Motion till riksdagen 2022/23:603 av Marléne Lund Kopparklint (M) Värnande om Sveriges skjutbanor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor med intilliggande fastigheter kan skyddas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över hur skjutbanor kan skyddas från inskränkningar som drabbar svensk jakt och svenskt sportskytte negativt och hämmar utvecklingen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Det finns över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Jakt och sportskytte är djupt förankra t i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och kan avgöra valet av bostadsort och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sportskyttet engagerar många och har en traditionell koppling till både polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska värderas högt, inte nedvärderas genom inskränkningar. Skyttet är en viktig grund för totalförsvaret, för både upprätthållande av kompetens och utveckling av densamma. Det är viktigt att förutsättningarna för J akt- och sportskyttesverige utformas efter behovet. Inte minst för att uppmuntra utövandet då det är oerhört viktigt för Sverige att rörelsen finns utifrån flera olika perspektiv. Allt fler skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet av o skäliga anledningar . Detta måste stoppas. Under 50 år låg kontrollen av skjutbanor på skytterörelsen genom Statens skytte ­ ombud (SSO) men sedan avvecklingen av organisationen har kontrollen legat på polisen . Tillsynen och samarbetet fungerade bra med SSO men sedan det övergick till p olisen har det inneburit stora problem för skytteföreningarna. Vissa banor har tvingats att stänga då p olisen inte utför t besiktningen i tid. Andra har ålagts kostsamma åtgärder trots att de tidigare har bedömts som säkra. Det är anmärkningsvärt att en bana som tidigare bedömts som säker sedan år 1942 helt plötsligt skulle behöva byggas om för hundratusentals kronor för att säkerheten ska bibehållas. Polisen har dessutom infört egna regler som gjort att rörligt eller liggande skytte (skidskytte, dynamiskt skytte, PPC och fältskytte) inte har kunnat utövas på vissa banor. Polisen har även försökt få utökade befogenheter inom området där man begärt att få inspektera tillfälliga skjutplatser, vilk a felaktigt kallats ”tillfälliga skjutbanor” eftersom en skjutbana är en permanent anläggning, stationer vid en jaktstig eller vid fältskyttetävlingar som är högst tillfällig a upplagd a ban or . Denna begäran har dock inte beviljats. Skulle p olisen få dessa utökade befogenheter skulle det med största sannolikhet innebära mycket stora problem och begränsningar för jakt- och sportskyttet. Det ska i lagen kring skjutbanor inte finnas utrymme för Polismyndigheten att ta fram föreskrifter och allmänna råd som kan försvåra eller stoppa sportskytte eller jakt. I polisen s egen strategi inför 2024 under övergripande mål och verksamhetsidé står det klart och tydligt att polisen ska ägna sig åt att renodla det brottsbekämpande arbetet. Man har satt ett mål där man ska bedriva brottsbekämpning och uppklaring. Polisen s strategi är klok ; de ska bekämpa brott. Därför bör vissa uppgifter som exempelvis tillsynsansvar för skjutbanor flyttas från p olisen till en annan lämplig myndighet, förslagsvis till den framtida viltmyndighet en . Till dess att en sådan är på plats får en annan myndighet eller organisation ta över ansvaret. Att skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet på grund av nytillkomna grannar som klagar på hög ljudnivå är inte acceptabelt. Det handlar oftast om fastighetsägare/grannar som har fått köpa en fastighet till ett bättre pris just för att den ligger intill en anläggning med buller och som klagar på bullernivån när de väl har flyttat in. När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskyttet och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte, PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runtom i landet s amt övningsskytte, inskjutning av vapen på egen mark. I syfte att freda skjutbanor runtom i Sverige behöver helt klart fler åtgärder vidtas , bl.a. att det införs en undersökningsplikt inför förvärv av en fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier, upp till 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1113 av Marléne Lund Kopparklint (M) Klagande grannar som flyttat intill en skjutbana Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillsätta en utredning om hur skjutbanor med intilliggande fastigheter kan skyddas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Jakt och sportskytte är djupt förankrat i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och kan avgöra valet av bostadsort, och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sport ­ skyttet engagerar många och har en traditionell koppling till polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska värderas högt, inte nedvärderas genom inskränkningar. Skyttet är en viktig grund för totalförsvaret, för både upprätthållande av kompetens och utveck ­ ling av densamma. Att skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet på grund av nytillkomna grannar som klagar på hög ljudnivå är inte acceptabelt. Det handlar oftast om fastighetsägare/grannar som har fått köpa en fastighet till ett bättre pris just för att den ligger intill en anläggning med buller och som klagar på bullernivån när de väl flyttat in. När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskytte och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte och PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runtom i landet samt övningsskytte och inskjutning av vapen på egen mark. I syfte att freda skjutbanor runtom i Sverige behöver helt klart fler åtgärder vidtas, bland annat att det införs en undersökningsplikt inför förvärv av en fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier, upp till 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga. Jag har tidigare motionerat i ämnet riksmötet 2021/22, men eftersom problemet uppstår kontinuerligt fortfarande väcker jag denna motion. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1532 av Marléne Lund Kopparklint (M) Sportskytte och jakt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheterna att flytta ansvaret för tillsyn av skjutbanor från polisen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur skjutbanor med intilliggande fastigheter kan skyddas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur skjutbanor kan skyddas från inskränkningar som drabbar svensk jakt och svenskt sportskytte negativt och hämmar utvecklingen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Jakt och sportskytte är djupt förankrat i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och kan avgöra valet av bostadsort, och jägarna måste kunna sköta landets viltvård. Även det renodlade sport ­ skyttet engagerar många och har en traditionell koppling till både polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska med dagens säkerhetsläge värderas högt, inte nedvärderas genom inskränkningar eller försvåranden. Skyttet är en viktig grund för totalförsvaret, både för att upprätthålla och utveckla kompetens. Det är viktigt att förutsättningarna för Jakt- och sportskyttesverige utformas efter behovet, inte minst för att uppmuntra utövandet då det är oerhört viktigt för Sverige att rörelsen finns utifrån flera olika perspektiv. Allt fler skjutbanor läggs ned eller be ­ gränsas i sin aktivitet av oskäliga anledningar. Detta måste stoppas då Sveriges total ­ försvar håller på att byggas upp igen, och där är skytteföreningar och skjutbanor runtom i Sverige viktiga delar. Man skulle kunna se på vårt grannland Finland och hur de värderar dessa frågor. Under 50 år låg kontrollen av skjutbanor på skytterörelsen genom Statens skytte ­ ombud (SSO), men sedan avvecklingen av organisationen har kontrollen legat på polisen. Tillsynen och samarbetet fungerade bra med SSO, men sedan det övergick till polisen har det inneburit stora problem för skytteföreningarna. Vissa banor har tvingats stänga då polisen inte utfört besiktningen i tid. Andra har ålagts kostsamma åtgärder trots att de tidigare har bedömts som säkra. Det är anmärkningsvärt att en bana som tidigare bedömts som säker sedan år 1942 helt plötsligt skulle behöva byggas om för hundratusentals kronor för att säkerheten ska bibehållas. Polisen har dessutom infört egna regler som gjort att rörligt eller liggande skytte (skidskytte, dynamiskt skytte, PPC och fältskytte) inte har kunnat utövas på vissa banor. Polisen har även försökt få utökade befogenheter inom området där man begärt att få inspektera tillfälliga skjutplatser, vilka felaktigt kallats ”tillfälliga skjutbanor” eftersom en skjutbana är en permanent anläggning. Stationer vid en jaktstig eller vid fältskyttetävlingar är högst tillfälligt upplagda banor. Denna begäran har dock inte beviljats. Skulle polisen få dessa utökade befogenheter skulle det med största sannolik ­ het innebära mycket stora problem och begränsningar för jakt- och sportskyttet. Det ska i lagen kring skjutbanor inte finnas utrymme för Polismyndigheten att ta fram föreskrifter och allmänna råd som kan försvåra eller stoppa sportskytte eller jakt. I polisens egen strategi inför 2024, under övergripande mål och verksamhetsidé, står det klart och tydligt att polisen ska ägna sig åt att renodla det brottsbekämpande arbetet. Man har satt ett mål där man ska bedriva brottsbekämpning och uppklaring. Polisens strategi är klok; de ska bekämpa brott. Därför bör vissa uppgifter, som exempelvis tillsynsansvar för skjutbanor, flyttas från polisen till en annan lämplig myndighet – förslagsvis till den framtida viltmyndigheten. Till dess att en sådan är på plats får en annan myndighet eller organisation ta över ansvaret. Att skjutbanor läggs ned eller begränsas i sin aktivitet på grund av nytillkomna grannar som klagar på hög ljudnivå är inte acceptabelt. Det handlar oftast om fastighetsägare/grannar som har fått köpa en fastighet till ett bättre pris just för att den ligger intill en anläggning med buller, och som klagar på bullernivån när de väl har flyttat in. När det gäller permanenta skjutbanor och skjutbanor av mer tillfällig natur är det viktigt att bestämmelser kring dessa främjar sportskyttet och jakt, exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte och PPC (rörligt skytte och skytte från lägre positioner än knästående). Detta gäller även jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar med kula och hagel på många platser runtom i landet samt övningsskytte och inskjutning av vapen på egen mark. I syfte att freda skjutbanor runtom i Sverige behöver helt klart fler åtgärder vidtas, bland annat att det införs en undersökningsplikt inför förvärv av en fastighet som ligger intill en anläggning med risk för buller. Skjutbanor som legat på samma ställe i flera decennier, upp till 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa sina aktiviteter för att nyinflyttade grannar, som har haft vetskap om anläggningen innan de flyttade dit, börjar klaga. Jag har tidigare motionerat i frågan under riksmötet 2022/23 och gör det härmed igen, då det fortfarande kommer kritik från Jakt- och sportskyttesverige om att det finns försvåranden och onödiga hinder. Marléne Lund Kopparklint (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3397 av Marléne Lund Kopparklint (M) Fredande av Sveriges skjutbanor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa åtgärder för att långsiktigt freda skjutbanor från nedläggningar och oskäliga begränsningar samt att utreda införandet av en undersökningsplikt vid fastighetsförvärv i närheten av skjutbanor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det finns över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar och utövar sportskytte i olika grenar. Jakt och sportskytte är djupt förankrat i det svenska samhället och en del av folkrörelserna. För många människor är jakten en livsstil och en förutsättning för viltvård, och sportskyttet har traditionella kopplingar till polisen, totalförsvaret och idrottsrörelsen. Detta ska värderas högt, inte nedvärderas genom onödiga inskränk ­ ningar. Skyttet är dessutom en viktig grund för totalförsvaret, både för att upprätthålla och utveckla kompetens. Trots detta läggs allt fler skjutbanor ned eller begränsas i sin aktivitet, ofta på grund av att nytillkomna grannar klagar på bullernivåer. Det är i regel fråga om fastighetsägare som har kunnat köpa bostad till lägre pris just för att den ligger intill en bullrande anläggning, och som efter inflyttning ändå driver krav på inskränkningar. Detta är inte rimligt. Skjutbanor som har funnits på samma plats i decennier, ibland över 100 år, ska inte behöva stänga ned eller begränsa verksamheten på grund av att nyinflyttade grannar väljer att klaga. När det gäller permanenta och mer tillfälliga skjutbanor är det viktigt att regelverket främjar jakt och sportskytte i alla dess former – exempelvis skidskytte, dynamiskt skytte, fältskytte och PPC (rörligt skytte). Detsamma gäller jägarnas träningsskytte som bedrivs på jaktstigar och marker runt om i landet. Försvåranden för dessa aktiviteter riskerar att försvaga både jägarförbundens viltvårdsarbete och kompetensen som är grundläggande för totalförsvaret. I syfte att freda skjutbanor runt om i Sverige behöver fler åtgärder vidtas. En central åtgärd är införandet av en undersökningsplikt inför förvärv av fastigheter i närheten av skjutbanor och andra anläggningar med bullerrisk. På så sätt säkerställs att den som flyttar in redan från början är medveten om förhållandena, vilket minskar risken för konflikter. Jag har tidigare väckt motioner i frågan, senast under riksmötet 2021/22, men eftersom problemet kvarstår väcker jag återigen denna motion. Skjutbanor och skytteverksamhet är en del av Sveriges kultur, föreningsliv och totalförsvar. Därför måste vi stärka skyddet mot oskäliga inskränkningar. Marléne Lund Kopparklint (M)