Motion till riksdagen 2022/23:1902 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Skogsnäringen i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogsnäringen i Skåne och tillkännager detta för regeringen. Äganderätten Skogen är en viktig pelare i Skånes näringar likaväl som skogsbruk och skogsindustrin är viktig i Sverige. Det är inte för inte som skogen kallas det gröna guldet. Under lång tid har vi brukat skogen på ett hållbart sätt, något som vi ska vara stolta över, men det är även viktigt att vi värnar om skogsägarens rätt över sin skog. Äganderätten måste ha en stark ställning i Sverige men även på EU-nivå. Det som oroar ännu mer är att EU håller på att ta ifrån Sverige hela beslutsrätten när det gäller hur svensk skog ska få brukas och användas. Skogen är en av våra mest betydelsefulla råvaror i Sverige och har därför en stor inverkan på tillväxten i Skåne och landet, likaväl som på miljön. Därför anser vi att skogen bör värnas. Skogen erbjuder otroliga möjligheter som forskningen skapar och som vi nu ser resultat av på flera håll. Det är viktigt att driva och skapa förståelse för dessa möjligheter med hållbart skogsbruk här och nu och framåt såväl i Sverige som i EU. Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Efter omfattande kritik har den förra regeringen till sist bestämt sig för att se över artskyddsförordningen. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen har till slut avvecklats. Få andra branscher kräver sådan långsiktighet som skogsindustrin. Skogsägaren och kommande generationer måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete. Basnäring i Skåne Förutsättningarna för skog skiljer sig åt i olika delar av landet från norr till söder. Därför behöver också den nationella skogspolitiken i högre utsträckning fokusera på de skillnader som finns gällande klimat, geografi och topografi. Skåne har en oerhört diversifierad topografisk profil med starkt varierande växtförhållande. Med ca 15 700 skogsägare, varav 40 % av dem kvinnor, är skogsbruket en av bas ­ näringarna i Skåne med 421 000 hektar, 38 % av landarealen. Detta innebär att ungefär en tredjedel av Skånes yta är täckt av skog och man har även den högsta andelen ädellövskog i Sverige. Sedan lång tid har contortatall helt dominerat användningen av främmande trädslag i Sverige och trädslaget finns nu på cirka 600 000 hektar, dock inte i Skåne. Främmande trädslag förekommer endast i liten utsträckning, men användningen har ökat med åren, inte minst efter stormarna Gudrun och Per som drabbade Skåne hårt. Under stormen Simone i oktober 2013 drabbades Skåne och Kronobergs län hårdast enligt Skogsstyrelsen och även Halland och Blekinge län fick relativt omfattande skador. Bedömd volym för Skåne var 450 000–550 000 m 3 sk (skogskubikmeter) och tar man hela Götaland är siffran 1,5–2 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk). En siffra som utgår från skadeuppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och de olika aktörerna för gällande skogsområde. I landet i stort har stormen Hilde fällt 3,5 miljoner skogskubik ­ meter (2013) och stormen Ivar fällde 8 miljoner skogskubikmeter (2013). Sedan hade vi också stormen Egon i Götaland 2014. Den fällde mellan 2,5–3 miljoner skogskubik ­ meter. I takt med att klimatförutsättningar förändras, och för att utnyttja den fulla potentialen av skogsbruket framför allt i de södra delarna av Sverige, borde möjlig ­ heterna att i större skala odla främmande trädslag ses över. I försök som genomförts på lämplig mark och i lämpligt klimat har en rad olika främmande trädslag ofta visat en produktionsöverlägsenhet i jämförelse med tall och gran. Detta enligt en rapport från Skogsstyrelsen. Rapporten konstaterar även att inhemska lövträdslag inte har tillräckligt hög tillväxt för att klara av de produktionsmål för biobränsle som satts upp, samtidigt som föryngringskostnaderna ofta är orimligt höga. Skogsplantor ska kunna växa såväl i dagens som morgondagens klimat, något som arter av lokal härstamning inte alltid klarar av. Ett exempel är granen som i stora delar av södra Sverige troligen är mindre lämplig på sikt än vad den är idag. Skogsvårdslagen Skogsvårdslagen sätter idag gränser för användningen av främmande trädslag, något som begränsar möjligheterna för våra skogsbrukare. I dagsläget krävs bland annat en särskild anmälan till Skogsstyrelsen för anläggning av ny skog på arealer större än 0,5 ha och den totala andelen av en brukningsenhet som får utgöras av främmande trädslag är begränsad. Certifieringsreglerna i svenska Forest Stewardship Counsil, FSC, som är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett globalt skogsbruk med miljöanpassning, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk, är också begränsande. Det måste kunna gå att utveckla skogsbruket och många skogsägare vill bedriva ett certifierat skogsbruk. Säkert kommer sydligare trädslag att trivas här med ett förändrat klimat. För det behövs mer forskning i ämnet. De begränsningar som idag finns för skogsbruk med främmande trädslag är kunskaperna om dessa trädslags konsekvenser är något bristfälliga. Förändringar av trädslag påverkar naturligtvis den biologiska mångfalden, men detta gäller även för byten mellan två inhemska trädslag. I dag pågår försök på skogsforskning med inhemska trädslag så som björk som har potential att produceras mer. Möjligheten till utveckling av reglerna kring användningen av främmande trädslag bör övervägas för att anpassas till klimatförutsättningar som är i förändring. Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Ulrika Heindorff (M) Lars Johnsson (M) Noria Manouchi (M) Louise Meijer (M) Peter Ollén (M) Hans Wallmark (M) Boriana Åberg (M)

Motion till riksdagen 2023/24:618 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Skogsnäringen i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att forskning på träslag i vårt land inkluderar de unika skånska förutsättningarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogen är en viktig del av de skånska näringarna. Det är inte för inte som skogen kallas det gröna guldet. Under lång tid har vi brukat skogen på ett hållbart sätt, något som vi ska vara stolta över, men det är även viktigt att vi värnar om skogsägarens rätt till sin skog. Äganderätten måste ha en stark ställning i Sverige men även på EU-nivå. Det som oroar ännu mer är ett EU som ser på skogen från ett perspektiv som inte har förankring i den svenska och skånska myllan. Beslutsrätten behöver ligga nationellt i Sverige när det gäller hur svensk skog ska få brukas och användas. Skogen är en av våra mest betydelsefulla råvaror och har därför en stor inverkan på tillväxten i Skåne och landet, likaväl som på miljön. Därför anser vi att skogen bör värnas. Skogen erbjuder otroliga möjligheter som forskningen skapar och som vi nu ser resultat av på flera håll. Det är viktigt att driva och skapa förståelse för dessa möjligheter med hållbart skogsbruk här och nu och framåt såväl i Sverige som inom EU. Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Efter omfattande kritik bestämde sig till sist den förra regeringen för att se över artskyddsförordningen. Den utökade nyckelbiotopsinventeringen har till slut avvecklats. Få andra branscher kräver en sådan långsiktighet som skogsindustrin. Skogsägaren och kommande generationer måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete. Därför behöver vi också inom landet skapa kunskap om och förståelse för olikheterna i vårt land. Den planta som i dag planteras ut kommer att ha haft en helt annorlunda växtperiod då den avverkas om 60 till 70 år jämfört med de träd som i dag avverkas och som planterades på 1950- och 1960-talen. Därför är det av stor vikt att följa den förändrade växtperioden och vad det gör för takt och geografi för skogsnäringen i södra delen av landet. Vi vet i dag att det sker en förändring på 5 km om året och det skapar förändrade förhållanden för skogen. Förutsättningarna för skog skiljer sig mycket åt i olika delar av landet från norr till söder. Därför behöver också den nationella skogspolitiken i högre utsträckning fokusera på de skillnader som finns gällande klimat, geografi och topografi. Skåne har en oerhört diversifierad topografisk profil med starkt varierande växtförhållanden. Det gör att det är viktigt att ta vara på vad som de facto sker i den södra delen av landet och utöka forskningen från de tre träslagen gran, tall och björk till att innefatta även lövädelträ ­ slagen alm, ask, avenbok, bok, ek, lind, lönn och fågelbär. Skåne skiljer sig markant jämfört med det som beskrivs norröver. Förädlingsvärde i Skåne Skånsk skog innebär användning av skog på flera olika vis och med en stor befolkning ökar också friluftsliv och rekreation. Nya möjligheter med infrastruktur från Tyskland upp genom Danmark till Sverige skapar en potential för t.ex. den som bor i Hamburg att ta del av den skånska skogen. Förädlingsvärdet av vad det kan innebära att få till en ökad besöksnäring och att samtidigt hålla skogen i ett hållbart skick utmanar till nya lösningar. Tillverkning av möbler eller trägolv är andra aspekter på brukande av skog. Dagens och morgondagens nya förutsättningar har fått skogsägare att tänka på alternativ som ger dem ett högre förädlingsvärde genom att på det lokala planet ta vara på inte bara råvaran i form av det man sågar utan även spillet som nu blir till en produkt inom energianvändningen. Skogens nytta, effekt och värdeskapande tas till vara på olika sätt och tar sig nya former och vägar. Skogsbruket är en av basnäringarna i Skåne med 421 000 hektar, 38 % av landarealen. Detta innebär att ungefär en tredjedel av Skånes yta är täckt av skog. Främmande trädslag förekommer endast i liten utsträckning, men användningen har ökat med åren, inte minst efter stormarna Gudrun och Per som drabbade Skåne hårt. Under stormen Simone i oktober 2013 drabbades Skåne och Kronobergs län hårdast, enligt Skogsstyrelsen, och även Halland och Blekinge län fick relativt omfattande skador. Bedömd volym för Skåne var 450 000–550 000 m 3 sk (skogskubikmeter) och tar man hela Götaland är siffran 1,5–2 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk). En siffra som utgår från skadeuppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och de olika aktörerna för gällande skogsområde. I landet i stort fällde stormen Hilde 3,5 miljoner skogskubik ­ meter (2013) och stormen Ivar fällde 8 miljoner skogskubikmeter (2013). Sedan hade vi också stormen Egon i Götaland 2014. Den fällde 2,5–3 miljoner skogskubikmeter. I takt med att klimatförutsättningar förändras, och för att utnyttja den fulla potentialen av skogsbruket. Säkert kommer sydligare trädslag att trivas här med ett förändrat klimat. För det behövs mer forskning i ämnet. De begränsningar som idag finns för skogsbruk med främmande trädslag är kunskaperna om dessa trädslags konsekvenser. Förändringar av trädslag påverkar naturligtvis den biologiska mångfalden, men detta gäller även för byten mellan två inhemska trädslag. Möjligheten till utveckling av reglerna kring användningen av främmande trädslag bör övervägas för att anpassas till klimatförut ­ sättningar som är i förändring. Framförallt i de södra delarna av Sverige. Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Ulrika Heindorff (M) Lars Johnsson (M) Noria Manouchi (M) Louise Meijer (M) Peter Ollén (M) Hans Wallmark (M) Boriana Åberg (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2045 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Skogsnäringen i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att ta till vara på de unika skånska förutsättningarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bruka skog är bra för klimatnyttan och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogen är en viktig del av de skånska näringarna. Under lång tid har vi brukat skogen på ett hållbart sätt, något som vi ska vara stolta över. Då det är känt att en aktivt brukad skog binder mer koldioxid på lång sikt än en obrukad skog som tappar i takt med tiden, så passar det som hand i handske att bruka skogen för att uppnå klimatnyttan med aktivt brukande. Det som oroar ännu mer är ett EU som ser på skogen från ett perspektiv som inte har förankring i den svenska och skånska myllan. Beslutsrätten behöver ligga nationellt i Sverige när det gäller hur svensk skog ska få brukas och användas. Skogen är en av våra mest betydelsefulla råvaror och har därför en stor inverkan på tillväxten i Skåne och landet, lika väl som på miljön. Därför anser vi att skogen bör värnas. Skogen erbjuder otroliga möjligheter som forskningen skapar och som vi nu ser resultat av på flera håll. Det är viktigt att driva och skapa förståelse för dessa möjligheter med hållbart skogsbruk här och nu och framåt såväl i Sverige som inom EU. Fundamentet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk utgörs av äganderätten. Samtidigt ger markägare och företagare inom de gröna näringarna i växande omfattning uttryck för oro över att äganderätten håller på att urholkas. Efter omfattande kritik bestämde sig till sist den förra regeringen för att se över artskyddsförordningen. Den utökade nyckel ­ biotopsinventeringen har till slut avvecklats. Få andra branscher kräver en sådan lång ­ siktighet som skogsindustrin. Skogsägaren och kommande generationer måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete. Därför behöver vi också inom landet skapa kunskap om och förståelse för olikheterna i vårt land. Den planta som i dag planteras ut kommer att ha haft en helt annorlunda växtperiod då den avverkas om 60 till 70 år jämfört med de träd som i dag avverkas och som planterades på 1950- och 1960-talen. Därför är det av stor vikt att följa den förändrade växtperioden och vad det gör för takt och geografi för skogsnäringen i södra delen av landet. Vi vet i dag att det sker en förändring på runt 5 km om året och det skapar förändrade förhållanden för skogen. Förutsättningarna för skog skiljer sig mycket åt i olika delar av landet från norr till söder. Därför behöver också den nationella skogspolitiken i högre utsträckning fokusera på de skillnader som finns gällande klimat, geografi och topografi. Skåne har en oerhört diversifierad topografisk profil med starkt varierande växtförhållanden. Det gör att det är viktigt att ta vara på vad som de facto sker i den södra delen av landet och utöka forskningen från de tre trädslagen gran, tall och björk till att innefatta även lövädel ­ trädslagen alm, ask, avenbok, bok, ek, lind, lönn och fågelbär. Skåne skiljer sig markant jämfört med det som beskrivs norröver. Förädlingsvärde i Skåne Skånsk skog innebär användning av skog på flera olika vis, och med en stor befolkning ökar också friluftsliv och rekreation. Nya möjligheter med infrastruktur från Tyskland upp genom Danmark till Sverige skapar en potential för t.ex. den som bor i Hamburg att ta del av den skånska skogen. Förädlingsvärdet av vad det kan innebära att få till en ökad besöksnäring och att samtidigt hålla skogen i ett hållbart skick utmanar till nya lösningar. Tillverkning av möbler eller trägolv är andra aspekter på brukande av skog. Dagens och morgondagens nya förutsättningar har fått skogsägare att tänka på alternativ som ger dem ett högre förädlingsvärde genom att på det lokala planet ta vara på inte bara råvaran i form av det man sågar utan även spillet som nu blir till en produkt inom energianvändningen. Skogens nytta, effekt och värdeskapande tas till vara på olika sätt och tar sig nya former och vägar. Skogsbruket är en av basnäringarna i Skåne med 421 000 hektar, 38 % av land ­ arealen. Detta innebär att ungefär en tredjedel av Skånes yta är täckt av skog. Främmande trädslag förekommer endast i liten utsträckning, men användningen har ökat med åren, inte minst efter stormarna Gudrun och Per som drabbade Skåne hårt. Under stormen Simone i oktober 2013 drabbades Skåne och Kronobergs län hårdast, enligt Skogsstyrelsen, och även Halland och Blekinge län fick relativt omfattande skador. Bedömd volym för Skåne var 450 000–550 000 m 3 sk (skogskubikmeter) och tar man hela Götaland är siffran 1,5–2 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk). En siffra som utgår från skadeuppskattningar gjorda av Skogsstyrelsen och de olika aktörerna för gällande skogsområde. I landet i stort fällde stormen Hilde 3,5 miljoner skogskubikmeter (2013) och stormen Ivar fällde 8 miljoner skogskubikmeter (2013). Sedan hade vi också stormen Egon i Götaland 2014. Den fällde 2,5–3 miljoner skogskubikmeter. I takt med att klimatförutsättningar förändras, och för att utnyttja den fulla potentialen av skogs ­ bruket kommer säkert sydligare trädslag att trivas här med ett förändrat klimat. För det behövs mer forskning i ämnet. De begränsningar som idag finns för skogsbruk med främmande trädslag är kunskaperna om dessa trädslags konsekvenser. Förändringar av trädslag påverkar naturligtvis den biologiska mångfalden, men detta gäller även för byten mellan två inhemska trädslag. Möjligheten till utveckling av reglerna kring användningen av främmande trädslag bör övervägas för att anpassas till klimatförutsättningar som är i förändring. Framförallt i de södra delarna av Sverige. Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Emma Ahlström Köster (M) Ludvig Ceimertz (M) Lars Johnsson (M) Noria Manouchi (M) Louise Meijer (M) Peter Ollén (M) Mats Sander (M) Boriana Åberg (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2514 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson m.fl. (M) Skogsnäringen i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta vara på de unika skånska förutsättningarna för skogen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är bra för klimatnyttan att bruka skog och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka skogsägares rättigheter och förutsebarhet, förbättra villkor för skydd av naturvärden samt anpassa skogspolitiken efter regionala variationer i klimat, mark och trädslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skogen är en av de mest betydelsefulla resurserna i Skåne och utgör en basnäring som påverkar både klimat, ekonomi och samhälle. I dag täcker skogen omkring 38 procent av länets yta, vilket motsvarar drygt 421 000 hektar produktiv skogsmark. Denna resurs har använts under lång tid på ett sätt som kombinerar produktion med miljöhänsyn, men förutsättningarna förändras i snabb takt. Klimatförändringar, återkommande stormar och spridning av sjukdomar påverkar skogen alltmer och kräver att politiken anpassas till regionala variationer. I Skåne är skogen särskilt sårbar på grund av de milda vintrarna, de längre växt ­ säsongerna och den varierade topografin. Dessa förhållanden gör att skogsbruket måste hanteras på ett annat sätt än i norra Sverige. Endast omkring 5 procent av den produk ­ tiva skogsmarken i Skåne består av gammal skog, det vill säga skog äldre än 120 år, och endast en mycket liten del av denna är skyddad trots sina höga naturvärden. Samtidigt är skogen i Skåne en nyckelresurs för att binda koldioxid. En aktivt brukad skog kan över tid ge större klimatnytta än en skog som lämnas orörd och gradvis tappar i vitalitet. Skogsskadorna har ökat i omfattning under de senaste decennierna. Stormar som Gudrun, Per och Simone slog hårt mot de sydsvenska skogarna, och under senare år har stormen Hans och andra väderhändelser visat att hoten består. Till detta kommer sjukdomar och skadegörare som drabbar både gran- och tallskogar men också lövträd som bok, vars vitalitet minskat under perioder av extrem torka och värme. Kombina ­ tionen av klimatstress, svampangrepp och insektsangrepp riskerar att på sikt förändra skogens struktur på ett sätt som både hotar ekosystem och ekonomiska värden. Ett av fundamenten för ett långsiktigt hållbart skogsbruk är äganderätten. Skogsägare måste kunna räkna med att få skörda frukterna av sitt arbete även flera decennier framåt. Den planta som sätts i dag kommer att växa under helt andra klimatförhållanden än de träd som planterades på 1950- och 1960-talen, och därför är det avgörande att den nationella politiken ger flexibilitet för att anpassa skogsbruket till nya trädslag, för ­ ändrade växtperioder och lokala behov. I Skåne finns särskilt goda förutsättningar att utveckla bruket av lövträd som bok, ek, lönn, lind och avenbok, men även att försiktigt pröva sydligare arter som kan bli bättre anpassade till framtidens klimat. För att klara dessa utmaningar behövs en politik som kombinerar brukande och bevarande. Ett hållbart skogsbruk i Skåne måste både skydda områden med höga naturvärden och utveckla produktionsskogarna så att de blir mer motståndskraftiga. Det innebär satsningar på forskning om klimatanpassade trädslag, en tydligare regional anpassning av skogspolitiken, och ett regelverk som respekterar markägarnas rättigheter men samtidigt ger incitament till naturvård. Lika viktigt är att öka förädlingsvärdet av skogsprodukterna genom lokal industriutveckling inom möbler, byggmaterial och bioenergi. På så sätt kan skogens resurser bidra till tillväxt och jobb i Skåne, samtidigt som spill och restprodukter tas till vara i en cirkulär ekonomi. Skånes geografiska läge nära kontinenten öppnar också möjligheter för en växande besöksnäring. Den skånska skogen kan bli en del av regionens attraktionskraft för rekreation, naturturism och internationella besökare. För att lyckas krävs dock att skogen brukas på ett sätt som samtidigt bevarar dess skönhet och biologiska mångfald. Sammanfattningsvis behöver Sverige en skogspolitik som i högre grad än i dag tar hänsyn till regionala skillnader. Skåne har helt andra förutsättningar än Norrland, både vad gäller klimat och topografi, och därför krävs en särskild inriktning på hur skogs ­ bruket i södra Sverige ska utvecklas. Genom att kombinera ett aktivt brukande med skydd av värdefulla miljöer, genom att stärka äganderätten och genom att satsa på forskning och innovation kan den skånska skogen bidra till både klimatnytta, ekonomisk utveckling och biologisk mångfald. Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Ulrika Heindorff (M) Boriana Åberg (M) Noria Manouchi (M) Lars Johnsson (M) Peter Ollén (M) Emma Ahlström Köster (M) Ludvig Ceimertz (M) Lars-Ingvar Ljungman (M)