Motion till riksdagen 2022/23:1686 av Eric Westroth (SD) Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning om möjligheten till anonymisering av namn och personliga uppgifter på behandlande sjukvårdspersonal i de journaler som är tillgängliga för den enskilda patienten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Patientjournalerna är idag lätt åtkomliga för den enskilde, vilket många gånger under ­ lättar för denne, då många gånger kontakten med vårdpersonal sker under viss stress från såväl patient som vårdpersonal. Patienten är ofta mentalt stressad av den anledning den tvingades att söka sig till vården och vårdpersonal är inte sällan stressad på grund av hård arbetsbelastning och tidsbrist. Då kan den enskildes tillgång till sin journal vara en stor tillgång för att veta om och få förståelse för behandlingen. Dock har tryggheten och säkerheten på sjukhusen minskat allt mer. Vi ser på allt fler ställen hur man efter stridigheter mellan kriminella gäng eller klanstrukturer har tvingats att tillkalla polis för att upprätthålla ordningen på sjukhuset. Vi ser också allt fler sjuk ­ hus som anställer egna väktare och bemannade inpasseringsställen för att förhindra obehöriga från att ta sig in på sjukhusen. Då patienterna idag fritt kan läsa i sina patientjournaler finns det de som ifrågasätter de beslut som vårdgivaren tar, vilka skall vara för patientens bästa. Dock kan det finnas de som ifrågasätter dessa beslut och kan då i sina journaler i klartext se namnet på de sjukvårdare som fattade besluten. Det kan leda till att dessa utanför sina arbetsplatser och utanför arbetstid uppsöks av dessa patienter där deras beslut ifrågasätts och dessutom kan hot förekomma mot den enskilda vårdanställda, direkta likaväl som indirekta mot denne och/eller dennes familjemedlemmar. Ett annat symptom på denna företeelse är att de flesta vårdinrättningar ej längre skriver ut efternamnet på de anställdas namnbrickor, av just den anledningen att man inte önskat bli uppsökt av någon vårdtagare vid sidan om sitt arbete. Av samma orsak borde man därför också kunna anonymisera personliga uppgifter om vårdpersonal i de patientjournaler som den enskilda patienten har tillgång till. Naturligtvis skall vårdgivaren och vårdinrättningen ha de personliga uppgifterna om man till exempel i efterhand måste undersöka vem som fattat beslut, vem som behandlat och eventuella felbehandlingar eller förtydliganden. Men det finns egentligen ingen anledning att patienten själv skall kunna utläsa namn eller andra personliga uppgifter om den enskilda vårdanställda. Därför finns det anledning att överväga möjligheten att såväl ur ett tekniskt som ett lagligt perspektiv anonymisera dessa uppgifter i de journaler som patienten själv har åtkomst till. Eric Westroth (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:1682 av Eric Westroth (SD) Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till anonymisering av namn och personliga uppgifter på behandlande sjukvårdspersonal i de journaler som är tillgängliga för den enskilde patienten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Patientjournalerna idag är lätt åtkomliga för den enskilde, vilket många gånger under ­ lättar för denne, då kontakten med vårdpersonal många gånger sker under viss stress från såväl patient som vårdpersonal. Patienten är ofta stressad av den anledning man tvingades att söka sig till vården och vårdpersonal är inte sällan stressad på grund av hård arbetsbelastning och tidsbrist. Då kan den enskildes tillgång till sin journal vara bra för att få veta och få förståelse för behandlingen. Dock har trygghet och säkerhet på sjukhusen minskat allt mer. På allt fler ställen tvingas man tillkalla polis för att upprätthålla ordningen på sjukhuset efter stridigheter mellan kriminella gäng eller klaner. Allt fler sjukhus anställer även egna väktare och har bemannade inpasseringsställen för att hindra obehöriga från att ta sig in på sjukhusen. Då patienterna idag fritt kan läsa i sina patientjournaler, finns det även de som ifrågasätter beslut som vårdgivaren tar, vilka skall vara för patientens bästa. Dock kan det finnas de som ifrågasätter besluten som vårdgivaren och sjukhuspersonal fattat och de kan då i sina journaler i klartext se namnet på de sjukvårdare som fattade besluten. Detta kan leda till att dessa utanför sina arbetsplatser och utanför arbetstid uppsökes av dessa patienter där deras beslut ifrågasätts och dessutom kan hot riktas mot den enskilde vårdanställde, såväl direkta som indirekta mot denne och/eller dennes familjemedlemmar. Ett annat symptom på denna företeelse är att många vårdinrättningar ej längre skriver ut efternamnet på de anställdas namnbrickor, av just anledningen att man inte önskar bli uppsökt av någon vårdtagare vid sidan om sitt arbete. Av samma orsak borde man därför också kunna anonymisera personliga uppgifter på vårdpersonal i de patient ­ journaler som den enskilde patienten har tillgång till. Naturligtvis skall vårdgivaren och vårdinrättningen ha de personliga uppgifterna om man till exempel i efterhand måste undersöka vem som fattat beslut, vem som behandlat och eventuella felbehandlingar eller förtydliganden. Men det finns egentligen ingen anledning att patienten själv skall kunna utläsa namn eller andra personliga uppgifter om den enskilde vårdanställde. Därför finns det anledning att överväga möjligheten att såväl ur ett tekniskt som ett lagligt perspektiv anonymisera dessa uppgifter i de journaler som patienten själv har åtkomst till. Eric Westroth (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:3112 av Eric Westroth (SD) Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till anonymisering av namn och personliga uppgifter på behandlande sjukvårdspersonal i de journaler som är tillgängliga för den enskilda patienten och tillkännager detta för regeringen. Motivering Patientjournalerna idag är lätt åtkomliga för den enskilde, vilket många gånger underlättar för denne, då många gånger kontakten med vårdpersonal sker under viss stress från såväl patient som vårdpersonal. Patienten är ofta stressad av den anledning den tvingades att söka sig till vården och vårdpersonal är inte sällan stressad på grund av hård arbetsbelastning och tidsbrist. Då kan den enskildes tillgång till sin journal vara bra för att få veta om och få förståelse för behandlingen. Dock har trygghet och säkerhet på sjukhusen minskat allt mer. På allt fler ställen tvingas man tillkalla polis för att upprätthålla ordningen på sjukhuset efter stridigheter mellan kriminella gäng eller klaner. Allt fler sjukhus anställer även egna väktare och har bemannade inpasseringsställen för att förhindra obehöriga från att ta sig in på sjukhusen. Då patienterna idag fritt kan läsa i sina patientjournaler finns det även de som ifrågasätter beslut som vårdgivaren tar, vilka skall vara för patientens bästa. Dock kan det finnas de som ifrågasätter beslut som vårdgivaren och sjukhuspersonal tagit och de kan då i sina journaler i klartext se namnet på de sjukvårdare som fattade besluten. Detta kan leda till att dessa utanför sina arbetsplatser och utanför arbetstid uppsöks av dessa patienter där deras beslut ifrågasätts och dessutom kan hot mot den enskilde vård ­ anställde, såväl direkta som indirekta mot denne och eller dennes familjemedlemmar, förekomma. Ett annat symptom på denna företeelse är att många vårdinrättningar ej längre skriver ut efternamnet på de anställdas namnbrickor, av just anledningen att man inte önskat bli uppsökt av någon vårdtagare vid sidan om sitt arbete. Av samma orsak borde man därför också kunna anonymisera personliga uppgifter om vårdpersonal i de patientjournaler som den enskilde patienten har tillgång till. Naturligtvis skall vårdgivaren och vårdinrättningen ha de personliga uppgifterna om man till exempel i efterhand måste undersöka vem som fattat beslut, vem som behandlat och eventuella felbehandlingar eller förtydliganden. Men det finns egentligen ingen anledning att patienten själv skall kunna utläsa namn eller andra personliga uppgifter om den enskilde vårdanställde. Därför finns det anledning att överväga möjligheten att såväl ur ett tekniskt som ett lagligt perspektiv anonymisera dessa uppgifter i de journaler som patienten själv har åtkomst till. Eric Westroth (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:1492 av Eric Westroth (SD) Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till anonymisering av namn och personliga uppgifter på behandlande sjukvårdspersonal i de journaler som är tillgängliga för den enskilda patienten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Patientjournalerna idag är lätt åtkomliga för den enskilde, vilket många gånger under ­ lättar för denne, då kontakten med vårdpersonal många gånger sker under viss stress från såväl patient som vårdpersonal. Patienten är ofta stressad av den anledning av vilken man tvingades söka sig till vården och vårdpersonal är inte sällan stressad på grund av hård arbetsbelastning och tidsbrist. Då kan den enskildes tillgång till sin journal vara bra för att få veta och få förståelse för behandlingen. Dock har trygghet och säkerhet på sjukhusen minskat allt mer. På allt fler ställen tvingas man tillkalla polis för att upprätthålla ordningen på sjukhuset efter stridigheter mellan kriminella gäng eller klaner. Allt fler sjukhus anställer även egna väktare och har bemannade inpasseringsställen för att förhindra obehöriga från att ta sig in på sjuk ­ husen. Då patienterna idag fritt kan läsa i sina patientjournaler, finns det även de som ifrågasätter beslut som vårdgivaren tar, vilka skall vara för patientens bästa. Dock kan det finnas de som ifrågasätter besluten som vårdgivaren och sjukhuspersonal gjort och de kan då i sina journaler i klartext se namnet på de sjukvårdare som fattade besluten. Detta kan leda till att dessa utanför sina arbetsplatser och utanför arbetstid uppsökes av dessa patienter där deras beslut ifrågasätts och dessutom kan den enskilde vårdanställde utsättas för hot, såväl direkta som indirekta mot denne och eller dennes familjemedlemmar. Ett annat symptom på denna företeelse är att många vårdinrättningar ej längre skriver ut efternamnet på de anställdas namnbrickor, av just anledningen att man inte önskat bli uppsökt av någon vårdtagare vid sidan om sitt arbete. Av samma orsak borde man också kunna anonymisera personliga uppgifter på vårdpersonal i de patientjournaler som den enskilde patienten har tillgång till. Naturligtvis skall vårdgivaren och vårdinrättningen ha tillgång till de personliga uppgifterna om man till exempel i efterhand måste undersöka vem som fattat beslut, vem som behandlat och eventuella felbehandlingar eller förtydliganden. Men det finns egentligen ingen anledning att patienten själv skall kunna utläsa fullständigt namn eller andra personliga uppgifter om den enskilde vårdanställde. Därför finns det anledning att överväga möjligheten att såväl ur ett tekniskt som ett lagligt perspektiv anonymisera dessa uppgifter i de journaler som patienten själv har åtkomst till. Eric Westroth (SD)