Motion till riksdagen 2024/25:3195 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att säkerställa att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta kraft ­ tag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de ny- och omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med ny- och omlokaliseringar av statliga jobb ska fortsätta. En viktig komponent för statlig närvaro i landet är servicekontoren. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få vägledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Service ­ kontoren är mycket uppskattade med över 2,5 miljoner besök under 2023 och en kund ­ nöjdhet på 96 %. Sverigedemokraternas och regeringens förslag i budget ­ propositionen för 2025 om att skära ner på servicekontoren är därför en helt felaktig prioritering som kommer slå hårt mot medborgarservicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser tvärtom att servicekontoren ska fortsätta utvecklas och att fler verksamheter ska kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. Tillgången till en lokal finansiell service är en viktig möjliggörare för en levande gles- och landsbygd. Idag finns det flera delar av landet där bankverksamhet inte längre bedrivs vilket i sin tur leder till sämre regional utveckling och färre företag. Nedstäng ­ ningarna av banker på landsbygden medför att allt färre har kunskap om förutsättning ­ arna för att starta och driva ett företag där. Det skadar inte minst byggföretag, handeln, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. Sverige behöver en bank- och finansmarknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som lokal mötes ­ plats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina hopslagningar av Statskontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV), Myndigheten för stöd till trossamfund och Myndigheten för civilsamhällesfrågor samt Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Arbetsmiljöverket. De problem som Statskontoret och ESV lyfter i sina utredningar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Av samma anledning vill vi även att regeringen iakttar försiktighet när de tar beslut gällande utredningen om AP-fondernas organisation. AP-fonderna har varit instrumen ­ tella i utvecklingen av svenskt pensionskapital. En sammanslagning som skulle kunna ha effekter på avkastningen måste föregås av en utförlig analys av förslagets för- och nackdelar och förankras brett i riksdagen. Statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 113 142 ±0 1:2 Kammarkollegiet 165 671 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 550 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 12 133 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 74 837 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 224 363 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 687 238 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 846 586 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 392 878 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 752 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 ±0 1:15 Statens servicecenter 937 147 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 30 753 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 103 508 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 197 619 ±0 Summa 21 734 078 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Samtidigt behöver vi fortsätta förbättra den statliga närvaron och servicen i hela landet. Det krävs fortsatta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem. Våra gemensamma skattepengar ska användas på ett effektivt sätt och samtidigt främja miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Den statliga närvaron och servicen behöver vara närvarande i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt expansion av statliga verksamheter finns det förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som efterfrågades. De ny- och om ­ lokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om placering av statlig verksamhet. Arbetet med omlokalisering av statliga jobb och etablering av nya servicekontor ska intensifieras. De statliga servicekontoren är viktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag och ska därför finnas tillgängliga. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få väg ­ ledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med cirka 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Sverigedemo ­ kraterna och regeringens tidigare aviserade nedskärningar av budgeten för servicekontor innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgar ­ servicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser att de servicekontor som har stängts ska återöppnas och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. De bör omfatta fler sam ­ hällstjänster och möjligheten för fler verksamheter att kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. I många delar av landet bedrivs det inte längre någon lokal bankverksamhet och färre har därmed kunskap om förutsättningarna för att starta och driva ett företag just där. Det leder till sämre regional utveckling och färre företag. Sverige behöver en bank- och finans ­ marknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. Inte minst byggföretag , handel, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Det övergripande syftet med skattepolitiken är att finansiera vår gemensamma välfärd och vår förmåga att ta itu med samhällsproblemen. Därför är det viktigt att varje skattekrona används på ett så bra sätt så möjligt. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säker ­ ställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verk ­ samhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noggrann analys. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina föreslagna hopslagningar av myndigheter och att problem som myndigheter lyfter i sina utredningar och remissvar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Precis som det är viktigt att offentliga resurser används effektivt är det viktigt att våra gemensamma skattepengar används till det de är tänkta att användas till. Därför måste vi gå hårt åt den ekonomiska brottsligheten som undergräver förtroendet för samhällsinsti ­ tutionerna och som urholkar välfärden. De kriminella gängen drar in stora belopp genom ekonomisk brottslighet som riktas mot det offentliga. Bl.a. genom skattebrott, nyttjande av de privatiserade delarna av välfärden och bidragsfusk. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, bl.a. den av Socialdemokraterna inrättade Utbetalningsmyndigheten. Vi vill ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att inhämta upp ­ gifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndig ­ heters databaser. Även statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra för kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 ±0 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 50 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)