Motion till riksdagen 2022/23:446 av Mats Green (M) Återvinning av glykol Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på återvinning av glykol och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns det idag inget krav på återvinning av det brett använda ämnet glykol, vilket får betecknas som anmärkningsvärt då det nu i Sverige och Jönköping finns en världsunik metod och anläggning för både återvinning och rening av använd glykol. Om glykol istället läcker ut i naturen kan det leda till stora skador. Genom olika tester identifierades 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Använd glykol återställs till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. På detta sätt sparar man jordens resurser då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Dessutom är glykol en bristvara då efterfrågan alltid är större än tillgången. Denna unika metod i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemensamma miljö. Istället för att gå till förbränning renas den omhändertagna glykolen och återförs till marknaden som ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparas vår jord och man hjälper företag att uppfylla sina miljölöften. Glykolhantering idag ser ut enligt följande: Då använd glykol är ett riskavfall omhändertas glykolen av återvinningsföretag. Dessa transporterar den omhändertagna glykolen till värmeverk där glykolen bränns upp och blir till energi samtidigt som atmosfären förorenas. Detta är dessutom inte speciellt effektivt eller en god idé då energivärdet är lågt och det därmed närmast kan liknas vid destruktion. År 2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfalls ­ området. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Ovannämnda metod är både miljömässig och ekonomisk och tar glykolhanteringen högre upp i avfallshierarkin. Mats Green (M)

Motion till riksdagen 2023/24:2244 av Mats Green (M) Återvinning av glykol Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på återvinning av glykol och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns det idag inget krav på återvinning av det brett använda ämnet glykol, vilket får betecknas som anmärkningsvärt då det nu i Sverige och Jönköping finns en världsunik metod och anläggning för både återvinning och rening av använd glykol. Om glykol istället läcker ut i naturen kan det leda till stora skador. Genom olika tester identifierades 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Använd glykol återställs till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. På detta sätt sparar man jordens resurser då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Dessutom är glykol en bristvara då efterfrågan alltid är större än tillgången. Denna unika metod i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemen ­ samma miljö. Istället för att gå till förbränning renas den omhändertagna glykolen och återförs till marknaden som ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparas vår jord och man hjälper företag att uppfylla sina miljö ­ löften. Glykolhantering idag ser ut enligt följande: Då använd glykol är ett riskavfall omhändertas glykolen av återvinningsföretag. Dessa transporterar den omhändertagna glykolen till värmeverk där glykolen bränns upp och blir till energi samtidigt som atmosfären förorenas. Detta är dessutom inte speciellt effektivt eller en god idé då energivärdet är lågt och det därmed närmast kan liknas vid destruktion. År 2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfalls ­ området. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Ovannämnda metod är både miljömässig och ekonomisk och tar glykolhanteringen högre upp i avfallshierarkin. Mats Green (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2026 av Mats Green (M) Återvinning av glykol Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på återvinning av glykol och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns det idag inget krav på återvinning av det brett använda ämnet glykol, vilket får betecknas som anmärkningsvärt då det nu i Sverige och Jönköping finns en världsunik metod och anläggning för både återvinning och rening av använd glykol. Om glykol istället läcker ut i naturen kan det leda till stora skador. Genom olika tester identifierades 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Använd glykol återställs till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. På detta sätt sparar man jordens resurser då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Dessutom är glykol en bristvara då efterfrågan alltid är större än tillgången. Denna unika metod i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemen ­ samma miljö. Istället för att gå till förbränning renas den omhändertagna glykolen och återförs till marknaden som ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparas vår jord och man hjälper företag att uppfylla sina miljö ­ löften. Glykolhantering idag ser ut enligt följande: Då använd glykol är ett riskavfall omhändertas glykolen av återvinningsföretag. Dessa transporterar den omhändertagna glykolen till värmeverk där glykolen bränns upp och blir till energi samtidigt som atmosfären förorenas. Detta är dessutom inte speciellt effektivt eller en god idé då energivärdet är lågt och det därmed närmast kan liknas vid destruktion. År 2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfalls ­ området. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Ovan ­ nämnda metod är både miljömässig och ekonomisk och tar glykolhanteringen högre upp i avfallshierarkin. Mats Green (M)

Motion till riksdagen 2025/26:1512 av Mats Green (M) Återvinning av glykol Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa krav på återvinning av glykol och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige finns det idag inget krav på återvinning av det brett använda ämnet glykol, vilket får betecknas som anmärkningsvärt då det nu i Sverige och Jönköping finns en världsunik metod och anläggning för både återvinning och rening av använd glykol. Om glykol istället läcker ut i naturen kan det leda till stora skador. Genom olika tester identifierades 2005 en reningsmetod som miljövänligt helt renar använd glykol, dessutom med begränsat avfall som följd av reningsprocessen. Använd glykol återställs till sitt ursprungliga skick så att glykolen kan återanvändas om och om igen. Kretsloppet sluts för en ändlig naturresurs. På detta sätt sparar man jordens resurser då glykol utvinns från råolja och är en ändlig resurs. Dessutom är glykol en bristvara då efterfrågan alltid är större än tillgången. Denna unika metod i glykolhanteringen förändrar mycket till fördel för vår gemen ­ samma miljö. Istället för att gå till förbränning renas den omhändertagna glykolen och återförs till marknaden som ny glykol. Det betyder att glykolen kan användas oändligt många gånger. Med det sparas vår jord och man hjälper företag att uppfylla sina miljö ­ löften. Glykolhantering idag ser ut enligt följande: Då använd glykol är ett riskavfall omhändertas glykolen av återvinningsföretag. Dessa transporterar den omhändertagna glykolen till värmeverk där glykolen bränns upp och blir till energi samtidigt som atmosfären förorenas. Detta är dessutom inte speciellt effektivt eller en god idé då energivärdet är lågt och det därmed närmast kan liknas vid destruktion. År 2011 infördes EU:s avfallsdirektiv i svensk lagstiftning. I avfallsdirektivet lyfts avfallshierarkin fram som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfalls ­ området. Prioriteringsordningen innebär att man helst ska förebygga avfall, i andra hand återanvända det, i tredje hand materialåtervinna det och så vidare. Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt. Ovan ­ nämnda metod är både miljömässig och ekonomisk och tar glykolhanteringen högre upp i avfallshierarkin. Mats Green (M)