Motion till riksdagen 2023/24:2706 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 103 125 28 900 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 2 776 226 524 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 138 507 1 384 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 11 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 675 039 70 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 73 409 746 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 93 000 ±0 99:1 Medborgarkontor/hubbar för studiecirklar ±0 100 000 99:2 Inrätta nationellt centrum för samhällsorientering ±0 15 000 99:3 Delegationen mot segregation ±0 2 000 Summa 4 018 388 753 030 Sammanfattning Integration handlar i grunden om människors förutsättningar att komma in i samhället, att etablera sig och bli en del av det. Att samhället skapar bra förutsättningar och säker ­ ställer att det finns relevant stöd när och där det behövs. Allt det som skapar segregation motverkar integration. Det behöver finnas en tydlig och möjlig väg för var och en. Vi vänder oss starkt mot den integrationsdebatt som drivs på av Tidöpartierna där utöver förslag också debatten i sig själv har blivit ett hinder för integrationen. Vi vill underlätta integration och skapa nya tydligare vägar in i samhället för personer som fått asyl i Sverige. Miljöpartiet lägger i år en partimotion om integration, ”En tydlig väg till integration”, där åtgärder beskrivs närmre. Arbetet mot segregation är också en viktig förutsättning, och vi anser att myndigheten Delmos behöver återuppstå. Kommunerna behöver stöd i sitt arbete och de är absolut ej behjälpta av de sänkta schablonersättningar som regeringen föreslår både för ensamkommande barn och för andra nyanlända. Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och mot ­ verka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska ha frihet att vara den de är utan att hindras av stereo ­ typa normer och attityder. Anslag 1:1 Nej till att ta bort det särskilda bidraget för organisationer där det är möjligt att träffa andra med samma bakgrund Regeringen har aviserat att de vill ta bort det särskilda bidraget som finns för organisa ­ tioner som är bildade på etnisk grund. Syftet med bidraget är att stärka organisation ­ ernas egna initiativ och verksamheter som rör kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Regeringen skriver som skäl att man anser att det särskilda stödet inte bidragit tillräckligt till integrationen. Vi anser inte att det finns en grund för detta påstående. Det kan däremot vara av värde att utvärdera hur bidraget har bidragit ur ett integrationsperspektiv. Men att på en gång slå fast att det ska bort är allt annat än bra. Det kan finnas stora fördelar för människor att få hjälp av andra med samma erfarenhet och bakgrund, och det kan därmed helt klart bidra till integration. Vi anser att i stället för att ta bort bidraget bör regeringen därför initiera en utvärdering där människors erfarenhet av föreningarna och vad de bidrar till lyfts fram. Vi säger därmed nej till borttagandet av bidraget med 18,9 årligen de kommande åren. Arbetsmarknadens parter kan fylla viktig funktion för nyanlända Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan spela en mycket större roll när det gäller att bidra till en bra etablering för de som kommer till Sverige. Att tidigt få kontakt med respektive fack och yrkesförbund för de som har verkat inom ett visst yrkes ­ område, få kontakt med andra som jobbar med samma yrke i Sverige och kunna göra praktik inom yrket kan vara ovärderligt och bidra stort. Vissa projekt har gjorts, men vi menar att det här finns en underutnyttjad potential. För fackföreningarna betyder det givetvis en uppgift som ligger lite utanför deras ordinarie uppdrag i förhållande till sina medlemmar. Däremot är det högst troligt att intresse finns att bidra. Vi tycker därför att det finns starka skäl att utforma ett statligt stöd för att dessa ska kunna bidra i högre utsträckning, i samverkan även med arbetsgivarorganisationer. Vi avsätter 10 mk årligen. Anslag 1:2 Återställ antalet kvotflyktingar UNHCR vädjade den 13 oktober 2022 till länderna i EU om att uppfylla målet om att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar. Över tid har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. EU-länderna hade lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar under 2022, men i slutet av augusti förra året hade bara 7 800 fått en fristad i Europa, enligt UNHCR. Samtidigt har antalet flyktingar i världen ökat. Sverige ska fortsätta vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Regeringen vill minska antalet kvotflyktingar – något vi beklagar djupt. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgiftsområdena 13 och 14. Vi avsätter på anslaget 1:2 300 mk för 2024, 900 mk för 2025 och 1 200 mk för 2026. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mot ­ tagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn återställs till 98 miljoner kr år 2024, 72 miljoner 2025 och 83 miljoner 2026. Återställ indexering för schablonersättning för mottagande av nyanlända Vi anser att det är ett feltänkande att så som regeringen föreslår strypa den indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända som nu finns. Indexeringen har tidigare justerats upp med koppling till förändring i prisbasbeloppet. I takt med ökade kostnader, inte minst på grund av inflation och ett tufft läge för kommunerna, är det allt annat än ansvarstagande att dra ner på denna post. För att återställa indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända avsätter vi 139 mk för 2024, 126 mk för 2025 och 113 mk för 2026. Anslag 2:2 Tillskott till arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering Arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering är mycket viktigt. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden som behöver åtgärder. Anslaget utökas med 20 mk för 2024, vilket är välkommet. Förra året valde regeringen att inte tillsätta medel. Vi anser dock att samma nivå behöver gälla de två kommande åren. Fortsatt utvecklingsarbete med frågorna på olika nivåer är nöd ­ vändigt. Vi avsätter 10 mk för 2025 och 10 mk för 2026. Stöd till arbetet för hbtqi-personers rättigheter Regeringen har aviserat att man vill fortsätta ge tillskott till arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter med 10 mk 2025 och 2026. Vi anser att tillskottet bör inledas redan nästa år. Vi avsätter 10 mk för 2024. Nationell stödlinje mot hatbrott Miljöpartiet anser att det är angeläget att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Såväl stöd som vägledning är angeläget för alla typer av hatbrott. Stödlinjen bedöms kosta en miljon kronor om året i ett inledande stadium. Tills vidare avsätter vi 1 mk årligen i syftet. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder – stärkt finansiering till jourer och stödverksamhet Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra ­ tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd, men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge utsatta kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Samtidigt ser vi hur våldet ökar och i många fall blir grövre; det blev tydligt i den stora enkätundersökning Roks, Riks ­ organisationen för kvinnojourer och tjejjourer gjort, Kvinnors trygghet . Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verk ­ samhet. Vi avsätter därför 50 miljoner kronor för förstärkning till kvinnojourer och 20 miljoner till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. 99:1 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. Vi avsätter 100 mk årligen i detta syfte. 99:2 Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen Låt introduktionen av samhället få ta betydligt större plats i ett tidigt skede. Även om en del inte kommer få uppehållstillstånd senare är kunskap aldrig bortkastad. Att använda tid till något meningsfullt, att ha hopp inför framtiden är viktigt för alla. För de som senare får uppehållstillstånd och kommer stanna i Sverige kortare eller längre tid är tidig kunskap om samhället en enormt viktig investering. Vi vill att berörda myndigheter får i uppdrag att ta fram ett förslag på helhetskoncept för kunskap om samhället, det som i dag är splittrat mellan det som kallas samhällsintroduktion och samhällsorientering. Ett jämställdhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och möjligheten att på ett fördjupat sätt förstå dessa ska inbegripas. Vi anser att ett nationellt center för samhällsorienteringen behöver inrättas, något som även länsstyrelserna föreslagit. Nivån behöver öka och pedagogiken bli bättre. Länsstyrelserna föreslog även att en uppdragsutbildning för samhälls- och hälsoinformatörer behöver tas fram. Vi anser att det nationella centret bör få detta uppdrag. I dagsläget är nivån och kvaliteten på samhällsorienteringen mycket ojämn i landet. Behovet av att en nationell kursplan för samhällsorientering tas fram har också lyfts. Det senare har regeringen aviserat att man är inne på, och det är välkommet, förutsatt att innehållet är bra. Vi avsätter sammantaget 15 mk för nationellt center och uppdragsutbildning. 99:3 Återstarta Delegationen mot segregation Frågor om segregation och hur man bäst jobbar riktat mot detta är viktigare än någonsin. Delmos, Delegationen mot segregation, lades nyligen ner och hade ett sådant uppdrag. Arbetet mot segregation är svårt. Det tar tid inte minst att arbeta upp kontakter med landets kommuner för att kunna bidra på bästa sätt. Vi menar att arbetet mot segregation måste vara uthålligt och det är högst angeläget att funktionen som Delmos innebar startar upp igen. Förberedelsearbetet för igångsättning av myndigheten beräknas till 2 mk för 2024. Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Linus Lakso (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3036 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Sammanfattning Integration handlar i grunden om människors möjlighet att bli en del av samhället – att etablera sig, få rätt stöd och känna tillhörighet. Det är samhällets ansvar att skapa bra förutsättningar och säkerställa att relevanta stödinsatser finns tillgängliga när och där de behövs. Allt som bidrar till segregation motverkar integration. Därför måste det finnas en tydlig och tillgänglig väg för alla. Segregation är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Miljöpartiet anser att en förstärkt myndighet mot segregation behöver inrättas. Vi anser dessutom att en miljard ska avsättas i medel för kraftfulla åtgärder som myndigheten ska handha. Vi vänder oss starkt mot den integrationsdebatt som drivs av Tidöpartierna, där både deras förslag och själva tonen i debatten skapar hinder för integrationen. Miljöpartiet vill istället underlätta och bana väg för nya, tydligare vägar in i samhället för asyl ­ sökande och nyanlända. Vi utvecklade 2024 ett stort antal förslag på konkreta åtgärder i partimotionen ”En tydlig väg till integration”. De sänkta schablonersättningarna som regeringen inför för ensamkommande barn och andra nyanlända gör det svårare för kommunerna att lyckas, och vi motsätter oss dessa nedskärningar. Miljöpartiet är också ett feministiskt parti, vilket innebär att vi strävar efter jämställdhet och att motverka könsmaktsordningen där män har mer makt än kvinnor. För oss är jämställdhet i grunden en fråga om frihet – ingen ska begränsas av sitt kön eller sin könsidentitet. Alla ska ha friheten att vara den de är, utan att hindras av stereotypa normer och attityder. Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 98 925 28 900 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 964 625 726 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 142 746 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 105 919 15 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 571 039 70 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 166 350 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 168 000 ±0 99:1 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar ±0 100 000 99:2 Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen ±0 15 000 99:3 Myndighet mot segregation ±0 70 000 99:4 Placeringspeng för skyddade boenden ±0 1 000 000 99:5 Medel för satsningar mot segregation ±0 1 000 000 Summa 6 265 767 3 024 900 Anslag 1:1 Integrationsåtgärder Nej till att ta bort det särskilda bidraget för organisationer där människor kan mötas utifrån gemensam bakgrund Regeringen har avskaffat det särskilda bidraget för organisationer bildade på etnisk grund. Detta bidrag syftade till att stärka organisationernas initiativ och verksamheter som främjar kultur, språk, identitet och delaktighet i samhället. Regeringen hävdar att stödet inte har bidragit tillräckligt till integrationen, men vi håller inte med. Istället ser vi ett behov av att utvärdera hur bidraget har påverkat integrationen. Att som regeringen gjort omedelbart ta bort stödet är ansvarslöst, det minskar integrationsmöjligheterna och riskerar att cementera utanförskap. För många är det oerhört värdefullt att få stöd från andra med liknande erfarenheter och bakgrund, vilket kan underlätta integrationen. Regeringen bör därför återinföra bidraget och initiera en utvärdering som undersöker hur dessa föreningar bidrar till integration, demokrati och jämställdhet. Vi säger fortfarande nej till regeringens väg, som innebär mindre integration. Vi vill därför återinföra bidraget på 19 miljoner årligen och av dessa avsätta en miljon för en utvärdering. Arbetsmarknadens parter kan fylla en viktig funktion för nyanlända Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan spela en större roll i att underlätta en bra etablering för nyanlända. Att tidigt få kontakt med fackliga organisationer och yrkesförbund kan vara ovärderligt för dem som har erfarenhet inom ett visst yrkes ­ område. Möjligheten att knyta kontakter och få yrkesvägledning och praktik inom sitt område kan bidra till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Även om vissa projekt redan genomförts, menar vi att det finns en stor outnyttjad potential här. Fackföreningar har visserligen ett uppdrag gentemot sina medlemmar, men det finns sannolikt ett intresse för att bidra till en bredare samhällsinsats. Därför ser vi starka skäl för att utforma ett statligt stöd för att dessa organisationer i större utsträckning ska kunna samverka med arbetsgivarorganisationer och bidra till integrationen. Vi föreslår att 10 miljoner kronor årligen avsätts för detta ändamål. Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Sverige bör vara en förebild när det gäller global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vi avsätter 500 miljoner kronor för år 2025, 1 500 miljoner kronor för år 2026 och 2 200 miljoner kronor för år 2027. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mot ­ tagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn behöver återställas. Vi avsätter därmed 100 miljoner kr år 2025, 80 miljoner kronor 2026 och 60 miljoner 2027. Återställ indexering för schablonersättning för mottagande av nyanlända Vi anser att det är ett feltänkande att så som regeringen föreslår strypa den indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända som nu finns. Indexeringen har tidigare justerats upp med koppling till förändring i prisbasbeloppet. I takt med ökade kostnader, inte minst på grund av inflation och ett tufft läge för kommunerna, är det allt annat än ansvarstagande att dra ner på denna post. För att återställa indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända avsätter vi 126 mk för 2025, 113 mk för 2026 och 113 mk för 2027. Anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism Tillskott till arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering Arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering är av största vikt. Områden som funkofobi, afrofobi, islamofobi, antisemitism och antiziganism kräver fortsatta och kraftfulla åtgärder. Anslaget för detta viktiga arbete utökades förra året med 20 miljoner kronor för 2024, vilket var ett välkommet tillskott. Tyvärr valde regeringen att inte avsätta motsvarande medel för de kommande två åren, något vi ansåg vara nödvändigt för att säkerställa ett långsiktigt arbete. Det är avgörande att vi fortsätter utvecklingsarbetet på olika nivåer för att motverka dessa former av förtryck. Regeringen har nu gjort ett särskilt tillskott för att bekämpa antisemitism, vilket är ett bra och viktigt steg. Samtidigt måste vi också fokusera på andra former av rasism och diskriminering. Med tanke på den aktuella situationen i omvärlden, är insatser mot islamofobi särskilt angelägna. Därför föreslår vi att ytterligare 10 miljoner kronor avsätts för 2025 och ytterligare 10 miljoner kronor för 2026 för att stärka arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering i ett brett perspektiv. Nationell stödlinje mot hatbrott Miljöpartiet anser att det är angeläget att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Såväl stöd som vägledning är angeläget för alla typer av hatbrott. Därför avsätter vi tills vidare 5 mkr årligen i syftet. Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder Stärkt finansiering till jourer och stödverksamhet Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för våldsutsatta kvinnors situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våld, hedersrelaterat våld och vad som krävs för att förbättra kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd. Men vi ser också att kvinno- och tjejjourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta våldsamma normer. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Vi satsar därför ytterligare 50 miljoner på kvinno- och tjejjourernas verksamhet. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. Vi skjuter till 20 miljoner till dessa organisationer. 99:1 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. Vi avsätter 100 mk årligen i detta syfte. 99:2 Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen Låt introduktionen av samhället få ta betydligt större plats i ett tidigt skede. Även om en del inte kommer få uppehållstillstånd senare är kunskap aldrig bortkastad. Att använda tid till något meningsfullt, att ha hopp inför framtiden är viktigt för alla. För de som senare får uppehållstillstånd och kommer stanna i Sverige kortare eller längre tid är tidig kunskap om samhället en enormt viktig investering. Vi vill att berörda myndigheter får i uppdrag att ta fram ett förslag på helhetskoncept för kunskap om samhället, det som i dag är splittrat mellan det som kallas samhällsintroduktion och samhällsorientering. Ett jämställdhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och möjligheten att på ett fördjupat sätt förstå dessa ska inbegripas. Vi anser att ett nationellt center för samhällsorienteringen behöver inrättas, något som även länsstyrelserna föreslagit. Nivån behöver öka och pedagogiken bli bättre. Länsstyrelserna föreslog även att en uppdragsutbildning för samhälls- och hälsoinformatörer behöver tas fram. Vi anser att det nationella centret bör få detta uppdrag. I dagsläget är nivån och kvaliteten på samhällsorienteringen mycket ojämn i landet. Behovet av att en nationell kursplan för samhällsorientering tas fram har också lyfts. Det senare har regeringen aviserat att man är inne på, och det är välkommet, förutsatt att innehållet är bra. Vi avsätter sammantaget 15 mkr för ett nationellt center och uppdragsutbildning. 99:3 Inrätta en ny förstärkt myndighet för arbete mot segregation Segregation är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Det skapar onödig utsatthet och problem för både samhället och individen. Minskad segregation kan samtidigt minska behovet av vissa integrationsinsatser, och det är smartare och mer effektivt att bygga ett samhälle som fungerar för alla från början. Miljöpartiet anser att en förstärkt myndighet mot segregation behöver inrättas. Vi anser dessutom att 1 miljard ska avsättas i medel för kraftfulla åtgärder som myndigheten ska handha. 99:3 Inför en statlig medfinansiering för placeringar på skyddade boenden Lagstiftningen för placering i skyddade boenden har nyligen stärkts. Med ökade krav, inklusive att barn ska få egna placeringbeslut, riskerar kostnaderna öka för kommunerna. Antalet placeringar har gått ner till viss del och det finns en oro hos t ex Unizon över detta. Det är svårt att veta exakta skäl. Miljöpartiet vill att staten fortsättningsvis ska stå för halva kostnaden för placeringar på skyddade boenden. Kommunen får i efterhand fakturera för halva placerings ­ kostnaden. Detta enligt ett system som redan finns i Danmark och kan skapa större stabilitet vad gäller ekonomiska förutsättningar för placeringar för de som behöver. Vi avsätter 1 miljard årligen i detta syfte. 99:4 Kraftfulla åtgärder mot segregation Segregationen är ett mångfasetterat problem som påverkar bostadsområden, skolor, arbetsmarknaden och den sociala sammanhållningen. För att kunna möta dessa komplexa utmaningar är det avgörande att den nya myndigheten mot segregation får ett brett mandat och har möjligheten att samarbeta med kommuner, civilsamhället, näringslivet och andra berörda aktörer. För att möjliggöra detta tilldelar vi myndigheten 1 miljard kronor, vilket ger de ekonomiska muskler som krävs för att effektivt bekämpa segrega ­ tionen. Genom att verka på flera fronter, med samverkan och riktade insatser, skapar vi de bästa förutsättningarna för att långsiktigt bryta segregationen och främja integration och jämlikhet i hela landet. Med dessa resurser ska myndigheten ha kapaciteten att driva både strategiska och operativa projekt, samt att utveckla innovativa lösningar för att minska klyftorna mellan olika grupper i samhället. Detta innebär att den nya myndigheten får möjlighet att genomföra omfattande analyser, stödja lokala initiativ samt utveckla långsiktiga handlingsplaner i samarbete med kommuner och andra samhällsaktörer. Genom att ge myndigheten denna ekonomiska och politiska uppbackning, ser vi till att arbetet mot segregation blir mer genomgripande, målmedvetet och effektivt. Leila Ali Elmi (MP) Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Märta Stenevi (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3526 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 101 825 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 389 646 363 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 170 437 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 15 000 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 682 039 310 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 188 197 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 175 000 ±0 99:1 Ny myndighet för arbete mot segregation ±0 70 000 99:2 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar ±0 100 000 Summa 5 866 226 858 000 Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40 000 kvotflyktingar, utan resultat. Sverige bör vara en förebild när det gäller global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Vi avsätter 200 miljoner kronor för år 2026, 600 miljoner kronor för år 2027 och 700 miljoner kronor för år 2028. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn. Den sänkning som regeringen genomfört under mandatperioden i 1:2 bör därför återställas. Vi avsätter därmed 50 miljoner kr år 2026. Återställ indexering för schablonersättning för mottagande av nyanlända Vi anser att det är ett feltänkande att så som regeringen föreslår strypa den indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända som nu finns. Indexeringen har tidigare justerats upp med koppling till förändring i prisbasbeloppet. I takt med ökade kostnader, inte minst på grund av inflation och ett tufft läge för kommunerna, är det allt annat än ansvarstagande att dra ner på denna post. För att återställa indexeringen av schablonersättningen för mottagande av nyanlända avsätter vi 113 miljoner kronor för 2026. Antirasism, hot och hat Vidare ser vi hur misstänkliggörandet mot individer och grupper ökar i vårt samhälle och olika typer av rasism blommar upp, bland annat till följd av kriget mellan Israel och Palestina. Judar, muslimer och transpersoner är några av de grupper som fått utstå ökat hat och hot under året. Även arbetet mot funkofobi och afrofobi kräver fortsatta kraftfulla åtgärder. För att förstärka arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering tillför vi 10 miljoner årligen på anslag 2:2. Vi utökar också stödet till dem som utsatts för olika typer av hat, genom att inrätta en nationell stödlinje för hatbrott. I dagsläget är det många som utsätts för hatbrott som inte vågar göra en polisanmälan. Därför behövs en stödlinje, bemannad med erfaren och kunnig personal, som kan erbjuda såväl stöd som vägledning för alla typer av hatbrott. Vi avsätter 5 miljoner för en nationell stödlinje på anslag 2:2. Regeringen har gjort satsningar för att bekämpa antisemitism, vilket är ett bra och viktigt steg. Samtidigt måste vi också fokusera på andra former av rasism och diskriminering. Med tanke på den aktuella situationen i omvärlden, är insatser mot islamofobi särskilt angelägna. I samma anda gör regeringen en satsning på ökad kunskap om Förintelsen genom utökade stöd till Forum för levande historia – något vi välkomnar. Men vi ser också att Forum för levande historia bör få ett utökat uppdrag att bidra till att öka medie- och informationskunnigheten och motverka ökad rasism och hatbrott. Vi avsätter 50 miljoner för detta ändamål på utgiftsområde 17 (anslag 1:4). Anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder Stärkt finansiering till jourer och stödverksamhet Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för våldsutsatta kvinnors situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våld, hedersrelaterat våld och vad som krävs för att förbättra kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd. Men vi ser också att kvinno- och tjejjourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta våldsamma normer. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Vi satsar därför ytterligare 30 miljoner på kvinno- och tjejjourernas verksamhet. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. Vi skjuter till 20 miljoner till dessa organisationer. Lagstiftningen för placering i skyddade boenden har nyligen stärkts. Med ökade krav, inklusive att barn ska få egna placeringsbeslut, riskerar kostnaderna öka för kommunerna. Antalet placeringar har gått ner till viss del och det finns en oro hos t ex Unizon över detta. Det är svårt att veta exakta skäl. Miljöpartiet vill att staten fortsättningsvis ska stå för halva kostnaden för placeringar på skyddade boenden. Kommunen får i efterhand fakturera för halva placerings ­ kostnaden. Detta enligt ett system som redan finns i Danmark och som kan skapa större stabilitet vad gäller ekonomiska förutsättningar för placeringar för de som behöver. Vi avsätter 260 miljoner årligen i detta syfte. 99:1 Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om och möjligheter att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor; för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov och för att utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. Satsningen behöver bli märkbar i hela landet. Vi avsätter 100 mk årligen i detta syfte till ett nytt anslag 99:2. 99:2 Inrätta en ny förstärkt myndighet för arbete mot segregation Segregation är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Det skapar onödig utsatthet och problem för både samhället och individen. Minskad segregation kan samtidigt minska behovet av vissa integrationsinsatser, och det är smartare och mer effektivt att bygga ett samhälle som fungerar för alla från början. Miljöpartiet anser att en förstärkt myndighet mot segregation behöver inrättas. Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Amanda Palmstierna (MP) Nils Seye Larsen (MP) Malte Tängmark Roos (MP)