Motion till riksdagen 2022/23:341 av Rickard Nordin (C) Arbetet mot mördarsniglar, kanadagäss och andra främmande och invasiva arter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet för utrotandet av invasiva arter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Naturvårdsverket rapporterar att antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Dagens samhällsutveckling med ökad global handel, resande samt fler och snabbare transporter leder till att fler broar etableras mellan geografiska områden som annars inte skulle ha haft kontakt med varandra. Detta leder också till att nya främmande arter kommer in och etablerar sig i vårt land. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar och vattendrag och i havsmiljön samt cirka 1 400 i landmiljön. Ungefär 380 av dessa främmande arter skapar problem för naturen och människan och kallas därför för ”invasiva främmande arter”. En del av dessa arter har planterats in avsiktligt i Sverige för att gynna jakt eller skapa vackra trädgårdar , såsom kanadagäss, jätteloka och blomsterlupin. Andra arter har kommit med ökad handel och spritt sig via inkomna växter. Här är den spanska skogs ­ snigeln även kallad mördarsnigel n ett tydligt exempel. Flera av de arter som fått stor spridning skapar oreda i ekosystemen och orsakar skador för miljonbelopp varje år. En a rt som är spridd i vårt närområde, nyzeeländsk plattmask, skulle kunna skapa än större oreda om den kom in eftersom den äter dagg ­ maskar och därmed riskerar att minska produktiviteten hos både professionella odlare och fritidsodlare. Ett annat exempel är insekten tallvedsnematoden som skulle kunna skapa mycket stora förlorade biologiska och ekonomiska värden om den fick fäste i Sverige. Att skydda den svenska floran och faunan mot dessa hot och samtidigt trappa upp arbetet för att bli av med arter som etablerats bör få ökad prioritet. Arbetet är idag fragmenterat och utspritt på både kommunal och nationell nivå. Det bör i högre grad samordnas och fler uppdrag bör även ges till fristående organisationer, så som Svenska Jägar e förbundet fått ett uppdrag när det gäller exempelvis mårdhund. Det skulle stärka civilsamhällets engagemang och öka kunskapen i befolkningen om de problem som dessa arter för med sig. Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2023/24:1795 av Rickard Nordin (C) Stärkt arbete mot mördarsniglar, kanadagäss och andra främmande och invasiva arter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet för utrotandet av invasiva arter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Naturvårdsverket rapporterar att antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Dagens samhällsutveckling med ökad global handel, resande samt fler och snabbare transporter leder till att fler broar etableras mellan geografiska områden som annars inte skulle haft kontakt med varandra. Detta leder också till att nya främmande arter kommer in och etablerar sig i vårt land. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar, vattendrag och i havsmiljön, cirka 1 400 i landmiljön. Ungefär 380 av dessa främmande arter skapar problem för naturen och människan och kallas därför ”invasiva främmande arter”. En del av dessa arter har planterats in avsiktligt i Sverige för att gynna jakt eller skapa vackra trädgårdar, såsom kanadagäss, jätteloka och blomsterlupin. Andra arter har kommit med ökad handel och spritt sig via inkomna växter. Här är den spanska skogs ­ snigeln, även kallad mördarsnigel, ett tydligt exempel. Flera av de arter som fått stor spridning skapar oreda i ekosystemen och orsakar skador för miljonbelopp varje år. Arter som är spridda i vårt närområde, som nyzeeländsk plattmask, skulle kunna skapa än större oreda om den kom in eftersom den äter dagg ­ maskar och därmed riskerar att minska produktiviteten hos både professionella odlare och fritidsodlare. Ett annat exempel är insekten tallvedsnematoden som skulle kunna skapa mycket stora förlorade biologiska och ekonomiska värden om den fick fäste i Sverige. Att skydda den svenska floran och faunan mot dessa hot och samtidigt trappa upp arbetet för att bli av med arter som etablerats bör få ökad prioritet. Arbetet är idag fragmenterat och utspritt både på kommunal och nationell nivå. Det bör i högre grad samordnas och fler uppdrag bör även ges till fristående organisationer, såsom Svenska Jägarförbundet fått när det gäller exempelvis mårdhund. Det skulle stärka civilsamhällets engagemang och öka kunskapen i befolkningen om de problem som dessa arter för med sig. Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2024/25:991 av Rickard Nordin (C) Stärkt arbete mot mördarsniglar, kanadagäss och andra främmande och invasiva arter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet för utrotande av invasiva arter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Naturvårdsverket rapporterar att antalet främmande arter som finns i Sverige ökar för varje år. Dagens samhällsutveckling med ökad global handel, resande samt fler och snabbare transporter leder till att fler broar etableras mellan geografiska områden som annars inte skulle haft kontakt med varandra. Detta leder också till att nya främmande arter kommer in och etablerar sig i vårt land. Ett hundratal främmande arter har lyckats etablera sig i svenska sjöar och vattendrag och i havsmiljön, cirka 1 400 i landmiljön. Ungefär 380 av dessa främmande arter skapar problem för naturen och människan och kallas därför ”invasiva främmande arter”. En del av dessa arter har planterats in avsiktligt i Sverige för att gynna jakt eller skapa vackra trädgårdar, såsom kanadagäss, jätteloka och blomsterlupin. Andra arter har kommit med ökad handel och spritt sig via inkomna växter. Här är den spanska skogs ­ snigeln, även kallad mördarsnigel, ett tydligt exempel. Flera av de arter som fått stor spridning skapar oreda i ekosystemen och orsakar skador för miljonbelopp varje år. Arter som är spridda i vårt närområde, som nyzeeländsk plattmask, skulle kunna skapa än större oreda om den kom in eftersom den äter dagg ­ maskar och därmed riskerar att minska produktiviteten hos både professionella odlare och fritidsodlare. Ett annat exempel är insekten tallvedsnematoden som skulle kunna skapa mycket stora förlorade biologiska och ekonomiska värden om den fick fäste i Sverige. Att skydda den svenska floran och faunan mot dessa hot och samtidigt trappa upp arbetet för att bli av med arter som etablerats bör få ökad prioritet. Arbetet är idag fragmenterat och utspritt på både kommunal och nationell nivå. Det bör i högre grad samordnas och fler uppdrag bör även ges till fristående organisationer, såsom Svenska Jägareförbundet fått när det gäller exempelvis mårdhund. Det skulle stärka civil ­ samhällets engagemang och öka kunskapen i befolkningen om de problem som dessa arter för med sig. Rickard Nordin (C)