Motion till riksdagen 2023/24:223 av Gudrun Brunegård (KD) Underlättande av strandnära bebyggelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en strandskyddsreform som möjliggör tillvaratagande av tillväxtkraften i ett väl avvägt regelverk och ett decentraliserat beslutsfattande avseende strandnära bebyggelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges kust- och strandlinje är enligt Statistiska centralbyrån drygt 419 000 kilometer lång. I mitt eget hemlän Kalmar län är länets kuststräcka 4 750 kilometer lång, med alla tusentals öar och skär inräknade. Till det kommer strandlinjerna längs insjöar, åar och diken. Bara i Vimmerby kommun finns omkring 340 sjöar större än en hektar. Med goda skäl finns ett strandskydd, som genom att bara i undantagsfall tillåta bebyggelse närmare stranden än 100 meter, ger förutsättningar för både människor, djur och växtlighet att finnas längs de många och långa stränderna. I Kalmar län införde länsstyrelsen redan på 1950-talet ett utvidgat strandskydd på 300 meter. I exempelvis Tjusts skärgård, med smala, långsträckta uddar och öar, finns mycket få platser där det är bredare än sexhundra meter och därmed möjligt att bygga. Tanken är förstås att skydda känsliga områden från hård exploatering, men i relation till vårt lands extremt långa strandlinje har regelverket lagt en död hand över utvecklings ­ potentialen, inte minst i mindre tätbefolkade områden. Det är exempelvis tveksamt om enstaka hus vid någon ensligt belägen skogssjö skulle omintetgöra flora och fauna, medan möjligheten att bo på en sådan naturskön och sjönära plats skulle kunna medföra välkomna ökade skatteintäkter för den aktuella kommunen och ökad omsättning för det lokala näringslivet. För några år sedan tillsattes en utredning, med syftet att göra det betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Bland annat fanns tankar om att utifrån vissa grundregler överlåta bedömningen till varje enskild kommun, som bäst känner till de lokala förutsättningarna. Tyvärr blev inte resultatet sådant att det skulle underlätta nämnvärt ens för den som skulle vilja bygga i närheten av ett dike, en skogstjärn eller ett kärr. En enskild markägare skulle inte få större möjlighet att ta till vara sin ägande ­ rätt än vad som varit fallet hittills. Därför bidrog Kristdemokraterna till att rösta ned förslaget när det hanterades i riksdagen sommaren 2022. Med en ny regering råder nu nya förutsättningar att ta fram en strandskyddsreform värd namnet. Det är nu hög tid att tillsätta en ny utredning som för frågan om balansen mellan strandskydd och strandnära boende framåt på ett konstruktivt sätt. Gudrun Brunegård (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:615 av Gudrun Brunegård (KD) Underlättande av strandnära bebyggelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en strandskydds ­ reform som möjliggör tillvaratagandet av tillväxtkraften i ett väl avvägt regelverk och decentraliserat beslutsfattande avseende strandnära bebyggelse och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges kust- och strandlinje är enligt Statistiska centralbyrån drygt 419 000 kilometer lång. I mitt eget hemlän Kalmar län är länets kuststräcka 4 750 kilometer lång, med alla tusentals öar och skär inräknade. Till det kommer strandlinjerna längs insjöar, åar och diken. Bara i Vimmerby kommun finns omkring 340 sjöar större än en hektar. Med goda skäl finns ett strandskydd, som genom att bara i undantagsfall tillåta bebyg ­ gelse närmare stranden än 100 meter, ger förutsättningar för både människor, djur och växtlighet att finnas längs de många och långa stränderna. I Kalmar län införde läns ­ styrelsen redan på 1950-talet ett utvidgat strandskydd på 300 meter. I exempelvis Tjusts skärgård, med smala, långsträckta uddar och öar, finns mycket få platser där det är bredare än sexhundra meter och därmed möjligt att bygga. Tanken är förstås att skydda känsliga områden från hård exploatering, men i relation till vårt lands extremt långa strandlinje har regelverket lagt en död hand över utvecklings ­ potentialen , inte minst i mindre tätbefolkade områden. Det är exempelvis tveksamt om enstaka hus vid någon ensligt belägen skogssjö skulle omintetgöra flora och fauna, medan möjligheten att bo på en sådan naturskön och sjönära plats skulle kunna medföra välkomna ökade skatteintäkter för den aktuella kommunen och ökad omsättning för det lokala näringslivet. För några år sedan tillsattes en utredning, med syftet att göra det betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Bland annat fanns tankar om att utifrån vissa grundregler överlåta bedömningen till varje enskild kommun, som bäst känner till de lo ­ kala förutsättningarna. Tyvärr blev inte resultatet sådant att det skulle underlätta nämnvärt ens för den som skulle vilja bygga i närheten av ett dike, en skogstjärn eller ett kärr. En enskild markägare skulle inte få större möjlighet att ta till vara sin äganderätt än vad som varit fallet hittills. Därför bidrog Kristdemokraterna till att rösta ned förslaget när det hanterades i riksdagen sommaren 2022. Med en ny regering råder nu nya förutsättningar att ta fram en strandskyddsreform värd namnet. Det är nu hög tid att tillsätta en ny utredning som för frågan om balansen mellan strandskydd och strandnära boende framåt på ett konstruktivt sätt. Gudrun Brunegård (KD)