för det kustnära fisket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder med målsättningen att behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det småskaliga kustnära fisket drabbas av konkurrens, från olika djurarter. Det betyder att de fiskare som i generationer har fiskat efter kusterna i Norduppland ser sin försörjning minska radikalt. Möjligheten att bo och leva i bygden försvåras då de inte har en trygg försörjning. Ingen kan leva på fritidsfiske. SLU och Stockholms universitet visade i en studie som publicerades för några år sedan att det råder konkurrens om fisket i Östersjön mellan människor och djur. Enligt rapporten framgår att de mest fiskätande däggdjuren är sälar. Men då fåglarna är betydligt fler så äter de tillsammans mer fisk än sälarna. Dessa fakta är viktiga då debatten dittills oftast bara har varit antaganden. Det fiske som kustfiskarna lever av är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja. Mellanskarv och sälar äter ungefär lika mycket fisk som fiskarna fångar. Med andra ord konkurrerar man bokstavligen om fisken. Ålen som också fiskas i samma omfattning som skarven konsumerar är nu en hotad fiskart. Det finns så få ålar att den är akut hotad, och Sverige drev i EU:s fiskeriförhandlingar ett totalförbud av ålfiske. Med dessa fakta kan det inte vara ett minskat kustfiske som ska införas. I stället måste det bli en minskning av djurarter som genom framgångsrik miljövård och okända anledningar ökat. Det måste bli tillåtet att jaga dessa djurarter i större omfattning. Fisk är ett nyttigt livsmedel som inbjuder till härligt naturnära fritidsfiske och nyttig rekreation samt, och inte minst och framförallt, till en företagsform som innebär att det småskaliga fisket kan fortsätta och landsbygden kan erbjuda arbetstillfällen som innebär att landsbygden kan leva. Ett annat känt bekymmer för det kustnära fisket är trålfisket som innebär att det kommer stora trålare och dammsuger Östersjön vilket innebär att man fiskar slut på torsken. I dag är torskarna för små; de större tas upp av trålningen. Nu är det dags att medverka till och vidta åtgärder för att vi ska få behålla det kust ­ nära fisket. Det innebär inte att vänta tills det är för sent; det gäller att handla snabbt och i nutid. Beslut måste fattas på många nivåer i samhället och utifrån olika åtgärder, och målsättningen ska vara tydlig: behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på. Catarina Deremar (C) Anne-Li Sjölund (C)

Motion till riksdagen 2025/26:808 av Catarina Deremar och Anne-Li Sjölund (båda C) Förbättring av förhållandena för det kustnära fisket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder med målsättningen att behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det småskaliga kustnära fisket drabbas av konkurrens, från olika djurarter. Det betyder att de fiskare som i generationer har fiskat efter kusterna i Norduppland ser sin försörj ­ ning minska radikalt. Möjligheten att bo och leva i bygden försvåras då de inte har en trygg försörjning. Ingen kan leva på fritidsfiske. SLU och Stockholms universitet visade i en studie som publicerades för några år sedan att det råder konkurrens om fisket i Östersjön mellan människor och djur. Enligt rapporten framgår att de mest fiskätande däggdjuren är sälar. Men då fåglarna är betyd ­ ligt fler så äter de tillsammans mer fisk än sälarna. Dessa fakta är viktiga då debatten dittills oftast bara har varit antaganden. Det fiske som kustfiskarna lever av är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja. Mellanskarv och sälar äter ungefär lika mycket fisk som fiskarna fångar. Med andra ord konkurrerar man bokstavligen om fisken. Ålen som också fiskas i samma omfattning som skarven konsumerar är nu en hotad fiskart. Det finns så få ålar att den är akut hotad, och Sverige drev i EU:s fiskeriförhandlingar ett totalförbud av ålfiske. Med dessa fakta kan det inte vara ett minskat kustfiske som ska införas. I stället måste det bli en minskning av djurarter som genom framgångsrik miljövård och okända anledningar ökat. Det måste bli tillåtet att jaga dessa djurarter i större omfattning. Fisk är ett nyttigt livsmedel som inbjuder till härligt naturnära fritidsfiske och nyttig rekrea ­ tion samt, och inte minst och framförallt, till en företagsform som innebär att det små ­ skaliga fisket kan fortsätta och landsbygden kan erbjuda arbetstillfällen som innebär att landsbygden kan leva. Ett annat känt bekymmer för det kustnära fisket är trålfisket som innebär att det kommer stora trålare och dammsuger Östersjön vilket innebär att man fiskar slut på torsken. I dag är torskarna för små; de större tas upp av trålningen. Nu är det dags att medverka till och vidta åtgärder för att vi ska få behålla det kust ­ nära fisket. Det innebär inte att vänta tills det är för sent; det gäller att handla snabbt och i nutid. Beslut måste fattas på många nivåer i samhället och utifrån olika åtgärder, och målsättningen ska vara tydlig: behålla det kustnära fisket som en företagsform som det går att leva på. Catarina Deremar (C) Anne-Li Sjölund (C)