Motion till riksdagen 2022/23:2040 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) Omprövning av Iranpolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att genom EU öka påtryckningarna på den iranska regimen att släppa alla politiska fångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kännbara sanktioner mot regimens företrädare och deras anhöriga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att terroriststämpla revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en internationell solidaritetskonferens anordnas där alla länder som vill ta ställning för demokrati och frihet i Iran ska kunna visa sitt stöd och konkretisera stödet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 16 september dödades Mahsa Jina Amini av den iranska moralpolisen. Skälet till moralpolisens övervåld mot denna unga kvinna var att de ansåg att hon bar sin slöja fel. Mahsa Jina Aminis död blev starten på landsomfattande protester i Iran och kanske världens första feministiska revolution. Det iranska folket efterfrågar inte längre reformer eller dialog. Det iranska folket ropar efter frihet och demokrati, de vill se ett slut på den islamiska regimen och det 40-åriga förtrycket. Den iranska regimens svar på protesterna har varit brutalt våld, massarresteringar och tortyr. Iranska parlamentet har dessutom beslutat att avrätta ett flertal av de som arresterats under protesterna och mycket tyder på att detta kan ske skyndsamt, då regimen vill sprida skräck och på så sätt stävja protesterna. Iranska regimen har byggt upp den mäktiga våldsapparaten revolutionsgardet för att kunna utöva brutalt våld mot sitt eget folk men också för att aktivt kunna delta i terrorbrott utomlands. Att terrorist ­ stämpla revolutionsgardet och alla dess kopplingar skulle innebära en stor och avgörande förlust för den islamiska regimen . Medan den islamiska regimen har otaliga lagar om klädsel och moral för män och kvinnor i Iran, lever anhöriga till ledande regimföreträdare idag utanför Iran i lyx och frihet. Samma frihet som iranierna själva förnekas. Frysta tillgångar och inreseförbud hör till åtgärder som därför måste vidtas. Det har blivit tid för omvärlden att ompröva sin relation till Iran och vara lyhörd mot det iranska folkets vädjan. Irans inblandning i Rysslands krig i Ukraina bör tas på större allvar. Iran är inte längre enbart ett hot mot sitt eget folk och i regionen, genom proxykrig i Syrien, Jemen, Israel och Palestina. Nu finns iranska vapen och militärt stöd även på europeisk mark. Det är dags för en uppdaterad Iranpolitik baserad på det iranska folkets önskan om frihet och demokrati. De modiga kvinnor och män som med livet som insats intar gatorna i Iran behöver omvärldens stöd för att störta den brutala islamiska regimen i Iran. Azadeh Rojhan (S) Ardalan Shekarabi (S) Jytte Guteland (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1595 av Azadeh Rojhan (S) Uppdatering av Iranpolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att genom EU öka påtryckningarna på den iranska regimen att släppa alla politiska fångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kännbara sanktioner mot regimens företrädare och deras anhöriga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta en ledande roll i EU för att terroriststämpla revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en internationell solidaritetskonferens anordnas där alla länder som vill ta ställning för demokrati och frihet i Iran ska kunna visa sitt stöd och konkretisera stödet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Den 16 september 2022 dödades Jina Mahsa Amini av den iranska moralpolisen. Skälet till moralpolisens övervåld mot denna unga kvinna var att de ansåg att hon bar sin slöja fel. Jina Mahsa Aminis död blev starten på landsomfattande protester i Iran och kanske världens första feministiska revolution. Den iranska regimens svar på protesterna har varit brutalt våld, massarresteringar, tortyr och påskyndade avrättningar. Den 5 maj 2023 beslutade en enig riksdag att den svenska regeringen ska verka för att skapa enighet inom EU för att terrorlista det islamiska revolutionsgardet. Ännu syns inga resultat av det arbetet och regeringen måste vara mer pådrivande för att bemöta riksdagens beslut. Iranska regimen har byggt upp den mäktiga våldsapparaten revolutionsgardet för att kunna utöva brutalt våld mot sitt eget folk men också för att aktivt kunna delta i terrorbrott utomlands. Att terroriststämpla revolutionsgardet och alla dess kopplingar skulle innebära en stor och avgörande förlust för den islamiska regimen. Medan den islamiska regimen har otaliga lagar om klädsel och moral för män och kvinnor i Iran, lever anhöriga till ledande regimföreträdare idag utanför Iran i lyx och frihet. Samma frihet som iranierna själva förnekas. Frysta tillgångar och inreseförbud hör till åtgärder som därför måste vidtas. Det har blivit tid för omvärlden att ompröva sin relation till Iran och vara lyhörd mot det iranska folkets vädjan. Irans inblandning i Rysslands krig i Ukraina bör tas på större allvar. Iran är inte längre enbart ett hot mot sitt eget folk och i regionen, genom proxykrig i Syrien, Jemen, Israel och Palestina. Nu finns iranska vapen och militärt stöd även på europeisk mark. Det är dags för en uppdaterad Iranpolitik baserad på det iranska folkets önskan om frihet och demokrati. Azadeh Rojhan (S)

Motion till riksdagen 2024/25:1247 av Azadeh Rojhan och Louise Thunström (båda S) Sverige måste anta en ny Iranpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att genom EU öka påtryckningarna på den iranska regimen att släppa alla politiska fångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka kännbara sanktioner mot regimens företrädare och deras anhöriga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ta en ledande roll i EU för att terroriststämpla revolutionsgardet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att en internationell solidaritetskonferens anordnas där alla länder som vill ta ställning för demokrati och frihet i Iran ska kunna visa sitt stöd och konkretisera stödet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 16 september 2022 markerade en vändpunkt i Irans moderna historia när Jina Mahsa Amini, en ung kurdisk kvinna, dog i moralpolisens förvar. Anklagad för att inte ha burit sin slöja enligt regimens strikta klädkod, blev hennes död gnistan som tände landsomfattande protester. Dessa protester har vuxit till en bred rörelse som förespråkar kvinnors rättigheter, mänskliga friheter och en slutgiltig frigörelse från regimens förtryck. Detta har ofta kallats världens första feministiska revolution, med slagorden ”Kvinna, Liv, Frihet” som enande kraft. Den iranska regimen svarade på dessa legitima krav med en våldsam repression som saknar motstycke. Under det senaste året har Iran genomfört en våg av avrättningar, ofta efter summariska rättegångar där de åtalade inte fått en rättvis prövning. Amnesty Inter ­ national och andra människorättsorganisationer har rapporterat om ett kraftigt ökat antal avrättningar, varav många utförts i hemlighet och utan meddelande till de anhöriga. Bland de avrättade finns demonstranter, politiska aktivister, och även minderåriga som anklagats för att ha deltagit i protesterna. Den iranska staten använder dödsstraffet som ett verktyg för att skapa skräck och kväsa oppositionen. Förutom de omfattande avrättningarna har den iranska regimen eskalerat sina förtryckande metoder genom systematisk tortyr, sexuellt våld och påtvingade för ­ svinnanden. Tusentals människor har fängslats under omänskliga förhållanden, där tortyr används för att tvinga fram falska erkännanden som sedan används i regimens propagandakampanjer. Internationellt har Irans agerande blivit alltmer oroande. Förutom iranska regimens inblandning i Syriens och Jemens konflikter, är Iran sedan många år en central aktör i konflikten mellan Israel och Hamas och verkar aktivt för att förlänga och intensifiera denna konflikt. Den ökade instabiliteten i Mellanöstern är direkt relaterad till Irans intressen i regionen och landets vilja att öka spänningarna. Även i Rysslands krig i Ukraina har Iran spelat en aktiv roll genom att förse Ryss ­ land med drönare och andra vapen. Dessa vapen har orsakat omfattande förödelse och död i Ukraina, vilket visar att Iran inte längre bara är ett hot mot sitt eget folk eller sin region utan även mot Europas säkerhet. Trots riksdagens eniga beslut den 5 maj 2023 om att Sverige ska verka för att EU terrorstämplar det islamiska revolutionsgardet, har regeringen ännu inte levererat kon ­ kreta resultat. Det islamiska revolutionsgardet är regimens främsta våldsapparat och ett verktyg för internationell terrorism. Att terrorstämpla denna organisation är avgörande för att försvaga regimens makt och begränsa dess förmåga att bedriva förtryck både inrikes och utomlands. En annan oroväckande utveckling är att många anhöriga till högt uppsatta iranska regimföreträdare lever i lyx och frihet utanför Iran, samtidigt som de stödjer och drar nytta av en regim som förnekar det iranska folket samma frihet. Att utöka sanktionerna mot dessa individer, inklusive frysta tillgångar och inreseförbud, är ett nödvändigt steg för att sända en tydlig signal om att deras stöd till regimens förtryck inte kommer utan konsekvenser. Det är hög tid för omvärlden att ompröva sin relation till Iran. Den iranska regimens brutalitet och dess växande internationella hot måste bemötas med en tydlig och kraft ­ full politik som ställer sig på det iranska folkets sida i deras kamp för frihet och demo ­ krati. En internationell solidaritetskonferens skulle vara ett viktigt steg för att samla och konkretisera stödet från världens demokratier, och visa att det internationella samfundet inte blundar för de grymheter som begås av den iranska regimen. Det är dags för en uppdaterad och mer offensiv Iranpolitik som tydligt baseras på de iranska medborgarnas önskan om en framtid i frihet och rättvisa. Azadeh Rojhan (S) Louise Thunström (S)