Motion till riksdagen 2022/23:381 av Anna Wallentheim (S) Nollvision mot mobbning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta en nollvision mot mobbning och kränkningar av barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en kommission som kan involvera barn och unga, civilsamhället, myndigheter och skolan för att utreda ökningen av mobbning och föreslå skarpa åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta ett barnombud för nätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att fler kuratorer behövs i skolan, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa begreppet mobbning i skollagen för att komplettera begreppen kränkning och diskriminering för att förtydliga skolans ansvar och behovet av förebyggande åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolan ska vara en trygg och säker plats för våra barn och unga, men trots detta fort ­ sätter mobbningen att öka i Sverige. Enligt Friends, en rikstäckande organisation som arbetar forskningsbaserat och förebyggande mot mobbning bland barn och unga, visar nya siffror att minst 140 000 barn och unga i Sverige har varit utsatta för frekvent mobb ­ ning det senaste året. Detta är såklart siffror som visar på ett misslyckande och som också förklarar varför Sverige halkar ner på WHO:s internationella rapport gällande mobbing. Som exempel har Sverige halkat ner från plats 2 till plats 18 gällande mobb ­ ning bland 11 ‑ åringar och från plats 4 till plats 22 gällande mobbning bland 15-åringar. Mobbning har som vi alla vet mycket allvarliga konsekvenser, inte minst för de ut ­ satta barnens psykiska hälsa på kort och lång sikt. Därmed kan den ökade mobbningen säkert också ses som en anledning till den ökade psykiska ohälsan i Sverige och något som måste bekämpas. Dessutom visar statistik att flickor i Sverige är mycket mer ut ­ satta för nätmobbning jämfört med flickor i övriga Europa, vilket gör att vi inte bara kan fokusera på den fysiska skolmiljön utan också den digitala mobbningen. Forskning visar att elever som har blivit utsatta för mobbning både i skolan och på nätet, i jämförelse med de som inte är utsatta eller utsatta för endast en form av mobbning, löper en väsent ­ ligt högre risk för suicidala tankar och suicidförsök. Med anledning av detta bör det bland annat införas ett barnombud på nätet för att jobba specifikt med den digitala nät ­ mobbningen. Vi som politiker ska alltid kämpa för att skapa säkra och trygga utbildningsmiljöer för våra barn och unga men också skydda dem mot nätmobbning och trakasserier i digitala miljöer. Därför är det såklart helt oacceptabelt att 140 000 barn och unga frekvent utsätts för mobbning. Den utveckling och ökning av mobbning som vi ser strider dessutom mot både skollagen och barnkonventionen, då vi genom dessa har lovat barn en uppväxt fri från mobbning. För att vända denna negativa utveckling behövs det ett krafttag mot mobbning som bygger på långsiktiga insatser på olika nivåer. Och dessa insatser måste såklart bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Endast då kan Sverige återgå till att vara ett före ­ gångsland på detta område. Enligt Friends finns det flera rimliga och kvalificerade antaganden om varför mobbningen har ökat, exempelvis: Brist på skyddsfaktorer (som tillitsfulla relationer med vuxna och ett positivt skol ­ klimat) Ökad ojämlikhet och polarisering i samhället Minskad likvärdighet i skolan Nedskärningar i elevhälsan Fokus i skolan på att åtgärda och inte förebygga Nedprioritering av frågan hos skolledning och skolmyndigheter Brister i det förebyggande arbetet kopplade till kunskapsglapp Den ökade digitaliseringens baksidor Ökade nivåer av grövre våld och kriminalitet i barns och ungas liv samt Ökade kunskapskrav på skolbarn, vilket medför att många barn inte klarar av att fullfölja grundskolan med godkända betyg och saknar utbildning som kan leda till arbete Detta är dock antaganden och är något som behöver utredas. Med anledning av detta bör en kommission snarast inrättas som kan involvera barn och unga, civilsamhället, myndigheter, skolan med flera för att utreda varför mobbningen ökar i Sverige för att därigenom kunna identifiera verkningsfulla åtgärder. Vad vi idag redan vet dock är att forskning visar att det krävs att hela skolan är involverad för att förebygga mobbning. Här är såklart skolkuratorn en av de viktigaste personerna som med sin kompetens har en central roll i trygghetsarbetet på en skola. Enligt skollagen ska alla elever ha ”tillgång till” elevhälsa, men tyvärr verkar den formuleringen idag lämna alltför stort utrymme för tolkning och därmed minskar elevers tillgång till elevhälsan, något vi framförallt kan se på vinstdrivande friskolor. Därför anser jag att tillgången till skolkuratorer måste ökas samt tydliggöras i skollagen så att de kan utföra sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Anna Wallentheim (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1036 av Anna Wallentheim (S) Nollvision mot mobbning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att inrätta en nollvision mot mobbning och kränkningar mot barn och unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en kommission som kan involvera barn och unga, civilsamhället, myndigheter och skolan för att utreda ökningen samt föreslå skarpa åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fler kuratorer i skolan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa begreppet mobbning i skollagen för att komplettera begreppen kränkning och diskriminering för att förtydliga skolans ansvar och behovet av förebyggande åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Skolan bör vara en trygg och säker plats för våra barn och unga, men trots detta fort ­ sätter mobbningen att öka i Sverige. Mobbning har som vi alla vet mycket allvarliga konsekvenser, inte minst för de utsatta barnens psykiska hälsa på både kort och lång sikt. Enligt Friends, en rikstäckande organisation som arbetar forskningsbaserat och förebyggande mot mobbning bland barn och unga, upplever vart fjärde barn i åldern 10–18 år återkommande psykiska besvär. Dessutom visar statistik att 14 procent av mellan ­ stadieeleverna och 11 procent av högstadieeleverna rapporterar att de har utsatts för mobbning. Av de barn som oftast utsätts för kränkningar – flera gånger i veckan – har 70 procent återkommande psykiska besvär. Det är också nära dubbelt så vanligt att elever med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) är utsatta för mobbning. Av elever med NPF är det 40 procent som har återkommande psykiska besvär – att jämföra med 24 procent bland de som inte har det. Dessutom är det tre gånger så vanligt att elever som identifierar sig som hbtqi+ är utsatta för mobbning. Av de som identifierar sig som hbtqi+ har 59 procent återkommande psykiska besvär – jämfört med 27 procent bland de elever som inte gör det. Såhär ska vi såklart inte ha det i Sverige 2023. Mobbning är en allvarlig riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa som vuxen. Denna ökning i mobbning står i strid med både skollagen och barnkonventionen, då vi genom dessa har lovat barn en uppväxt fri från mobbning. För att vända den här negativa trenden behövs ett kraftfullt åtgärdsprogram mot mobbning som bygger på långsiktiga insatser på olika nivåer. Och dessa insatser måste såklart bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Endast då kan Sverige återgå till att åter vara ett föregångsland i kampen mot mobbning. Enligt Friends finns flera möjliga faktorer som kan förklara ökningen av mobbning, såsom brist på skyddsfaktorer som positiva vuxna relationer och en trivsam skolmiljö, ökande social ojämlikhet och polarisering, minskad likvärdighet i skolan, nedskärningar inom elevhälsan, skolans fokus på att åtgärda istället för att förebygga, bristande engagemang från skolledare och myndigheter, brist på förebyggande arbete och kunskapsbrister, ökad digitalisering med dess baksidor samt ökat våld och kriminalitet i barns och ungdomars liv. En kommission bör därför tillsättas snarast för att undersöka varför mobbningen ökar i Sverige och föreslå effektiva åtgärder. Denna kommission bör involvera barn och ungdomar, civilsamhället, myndigheter och skolor för att få en bred förståelse för problemet. Vad vi redan vet dock är att forskning visar att det krävs att hela skolan är involverad för att förebygga mobbning. Här är såklart skolkuratorn en av de viktigaste personerna som med sin kompetens har en central roll i trygghetsarbetet på en skola. Enligt skol ­ lagen ska alla elever ha ”tillgång till” elevhälsa, men tyvärr verkar den formuleringen idag lämna alltför stort utrymme för tolkning och därmed minskar elevers tillgång till elevhälsan, något vi framförallt kan se på vinstdrivande friskolor. Därför anser jag att tillgången till skolkuratorer måste ökas samt tydliggöras i skollagen så att de kan utföra sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete effektivt. Anna Wallentheim (S)