Motion till riksdagen 2022/23:2025 av Mathias Tegnér m.fl. (S) Om att förenkla för företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en väg in för företagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att operationalisera målen för förenklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av en översyn av implementering av EU-regler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av främjandeuppdrag hos myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av konsekvensutredningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta behovet av att se över Regelrådets uppgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering I grund och botten är vårt företagsklimat viktigt eftersom det skapar tillväxt i vårt land och därmed är med och finansierar både vårt välfärdssystem och vårt samhällsbygge. Det är förstås viktigt att dra sig till minnes att en viktig del av företagsklimatet är centrala välfärdssystem som garanterar människor trygghet och förutsägbarhet. Alltså måste förenklingsarbetet kombineras med politik för sammanhållning och jämlikhet, om det ska få riktig effekt. Detta är också viktigt eftersom tillit mellan medborgare är en central del i en fungerande samhällskropp och kan vara en del av att bekämpa korruption. Under de senaste decennierna har många av våra regelverk som påverkar företag blivit mer komplicerade, ofta i takt med att vår värld blir mer komplex. De företag som drabbas hårdast av komplicerade regelsystem är mindre företag, då det ofta saknas ekonomiska resurser för att följa regelutvecklingen. Under de senaste årtiondena har det varit i just små och medelstora företag som de nya jobben växt fram. Att förbättra företagsklimatet kan göras på många sätt. Många företagare upplever att regler och regleringar i Sverige är krångliga och minskar möjligheten att växa. De två regeringarna Reinfeldt hade som mål med regelförenklingsarbetet att åstadkomma en märkbar skillnad i företagens vardag. Dock förefaller inte de flesta företagare tycka att reglerna blivit enklare (Riksrevisionen granskar: Offentliga finanser. Regelförenkling för företag – regeringen är fortfarande långt från målet. RiR 2012:6 s. 9). Det är också glädjande att den tidigare socialdemokratiska regeringen såg värdet av dessa frågor. De fem målen för förenklingspolitiken som beslutades 2021 var välavvägda, men behövde operationaliseras på flera sätt för att kunna användas fullt ut. Dessa processer är idag i full gång. Det är viktigt att dessa inte stoppas av en ny regering som av kommunikativa skäl vill välja inriktning. Det är av vikt att Tillväxtverket fortsatt utvecklar hur kostnader för regler kan följas upp. På samma sätt är det centralt att Stats ­ kontorets metod används och utvecklas gällande målet för digitalisering av myndighets ­ kontakter. Ett sätt att konkret underlätta för företag är att skapa det som kallas för ”en väg in”. Detta handlar i grunden om att öka kraven på samordning mellan myndigheter, dvs. att olika myndigheter inte ska begära samma eller snarlika uppgifter mer än en gång. Detta har föreslagits av flera utredningar, men har inte på riktigt lämnat idéstadiet. Förslaget behöver genomföras. Generellt kan sägas att det är enklare att införa nya regler än att ta bort gamla. Ibland anförs principer som ”en regel in, en regel ut” som goda principer för att hantera detta problem. Risken med denna princip är att regler kommer med olika kostnader och därför riskerar att bli ett slag i luften. Internationell erfarenhet visar istället att samman ­ hållna sektoriella regelgenomgångar har mycket större effekt. Inom ramen för livsmedels ­ strategin sjösattes en sektoriell översyn av regelgivningen inom livsmedelssektorn. Fler systematiska sektoriella regelöversyner behöver genomföras. Det har ofta visat sig att den totala regelbördan inom en sektor i stor utsträckning beror på EU-reglering eller olika typer av myndighetsbeslut. Det är därför av stor vikt att en översyn av hur implementeringen av olika EU-regler kan förbättras i ljuset av svensk konkurrenskraft. Vidare behöver våra myndigheter ha ett tydligare främjande ­ uppdrag gentemot företag, där kortare handläggningstider och bättre service är några beståndsdelar. Grundläggande för att regleringar ska bli ändamålsenliga är att det finns välgrundade konsekvensanalyser. De konsekvensanalyser som idag görs i olika sammanhang är ofta gjorda pliktskyldigt och i ett sent läge. Detta behöver förändras. Konsekvensanalyserna vid lagstiftning behöver förbättras och instruktionerna förtydligas. Vidare behöver de näringspolitiska perspektiven förtydligas. I detta arbete behöver Regelrådets uppgifter ses över. Mathias Tegnér (S) Anna Vikström (S) Markus Selin (S) Serkan Köse (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1917 av Mathias Tegnér (S) Bättre förutsättningar för företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en väg in för företagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att operationalisera målen för förenklingspolitiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler sektoriella systematiska regelöversyner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av implementering av EU-regler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrade konsekvensutredningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av Regelrådets uppgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ett starkt företagsklimat är avgörande för att skapa tillväxt och därmed finansiera vårt välfärdssystem. Samtidigt är trygghetssystemen en viktig del av företagsklimatet, eftersom de bidrar till tillit och stabilitet i samhället. Ett framgångsrikt förenklingsarbete måste därför kombineras med politik för sammanhållning och jämlikhet. De senaste decennierna har många regelverk blivit alltmer komplicerade. Störst påverkan har detta på små och medelstora företag, som ofta saknar resurser att hantera byråkratin. Det är också i just dessa företag som nya jobb växer fram. Trots återkommande initiativ för regelförenkling upplever många företagare att reglerna inte blivit enklare. Riksrevisionen konstaterade redan 2012 att arbetet under de borgerliga regeringarna inte hade gjort märkbar skillnad i företagens vardag. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satte däremot 2021 upp fem tydliga mål för förenklingspolitiken. Dessa var välavvägda, men behöver operationaliseras och följas upp långsiktigt. En väg in för företagare Ett särskilt viktigt steg för att underlätta företagens vardag är att skapa ”En väg in” till myndigheterna. Det innebär att företag inte ska behöva lämna samma eller snarlika uppgifter flera gånger till olika myndigheter. I dag är detta en av de mest tids- och resurskrävande delarna i småföretagares kontakter med staten. ”En väg in” har föreslagits i flera utredningar, men har ännu inte blivit verklighet. För att lyckas krävs ökad samordning mellan myndigheter och tydliga krav på informa ­ tionsdelning inom staten. Ett fungerande system skulle spara tid, minska kostnader och skapa bättre förtroende mellan företag och myndigheter. Behov av regelöversyner För att få verklig effekt krävs också sektoriella regelöversyner. Erfarenheterna från livsmedelsstrategin visar att systematiska genomgångar av regelverk inom en sektor kan minska regelbördan på ett mer effektivt sätt än principen ”en regel in, en regel ut”. En stor del av regelbördan beror dessutom på EU-reglering och hur den implementeras i Sverige. Därför måste en ny översyn säkerställa att implementeringen stärker, snarare än försvagar, svensk konkurrenskraft. Myndigheternas roll Våra myndigheter behöver också få ett tydligare främjandeuppdrag gentemot företag, exempelvis genom kortare handläggningstider och bättre service. Slutligen behöver kvaliteten på konsekvensutredningar höjas. De måste göras tidigt, grundligt och med ett tydligt näringspolitiskt perspektiv. Regelrådets uppgifter bör i detta sammanhang ses över, för att stärka dess roll i att säkerställa kvalitet i nya regler. Slutsats Sammanfattningsvis behövs ett brett och långsiktigt arbete för enklare regler, där företagare får tydligare stöd och staten tar ansvar för att regelverken inte blir onödigt betungande. Det är så vi stärker Sveriges företagsklimat – och i förlängningen vår gemensamma välfärd. Mathias Tegnér (S)