Motion till riksdagen 2023/24:1506 av Ingela Nylund Watz och Anna Vikström (båda S) Kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunernas brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den organiserade brottslighet som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärdssystemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan till att finansiera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Konflikter som upp ­ står om de olika ”affärsuppläggen” i den kriminella miljön leder till ett alltmer upp ­ trappat våld. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde flera åtgärder i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Sedan den 1 januari 2016 finns det sekretess ­ lättnader rörande informationsutbyte mellan myndigheter vid misstanke om grov brotts ­ lighet. Ett folkbokföringsbrott har införts, liksom möjligheten att kontrollera bosättning. Ett pilotprojekt i syfte att öka ordningen och redan i folkbokföringen har genomförts och flera berörda myndigheter har fått resurstillskott för att bekämpa välfärdsbrott och skatteundandragande liksom ett tydligt uppdrag att samarbeta kring dessa frågor. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar genom en systemövergripande kontroll. Dessutom föreslog den social ­ demokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuk ­ löne ­ kostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, en stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, en stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet, ett stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransportområdet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade också perspektivet på brotts ­ bekämpningen genom att lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter, bl a genom direktiven till utredningen om utökat informationsutbyte, Ds 2022:13, som presenterade sina förslag den 1 juli 2022. Utredningen föreslog att statliga och kommunala myndig ­ heter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen skulle ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än idag. Remisstiden för utredningen utgick i november 2022. Det är angeläget att riks ­ dagen skyndsamt får ta ställning till dessa förslag. Riksdagen beslutade i bred enighet under våren 2023 att lagfästa kommunernas arbete med att förebygga brott. Av Ekobrottsmyndighetens remissvar på den utredning, SOU 2021:49, som låg till grund för regeringens proposition framgår tydligt önskemålet att det är önskvärt att tydliggöra att kommunernas ansvar också omfattar ekonomisk brottslighet. Det är viktigt att kommunerna i sitt brottsförebyggande arbete också arbetar med frågor om fusk inom välfärden och annan ekonomisk brottslighet. Ingela Nylund Watz (S) Anna Vikström (S)

Motion till riksdagen 2024/25:2505 av Ingela Nylund Watz m.fl. (S) En nationell definition av brottsförebyggande arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell definition av brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den organiserade brottsligheten som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärds ­ systemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Konflikter som uppstår om de olika ”affärsuppläggen” i den kriminella miljön leder till ett allt mer upptrappat våld. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde flera åtgärder i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Sekretesslättnader för informationsutbyte mellan myndigheter, införandet av ett folkbokföringsbrott, möjligheten att kontrollera bosättning, ett pilotprojekt med syftet att öka ordning och reda i folkbokföringen och resurstillskott till berörda myndigheter är några exempel på detta. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar genom en systemövergripande kontroll. Dessutom föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuklönekostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet, stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransport ­ området. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade också perspektivet på brotts ­ bekämpningen genom att lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter, bl a genom direktiven till utredningen om utökat informationsutbyte, Ds 2022:13, som presenterade sina förslag den 1 juli 2022. Riksdagen har därefter i bred enighet under våren 2023 beslutat att lagfästa kommunernas arbete med att förebygga brott. Den nya lagstiftningen är välkommen men är dock behäftad med vissa svagheter. En sådan är bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete. Att lagstift ­ ningen ger ett stort utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka insatser som är nödvändiga utifrån lokala förutsättningar är fullt rimligt. Det systemhot som föreligger mot våra gemensamma välfärdssystem genom den organiserade brottslighetens raffinerade brottsupplägg kräver dock en samhällelig beslutsamhet och att alla drar åt samma håll. Ekobrottsmyndigheten och andra remissinstanser framförde i sitt remissvar på utredningen som ligger till grund för den nya lagstiftningen att bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete riskerar att innebära att kommunerna inte börjar arbeta mot ekonomisk brottslighet i högre grad än idag eftersom den är mindre synlig än annan brottslighet. Kommunerna har dock möjlighet att upptäcka ekonomisk brottslighet genom sin lokala kännedom om fastighetsmarknaden och oregistrerad näringsverksamhet. Kommunernas kontrollverksamhet av t ex livsmedelshantering, upphandling och tillståndsgivning utgör också goda källor för brottsbekämpningen. Mot bakgrund av att det finns starka kopplingar mellan den grova våldsbrottsligheten och den organiserade ekonomiska brottsligheten finns det skäl att tydliggöra och definiera vad som ingår i begreppet brottsförebyggande arbete. Vid sidan av sociala insatser och samverkan mellan myndigheter bör t ex arbete mot skattebrott, penningtvätt och näringspenningtvätt ingå i en sådan definition. Ingela Nylund Watz (S) Azadeh Rojhan (S) Alexandra Völker (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1236 av Ingela Nylund Watz och Anna Vikström (båda S) Utredning av behovet av att utveckla en nationell definition av brottsförebyggande arbete Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en nationell definition av brottsförebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. Motivering I den organiserade brottsligheten som riktas mot välfärdssystemen utgör vinsterna från de olika brottsuppläggen ofta en basinkomst i ett kriminellt ekosystem. Välfärds ­ systemen utgör ett nät av utbetalningssystem på kommunal och nationell nivå som hänger ihop och ofta är beroende av varandra. Tar man sig bara in i ett system öppnas dörrarna till andra genom att gapen mellan olika myndigheters ansvarsområden utnyttjas. Denna brottslighet är därför systemhotande. Vinsterna används inte sällan för att finansiera annan brottslighet, t.ex. narkotikahandel och utpressarverksamhet. Konflikter som uppstår om de olika ”affärsuppläggen” i den kriminella miljön leder till ett allt mer upptrappat våld. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde flera åtgärder i syfte att bekämpa den organiserade brottsligheten. Sekretesslättnader för informationsutbyte mellan myndigheter, införandet av ett folkbokföringsbrott, möjligheten att kontrollera bosättning, ett pilotprojekt med syfte att öka ordning och reda i folkbokföringen och resurstillskott till berörda myndigheter är några exempel på detta. Beslut fattades om att inrätta en ny myndighet för att stärka arbetet med att minska felaktiga utbetalningar genom en systemövergripande kontroll. Dessutom föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen stärkta åtgärder för att kontrollera ersättningar för sjuklönekostnader och brottslighet inom lönegarantiområdet, stärkt förmåga att stoppa oseriösa aktörer inom välfärdsområdet, stärkt samverkan mot arbetslivskriminalitet, stärkt arbete mot organiserad ekonomisk brottslighet och åtgärder för att motverka fusk på vägtransport ­ området. Den socialdemokratiskt ledda regeringen vidgade också perspektivet på brotts ­ bekämpningen genom att lyfta fram kommunernas roll och möjligheter att bidra till att upptäcka och förhindra välfärdsbrott, i samverkan med andra myndigheter bl a genom direktiven till utredningen om utökat informationsutbyte, Ds 2022:13, som presenterade sina förslag den 1 juli 2022. Riksdagen har därefter i bred enighet under våren 2023 beslutat att lagfästa kommunernas arbete med att förebygga brott. Den nya lagstiftningen är välkommen men är dock behäftad med vissa svagheter. En sådan är bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete. Att lagstift ­ ningen ger ett stort utrymme för kommunerna att själva avgöra vilka insatser som är nödvändiga utifrån lokala förutsättningar är fullt rimligt. Det systemhot som föreligger mot våra gemensamma välfärdsystem genom den organiserade brottslighetens raffinerade brottsupplägg kräver dock en samhällelig beslutsamhet och att alla drar åt samma håll. Ekobrottsmyndigheten och andra remissinstanser framförde i sitt remissvar på utredningen som ligger till grund för den nya lagstiftningen att bristen på definition av vad som utgör brottsförebyggande arbete riskerar att innebära att kommunerna inte börjar arbeta mot ekonomisk brottslighet i högre grad än idag eftersom den är mindre synlig än annan brottslighet. Kommunerna har dock möjlighet att upptäcka ekonomisk brottslighet genom sin lokala kännedom om fastighetsmarknaden och oregistrerad näringsverksamhet. Kommunernas kontrollverksamhet av t ex livsmedelshantering, upphandling och tillståndsgivning utgör också goda källor för brottsbekämpningen. Mot bakgrund av att det finns starka kopplingar mellan den grova våldsbrottsligheten och den organiserade ekonomiska brottligheten finns det skäl att tydliggöra och definiera vad som ingår i begreppet brottsförebyggande arbete. Vid sidan av sociala insatser och samverkan mellan myndigheter bör t ex arbete mot skattebrott, penningtvätt och näringspenningtvätt ingå i en sådan definition. Ingela Nylund Watz (S) Anna Vikström (S)