Motion till riksdagen 2022/23:380 av Anna Wallentheim (S) Estetiska ämnen för gymnasieelever Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att estetiska ämnen ska erbjudas alla gymnasieelever och tillkännager detta för regeringen. Motivering Innan barn kan prata kan de sjunga. Innan barn kan gå kan de dansa. Innan barn kan skriva kan de rita. Kultur är därmed redan från födseln en del av vårt uttrycksätt. Under alla tider har konsten, oavsett konstform, använts som en röst i samhälls ­ debatten. Konsten har ifrågasatt, analyserat, reflekterat och kritiskt granskat sin samtid och varit en del av det demokratiska samtalet. I läroplanen för gymnasieskolan kan vi under ”Mål” bland annat läsa att det är skolans ansvar att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att: formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, När de estetiska ämnena togs bort som obligatoriska genom gymnasiereformen 2011 tog man också bort en del av de kunskapsnycklar vissa om inte alla elever behöver för att genom kreativitet reflektera över sin och andras samtid samt förmågan att våga tänka nytt och utanför boxen. Utöver de estetiska ämnenas egenvärde spelar dessa ämnen också en stor roll för barns och ungas utveckling inom många andra skolämnen. Studier framtagna vid t.ex. Karolinska institutet visar att dans och musik stimulerar lärandet av teoretiska ämnen som till exempel matematik och är bara en del av den forskning som visar att undervisning i estetiska ämnen också leder till att eleverna lär sig teoretiska ämnen bättre. Forskning visar också att elever mår bra av att utöva kulturella aktiviteter och röra på sig för att bättre träna hjärnan. Ingen mår bra av att bara sitta stilla och räkna, skriva och läsa, och här spelade de estetiska ämnena en viktig roll. En gymnasieskola med sång, musik och konst på schemat, skapar balans mellan återhämtning och energi och blir roligare och mer intressant för eleverna. Att musicera eller utöva kulturella aktiviteter sätter tydliga avtryck i barns och ungas hjärnor. En kanadensisk studie av sexåringars IQ visade att barn som ägnade sig åt kulturella aktiviteter ökade sin IQ mer än genomsnittet. Utöver detta kunde forskare vid Karolinska institutet, vars mål var att identifiera vilka faktorer som leder till framgång i skolan, hitta en klar faktor: musicerande. De barn som musicerade hade en annan utveckling av sitt logiska tänkande och sitt arbets ­ minne, det vill säga förmågor som är direkt avgörande för skolprestationen. Dessa rön var signifikanta, även när man hade tagit hänsyn till klasstillhörighet. Tilläggas kan också att barn och unga idag växer upp i en helt annan värld än den många äldre förstår, nämligen den digitala. Här spelar därmed bildkunskap en avgörande roll för att elever ska lära sig att kritiskt avläsa reklam och media samtidigt som de lär sig se och uppleva konst. Estetisk verksamhet är alltså viktigt ur många aspekter. Dels vill ingen leva i ett sterilt samhälle, utan vare sig musik, konst eller andra konstnärliga uttryck, dels får kultur inte bli en klassfråga som innebär att endast barn och unga med kulturintresse ­ rade föräldrar får ta del av eller chans att utöva den. Och slutligen kräver såklart fram ­ tidens kultur att unga får chansen till eget skapande för att sedan våga ta steget till en professionell bana som konstnär, musiker, skådespelare, författare med mera. Anna Wallentheim (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1034 av Anna Wallentheim (S) Återinförande av estetiska ämnen på gymnasiet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att estetiskt ämne ska erbjudas alla gymnasieelever och tillkännager detta för regeringen. Motivering Innan barn kan använda ord för att uttrycka sig, har de förmågan att sjunga. Innan de tar sina första steg kan de röra sig i en dans. Innan de kan forma bokstäver och skriva, skapar de sina egna bilder och ritningar. Kulturella uttryck är således en medfödd del av vår mänskliga natur, från födseln. Genom alla tider har konst, i sina olika former, fungerat som en viktig röst i sam ­ hällsdebatten. Konsten har utmanat, analyserat, reflekterat och kritiskt granskat vår omvärld, och den har spelat en central roll i det demokratiska samtalet. I läroplanen för gymnasieskolan fastställs det att skolan har en uppgift att utbilda eleverna så att de kan använda sina kunskaper som verktyg för att: formulera och pröva antaganden samt lösa problem, reflektera över sina erfarenheter och sin egen inlärningsprocess, granska och bedöma påståenden och situationer kritiskt, samt lösa praktiska problem och uppgifter. När de estetiska ämnena togs bort som obligatoriska delar av gymnasieutbildningen 2011, togs en viktig del av elevernas verktygslåda för kreativ reflektion och uttryck bort. Utöver sitt egenvärde, har de estetiska ämnena en avgörande inverkan på barns och ungas utveckling inom en rad andra ämnesområden. Studier från institutioner som Karolinska institutet har visat att dans och musik bidrar till att förbättra inlärningen i teoretiska ämnen, som exempelvis matematik. Forskning har också visat att elever mår bättre av att delta i kulturella aktiviteter och motionera, och detta har en positiv inverkan på deras inlärningsförmåga. Det är viktigt att också komma ihåg att barn och unga växer upp i en digital värld, och bildkunskap spelar en kritisk roll för att hjälpa dem att förstå och tolka den digitala reklamen och medias budskap. Estetisk verksamhet är alltså viktig ur flera aspekter. För det första, kulturella ut ­ tryck är en väsentlig del av en levande samhällelig kultur. För det andra, det är av stor betydelse att kultur inte blir något som endast vissa med kulturintresserade föräldrar får tillgång till. Slutligen, det är en väsentlig komponent för att nästa generation ska kunna utforska och möjligen utveckla en professionell karriär som konstnärer, musiker, skåde ­ spelare eller författare. Det är dags att uppmärksamma och värdesätta de estetiska ämnena för vad de verk ­ ligen är – en integrerad och oundgänglig del av en utbildning som främjar kreativitet, intellektuell tillväxt och en rikare förståelse av världen omkring oss. Anna Wallentheim (S)