Motion till riksdagen 2023/24:173 av Markus Wiechel (SD) Ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter framgent bör använda sig av en ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges stöd till Ukraina efter den brutala ryska invasionen den 24 februari 2022 är kompakt. Det är vidare mycket glädjande att enigheten för löpande stöd till landet också har varit så pass stor, inte minst avseende militära försändelser. Även när väl kriget i Ukraina har vunnits och Ryssland har drivits ut kommer det att vara viktigt med ett fortsatt bistånd, varför stödet måste fortsätta och utvecklas – inte minst för att underlätta landets återuppbyggnad. Materiella eller ekonomiska stöd till Ukraina är dock inte det enda som är viktigt, utan det är även symboliska handlingar som i många fall faktiskt inte ens kostar något. Ett exempel på en sådan åtgärd skulle kunna vara att den svenska stavningen av Ukrainas huvudstad ändras från ryska Kiev till ukrainska Kyiv, vilket också har skett i andra länder. Detta är vidare något som många svenskar tagit efter, däribland parlamen ­ tariker. Svenska myndigheter följer av naturliga skäl Myndigheternas skrivregler. När det finns en etablerad svensk form av namn på främmande städer, delstater eller liknande, ska också den svenska formen användas. Språkvårdens allmänna rekommendation är således att använda det inhemska namnet på utländska ortnamn, om det inte finns en etablerad svensk namnform. För ukrainska ortnamn utan etablerade svenska namn ­ former innebär det att använda den ukrainska namnformen, skriven enligt det svenska systemet för translitterering från ukrainsk kyrillisk skrift. För Ukrainas huvudstad finns förvisso ett vedertaget svenskt namn som vi i Sverige har hållit fast vid, Kiev. Det har dock skett en smärre förändring sedan den ryska invasionen, då ”Kiev” för många klart förknippas med det ryska uttalet: Ortnamnet translittereras på svenska Kyjiv från ukrainska Київ, och Kijev från ryska Киев. Ukrainas regering har också tydligt och länge eftersträvat ett namnbyte, vilket således är skälet till att många har valt att ändra sin stavning. Att byta namn på ett område är knappast en ny företeelse. I närtid har man bland annat valt att byta ett sedan tidigare förhållandevis etablerat ord till ett för allmänheten mer ovant, vilket alltså går emot de skrivregler som myndigheter brukar följa: Vitryssland bytte helt namn till Belarus. Anledningen till detta var att det dels är mer internationellt gångbart, dels har en starkare historisk koppling till landet. Därtill var det ett önskemål från belarusier, som inte ville att deras hemland skulle ses som en lillebror till Ryssland. Ett ställningstagande i frågan om den ukrainska huvudstaden från Sveriges regering skulle därför inte kosta mycket alls men ändå bli en symboliskt mycket viktig handling som har stor betydelse för ukrainare. Regeringen bör mot bakgrund av detta säkerställa att myndigheter framgent använder sig av en mer ukrainskklingande stavning på Ukrainas huvudstad, exempelvis Kyiv, istället för det mer ryskklingande Kiev. Markus Wiechel (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:2998 av Markus Wiechel (SD) Ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter framgent bör använda sig av en ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges stöd till Ukraina efter den brutala ryska invasionen den 24 februari 2022 är kompakt. Det är vidare mycket glädjande att enigheten för löpande stöd till landet också har varit så pass stor, inte minst avseende militära försändelser. Även när väl kriget i Ukraina har vunnits och Ryssland har drivits ut kommer det att vara viktigt med ett fortsatt bistånd, varför stödet måste fortsätta och utvecklas – inte minst för att underlätta för landets återuppbyggnad. Materiella eller ekonomiska stöd till Ukraina är dock inte det enda som är viktigt, utan det är även symboliska handlingar som i många fall faktiskt inte ens kostar något. Ett exempel på en sådan åtgärd skulle kunna vara att den svenska stavningen av Ukrainas huvudstad ändras från ryska Kiev till ukrainska Kyiv, vilket också har skett i andra länder. Detta är vidare något som många svenskar tagit efter, däribland parlamentariker. Svenska myndigheter följer av naturliga skäl Myndigheternas skrivregler. När det finns en etablerad svensk form av namn på främmande städer, delstater eller liknande, ska också den svenska formen användas. Språkvårdens allmänna rekommendation är således att använda det inhemska namnet på utländska ortnamn, om det inte finns en etablerad svensk namnform. För ukrainska ortnamn utan etablerade svenska namn ­ former innebär det att använda den ukrainska namnformen, skriven enligt det svenska systemet för translitterering från ukrainsk kyrillisk skrift. För Ukrainas huvudstad finns förvisso ett vedertaget svenskt namn som vi i Sverige har hållit fast vid, Kiev. Det har dock skett en smärre förändring sedan den ryska invasionen, då ”Kiev” för många klart förknippas med det ryska uttalet: Ortnamnet translittereras på svenska Kyjiv från ukrainska Київ, och Kijev från ryska Киев. Ukrainas regering har också tydligt och länge eftersträvat ett namnbyte, vilket således är skälet till att många har valt att ändra sin stavning. Att byta namn på ett område är knappast en ny företeelse. I närtid har man bland annat valt att byta ett sedan tidigare förhållandevis etablerat ord till ett för allmänheten mer ovant, vilket alltså går emot de skrivregler som myndigheter brukar följa: Vitryssland bytte helt namn till Belarus. Anledningen till detta var att det dels är mer internationellt gångbart och dels har en starkare historisk koppling till landet. Därtill var det ett önske ­ mål från belarusier, som inte ville att deras hemland skulle ses som en lillebror till Ryssland. Ett ställningstagande i frågan om den ukrainska huvudstaden från Sveriges regering skulle därför inte kosta mycket alls men ändå bli en symboliskt mycket viktig handling som har stor betydelse för ukrainare. Regeringen bör mot bakgrund av detta säkerställa att myndigheter framgent använder sig av en mer ukrainskklingande stavning på Ukrainas huvudstad, exempelvis Kyiv, istället för det mer ryskklingande Kiev. Markus Wiechel (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:3075 av Markus Wiechel (SD) Ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter framgent bör använda sig av en ukrainsk stavning på Ukrainas huvudstad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges stöd till Ukraina efter den brutala ryska invasionen den 24 februari 2022 är kompakt. Det är vidare mycket glädjande att enigheten för löpande stöd till landet också har varit så pass stor, inte minst avseende militära försändelser. Även när väl kriget i Ukraina har vunnits och Ryssland har drivits ut kommer det att vara viktigt med ett fortsatt bistånd, varför stödet måste fortsätta och utvecklas – inte minst för att underlätta för landets återuppbyggnad. Materiella eller ekonomiska stöd till Ukraina är dock inte det enda som är viktigt, utan det är även symboliska handlingar som i många fall faktiskt inte ens kostar något. Ett exempel på en sådan åtgärd skulle kunna vara att den svenska stavningen av Ukrainas huvudstad ändras från ryska Kiev till ukrainska Kyiv, vilket också har skett i andra länder. Detta är vidare något som många svenskar tagit efter, däribland parlamentariker. Svenska myndigheter följer av naturliga skäl Myndigheternas skrivregler. När det finns en etablerad svensk form av namn på främmande städer, delstater eller liknande, ska också den svenska formen användas. Språkvårdens allmänna rekommendation är således att använda det inhemska namnet på utländska ortnamn, om det inte finns en etablerad svensk namnform. För ukrainska ortnamn utan etablerade svenska namn ­ former innebär det att använda den ukrainska namnformen, skriven enligt det svenska systemet för translitterering från ukrainsk kyrillisk skrift. För Ukrainas huvudstad finns förvisso ett vedertaget svenskt namn som vi i Sverige har hållit fast vid, Kiev. Det har dock skett en smärre förändring sedan den ryska inva ­ sio ­ nen, då ”Kiev” för många klart förknippas med det ryska uttalet: Ortnamnet trans ­ litte ­ re ­ ras på svenska Kyjiv från ukrainska Київ, och Kijev från ryska Киев. Ukrainas regering har också tydligt och länge eftersträvat ett namnbyte, vilket således är skälet till att många har valt att ändra sin stavning. Att byta namn på ett område är knappast en ny företeelse. I närtid har man bland annat valt att byta ett sedan tidigare förhållandevis etablerat ord till ett för allmänheten mer ovant, vilket alltså går emot de skrivregler som myndigheter brukar följa: Vit ­ ryss ­ land bytte helt namn till Belarus. Anledningen till detta var att det dels är mer interna ­ tionellt gångbart, dels har en starkare historisk koppling till landet. Därtill var det ett önskemål från belarusier, som inte ville att deras hemland skulle ses som en lillebror till Ryssland. Ett ställningstagande i frågan om den ukrainska huvudstaden från Sveriges regering skulle därför inte kosta mycket alls men ändå bli en symboliskt mycket viktig handling som har stor betydelse för ukrainare. Regeringen bör mot bakgrund av detta säkerställa att myndigheter framgent använder sig av en mer ukrainskklingande stavning på Ukrainas huvudstad, exempelvis Kyiv, istället för det mer ryskklingande Kiev. Markus Wiechel (SD)