Motion till riksdagen 2022/23:697 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Förstärkt skydd av Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett starkare skydd för Vätterns vatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Redan den över tio år gamla Miljöprocessutredningen slog fast att ”mark- och vatten ­ områden som innehåller förekomster av grundvatten eller ytvatten av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt minska områdenas betydelse för denna försörjning”. Regeringen tillsatte en utredning 2013 med syfte att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet. Slutbetänkandet gick 2017 på remiss men någon lagstiftning har därefter inte kommit till stånd. En lagstiftning som kan skydda det viktiga Vätternvattnet behöver påbörjas och slutföras. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den i dag nyttjas av cirka 300 000 personer. Långt framskridna planer finns i fråga om att förse Örebro och andra Närkekommuner med Vätternvatten, med möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälar ­ området. Folkmängden i hela Närke uppgår nu till över 300 000 invånare (varav mer än hälften i Örebro kommun). Även om alla Närkekommuner inte vill delta i Vätternprojektet idag så måste planeringen ta höjd för detta. Detta gör att över 600 000 svenskar kommer ha Vättern som primär dricksvattentäkt. Det finns flera naturreservat i området och Östra Vätterbranterna är biosfärområde under Unesco, en utmärkelse som ställer krav på långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vättern har också skydd som dricksvattentäkt, och dessutom är Vättern i sin helhet ett Natura 2000-område och en del av EU:s nätverk av skyddade områden. Men det verkar inte räcka. Olika hot har utmålats och utmålas framöver i fråga om Vättern. Det första är givetvis klimathotet med stigande medeltemperatur. Vättern är ett så kallat kallvatten ­ ekosystem. Ekosystemet i Vättern är präglat av arter som trivs i kalla förhållanden, till exempel röding. Om temperaturen ökar försvinner de arter som trivs under kalla förhållanden. I ett kallt vatten växer ingenting. Det är ett billigt, bra och hygieniskt råvatten. Blir det ett varmare vatten på ytan så kommer fler bakterier att kunna växa. Det blir ett sämre vatten. Med stigande medeltemperatur förändras sannolikt också avdunstningen och nederbördsförhållandena. De senaste åren har vattennivån i Vättern legat på historiskt låga värden. Det andra stora hotet är miljögifter och andra föroreningar som mikroplast. Det som hamnar i Vättern blir kvar där under väldigt lång tid. Vattnet i Vänern byts ut på bara några år. I Vättern tar det däremot 60 år innan vattnet helt har bytts ut. Det gör att sjön är mycket känsligare för miljögifter än andra sjöar. Försvarsmaktens verksamhet med utökade skjutningar över Vättern och användandet av området som ett flygövnings ­ område är inte bra för Vätterns vattenkvalitet. Samma farhåga gäller borrning efter fossil metangas vid Vättern samt ansökan om att få starta en gruva i Norra kärr i sjöns omedelbara närhet. När det gäller förekomsten av mikroplast i våra stora sjöar är forskningen ännu bara i ett begynnelseskede , men preliminära resultat talar för att vi kan ha en högre förekomst av mikroplast i Vättern och andra stora sjöar än i haven. Med allt sammantaget är vikten av rent dricksvatten en fråga som inte bara påverkar oss här och nu. Det kommer påverka många generationer framåt. Därför är det av största vikt att vi på allvar ser över Vättern och dess vatten. Självklart borde därför Vättern klassificeras som riksintresse för dricksvatten. Niklas Sigvardsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1044 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Förstärkt skydd av Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett starkare skydd för Vätterns vatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Redan den över tio år gamla Miljöprocessutredningen slog fast att ”mark- och vatten ­ områden som innehåller förekomster av grundvatten eller ytvatten av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt minska områdenas betydelse för denna försörjning”. Regeringen tillsatte en utredning 2013 med syftet att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricks ­ vattenförsörjning i landet. Slutbetänkandet gick 2017 på remiss men ingen lagstiftning har därefter kommit till stånd. En lagstiftning som kan skydda det viktiga Vätternvattnet behöver påbörjas och slutföras. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den i dag nyttjas av cirka 300 000 personer. Långt framskridna planer finns i fråga om att förse Örebro och andra Närkekommuner med vatten från Vättern, samt möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Detta gör att över 600 000 svenskar kommer ha Vättern som primär dricksvattentäkt. Det finns flera naturreservat i området kring sjön och Östra Vätterbranterna är ett biosfärområde under Unesco, en utnämning som ställer krav på långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vättern har också skydd som dricksvattentäkt, dessutom är sjön i sin helhet ett Natura 2000-område och en del av EU:s nätverk av skyddade områden. Under det senaste året har EU:s arbete med att ta fram olika snabbspår för gruv ­ projekt ökat behovet av starkare skydd för dricksvatten runt om i Sverige, särskilt Vättern. Olika hot har utmålats och utmålas framöver i fråga om Vättern. Det första är givetvis klimathotet med stigande medeltemperatur. Vättern är ett så kallat kallvattenekosystem. Ekosystemet i Vättern är präglat av arter som trivs i kalla förhållanden, till exempel röding. Om temperaturen ökar försvinner de arter som trivs under kalla förhållanden. I ett kallt vatten växer ingenting. Det är ett billigt, bra och hygieniskt råvatten. Blir det ett varmare vatten på ytan så kommer fler bakterier att kunna växa. Det blir ett sämre vatten. Med stigande medeltemperatur förändras sannolikt också avdunstningen och nederbördsförhållandena. De senaste åren har vattennivån i Vättern legat på historiskt låga värden. Det andra stora hotet är miljögifter och andra föroreningar som mikroplast. Det som hamnar i Vättern blir kvar där under väldigt lång tid. Vattnet i Vänern byts ut på bara några år. I Vättern tar det däremot 60 år innan vattnet helt har bytts ut. Det gör att sjön är mycket känsligare för miljögifter än andra sjöar. Försvarsmaktens verksamhet med utökade skjutningar över Vättern och användandet av området som ett flygövnings ­ område är inte bra för Vätterns vattenkvalitet. Samma farhåga gäller borrning efter fossil metangas vid Vättern samt ansökan om att få starta en gruva i Norra kärr, i sjöns omedelbara närhet. När det gäller förekomsten av mikroplast i våra stora sjöar är forsk ­ ningen ännu bara i ett begynnelseskede, men preliminära resultat talar för att vi kan ha en högre förekomst av mikroplast i Vättern och andra stora sjöar än i haven. Med allt sammantaget är vikten av rent dricksvatten en fråga som inte bara påverkar oss här och nu. Det kommer påverka många generationer framåt. Därför är det av största vikt att vi på allvar ser över möjligheten att ytterligare skydda Vättern och dess vatten. Självklart borde därför Vättern klassificeras som riksintresse för dricksvatten. Niklas Sigvardsson (S) Azra Muranovic (S) Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1701 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Förstärkt skydd av Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett starkare skydd för Vätterns vatten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Redan den över tio år gamla Miljöprocessutredningen slog fast att ”mark- och vattenområden som innehåller förekomster av grundvatten eller ytvatten av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt minska områdenas betydelse för denna försörjning”. Regeringen tillsatte en utredning 2013 med syftet att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet. Slutbetänkandet gick 2017 på remiss, men ingen lagstiftning har därefter kommit till stånd. En lagstiftning som kan skydda det viktiga Vätternvattnet behöver påbörjas och slutföras. Även i den senaste SOU 2021:81 En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet tas inte frågan kring vattensäkerhet och dricksvattenförsörjning hela vägen fram. Även om frågan om riskbaserad analys och metod fastställs är det av yttersta vikt att dessa också beaktas i framtida beslut kring verksamhet i närheten av den viktiga dricksvattentäkten. Vätterns utmärkta förutsättningar som vattentäkt gör att den i dag nyttjas av cirka 300 000 personer. Långt framskridna planer finns i fråga om att förse Örebro och andra Närkekommuner med vatten från Vättern, samt möjlighet till ytterligare utbyggnad till Mälarområdet. Detta gör att över 600 000 svenskar kommer ha Vättern som primär dricksvattentäkt. Det finns flera naturreservat i området kring sjön och Östra Vätterbranterna är ett biosfärområde under Unesco, en utnämning som ställer krav på långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vättern har också skydd som dricksvattentäkt, dessutom är sjön i sin helhet ett Natura 2000-område och en del av EU:s nätverk av skyddade områden. Under det senaste året har EU:s arbete med att ta fram olika snabbspår för gruv ­ projekt ökat behovet av starkare skydd för dricksvatten runt om i Sverige, särskilt Vättern. Vi kan också se snabba steg för att öka takten av dessa projekt efter att EU-lagstiftningen trätt i kraft. Olika hot har utmålats och utmålas framöver i fråga om Vättern. Det första är givetvis klimathotet med stigande medeltemperatur. Vättern är ett så kallat kallvatten ­ ekosystem. Ekosystemet i Vättern är präglat av arter som trivs i kalla förhållanden, till exempel röding. Om temperaturen ökar försvinner de arter som trivs under kalla förhållanden. I ett kallt vatten växer ingenting. Det är ett billigt, bra och hygieniskt råvatten. Blir det ett varmare vatten på ytan så kommer fler bakterier att kunna växa. Det blir ett sämre vatten. Med stigande medeltemperatur förändras sannolikt också avdunstningen och nederbördsförhållandena. De senaste åren har vattennivån i Vättern legat på historiskt låga värden. Det andra stora hotet är miljögifter och andra föroreningar som mikroplast. Det som hamnar i Vättern blir kvar där under väldigt lång tid. Vattnet i Vänern byts ut på bara några år. I Vättern tar det däremot 60 år innan vattnet helt har bytts ut. Det gör att sjön är mycket känsligare för miljögifter än andra sjöar. Försvarsmaktens verksamhet med utökade skjutningar över Vättern och användandet av området som ett flygövnings ­ område är inte bra för Vätterns vattenkvalitet. Samma farhåga gäller borrning efter fossil metangas vid Vättern samt ansökan om att få starta en gruva i Norra kärr, i sjöns omedelbara närhet. När det gäller förekomsten av mikroplast i våra stora sjöar är forskningen ännu bara i ett begynnelseskede, men preliminära resultat talar för att vi kan ha en högre förekomst av mikroplast i Vättern och andra stora sjöar än i haven. Med allt sammantaget är vikten av rent dricksvatten en fråga som inte bara påverkar oss här och nu. Det kommer påverka många generationer framåt. Därför är det av största vikt att vi på allvar ser över möjligheten att ytterligare skydda Vättern och dess vatten. Självklart borde därför Vätterns dricksvatten få ett starkare skydd, för framtida generationers vattenförsörjning. Niklas Sigvardsson (S) Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1238 av Niklas Sigvardsson m.fl. (S) Värnande av Vätterns vatten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga ett starkare rättsligt skydd för Vättern som dricksvattentäkt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att belysa den samhällsviktiga funktionen som Vättern har i frågan om skyddsvärd civil infrastrukturresurs och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tillgång till rent dricksvatten är en grundläggande mänsklig rättighet och en förut ­ sättning för såväl folkhälsa som hållbar samhällsutveckling. Vättern är i dag en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter. Den försörjer cirka 350 000 personer , och enligt de regionala utvecklingsplanerna (bland annat via projektet ”Vätternvattnet”) kommer denna siffra att stiga till över 800 000 invånare när även Örebro, Kumla, Hallsberg och delar av Mälardalen inkluderas. Trots denna betydelse saknas ett tillräckligt rättsligt skydd som väger tungt i avvägningen mot andra exploateringsintressen. I dagsläget hotas Vätterns vattenkvalitet av ett antal allvarliga riskfaktorer: Vättern är ett kallvattenekosystem med lång omsättningstid – det tar cirka 60 år för hela vattenmassan att förnyas, vilket gör sjön mycket sårbar. Enligt SMHI:s rapport Klimat i förändring (2023) har medeltemperaturen i regionen ökat med cirka 2 °C sedan 1960-talet. Effekten blir minskad syresättning i djupvattnet, ökad algblomning och försämrade förutsättningar för arter som röding. Även vattennivån i Vättern har under 2022 och 2023 varit under det historiska genomsnittet, vilket bekräftats av Läns ­ styrelsen i Jönköpings län. Flera ansökningar har lämnats in för gruvverksamhet i närheten av Vättern, bland annat i Norra Kärr (precis norr om sjön). Projektet, som rör utvinning av sällsynta jordartsmetaller, har fått ökad aktualitet efter att EU:s Critical Raw Materials Act antogs 2023. Även om den gröna omställningen kräver mineraler, kan detta inte ske på bekostnad av grundläggande försörjningstrygghet och miljöhälsa. Att Vättern är vattentäkt för hundratusentals människor måste väga tyngre än kortsiktiga vinster i utvinning. Enligt en studie från Örebro universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet (2023) återfinns mätbara halter av mikroplaster i samtliga större svenska insjöar , men Vättern utmärker sig med särskilt höga nivåer – bland annat kopplade till avrinning från vägar och industriella utsläpp. Forskning visar att plastpartiklar är särskilt svåra att avlägsna i konventionella vattenverk. Miljöbalkens hänsynsregler och EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) ger Sverige ett tydligt ansvar att skydda vattenresurser av betydelse för människors hälsa. Det är dock uppenbart att dessa inte tillämpas med tillräcklig kraft när det gäller Vättern. Regeringens egna utredningar, bland annat SOU 2021:81 En säker tillgång till dricksvatten, bekräftar detta – men förslagen har ännu inte lett till skarpa lagändringar. Detta är anmärkningsvärt och oroande. Vätterns status som dricksvattentäkt, Natura 2000-område och del av ett Unesco-biosfärområde (Östra Vätterbranterna) förpliktigar till särskild försiktighet och lång ­ siktighet. Det räcker inte med punktvisa insatser – ett samlat och rättsligt bindande skydd behövs, liknande det som införts för Vänern genom samordnade vattenskydds ­ planer. Utöver de miljömässiga och ekologiska skälen till ett stärkt skydd av Vättern måste även ett förstärkt beredskapsperspektiv vägas in. Vättern är i dag en av Sveriges viktigaste nuvarande och potentiella dricksvattentäkter, med kapacitet att försörja långt över 600 000 människor med råvatten av exceptionellt hög kvalitet. Det är en förut ­ sättning för grundläggande samhällsfunktioner att tillgången till rent dricksvatten säkras – även vid höjd beredskap, kris eller krig. I regeringens proposition om totalförsvaret 2025–2030 (prop. 2024/25:34) lyfts vikten av att säkerställa robusta samhällsfunktioner, särskilt vad gäller livsmedels ­ försörjning, infrastruktur och vattenförsörjning. Enligt MSB:s nationella risk- och förmågebedömning från 2023 är vattenförsörjning ett av de mest sårbara områdena i svensk krisberedskap. Trots det saknas ett tydligt skydd i lag för särskilt strategiska vattenkällor, såsom Vättern. Sårbarheten förstärks av Vätterns långsamma vattenomsättning. Detta innebär att varje form av förorening kan få långvariga och omfattande konsekvenser. I ett kris- eller krigsscenario där alternativa vattenkällor kan vara påverkade av sabotage, brist på elförsörjning eller kemiska utsläpp, är det av största vikt att åtminstone en central vattentäkt av hög kvalitet hålls intakt. Vättern bör ses som en skyddsvärd resurs med samma säkerhetspolitiska prioritet som annan samhällskritisk infrastruktur. Att använda och skydda sjöns vatten på ett hållbart sätt är inte bara en miljöfråga utan också en del av Sveriges nationella säkerhet, vilket bör framgå i lagstiftningen. Niklas Sigvardsson (S) Johanna Haraldsson (S) Markus Kauppinen (S) Carina Ödebrink (S)