Motion till riksdagen 2024/25:3067 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 544 297 800 000 1:2 Studiemedel 20 438 576 1 490 000 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 319 551 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 5 000 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 300 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 204 748 50 000 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 19 144 ±0 Summa 33 793 466 2 345 000 Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla och ska inte heller vara en förutsättning för att våga ta steget till vidareutbildning. Målet för studiestödet slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen 2016. Förra året skalade regeringen bort att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. För Miljöpartiet är det en viktig del av målet med studiestödet och den bör återinföras. När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a ‑ kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar har. Vi vill nu höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie ­ medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det att klara sig ekonomiskt. Därför anslås 1,3 miljarder kronor årligen 2025–2027 för detta ändamål enligt anslag i 1:2 Studiemedel. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som har drabbats värst av den höga inflationen. Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska skyddas genom att indexeras, på samma sätt som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras. Därför anslås 800 miljoner mer på anslag 1:1 Studiehjälp årligen 2025–2027. I anslaget 1:8 tillförs medel för att Centrala studiestödsnämnden ska ges förutsättningar att hantera ansökningar för studieomställningsstödet. 50 mnkr tillförs för 2025 och 30 mnkr tillförs för 2026. Regering aviserar avveckling av studiestartsstödet. Miljöpartiet tycker att det är viktigt att ge arbetslösa möjligheter till vidareutbildning. Vi behåller stödet och tillför 300 miljoner kronor för 2026 och 2027. Ukrainska flyktingars tillgång till CSN Massflyktsdirektivet (2001/55/EG) syftar till att personer från tredjeland ska få ett omedelbart skydd i en massflyktssituation, till tillgång till vissa sociala rättigheter och till att främja en balans i stödet mellan EU-ländernas insatser. Massflykts ­ direktivet aktiverades för första gången genom Europarådet den 4 mars 2022, på grund av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet kunde från början förlängas i upp till max tre år, men EU har beslutat att massflyktsdirektivet ska kunna förlängas med ytterligare ett år och gälla t.o.m. 4 mars 2026. Flyktingar från Ukraina med tillfälligt skydd i Sverige omfattas initialt av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (förkortad LMA). Utifrån det regel ­ verket blir ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd inte folkbokförda i Sverige med de olika rättigheter som följer av detta (exempelvis bosättningsbaserade förmåner). Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflykts ­ direktivet har inte rätt att få studiestöd (studiebidrag och studielån) från CSN. Det gäller oavsett om de är folkbokförda eller omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN. Vissa grupper är dock undantagna kravet på permanent uppehållstillstånd, exempelvis flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, där temporära uppehålls ­ tillstånd är tillräckligt. Beräknat utifrån att regeringens förslag om att tidigarelägga folkbokföring för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd och att en större del av de ukrainska flyktingarna redan är folkbokförda enligt folkbokföringslagen, anslås 190 miljoner kronor ytterligare 2025 och 200 miljoner kronor 2026 till 1:2 Studiemedel. Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn Vi vill erbjuda fler anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på 5 miljoner kronor årligen 2025–2027 för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn. Miljöpartiet anslår dessa medel i anslag 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk. Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Annika Hirvonen (MP) Rasmus Ling (MP) Jan Riise (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3519 av Camilla Hansén m.fl. (MP) Utgiftsområde 15 Studiestöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målet för studiestödet ska kompletteras med att verka utjämnande samt bidra till social rättvisa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 571 331 1 200 000 1:2 Studiemedel 19 788 041 1 200 000 1:3 Omställningsstudiestöd 7 339 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 816 050 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 5 000 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Centrala studiestödsnämnden 1 163 526 36 000 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd 19 496 ±0 Summa 35 787 594 2 441 000 Studiestöd ska bidra till social rättvisa Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Att få ekonomiskt stöd från föräldrar är inte en möjlighet för alla och ska inte heller vara en förutsättning för att våga ta steget till vidareutbildning. Målet för studiestödet slogs fast i studiestödsreformen 2001 och förtydligades i budgetpropositionen 2016. Den sittande regeringen har tagit bort målet om att studie ­ stödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. För Miljöpartiet är det en viktig del av målet med studiestödet och den bör återinföras. Alla ska kunna studera och vidareutbilda sig När Miljöpartiet satt i regering drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a ‑ kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar har. Vi vill nu höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studie ­ medlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det att klara sig ekonomiskt. Därför anslås 1 miljard kronor årligen 2026–2028 för detta ändamål till anslag 1:2 Studiemedel. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som har drabbats värst av den höga inflationen. Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska höjas med 350 kronor. Värdet på studiebidraget ska skyddas genom att indexeras, på samma sätt som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras. Därför anslås 1 200 miljoner mer på anslag 1:1 Studiehjälp för 2026, och anslaget höjs sedan med ytterligare 100 miljoner kronor per år för 2027 och 2028. I anslaget 1:8 tillförs medel för att Centrala studiestödsnämnden ska ges förutsätt ­ ningar att hantera ansökningar för studieomställningsstödet. 36 miljoner kronor tillförs för 2026 och 39 respektive 43 miljoner kronor tillförs för 2027 och 2028. Ukrainska flyktingars tillgång till CSN Massflyktsdirektivet (2001/55/EG) syftar till att personer från tredjeland ska få ett omedelbart skydd i en massflyktssituation och tillgång till vissa sociala rättigheter och till att främja en balans i stödet mellan EU-ländernas insatser. Massflyktsdirektivet aktiverades för första gången genom Europarådet den 4 mars 2022, på grund av Rysslands militära invasion av Ukraina. Skyddet kunde från början förlängas i upp till max tre år, men EU har beslutat att massflyktsdirektivet ska kunna förlängas med ytterligare ett år och gälla t.o.m. 4 mars 2027. Flyktingar från Ukraina med tillfälligt skydd i Sverige omfattas initialt av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (förkortad LMA). Utifrån det regel ­ verket blir ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd inte folkbokförda i Sverige med de olika rättigheter som följer av detta (exempelvis bosättningsbaserade förmåner). Personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet har inte rätt att få studiestöd (studiebidrag och studielån) från CSN. Det gäller oavsett om de är folkbokförda eller omfattas av LMA. Generellt krävs permanent uppehållstillstånd för att kunna få studiestöd från CSN. Vissa grupper är dock undantagna kravet på permanent uppehållstillstånd, exempelvis flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, där temporära uppehållstillstånd är tillräckligt. Beräknat utifrån att regeringens förslag om att tidigarelägga folkbokföring för ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd och att en större del av de ukrainska flyktingarna redan är folkbokförda enligt folkbokföringslagen, anslås 200 miljoner kronor ytterligare 2026 till 1:2 Studiemedel. Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn Vi vill erbjuda fler anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på 5 miljoner kronor årligen 2026–2028 för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn. Miljöpartiet anslår dessa medel i anslag 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk. Camilla Hansén (MP) Mats Berglund (MP) Amanda Lind (MP) Annika Hirvonen (MP) Jan Riise (MP) Nils Seye Larsen (MP) Ulrika Westerlund (MP)