Motion till riksdagen 2023/24:145 av Mathias Bengtsson (KD) Ersättning för skyddsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur staten kan ta ett större ekonomiskt ansvar för skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige, ett land med en lång historia av jordbruk och djurhållning, står lantbrukare inför en allt större utmaning när det kommer till att skydda sina djur mot rovdjurs ­ attacker. Ett aktuellt exempel är händelserna på Prästbodarnas fäbod i Rättviks kommun, där en serie vargattacker resulterade i förlusten av nio får och getter samt ett försvunnet lamm. Fäbodbrukaren lämnade in en ansökan om skyddsjakt, vilket länsstyrelsen beviljade. Omkostnaderna för skyddsjakten, med alltifrån dyr teknisk utrustning till resor och jägarnas över 200 mantimmar, är dock inget som myndigheterna står för. Det är här det uppstår en orättvisa. Länsstyrelsen har rätt att fatta beslut om skydds ­ jakt enligt uppdrag från Naturvårdsverket, men ingen av dessa statliga myndigheter tar ansvar för de kostnader som uppstår. Om en skyddsjakt beviljas för att skydda tamdjur eller mänskliga aktiviteter borde det vara rimligt att staten också tar ansvar för de ekonomiska bördorna. Det är inte rimligt att lägga bördan på brukaren som redan har drabbats av ekonomiska förluster till följd av sina dödade djur. Staten har ett moraliskt ansvar att rättvist stödja dem som drabbas av dessa händelser och att säkerställa att skyddsjakt kan genomföras effektivt och rättvist. Det är dags att se över vårt system så att vi kan skydda både våra rovdjur och våra lantbrukares ekono ­ miska intressen på ett mer balanserat sätt. Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:1037 av Mathias Bengtsson (KD) Ersättning för skyddsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur staten kan ta ett större ekonomiskt ansvar för skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige, ett land med en lång historia av jordbruk och djurhållning, står lantbrukare inför en allt större utmaning när det kommer till att skydda sina djur mot rovdjurs ­ attacker. Ett exempel är från Prästbodarnas fäbod i Rättviks kommun, där en serie vargattacker resulterade i förlusten av nio får och getter samt ett försvunnet lamm. Fäbodbrukaren lämnade in en ansökan om skyddsjakt, vilket länsstyrelsen beviljade. Omkostnaderna för skyddsjakten, med alltifrån dyr teknisk utrustning till resor och jägarnas över 200 mantimmar, är dock inget som myndigheterna står för. Det är här det uppstår en orättvisa. Länsstyrelsen har rätt att fatta beslut om skyddsjakt enligt uppdrag från Naturvårdsverket, men ingen av dessa statliga myndigheter tar ansvar för de kostnader som uppstår. Om en skyddsjakt beviljas för att skydda tamdjur eller mänskliga aktiviteter borde det vara rimligt att staten också tar ansvar för de ekonomiska bördorna. Det är inte rimligt att lägga bördan på brukaren som redan har drabbats av ekonomiska förluster till följd av sina dödade djur. Staten har ett moraliskt ansvar att rättvist stödja dem som drabbas av dessa händelser och att säkerställa att skyddsjakt kan genomföras effektivt och rättvist. Det är dags att se över vårt system så att vi kan skydda både våra rovdjur och våra lantbrukares ekonomiska intressen på ett mer balanserat sätt. Mathias Bengtsson (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:2827 av Mathias Bengtsson (KD) Ersättning vid skyddsjakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur staten kan ta ett större ekonomiskt ansvar för skyddsjakt och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige, ett land med en lång historia av jordbruk och djurhållning, står lantbrukare inför en allt större utmaning när det kommer till att skydda sina djur mot rovdjurs ­ attacker. Ett exempel är från Prästbodarnas fäbod i Rättviks kommun, där en serie vargattacker resulterade i förlusten av nio får och getter samt ett försvunnet lamm. Fäbodbrukaren lämnade in en ansökan om skyddsjakt, vilket länsstyrelsen beviljade. Omkostnaderna för skyddsjakten, med alltifrån dyr teknisk utrustning till resor och jägarnas över 200 mantimmar, är dock inget som myndigheterna står för. Det är här det uppstår en orättvisa. Länsstyrelsen har rätt att fatta beslut om skydds ­ jakt enligt uppdrag från Naturvårdsverket, men ingen av dessa statliga myndigheter tar ansvar för de kostnader som uppstår. Om en skyddsjakt beviljas för att skydda tamdjur eller mänskliga aktiviteter borde det vara rimligt att staten också tar ansvar för de ekonomiska bördorna. Det är inte rimligt att lägga bördan på brukaren som redan har drabbats av ekonomiska förluster till följd av sina dödade djur. Staten har ett moraliskt ansvar att rättvist stödja dem som drabbas av dessa händelser och att säkerställa att skyddsjakt kan genomföras effektivt och rättvist. Det är dags att se över vårt system så att vi kan skydda både våra rovdjur och våra lantbrukares ekonomiska intressen på ett mer balanserat sätt. Mathias Bengtsson (KD)