Motion till riksdagen 2023/24:760 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M) Åtgärder för strömmingen i Östersjön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen för strömmingsbestånden i Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och fiskare längs kusten har under flera års tid vittnat om drastiskt minskade fiskbestånd i skärgården. Minskande strömmings ­ bestånd har diskuterats under lång tid. Data visar nu att strömmingsbestånden är under den gräns som säkerställer en framtida återhämtning av bestånden. Småskaliga fiskares fångster har minskat kontinuerligt sedan 1990-talet samt att det svenska yrkesfisket har minskat under perioden 2010–2019 räknat både i antalet fartyg och fiskad volym. Även forskningen visar att situationen för strömmingsbestånden i Östersjön är kritisk. Fisken är en gemensam resurs som lever och rör sig fritt från människans uppsatta nationsgränser. Vi vet att flera bestånd idag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken krävs att vi söker lösningar utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma fiskeripolitik har till syfte att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning. Sveriges lantbruksuniversitet som tar fram data och underlag till Havs- och vatten ­ myndigheten samt till EU:s expertråd i fiske, Ices, poängterar i sina underlag om förslag till områden för flytt av trålgränsen att den säkraste åtgärden för att öka beståndet av stor strömming är att minska kvoterna. Felrapporteringar och överträdelser vid fisket i Östersjön är enligt granskningar av sådan betydelse att underlagen för beslut om kommande fiske grundas på fel fakta om hur mycket som fiskas i Östersjön av de olika arterna. Dessutom anses sanktions ­ avgift ­ erna vara så låga att de kan strida mot EU:s gemensamma fiskeripolitik, då de inte är tillräckligt avskräckande eller proportionerliga för att verka mot fusk och felrapporter ­ ingar, medvetna eller omedvetna, i fisket. EU-kommissionen har i en utvärdering konstaterat att det svenska kontrollsystemet har stora brister. Det är kända brister och Sverige får kritik för att man inte har agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt. Vissa delar av kontrollverksamheten av fisket har stora utmaningar som Sverige delar med andra medlemsländer runt Östersjön. Det är därför viktigt att ett skärpt kontrollsystem tas fram inom EU. Det är därför glädjande att Europaparlamentet och ministerrådet under det svenska ordförandeskapet enades om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. Ett regelverk som bland annat innehåller satellitövervakning av fartyg och utökad elektronisk rappor ­ tering av fångster till alla fiskefartyg. Ett nytt regelverk är viktigt för att nå långsiktiga mål om hållbara fiskbestånd och en lönsam fiskesektor. Vi är många som rör oss i och runt Östersjön och som alltför tydligt ser att vårt gemensamma innanhav inte mår bra. Övergödningen visar sig genom algblomning men leder också till syrebrist och bottendöd. Mycket är gjort, men det är tydligt att kraftigare åtgärder är nödvändiga för att vända utvecklingen för strömmingen. Sammantaget har Moderaterna under en längre tid aktivt och målmedvetet drivit på frågan om bättre villkor för Östersjöns återhämtande. En viktig del av det arbetet är att värna fiskbestånden genom exempelvis en utflyttning av trålgränsen men även avseende ökad jakt på säl och skarv samt för ett minskat strömmingsfiske. Men åtgärdslistan för att rädda strömmingen behöver vara längre än så. Nu behöver fler åtgärder vidtas framförallt för att skärpa kontrollerna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Jennie Wernäng (M) Anna af Sillén (M) Lars Beckman (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2364 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M) Rädda strömmingen i Östersjön Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen för strömmingsbestånden i Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, och fiskare längs kusten har under flera års tid vittnat om drastiskt minskade fiskbestånd i skärgården. Minskande strömmingsbestånd har diskuterats under lång tid. Data visar nu att strömmings ­ bestånden är under den gräns som säkerställer en framtida återhämtning av bestånden. Småskaliga fiskares fångster har minskat kontinuerligt sedan 1990-talet och det svenska yrkesfisket har minskat under perioden 2010–2019 räknat i både antalet fartyg och fiskad volym. Även forskningen visar att situationen för strömmingsbestånden i Östersjön är kritisk. Fisken är en gemensam resurs som lever och rör sig fritt från människans uppsatta nationsgränser. Vi vet att flera bestånd idag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken krävs att vi söker lösningar utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma fiskeripolitik har till syfte att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning. Sveriges lantbruksuniversitet, som tar fram data och underlag till Havs- och vatten ­ myndigheten samt till EU:s expertråd i fiske, Ices, poängterar i sina underlag om förslag till områden för flytt av trålgränsen att den säkraste åtgärden för att öka beståndet av stor strömming är att minska kvoterna. Felrapporteringar och överträdelser vid fisket i Östersjön är enligt granskningar av sådan betydelse att underlagen för beslut om kommande fiske grundas på fel fakta om hur mycket som fiskas i Östersjön av de olika arterna. Dessutom anses sanktions ­ avgifterna vara så låga att de kan strida mot EU:s gemensamma fiskeripolitik, då de inte är tillräckligt avskräckande eller proportionerliga för att verka mot fusk och fel ­ rapporteringar, medvetna eller omedvetna, i fisket. EU-kommissionen har i en utvärdering konstaterat att det svenska kontrollsystemet har stora brister. Det är kända brister och Sverige får kritik för att man inte har agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt. Vissa delar av kontrollverksamheten av fisket har stora utmaningar som Sverige delar med andra medlemsländer runt Östersjön. Det är därför viktigt att ett skärpt kontrollsystem tas fram inom EU. Det är därför glädjande att Europaparlamentet och ministerrådet under det svenska ordförandeskapet 2023 enades om ett förnyat regelverk för EU:s fiskerikontroll. Ett regelverk som bland annat innehåller satellitövervakning av fartyg och utökad elektronisk rapportering av fångster till alla fiskefartyg. Ett nytt regelverk är viktigt för att nå långsiktiga mål om hållbara fiskbestånd och en lönsam fiskesektor. Vi är många som rör oss i och runt Östersjön och som alltför tydligt ser att vårt gemensamma innanhav inte mår bra. Övergödningen visar sig genom algblomning men leder också till syrebrist och bottendöd. Mycket är gjort, men det är tydligt att kraftigare åtgärder är nödvändiga för att vända utvecklingen för strömmingen. Sammantaget har Moderaterna under en längre tid aktivt och målmedvetet drivit på frågan om bättre villkor för Östersjöns återhämtande. En viktig del av det arbetet är att värna fisk ­ bestånden genom exempelvis en utflyttning av trålgränsen men även avseende ökad jakt på säl och skarv samt ett minskat strömmingsfiske. Men åtgärdslistan för att rädda strömmingen behöver vara längre än så. Nu behöver fler åtgärder vidtas framförallt för att skärpa kontrollerna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Lars Beckman (M) Jennie Wernäng (M) Anna af Sillén (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2506 av Jesper Skalberg Karlsson m.fl. (M) Strömmingsbestånden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att vidta ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen för strömmingsbestånden i Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Motivering Östersjön är ett av världens mest förorenade hav, och fiskare längs kusten har under flera års tid vittnat om drastiskt minskade fiskbestånd i skärgården. Minskande strömmingsbestånd har diskuterats under lång tid. Enligt ICES senaste bestånds ­ bedömning (2025) är situationen fortsatt kritisk. Råden pekar på mycket låga eller till och med nollkvoter i flera områden, vilket visar att bestånden ligger under den nivå som krävs för att säkra en framtida återhämtning. Småskaliga fiskares fångster har minskat kontinuerligt sedan 1990-talet, och det svenska yrkesfisket har inte bara minskat under perioden 2010–2019 utan även därefter, med särskilt tydliga nedgångar i fångster under 2020–2024. Detta slår hårt mot både kustsamhällen och den nationella livsmedelsförsörjningen. Även forskningen visar att situationen för strömmingsbestånden i Östersjön är akut. Fisken är en gemensam resurs som lever och rör sig fritt över nationsgränser. Vi vet att flera bestånd i dag är kraftigt hotade. För att arbeta för en mer hållbar framtid för fisken krävs därför lösningar på både nationell nivå och inom EU. Den gemensamma fiskeripolitiken har som mål att stoppa överfiske och utfiskning, skydda konsumenter och trygga yrkesfiskarnas försörjning – och Sverige behöver vara en pådrivande röst för att dessa mål uppfylls i praktiken. Sveriges lantbruksuniversitet, som tar fram data och underlag till Havs- och vatten ­ myndigheten samt till EU:s expertråd i fiske, ICES, har tydligt påpekat att den mest effektiva åtgärden för att stärka beståndet av stor strömming är att minska kvoterna. Detta kräver att beslut fattas på vetenskaplig grund, även när de är svåra. Felrapporteringar och överträdelser vid fisket i Östersjön är fortfarande av sådan omfattning att underlagen för kommande beslut riskerar att bli felaktiga. Därtill är sanktionsavgifterna ofta så låga att de inte avskräcker från fusk och därmed kan strida mot EU:s gemensamma fiskeripolitik. EU-kommissionen har vid upprepade tillfällen påtalat brister i det svenska kontrollsystemet. Kritiken är att Sverige inte har agerat tillräckligt snabbt och kraftfullt. Det är därför avgörande att kontrollen både inom Sverige och på EU-nivå stärks. Det nya regelverk för fiskerikontroll som antogs 2023 under det svenska ordförande ­ skapet är nu på väg att implementeras. Det omfattar bland annat satellitövervakning av fartyg och digital rapportering av fångster. Regelverket är ett viktigt steg framåt, men det kräver att Sverige tar ansvar för en konsekvent tillämpning. Seriösa yrkesfiskare ska ges förutsättningar att bedriva ett hållbart fiske, samtidigt som fusket måste slås ned med kraft. Vi är många som rör oss i och runt Östersjön och som alltför tydligt ser att vårt gemensamma innanhav inte mår bra. Övergödningen visar sig genom algblomning, som leder till syrebrist och bottendöd. Klimatförändringar förvärrar situationen genom varmare vatten, vilket förstärker syrebristen och försämrar återväxten. Mycket är gjort, inte minst av moderatledda regeringar på 2000-talet, men kraftfulla åtgärder är fortsatt nödvändiga för att vända utvecklingen för strömmingen. Moderaterna har under lång tid aktivt och målmedvetet drivit på för bättre villkor för Östersjöns återhämtning. Det handlar bland annat om ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen, ett prov där trålgränsen flyttades ut för att skydda strömmingens lek och att bilda den första marina nationalparken i Östersjön (Nämdöskärgåden). Men åtgärdslistan för att rädda strömmingen behöver vara längre än så. För att nå resultat krävs också en minskning av strömmingsfisket, ökad jakt på säl och skarv som hotar de små kustnära bestånden, samt ett övervägande om att total ­ stoppa industritrålarna i Östersjön. Sverige behöver fortsätta vara en ledande röst i EU för ett hållbart fiske, starkare kontrollsystem och ett friskare Östersjön – till gagn för både miljön, fiskbestånden och framtida generationer. Detta bör ges regeringen till känna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Lars Beckman (M) Anna af Sillén (M)