Motion till riksdagen 2022/23:700 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Jönköping University som universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt, utveckling och välfärd samt att överväga att lärosätet får universitetsstatus och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jönköping University är ett lärosäte med en unik profil av internationalisering och entreprenörskap. Globalt konkurrenskraftig kunskap och kompetens med lokal handlingskraft bidrar i hög utsträckning till länets och samhällets utveckling. Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, kunna producera värden som innebär att förutsättningarna för att kunna bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med tanke på detta är det viktigt att forsknings- och utbild ­ ningspolitik kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar. Mot bakgrund av detta är det därför glädjande att den socialdemokratiska regeringen utökat antalet högskoleplatser inom kunskapslyftet – något som tillsammans med tidigare satsningar inom kunskapslyftet innebär att drygt 700 platser kommer att ha tillförts Jönköping University. I budgetpropositionen för 2022 aviserade regeringen en fortsatt utbyggnad av Kunskapslyftet samt införandet av ett nytt offentligt omställnings ­ studiestöd 2023. I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner runt medelstora kommuner. Jönköpings län är, efter de tre storstäderna, Sveriges fjärde största exportlän med Jönköpings kommun som den tionde största kommunen i landet. Länet domineras av tillverkningsindustrin, där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar, enligt Arbets ­ förmedlingens rapport över arbetsmarknaden i länet. Inget annat län i Sverige har så hög andel sysselsatta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och IT för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet. Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, IT och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av närings ­ livsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid högskolan. För att möta behoven av utbildad personal i privat och offentlig sektor samt bidra till en hållbar ekonomisk tillväxt i denna region är det väsentligt att ha hög kvalitet i forsk ­ ningen. Där forskningsanslagen finns, dit flyttar också duktiga forskare. Riksdagen beslutade förra året om en ny forskningsproposition för 2021–2024 där 3,4 miljarder kronor investeras redan 2022. Totalt innehåller forskningspropositionen 13,6 miljarder i ökade anslag under fyraårsperioden. Jönköping University står sig väl vid jämförelse jämfört med existerande högskolor och nya universitet, vilket tydligt visas i statens fördelning av basanslag i förhållande till prestation. Regeringens satsningar på utbildning och forskning, tillsammans med Jönköping Universitys strategiska arbete, ger stor utväxling för varje skattekrona. En framtida universitetsstatus för lärosätet bör övervägas. Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S) Azra Muranovic (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1845 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Jönköping University som universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt, utveckling och välfärd samt att överväga att lärosätet får universitetsstatus och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jönköping University är ett lärosäte med en unik profil av internationalisering och entreprenörskap. Globalt konkurrenskraftig kunskap och kompetens med lokal hand ­ lingskraft bidrar i hög utsträckning till länets och samhällets utveckling. Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, kunna producera värden som innebär att förutsättningarna för att kunna bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med tanke på detta är det viktigt att forsknings- och utbildnings ­ politik kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar. Därför är det glädjande att den socialdemokratiska regeringen utökade antalet högskoleplatser inom Kunskapslyftet. Tyvärr har SD-regeringen minskat ambitionerna och det i ett läge när vi nu går in i en lågkonjunktur. Genom införande av omställningsstudiestödet, som regeringen tyvärr inte skött introduceringen av, behövs fler utbildningsplatser i hela landet. I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner, runt medelstora kommu ­ ner. Jönköpings län är, efter de tre storstäderna, Sveriges fjärde största exportlän med Jönköpings kommun som den nionde största kommunen i landet. Länet domineras av tillverkningsindustrin, där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar, enligt Arbets ­ för ­ med ­ lingens rapport över arbetsmarknaden i länet. Inget annat län i Sverige har så hög andel sysselsatta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och it för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet. Näringslivet står precis som hela samhället inför stora utmaningar när det gäller den gröna omställningen. Här står både det lokala näringslivet och Jönköping University sig väl rustade inför de nödvändiga förändringar som behöver genomföras. Om regeringen bara levererar en högre ambition och tydligare satsningar på forskning för framtidens jobb. Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, it och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av närings ­ livsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid lärosätet. Jönköping University står sig starkt vid flera internationella jämförelser. Det bidrar både till regional tillväxt och till forskning som får internationell genomslagskraft – både i Europa och i övriga världen. Det visar sig inte minst genom utnämningen till att vara en del av 50 europauniversitet. Där utgångspunkten är att länka samman euro ­ peiska lärosäten för att främja högre kvalité och mer utbyte för både forskare och studenter. Förutom att vara ett europauniversitet visade det sig nyligen att ett av master ­ program ­ men på Jönköping International Business School tillhör den absoluta världstoppen. Jönköping University står sig också väl i jämförelse med existerande högskolor och nya universitet, vilket tydligt visas i statens fördelning av basanslag i förhållande till prestation. Den tidigare socialdemokratiska regeringens satsningar på utbildning och forskning, tillsammans med Jönköping Universitys strategiska arbete, ger stor utväxling för varje skattekrona. Utifrån detta vore det önskvärt att staten övervägde att fullfölja ambitionerna för Jönköping University och upphöjde lärosätet till ett universitet. Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S) Johanna Haraldsson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1703 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Jönköping University som universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Jönköping Universitys betydelse för regionens ekonomiska tillväxt, utveckling och välfärd samt att överväga att lärosätet får universitetsstatus och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårt land står inför stora utmaningar att, i konkurrens med andra, producera värden som innebär att förutsättningarna för att bibehålla och utveckla vårt välfärdssamhälle stärks. Ekonomisk tillväxt är regional till sin karaktär och gynnas av tillgång till kompetens. Med detta som bakgrund är det viktigt att forsknings- och utbildningspolitiken kopplas samman med regional- och näringspolitiska målsättningar. Den socialdemokratiska regeringens satsning på att utöka antalet högskoleplatser inom Kunskapslyftet var betydelsefull. Tyvärr har nuvarande regering minskat ambitionerna när Sverige och delar av världen befinner sig i en lågkonjunktur. I tider som präglas av stora förändringar och säkerhetspolitisk oro är akademins betydelse än viktigare för att främja kritiskt tänkande och faktagranskning och skapa ny kunskap. I dag har vi tre storstadsregioner i landet som växer, men en stor del av svenskt näringsliv och offentliga verksamheter finns i andra regioner, runt medelstora kommu ­ ner. Jönköpings län är, efter de tre storstäderna, Sveriges fjärde största exportlän med Jönköpings kommun som den nionde största kommunen i landet. Länet domineras av tillverkningsindustrin, där drygt 25 procent av de sysselsatta arbetar, enligt Arbets ­ förmedlingens rapport över arbetsmarknaden i länet. Inget annat län i Sverige har en så hög andel sysselsatta inom industrin. Den långsiktiga uppbyggnaden av forskningskapacitet vid Jönköping University, särskilt inom teknik och it för små och medelstora företag, är därför en nationell angelägenhet. Näringslivet står precis som hela samhället inför stora utmaningar när det gäller den gröna omställningen. Här står både det lokala näringslivet och Jönköping University väl rustade inför de nödvändiga förändringar som behöver genomföras, om regeringen bara levererar en högre ambition och tydligare satsningar på forskning för framtidens jobb. Jönköping University är ett lärosäte med en unik profil av internationalisering och entreprenörskap. Globalt konkurrenskraftig kunskap och kompetens med lokal handlingskraft bidrar i hög utsträckning till länets och samhällets utveckling. Andelen högutbildad arbetskraft i privat sektor i Jönköpings län ligger under det nationella genomsnittet. Detta gäller särskilt inom ekonomi, juridik, it och teknik. I Jönköpings arbetsmarknadsregion behövs rejäla investeringar i uppbyggnad av näringslivsorienterad forsknings- och lärarkompetens vid lärosätet. Jönköping University står sig starkt vid flera internationella jämförelser. Det bidrar både till regional tillväxt och till forskning som får internationell genomslagskraft – både i Europa och i övriga världen. Det visar sig inte minst genom utnämningen till att vara en del av 50 Europauniversitet, där utgångspunkten är att länka samman europeiska lärosäten för att främja högre kvalité och mer utbyte för både forskare och studenter. Förutom att vara ett Europauniversitet visade det sig nyligen att ett av master ­ programmen på Jönköping International Business School tillhör den absoluta världstoppen. Jönköping University står sig också väl i jämförelse med existerande högskolor och nya universitet, vilket tydligt visas i statens fördelning av basanslag i förhållande till prestation. Den tidigare socialdemokratiska regeringens satsningar på utbildning och forskning, tillsammans med Jönköping Universitys strategiska arbete, ger stor utväxling för varje skattekrona. Utifrån detta vore det önskvärt att staten övervägde att fullfölja ambitionerna för Jönköping University och upphöjde lärosätet till ett universitet. Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S) Johanna Haraldsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1858 av Carina Ödebrink m.fl. (S) Högskolan i Jönköping som universitet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beakta Högskolan i Jönköpings betydelse för nationens och regionens ekonomiska tillväxt, kompetensförsörjning och innovationskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför betydande samhällsutmaningar, där global konkurrens, den gröna och digitala omställningen samt säkerhetspolitiska förändringar ställer höga krav på kunskapsutveckling, innovationsförmåga och en stark akademisk infrastruktur. Ekonomisk tillväxt och social hållbarhet har en tydlig regional förankring, och tillgång till högre utbildning och forskning är avgörande för att möjliggöra långsiktig utveckling i hela landet. Mot denna bakgrund är det centralt att forsknings- och utbildningspolitiken i högre grad samordnas med regional utvecklingspolitik och näringslivets behov. Den nuvarande regeringens centralisering av högre utbildning och forskning riskerar dock att försvaga detta arbete – särskilt i en tid av lågkonjunktur, geopolitisk oro och ett snabbt teknologiskt skifte. Högskolan i Jönköping är ett internationellt profilerat lärosäte med stark lokal för ­ ankring. Lärosätet spelar en avgörande roll för att möta kompetensbehoven i Jönköpings län – ett av Sveriges mest exportintensiva län. Enligt Tillväxtanalys (2023) är länet det fjärde största exportlänet i landet, efter de tre storstadsregionerna. Samtidigt är det, enligt Arbetsförmedlingen (2023), det mest industriberoende länet i Sverige sett till andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin – cirka 25 procent. Den forskning och utbildning som bedrivs vid lärosätet, särskilt inom teknik, it, affärsutveckling och lärarutbildning, har stor betydelse för små och medelstora företags innovationsförmåga. I takt med att den gröna och digitala omställningen ställer allt högre krav på näringslivet krävs statlig medverkan för att säkra långsiktiga investeringar i forskningskapacitet och kompetensförsörjning i hela landet. Jönköping University har genom sin strategiska inriktning på entreprenörskap, internationalisering och samverkan med näringslivet byggt upp starka profilområden. Lärosätet är en av få svenska högskolor som ingår i det europeiska universitets ­ samarbetet E³UDRES², ett initiativ finansierat av EU-kommissionen. Syftet är att skapa en gemensam europeisk utbildnings- och forskningsstruktur som stärker mobilitet, kunskapsutbyte och excellens. Vidare är Jönköping International Business School (JIBS), som är en del av lärosätet, internationellt erkänd. I Eduniversal Global Masters Ranking 2024 placerades JIBS masterprogram i International Financial Analysis bland de främsta i världen inom sitt område. Denna typ av internationellt erkännande bidrar både till regionens attraktions ­ kraft och till att stärka Sveriges samlade kunskapsexport. Det är också värt att notera att Högskolan i Jönköping i flera år uppvisat forsknings- och utbildningsresultat som ligger i nivå med, eller överträffar, flera av de befintliga universiteten i Sverige. Enligt Universitetskanslersämbetets modell för fördelning av basanslag presterar lärosätet mycket väl i förhållande till sin storlek och resurstill ­ delning, vilket visar att lärosätet förvaltar varje skattekrona med stor effektivitet. Trots dessa framgångar har Högskolan i Jönköping ännu inte tillerkänts universitets ­ status, vilket begränsar dess möjligheter att ytterligare stärka sin forskningsinfrastruktur, attrahera internationella forskare och doktorander samt delta i strategiska forsknings ­ satsningar på lika villkor. En uppgradering till universitetsstatus skulle möjliggöra ökad akademisk själv ­ ständighet, förbättrad forskningsmiljö och positiva effekter i form av regional kompetens ­ försörjning , innovation och tillväxt. Det skulle också bidra till att motverka den geo ­ grafiska obalansen i det svenska universitetslandskapet. Mot denna bakgrund bör regeringen se över möjligheten att erkänna Högskolan i Jönköping universitetsstatus, med hänsyn till lärosätets dokumenterade kapacitet och dess betydelse för både regional utveckling, Sveriges nationella innovationssystem och dess internationella betydelse. Carina Ödebrink (S) Johanna Haraldsson (S) Markus Kauppinen (S)